SE525985C2 - Isoleringssystem till tekniska installationer - Google Patents

Description

00 0 0 0 0 0 0 OO no 0000 00 0 o 0 n 0 0 00 0000 0 0 0 o 0 I 00 lo 000 10 15 20 25 30 35 När temperaturen vid den isolerade ytan understiger den omgivande atmosfärens daggpunkt kondenseras vatten- àngan. Problemet är att kondensen inte medges att avdunsta, varigenom den på sikt leder till skador på inte bara den isolerade ytan i form av exempelvis korrosion utan även på själva isoleringen.

Det finns etablerade lösningar på marknaden som fungerar bra och som anordnar en avledning av kondensen.

Ett första exempel ges av WO 91/18237. Denna lösning använder sig av skikt av ett hygroskopiskt material på ömse sidor om ett termiskt isolerande material som är avsett att anordnas runt exempelvis ett rör. De två skikten står i förbindelse med varandra via en öppning i det termiskt isolerande materialet, varigenom kondens genom kapillärverkan kan transporteras från det inre skiktet till det yttre skiktet. I fallet med en rörskàl är det inre skiktet anordnat att omsluta röret samt att med sina respektive fria ändar skjuta ut genom rörskålens slits till en sådan grad att dessa kan anordnas mot rörskålens utsida där de exponeras för omgivningen och bildar en avdunstningsyta. Det hygroskopiska materialet kan liknas vid en veke som låter den kondensutsatta ytan kommunicera med den omgivande atmosfären där kondensen fritt kan avdunsta.

Varianter på samma tema ges i WO 95/19523 där det hygroskopiska materialets utsträckning har reducerats; Istället för att täcka hela rörets längd anordnas det hygroskopiska materialet i form av exempelvis remsor på jämna avstånd utmed rörets längd. Liksom i WO9l/18237 sträcker sig det hygroskopiska materialet från en direkt kontakt med den yta på vilken kondensbildningen sker, dvs den isolerade ytan¿ till isoleringens utsida där det exponeras för omgivningen och bildar en avdunstningsyta.

En annan variant ges i WO 94/05947 i vilket det bland annat anges att det hygroskopiska materialet kan utgöras av en hygroskopisk färg som målas på röret och på valda delar på rörskålen på ett sådant sätt att det I 02 ä .P 01 0000 boot In 0 0 0 0 oi tool Q 0 O O c OI Oc 10 l5 20 25 30 35 0 o n sou-oo o 0 too bildas en kontinuerlig färgyta som sträcker sig från rörets yta till rörskålens utsida för bildande av en avdunstningsyta. Färgen uppfyller därmed samma funktion som det hygroskopiska materialet i det tidigare nämnda WO 91/18237.

I WO97/16676 anges en lösning i vilken det anordnas en första spalt mellan röret och det omgivande termiskt isolerande materialet. Det senare är försett med ett antal kapilläraktiva öppningar som förbinder dess insida med dess utsida så att kondens genom kapillärverkan kan ledas från den första spalten och rörets yta till utsidan av det termiskt isolerande materialet där kondensen kan avdunsta till den omgivande atmosfären. Utsidan av det termiskt isolerande materialet är omsluten av ett vatten- avvisande membran. Membranet är anordnat så att det bildas en andra spalt mellan det termiskt isolerande materialet och membranet. Ett skikt av vattenabsorberande material är anordnat i respektive spalt och det är före- draget att de två skikten är förbundna med varandra genom exempelvis en slits i det termiskt isolerande materialet.

Exempel på lämpliga material i det vattenavvisande membranet är vattentäta och diffusionsöppna textil- material.

Gemensamt för samtliga kända lösningar på problemet med avledning av kondens är således att ett hygroskopiskt material anordnas mot den yta på vilken kondens bildas samt att detta hygroskopiska material sätts i direkt förbindelse med omgivningen, vilket sker genom att det hygroskopiska materialet bildar en avdunstningsyta som direkt eller indirekt är exponerad för den omgivande atmosfären. Tekniken är mycket etablerad. Den är dock förknippad med en viss överdimensionering vad gäller mängden hygroskopiskt material. Öenna överdimensionering påverkar kostnaden för produkten. Vidare används ofta en skyddande yta i form av exempelvis en tejp som anordnas att partiellt täcka den del av det hygroskopiska mater- ialet som exponeras på isoleringens utsida, varigenom 00 o I I o O in 0 o o 0 o oo once 0 o 0 I a o oc IQ In DOIO 0000 o: I 0 0 u o 00 lena 10 15 20 25 30 35 LH P _) 01 èl denna del av materialet är förhindrad att okontrollerat absorbera fukt från den omgivande atmosfären. ÄNDAMÅL MED FÖRELIGGANDE UPPFINNING Ändamålet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett isoleringssystem som är enkelt och billigt att tillverka.

Isoleringssystemet skall kunna framställas i befintlig produktionsutrustning efter eventuell smärre ombyggnation.

Isoleringssystemet skall vara enkelt att montera utan krav på erfarenhet från montage av kända system.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en metod för framställning av ett dylikt isoleringssystem.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN A För att uppnå de ovan angivna samt ytterligare icke angivna ändamål avser föreliggande uppfinning en isoler- ing med de i krav 1 angivna särdragen. Föredragna utför- ingsformer framgår av kraven 2-13. Uppfinningen avser vidare i enlighet med krav 14 användningen av ett dylikt isoleringssystem.

Genomgående i beskrivningen används ett antal termer som definieras enligt följande. Med termen ångspärr avses ett material som försvårar ångdiffusion samt ångkonvek- tion. Med termen hygroskopiskt material avses ett material som upptar och transporterar vattenånga respek- tive kondens samt som avger vattenånga beroende på den omgivande atmosfärens fuktighet på ett sådant sätt att jämvikt eftersträvas.

Närmare bestämt anvisas ett isoleringssystem för rör, behållare. ventilationskanaler och liknande instal- lationsdelar vilka har en utvändig yttemperatur som *periodvis understiger daggpunkten hos omgivande atmosfär, vilket isoleringssystem innefattar ett termiskt isoler- ande skikt samt en pà en sida av det termiskt isolerande OI 0 0 Q 0 1 I 0 ut 0001 IG lO 15 20 25 30 35 \O 1 skiktet anordnad ángspärr. Isoleringssystemet känne- tecknas av ett mellan ångspärren och det termiskt isolerande skiktet anordnat hygroskopiskt material, vilket hygroskopiska material är åtminstone partiellt förbundet med àngspärren, samt att kombinationen av àngspärren och det hygroskopiska materialet är förbunden med det termiskt isolerande skiktet på ett sådant sätt att det hygroskopiska materialet partiellt gör kontakt med det termiskt isolerande skiktet.

Med termen förbinda avses genomgående en partiell kohesiv eller adhesiv vidhäftning mellan àngspärren och/eller det hygroskopiska materialet och det termiskt isolerande skiktet. I övriga mellanliggande områden är det hygroskopiska materialet anordnat i kontakt med det termiskt isolerande materialskiktet för àstadkommande av en kommunikation mellan de två materialen.

Härigenom är ett isoleringssystem àstadkommet som pà ett enkelt sätt medger en transport av den kondens som under drift kan bildas på den yta som skall isoleras bort från ytan och vidare till det mellan det termiskt isoler- ande materialet och àngspärren anordnade hygroskopiska materialet. Genom att det hygroskopiska materialet parti- ellt gör kontakt med det termiskt isolerande materialet sker en absorption av kondensen. Den absorberade konden- sen medges att avdunsta till den omgivande atmosfären genom àngspärren och de oundvikliga öppningarna däri.

Transporten av kondens genom det termiskt isolerande materialet sker genom kapillärverkan. Kapillärverkan drivs genom en skillnad i porvattentryck mellan den inre' vattenmättade ytan som i isoleringssystemet utgör en zon med neutralt tryck och den omgivande atmosfären som utgör en zon med undertryck. Kondensen vandrar med andra ord utåt genom det termiskt isolerande materialet där det genom kontakten med det hygroskopiska materialet absorb- eras. Absorptionen medför att kondensen sprids över en stor yta i det hygroskopiska materialet. Den i det hygroskopiska materialet ansamlade kondensen medges att o o. oo oooo o o o o o o oo Ia oooo oo u. oooo oooo oo Ö I i O I I I I O I I Û C o o u o o o oo oo nya. 10 15 20 25 30 35 6 avdunsta genom ångspärren. Därigenom uppstår det under användning av isoleringssystemet en jämvikt mellan diffunderad och avdunstad vattenånga.

Isoleringssystemet är mycket enkelt i sin konstruk- tion och kan tillverkas och hanteras som en enhet med begränsat behov av lösa delar. Mängden hygroskopiskt material och dess typ, exempelvis valet mellan en vävd kontinuerlig yta eller en nätliknande struktur, kan enkelt optimeras av tillverkaren beroende på isolerings- systemets tilltänkta användningsbetingelser. Möjligheten till optimering av det hygroskopiska materialet medför också att isoleringssystemets kostnad kan reduceras.

Isoleringssystemet kan tillverkas i produktions- utrustning som används för tillverkning av isolerings- system enligt känd teknik utan eller efter smärre ändringar av utrustningen, varigenom omställnings- kostnader i produktionen blir låga. Vidare kan en montör med erfarenhet från installation av kända isolerings- system utan behov av ny utbildning montera ett isoler- ingssystem enligt föreliggande uppfinning. Isoleringssys- temet är dessutom tillämpbart i en rad olika utform- ningar, exempelvis i form av rörskàlar, mattor eller skivor.

Det hygroskopiska materialet kan vara förbundet med det termiskt isolerande skiktet medelst ett termoplast- iskt bindemedel som är så anordnat att det efter upp- hettning till en temperatur överstigande dess smältpunkt exponerar det hygroskopiska materialet för det termiskt isolerande skiktet. Exponeringen säkerställer en partiell kontakt med det termiskt isolerande materialet för åstad- kommande av en kommunikation mellan de två materialen.

Exponeringsytan behöver inte vara kontinuerlig, men det är fördelaktigt att fördelningen mellan områden med och utan kontakt är jämn över isoleringens yta.

Det hygroskopiska materialet kan vara termoplast- iskt. Ett termoplastiskt hygroskopiskt material möjliggör en reduktion eller till och med en eliminering av det 0 U 0 O I 0 0 ha Oo 0000 oc 0 I 0 0 0 0 nu :Ino 0 I 0 I 0 Û JO CI to 00 O 0 0 n 0 000 0 G 0 u I 0 I 0 1 OI 00 0 000 nu 0000 en 0 Û O Q 10 15 20 25 30 35 termoplastiska bindemedlet, eftersom det hygroskopiska materialet i det fallet helt eller delvis kan ersätta det termoplastiska bindemedlet. Ångspärren och det hygroskopiska materialet utgör med fördel ett laminat. Laminatformen är mycket fördel- aktig eftersom mängden bindemedel och dess applicering kan kontrolleras med stor noggrannhet. Vidare medger laminatformen en möjlighet till exakt orientering av de i isoleringssystemet ingående materialen och skikten. Sist men inte minst medger laminatformen en mycket enkel tillverkningsprocess eftersom mängden material som skall hanteras är minimerat.

Vidare kan ângspärren, det hygroskopiska materialet samt det termoplastiska bindemedlet utgöra ett laminat.

Inkluderandet av det termoplastiska bindemedlet i laminatet är mycket föredraget eftersom mängden binde- medel och dess applicering därmed kan kontrolleras med mycket stor noggrannhet. Just mängden bindemedel och dess position är av stor betydelse för säkerställande av förbindelsen mellan ângspärren och det hygroskopiska materialet.

Det termoplastiska bindemedlet är företrädesvis anordnat i ett första skikt närmast ângspärren och i ett andra skikt närmast det termiskt isolerande materialet.

Genom att bindemedlet anordnas i två olika skikt kan de olika skiktens tjocklek och appliceringsmönster styras enligt önskemål och behov. Exempelvis kan man genom att applicera ett tjockt och kontinuerligt skikt mellan ângspärren och det hygroskopiska materialet säkerställa en fullständig vidhäftning mellan de två materialen. Ett sådant skikt skyddar mot delaminering vid exempelvis yttre skadeverkan. Samtidigt med detta kontinuerliga första skikt kan ekempelvis ett icke heltäckande andra skikt anordnas mellan det hygroskopiska materialet och det termiskt isolerande materialet för säkerställande av förbindningen, dvs en partiell vidhäftning mellan de två materialen samtidigt som det bildas en bindemedelsfri 100000 0 00 0000 0 0 00 0000 0000 00 0 0 0 0 0 0 00 0000 0 00 00 0 0 0 0 0 0 00 l0 15 20 25 30 35 kontaktyta mellan det hygroskopiska materialet och det termiskt isolerande materialet i vilken kontaktyta de två materialen ligger i kontakt med varandra för inbördes kommunikation.

I en föredragen utföringsform innefattar laminatet perforeringar som är anordnade att sätta det hygroskop- iska materialet i förbindelse med omgivande atmosfär.

Perforeringarna bör ha ett sådant djup att de penetrerar ett eventuellt skikt av bindemedel mellan ångspärren och det hygroskopiska materialet. Perforeringarna sätter det hygroskopiska materialet i kommunikation med den omgivande atmosfären varigenom den kondens som har absorberats från den isolerade ytan respektive det termiskt isolerande materialet kan avdunsta.

Det hygroskopiska materialet kan med fördel utgöras av ett icke heltäckande skikt. Med andra ord kan det hygroskopiska materialet även utgöras av exempelvis en nätliknande struktur, enskilda trådar eller buntar med enskilda trådar. Trådarna kan, vilket inses av fack- mannen, utgöras av såväl multifilament som monofilament.

Mängden hygroskopiskt material kan således optimeras efter behov, dvs efter de betingelser i vilka isolerings- systemet skall verka. Även det termoplastiska bindemedlet kan med fördel vara anordnat som ett icke heltäckande skikt. En sådan applicering säkerställer förbindningen mellan det hygroskopiska materialet och det termiskt isolerande materialet, dvs den önskade partiella vidhäftningen respektive den partiella kontakten mellan det hygro- skopiska materialet och det termiskt isolerande materialet. I I en utföringsform kan det termiskt isolerande skiktet innefatta ett ytterligare hygroskopiskt material.

Det ytterligare hygroskopiska materialet används för förbättrad absorption och transport av vattenånga och kondens från röret, behållaren, ventilationskanalen eller installationsdelen. Ett sådant ytterligare hygroskopiskt 00 0 0 0 0 C C 00 0 0 0000 0 0 ut II 0 0 0 0 0 00 00 0000 000 0 0 0 0 0 0 0 10 15 20 25 30 35 material kan exempelvis utgöras av ett skikt som är integrerat i det termiskt isolerande skiktet i form av en för fackmannen välkänd veckad matta eller lamellmatta.

Det kan även utgöras av ett skikt som är anordnat mellan två på varandra följande segment i en segmenterad böjbar rörskål, dvs en rörskàl som utmed sin längd är uppdelad i flera flexibla segment för underlättande av böjning av rörskålen runt exempelvis en rörböj. Det senare skiktet kan exempelvis utgöras av en väv eller textil av hygro- skopiskt material eller utgöras av en yta som är målad med hygroskopisk färg. Textilen kan exempelvis innefatta en pressad fiberstruktur.

I en annan utföringsform kan det hygroskopiska materialet bilda en armering av ångspärren. Armeringen ökar rivstyrkan i ångspärren och därmed risken för yttre skador. I Laminatet kan med fördel ges en sådan bredd att det bildar flikar som kan bringas att omsluta rör, behållare, ventilationskanaler och liknande installationsdelar.

Dylika flikar kan vara försedda med en tejpremsa för vidhäftning mot ångspärrens utsida och därigenom för- segling av den slits som ofta finns i rörisoleringar för underlättande av dess isolering. g Enligt en annan aspekt av uppfinningen avser denna användning av ett dylikt isoleringssystem.

BESKRIVNING AV RITNINGAR I det följande kommer uppfinningen att beskrivas närmare i exemplifierande syfte med hänvisning till bifogade ritningar, vilka visar en för närvarande föredragen utföringsform.

Fig l visar ett schematiskt tvärsnitt av de materialskikt som ingår i en isolering enligt uppfinningen. Q Fig 2a visar en delvis sektionerad perspektivvy av en rörisolering enligt en första utföringsform av uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 L' fä i* (x m I" s) t.. x) .1 *J I I Ita | 2 :: gg _: ;"-"': g _... _: u.. . oss 1.0 a. . : 0 0 o q . I' 0' : g z u . ,. g' g g u. . , 2 ' " II man gg' :za : g Fig 2b visar en delförstoring av rörisoleringen enligt fig 2a.

Fig 3 visar en perspektivvy av en rörisolering enligt en andra utföringsform av uppfinningen, vid vilken det hygroskopiska materialet är exponerat för den omgivande atmosfären via en av laminatet anordnad flik.

Fig 4 visar en perspektivvy av en rörisolering i enlighet med uppfinningen vid vilken det termiskt iso- lerande materialet innefattar ett ytterligare hygroskop- iskt material.

Fig 5a visar en delvis sektionerad sidovy av ett isoleringssystem i enlighet med uppfinningen i form av en böjbar rörskål.

Fig 5b visar en perspektivvy som schematiskt illu- strerar framställningen av enskilda segment i den i fig 5a illustrerade rörskålen.

Fig 6a och 6b visar i perspektivvy två varianter på rörisoleringar där laminatet är anordnat som en eller flera överlappande flikar.

TEKNISK BESKRIVNING Isoleringssystemet enligt uppfinningen är avsett att behållare, liknande installationsdelar som periodvis har en utvändig användas för rör, ventilationskanaler och temperatur som understiger den omgivande atmosfärens daggpunkt. I den fortsatta beskrivningen kommer samlings- termen element att användas för dessa rör, behållare, ventilationskanaler eller installationsdelar.

Med hänvisning till fig l visas ett schematiskt tvärsnitt av ett isoleringssystem 1 i enlighet med uppfinningen. Det skall understrykas att samtliga de i isoleringssystemet l ingående materialskikten i fig 1 och övriga figurer för tydlighetens skull visas med starkt överdrivna proportioner.

Isoleringssystemet l innefattar med början utifrån en àngspärr 2, ett hygroskopiskt material 3, ett termo- plastiskt bindemedel 4 samt ett termiskt isolerande 0 000000 lO 15 20 25 30 35 ll material 5. Det inses att det termoplastiska bindemedlet 4 givetvis kan anordnas som ett eller flera skikt eller i en annan position än den illustrerade. Det termiskt isolerande materialet 5 är avsett att direkt eller indirekt ligga an mot ytan på det element, ej visat, som skall isoleras. De fyra skikten 2, 3, 4, 5 kommer nedan att förklaras enskilt varefter olika utföringsexempel på sådana isoleringssystem l kommer att ges. Beskrivningen av de enskilda skikten ges om inte annat anges i ett tillstånd före värmepåverkan, dvs innan det termoplast- iska bindemedlet har smälts. Ãngspärrens 2 primära funktion är att försvåra ångdiffusion eller ångkonvektion. Det är såsom tidigare nämnts allmänt känt att det aldrig går att erhålla en fullständigt tät inkapsling av ett isolerat element. Det uppstår alltid skarvar genom vilka vatten eller vatten- ånga kan tränga in och väl inne i isoleringen kondensera mot en svalare yta, dvs på elementet. Vidare uppstår det oftast under isoleringssystemets 1 livslängd skador på ångspärren 2 som medger ett inträde av vatten eller vattenånga. En tredje faktor som aldrig går att undgå är diffusion som sker genom ytor som normalt betraktas som täta, dvs även genom metallfolie eller plastfolie.

Valet av material i ångspärren 2 är en fråga om bland annat den miljö i vilken isoleringssystemet l skall verka, gällande byggnormer, gällande brandnormer samt inte minst kostnad. Exempel på lämpliga material är metallfolie, plastfolie, papper och vattenavvisande membranmaterial. Med vattenavvisande membranmaterial avses material som i en första tjockleksriktning medger en transport av vattenånga och som i en andra tjockleks- riktning förhindrar en transport av vatten. Exempel på vattenavvisande membranmaterial är de material som säljs under namnet GoreTex®.

Med ett hygroskopiskt material 3 avses såsom tidigare nämnts ett material som har förmågan att uppta och transportera vattenånga respektive kondens samt att 10 15 20 25 30 35 (II F., *n Cm \ Û C J “a I o uu a n q 'o .o o' u... "°' n ao n one' n v n. v 4 u g , I In g 000 unc oo g . ' v n ou u ,, . n u U I 0 nu on an nu az. 2 uno c c 000 l2 avge vattenånga beroende på den omgivande atmosfärens fuktighet på ett sådant sätt att jämvikt eftersträvas.

Det hygroskopiska materialet 3 kan utgöras av en rad olika material såsom exempelvis glasfiber, trä, papp, aktiverad lera, aluminiumsilikat eller kiselgel. Det ihygroskopiska materialet 3 kan även utgöras av ett termoplastiskt material såsom polyester eller nylon. Den senare materialtypen innebär att mängden termoplastiskt bindemedel kan reduceras eller helt uteslutas.

I det fall det hygroskopiska materialet 3 utgörs av glasfiber eller ett termoplastiskt material är det föredraget om det hygroskopiska materialet har formen av en vävd, spunnen, flätad eller stickad struktur. Det hygroskopiska materialet 3 kan även utgöras av stapel- fiber eller någon filtliknande textilstruktur.

Det hygroskopiska materialet 3 utgörs i sin enklaste utföringsform såsom visas av ett heltäckande skikt, men kan även utgöras av ett icke heltäckande skikt i form av exempelvis ett fin- eller grovmaskigt nät eller i form avi enskilda trådar eller till och med trådar anordnade i buntar. Trådarna kan utgöras av monofilament eller multifilament.

Det hygroskopiska materialet 3 kan vidare användas i ett eller flera skikt. Vid användning av flera skikt kan skikten ges olika inbördes orientering. Exempelvis kan två skikt med nätstruktur vara inbördes orienterade med en vinkel om 45°.

Vidare inses det att det hygroskopiska materialet 3 kan utgöras av en hygroskopisk färg.

Det termoplastiska bindemedlet 4, fortsättningsvis benämnt bindemedel, kan utgöras av en rad olika ämnen varav polyetylen (PE) är det mest föredragna. Bindemedlet 4 kan utgöras av ett eller flera heltäckande skikt, och/eller utgöras av ett eller flera icke heltäckande skikt. I fig 1 visas ett icke heltäckande skikt högst schematiskt innan tryck- och värmepåverkan. ooaooo Du 0000 00 no Odin 000; nu I 0 I Q I 0 0 0 00 0 0 0 0 0 00 0000 10 15 20 25 30 35 l3 Bindemedlet 4 är så anordnat att det vid upphettning till en temperatur överstigande dess smälttemperatur smälter och förbinder det hygroskopiska materialet 3 med det termiskt isolerande materialet 5. Med termen förbinda avses en partiell kohesiv eller adhesiv vidhäftning mellan ångspärren och/eller det hygroskopiska materialet 3 och det termiskt isolerande materialet 5. I övriga mellanliggande områden är det hygroskopiska materialet 3 anordnat i kontakt med det termiskt isolerande materialet 5 för åstadkommande av en kommunikation mellan de två materialen. Fördelningen mellan områden med och utan vidhäftning skall vara jämn över isoleringssystemets 1 yta. Åstadkommandet av förbindelsen beskrivs i det följande.

I samband med uppvärmningen anbringas ett jämnt fördelat tryck, exempelvis genom valsar, varigenom vidhäftningen sker genom en kombination av att binde- medlet 4 pressas in i det termiskt isolerande materialet 5, vilket oftast har en öppen fiberstruktur alternativt öppna porer, samt pressas in i utrymmen och ojämnheter i det hygroskopiska materialet 3. Exempel på sådana utrymmen är ojämnheter i dess yta, porer, perforeringar, utrymmen mellan angränsande trådar i en vävd, spunnen, flätad eller stickad struktur, utrymmen mellan angräns- ande trådar i en nätliknande struktur eller utrymmen mellan enskilda fiber i en vadd av stapelfiber eller i en textil.

Genom att bindemedlet 4 pressas in i den öppna fiberstrukturen/porerna samt i de nämnda utrymmena sker vidhäftningen mot det termiskt isolerande materialet 5 främst i dessa områdena samtidigt som det bildas en bindemedelsfri kontaktyta mellan det hygroskopiska materialet 3 och det termiskt isolerande materialet 5 i vilken de två materialen ligger i kontakt med varandra för inbördes kommunikation.

Den ovan nämnda förbindelsen utgörs således av en partiell vidhäftning vars utsträckning beror av ytstruk- to 0000 al to 0000 0000 oo 0 0 1 I ut Oønc 0 0 I 0 I to nu 0 0 I 0 0 00 llnn anv 0 0 0 t nl 000 c 10 15 20 25 30 35 nnønøu 14 turen och formen på det hygroskopiska materialet 3, dvs om det exempelvis utgör ett vävt heltäckande skikt eller en nätliknande struktur.

Det inses att vidhäftningen inte bara sker mot det termiskt isolerande materialet 5 utan även mot ångspärren 2 som är anordnad mot den motstàende sidan av det hygro- skopiska materialet 3. Vidhäftningen mellan ångspärren 2 och det hygroskopiska materialet 3 kan med fördel vara kontinuerlig. Detta regleras exempelvis genom ett separat skikt av bindemedel 4 mellan ångspärren 2 och det hygro- skopiska materialet 3, vilket kommer att diskuteras längre fram.

Bindemedlet 4 kan vara applicerat på en rad olika sätt varav några kommer att beskrivas nedan.

Bindemedlet 4 kan vara applicerat som ett tunt heltäckande skikt ovanpå det hygroskopiska materialet 3 på den yta som är vänd mot det termiskt isolerande Ett sådant skikt skall vara så tunt att det under uppvärmning till en temperatur överstigande dess materialet 5. smälttemperatur i kombination med ett anbringat tryck pressas undan och partiellt försätter det hygroskopiska materialet 3 i kontakt med det termiskt isolerande materialet 5. Överskottet av bindemedel 4 pressas enligt beskrivningen ovan in i det termiskt isolerande mater- ialet 5 eller in i utrymmen i det hygroskopiska mater- ialet 3 där det ger en partiell vidhäftning mellan det hygroskopiska materialet 3 och det termiskt isolerande materialet 5 respektive en vidhäftning mellan ångspärren 2 och det termiskt isolerande materialet 5.

Trycket appliceras lämpligen medelst valsar. Lämplig mängd bindemedel är 5-100 g/m2, mer föredraget 10-70 9/m2 och mest föredraget 20-50 g/m2. V En tänkbar variant på det ovanstående är att ett bindemedelsskikt anordnas mellan ångspärren 2 och det hygroskopiska materialet 3. Vid applicering av värme och tryck pressas det smälta bindemedlet 4 upp genom utrymmen i det hygroskopiska materialet 3, exempelvis mellan 00-000 00 0000 0000 00 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0000 0 0 0 0 0 0 0 00 00 10 15 20 25 30 35 15 trådar i en vävd struktur, varigenom bindemedlet 4 kommer i kontakt med det termiskt isolerande materialet 5.

Funktionen blir den samma som om bindemedlet såsom beskrivits ovan vore applicerat som ett skikt ovanpå det hygroskopiska materialet 3, dvs pà sidan vänd mot det termiskt isolerande materialet 5.

Bindemedlet 4 kan även anordnas i två skikt, där ett första skikt anordnas mellan àngspärren 2 och det hygro- skopiska materialet 3 samt ett andra skikt mellan det hygroskopiska materialet 3 och det termiskt isolerande materialet 5. Det första skiktet som företrädesvis ges en tjocklek motsvarande eller understigande det hygroskop- iska materialets 3 tjocklek säkerställer en kontinuerlig vidhäftning mellan ångspärren 2 och det hygroskopiska materialet 3. Det första skiktet får dock inte vara så tjockt att det hygroskopiska materialet 3 fullständigt bäddas in i skiktet. Det andra skiktet anbringas mycket tunt mellan det hygroskopiska materialet 3 och det termiskt isolerande materialet 5. Detta andra skikt anordnas så tunt att ett utifrån anbringat tryck under värmepåverkan vid en temperatur understigande det första skiktets smältpunkt förmår att trycka undan det andra skiktet av bindemedel 4,så att det hygroskopiska mater- ialet 3 kommer i partiell kontakt respektive i partiell vidhäftning med det termiskt isolerande materialet 5. enligt beskrivningen ovan.

En fjärde variant på applicering av bindemedel 4 är i form av ett icke heltäckande skikt som appliceras mycket tunt genom exempelvis tryckning eller sprayning.

Denna typ av applicering säkerställer den önskade parti- ella vidhäftningen respektive den partiella kontakten- mellan det hygroskopiska materialet 3 och det termiskt isolerande materialet 5. Ett icke heltäckande skikt av bindemedel 4 bör användas i de fall det hygroskopiska materialet 3 utgörs av en hygroskopisk färg.

En överraskande effekt har påvisats genom anord- nandet av det hygroskopiskt materialet i ett bindemedel.

O oo 0 0 0 1 0 oo coon 0 4 a 0 0 I lo 00 oc 0000 ut to ouou 00: 0 O I n U Q U O I 0 1 0 0 0 0 I 0 0 oc lo nog; 10 l5 20 25 30 35 m v .c I n K J L, Û 0 0 0 0 0 0 0 uocunn 0 on Ino v 16 Det sker nämligen en porbildning i bindemedlet i anslutning till det hygroskopiska materialet som har- visat sig kraftigt förbättra den kapillära sugverkan.

Det termiskt isolerande materialet 5 utgörs lämp- ligen av ett konventionellt termiskt isolerande material såsom mineralull eller annat diffusionsöppet material.

Termen mineralull inbegriper glasull respektive stenull. Ångspärren 2, det-hygroskopiska materialet 3 samt bindemedlet 4 kan vara anordnade som separata skikt men bör av tillverkningstekniska skäl vara, såsom visas, anordnade i form av ett laminat 7 som under framställ- ningen av isoleringssystemet l genom värme- och tryck- påverkan lamineras mot det termiskt isolerande materialet 5 för åstadkommande av den önskade vidhäftningen. Ett laminat 7 är mycket enkelt att applicera mot det termiskt isolerande materialet 5 under tillverkningen av isoler- ingssystemet 1 eftersom det kan hanteras i ett stycke.

Laminatet 7 säkerställer en exakt mängd och fördelning av bindemedel 4, vilket säkerställer att det hygroskopiska materialet 3 erhåller en partiell kontakt respektive partiell vidhäftning mellan det hygroskopiska materialet 3 och det termiskt isolerande materialet 5. Samtidigt säkerställer det där så är möjligt en önskad vidhäftning mellan ângspärren 2 och det termiskt isolerande mater- ialet 5. Laminatet 7 säkerställer även om så är fallet en önskad orientering av det hygroskopiska materialet 3 relativt det termiskt isolerande materialet 5. Ett exempel på det senare är orientering av trådar av ett hygroskopiskt material vinkelrätt mot eller parallellt med en rörisolerings 6 längdaxel.

Under framställning av isoleringssystemet l appli- ceras laminatet 7, eller de enskilda materialskikten, under tryck och värme mot det termiskt isolerande mater- ialet 5. Med värme avses här en temperatur överstigande smältpunkten hos åtminstone ett skikt med bindemedel 4, och företrädesvis det skikt som är anordnat mellan det hygroskopiska materialet 3 och det termiskt isolerande lo n n n n Q r to n 0 0 0 on once u 0 c u 00 I! 1000 Ola. on 0 I n 10 15 20 25 _30 35 ÖF F' ¿.§J 90k) I c som a ' ° U I n' n 'q "': ' 'I o noe o U I n n q g . - ' 00 o o nu ., :nu zon. c a n g g z : :. z I I 0 o u °.,' ',,° ' 0 o o 2 f non an :oo o q 17 materialet 5. Under denna process kommer laminatet 7, eller de enskilda materialskikten 2, 3, 4, att tillsam- mans med det termiskt isolerande materialet 5 bilda en enda enhet i form av ett isoleringssystem l. Detta isoleringssystem l kan ha formen av exempelvis en rörskål, matta eller skiva. Ångspärren 2 innefattar företrädesvis perforeringar 8 som har framställts på mekanisk väg. Perforeringarna 8 är anordnade genom àngspärren 2 och ett eventuellt laminat 7 inbegripande àngspärren 2 på ett sådant sätt att de sätter det hygroskopiska materialet 3 i kommuni- kation med den omgivande atmosfären, varigenom den kondens som har absorberats fràn elementet respektive det termiskt isolerande materialet 5 kan avdunsta. Perforer- ingarna 8 skall således ha ett sådant djup att de penetrerar àngspärren 2 och ett eventuellt bindemedels- skikt 4 mellan àngspärren 2 och det hygroskopiska materialet 3.

Perforeringarna 8 anordnas företrädesvis med en täthet om 30-100 000 perforeringar/mg, mer föredraget 200-50 000 perforeringar/mzoch mest föredraget 1000- 30 000 perforeringar/m2. Perforeringarna 8 kan vara anordnade i ett regelbundet eller oregelbundet mönster.

Genom att perforeringarna 8 anordnas över ångspärr- ens 2 yta kommer, oavsett det hygroskopiska materialets 3 utformning, perforeringar 8 att direkt sammanfalla med det hygroskopiska materialet 3 och därmed bilda en öppning för kommunikation med den omgivande atmosfären för avdunstning. Perforeringar 8 som inte sammanfaller med det hygroskopiska materialet 3 bildar små öppningar in mot det termiskt isolerande materialet 5 genom vilka vatten kan penetrera. Detta vatten kan emellertid avdunsta genom samma öppning alternativt ledas genom. kapillärverkan till det hygroskopiska materialet 3 för vidare avdunstning vid närmsta perforering 8.

Beroende på ångspärrens 2 tjocklek är avsiktligt anordnade perforeringarna 8 emellertid inte alltid o Iuoooø nu :000 00 Oo oøoc 9000 00 I u 0 0 00 0000 0 0 I OI. 000 0 0 Q 10 15 20 25 30 35 ref' om' JLÖ f' .I Éïfïïf 53"? -5-3 -2"" L at: nu: n. .. ,, o ., = : : ar 0 0 I I u . , ' : : I nu o: oc: nu g" , 2 18 nödvändiga. I de fall àngspärren 2 utgörs av en metall- eller plastfolie innehåller den genom sitt framställ- ningsförfarande en varierande grad av sk ”pinholes”, dvs materialdefekter som visar sig som små mikroperforeringar vilka underlättar diffusion. Ju tunnare folie desto fler Det nedre värdet 200 i intervallet 200-50 000 perforeringar/m2 motsvarar det antal ”pinholes” som ”pinholes”. uppstår vid normal framställning av en aluminiumfolie med en tjocklek på 7pm. ”Pinholes” har visat sig ge den överraskande effekten att de medger en fullt tillräcklig avdunstning av kondens från det hygroskopiska materialet 3. Defekter i form av ”pinholes” kan således i detta avseende likställas med perforeringar.

I det följande kommer funktionen hos det uppfin- ningsenliga isoleringssystemet 1 att beskrivas.

Enligt tidigare beskrivning träder vatten från omgivningen in i isoleringssystemet 1 genom oundvikliga öppningar i àngspärren 2. Vidare tränger vattenånga in genom diffusion. I det fall det råder en temperatur- skillnad i isoleringssystemet 1 respektive elementet relativt den omgivande atmosfären sker en kondens- bildning. Kondensbildningen sker mot den svalaste ytan som vanligtvis utgörs av elementets yta. Genom_kapillär- verkan driven av en skillnad i porvattentryck strävar kondensen mot ett område med undertryck, vilket omrâde finns i eller i anslutning till det hygroskopiska materialet. Kondensen vandrar med andra ord utåt genom det termiskt isolerande materialet 5 där den genom kontakten med det hygroskopiska materialet 3 absorberas.

Absorptionen medför att kondensen sprids i det hygroskop- iska materialet 3. Spridningen påskyndas av skillnaden i det partiella trycket varigenom kondensen strävar mot de i àngspärren 2 anordnade perforeringarna 8 eller ”pinholen” där den kommer i kontakt med den omgivande atmosfären och kan avdunsta. Isoleringssystemet 1 kommer under sin användning att erhålla en jämvikt mellan mängden diffunderad och avdunstad vattenånga.

J In OOOI 0000 00 0 I I O 0 0 0 O 0 no 0000 I 0 I 0 0 I in Coat I Oc 00 'OO 0 0 0 00 om 0000 00 0 1 0 0 0 u 0 10 15 20 25 30 35 u oooooo 0 0 0 c 0 one: 0 0 øooooo c 1 000 a 0 0 en ooooro v nova o 0 19 Isoleringssystem 1 enligt uppfinningen har visat sig ge en ökad fuktcirkulation. Diffusionen kan nämligen beroende på eventuella perforeringar 8 vara något större än i traditionella isoleringssystem 1, vilket innebär att en större mängd kondens måste transporteras bort genom avdunstning. Avdunstningen är energikrävande, vilket visar sig vid mätning i form av förhållandevis sämre isoleringsförmàga, dvs högre Ä-värde (värmelednings- förmåga) än jämfört med traditionella isoleringssystem.

Detta kan, vilket fackmannen inser, kompenseras genom anordnade av ett tjockare skikt av termiskt isolerande material 5.

Med hänvisning till fig 2a visas en utföringsform av uppfinningen tillämpad pà en rörisolering 6. Rörisoler- ingen 6 innefattar ett laminat 7 av en aluminiumfolie, ett hygroskopiskat material 3 i nätform samt ett ej visat skikt bindemedel av PE. Mängden bindemedel uppgår till 20-50 g/m2 och är anordnat i ett tunt heltäckande skikt som initialt binder det hygroskopiska materialet 3 mot ångspärren 2 för bildande av laminatet 7. Laminatet 7 är perforerat medelst en rullvals. I samband med framställ- ningen av rörisoleringen 6 appliceras laminatet 7 under högt mekaniskt tryck och vid en temperatur överstigande bindemedlets smältpunkt mot det termiskt isolerande materialet 5. Under denna tryck- och värmebehandling pressas bindemedlet undan från den sida av det hygroskop- iska materialet 3 som är vänd mot det termiskt isolerande materialet 5 och ut i det fria utrymmet mellan trådarna 9 i det hygroskopiska materialets 3 nätliknande struktur.

Detta innebär att det hygroskopiska materialet 3 parti- ellt kommer i kontakt med det termiskt isolerande materialet 5. Vidare sker partiellt en vidhäftning mellan det hygroskopiska materialet 3, eller snarare i utrymmen däri, och det termiskt isolerande materialet 5.

Under denna tryck- och värmeapplicering påverkas inte den initiala vidhäftningen mellan ångspärren 2 och det hygroskopiska materialet 3 menligt. Denna vidhäftning I. 0 0 0 0 0 0 00 00 00 O I O o 00 0000 0 0 0 0 00 00 0 0 0 0 0 0 0 0 I O I O O O I 00 00 00 0:00 00 0000 00 0 0 0 0 10 15 20 25 30 35 (TI i* 3 U? 20 är företrädesvis kontinuerlig över hela kontaktytan däremellan.

Rörisoleringen 6 innefattar på konventionellt sätt en ej visad longitudinell genomgående slits 10 som under- lättar montering av rörisoleringen 6. Vid montering av rörisoleringen 6 försluts slitsen 10 företrädesvis med en ej visad tejpremsa som kan vara försedd med perforeringar 8.

Med hänvisning till fig 2b visas en delförstoring av den i fig 2a visade rörisoleringen 6. I denna delförstor- ing visas rörisoleringen 6 efter termisk påverkan vari- genom bindemedlet 4 har trängt in i utrymmet mellan trådarna 9 i det hygroskopiska materialet 3 som är utformat som en nätliknade struktur. I figuren visas tydligt hur det anordnas en partiell vidhäftning mellan det hygroskopiska materialet 3 och det termiskt isoler- ande materialet 5 respektive mellan ångspärren 2 och det b hygroskopiska materialet 3. Vidare visas i illustrerande syfte perforeringar 8 som är anordnade att sätta det termiskt isolerande materialet 5 respektive det hygro~ skopiska materialet 3 i kommunikation med den omgivande atmosfären. Det visas tydligt hur en del perforeringar sätter det hygroskopiska materialet i kommunikation med den omgivande atmosfären medan andra perforeringar sätter det termiskt isolerande materialet i kommunikation med den omgivande atmosfären.

Med hänvisning till fig 3 visas en annan utförings- form av en rörisolering 6 i enlighet med isoleringssys- temet l enligt uppfinningen. Rörisoleringen 6 har samma invändiga uppbyggnad som den i fig Za varför denna inte beskrivs på nytt och varför samma hänvisningssiffror används för gemensamma delar. Rörisoleringen 6 skiljer sig mot den i fig å visade genomíatt laminatet 7 har en sådan bredd att det i omkretsled omsluter rörisoleringen 6 mer än 360°, dvs laminatet 7 bildar en utskjutande flik ll. Fliken ll har en sådan bredd att den kan bilda en för omgivningen fritt exponerad yta 12. Fliken ll innefattar 00 O O 0 n 0 0 O! oo Anna oc I 0 0 0 0 1 :nun O I 0 0 I 0 00 IQ oc nu 0 0 1 0 OI 0000 On ou 0 n a 0 I 0 ID co no O 0 0 Q 00 10 15 20 25 30 35 coon co 21 på sin yta närmast slitsen 10 en tejpremsa 13 med en skyddsfilm för försegling av slitsen 10 efter montering av rörisoleringen 6. Utanför denna yta på fliken ll är det hygroskopiska materialet 3 fritt exponerat för den omgivande atmosfären, varigenom denna exponerade yta 12 bildar en extra avdunstningsyta för kondensen som har absorberats av det hygroskopiska materialet 2 invändigt isoleringssystemet 1. Kondensen kan såldes avdunsta dels genom ångspärren 2 dels genom denna på fliken ll fritt exponerade yta 12.

Vid montering av en dylik rörisoleringen 6 monteras rörskålen företrädesvis så att fliken ll är så orienterad att den inte bildar en uppåt vänd ficka i vilken vatten och smuts kan ansamlas. A Tekniken med en flik i enlighet med exemplet ovan kan även tillämpas för en ej visad överlappning mellan två på varandra följande rörisoleringar. En flik med motsvarande konstruktion av ångspärr, hygroskopiskt material och bindemedel anordnas som en utskjutande yta på den första rörisoleringens ände. När två rörisoler- ingar monteras invid varandra anordnas den utskjutande ytan hos den första rörskàlen att överlappa ångspärren hos den andra rörisoleringen, varigenom en mer eller mindre fritt exponerad avdunstningsyta bildas. I en sådan lösning kan det hygroskopiska materialet exempelvis utgöras av enskilda trådar eller buntar med trådar som orienteras parallellt med rörisoleringens längdaxel.

Med hänvisning till fig 4 visas ytterligare en variant av en rörisolering 6. Rörisoleringen 6 har huvudsakligen samma invändiga uppbyggnad som den i fig 2a varför dess uppbyggnad inte beskrivs på nytt och varför samma hänvisningssiffror för gemensamma delar används.

Isoleringssystemet 1 skiljer sig från det redan visade systemet genom det termiskt isolerande materialet 5. Det termiskt isolerande materialet 5 innefattar ett ytter- ligare hygroskopiskt material 14 som i tvärsnitt bildar ett vàgliknande mönster inuti det termiskt isolerande OO 0 0 0 0 0 0 00 00 00 0 0 0 0 0 00 0000 0 0 0 0 0 0 00 00 00 0000 00 00 0000 00 0 0 0 0 0 0 0 0 O O I O 0 0 0 0 0 0 0 II UC CI .ÛÛÛ 10 15 20 25 30 35 22 materialet 5. Ett dylikt termiskt isolerande material 5 kan framställas på samma sätt som en för fackmannen välkänd veckad matta. Framställningsförfarandet av veckade mattor beskrivs exempelvis med hänvisning till EP 434 536 Bl där en mineralullsmatta med ett därpå applicerat hygroskopiskt material komprimeras i horison- tell led innan härdning, varigenom ett vågliknande mönster resulterar. Ett på detta sätt konstruerat isoleringssystem l uppvisar större absorptionsförmåga på grund av sin större absorptionsyta.

Med hänvisning till fig 5a visas en böjbar rörskàll 60 med ett isoleringssystem l i enlighet med uppfinn- ingen. Rörskålen 60 har samma uppbyggnad som den med hänvisning till fig 2a visade och beskrivna rörisoler- ingen 6, varför beskrivningen av dess konstruktion inte upprepas och samma hänvisningssiffror används. Isoler- ingssystemet 1 skiljer sig genom att det termiskt isoler- ande materialet 5 utmed rörskàlens 60 längd är uppdelat i ett antal kortare flexibla segment 15 varigenom rörskålen 60 med enkelhet kan böjas runt rörböjar. Mellan varje segment 15 är ett ytterligare hygroskopiskt material 14' anordnat som bildar en absorptionsyta vinkelrätt mot rörskàlens 60 längdriktning. Det hygroskopiska materialet 14' kan såsom illustreras utgöras av en kontinuerlig yta men kan med samma framgång utgöras av en nätformad struktur såsom ett nät, eller till och med en färg. Det ytterligare hygroskopiska materialet 14' kan även utgöras av en bit laminat 7 av den typ som tidigare har beskriv- its. Laminatet 7 kan i det avseendet vara anordnat på enbart en yta mellan två på varandra följande segment 15, alternativt på båda ytor mellan två på varandra följande segment.

En dylikt uppbyggd rörskål 60 kan med fördel förses med extra perforeringar 8 lokalt i anslutning till områdena med det ytterligare hygroskopiska materialet 14'. 10 15 20 25 30 35 annons o n a o o acc 000000 23 Med hänvisning till fig 5b framställs de enskilda segmenten 15 företrädesvis genom att det hygroskopiska materialet 14' anordnas med ett ej visat bindemedel på en matta 16 av termiskt isolerande material 5. Det hygro- skopiska materialet 14' kan även fästas utan bindemedel genom att det vidhäftar det termiskt isolerande mater- ialet 5 under den härdningsprocess som det senare kan genomgå under sin framställning. Mattan 16 har en tjocklek motsvarande segmentens 15 längd. Därefter stansas/skärs/sågas enskilda segment 15 ut ur mattan 16 och anordnas mot exempelvis ett ej visat laminat innefattande en ångspärr, ett hygroskopiskt material i någon form samt ett termoplastiskt bindemedel. Detta framställningsförfarande är mycket fördelaktigt eftersom mattan 16 genom sin struktur från sin framställning uppvisar en fiberriktning 17 som väsentligen ligger i mattans 16 plan. Genom att de enskilda segmenten 15 stansas/skärs/sågas ut och orienteras i rörskålen 60 med sin längdaxel i rörskålens 60 längdaxel blir fiberrikt- ningen i respektive segment vinkelrät mot rörskålens 60 längdaxel. Detta har ett positivt inflytande på trans- porten av kondens genom kapillärverkan i isoleringssys- temet 1.

Med hänvisning till fig 6a visas en annan utförings- form av en isolering 19 i enlighet med isoleringssystemet 1 enligt uppfinningen. Isoleringen 19 har samma invändiga uppbyggnad som den i fig 2a visade rörisoleringen 6 varför denna inte beskrivs på nytt och varför samma hänvisningssiffror används för gemensamma delar. Lami- natet 7 innefattar här en sådan utsträckning i omkretsled att det bildar en första respektive andra utskjutande flik lla, 11b på respektive sida om den i rörisoleringen anordnade slitsen 10. Vid montering av isoleringen 19 på exempelvis ett rör, ej visat, anordnas den första fliken lla att skjuta in genom slitsen 10 så att den företrädes- vis kommer i kontakt med röret. Den första fliken 11a bör ha en bredd överstigande slitsens 10 djup, dvs en bredd nu. 0 I c i n nu on 0100 Iain In c l I I Q 0 o o no ciao o n n n I nu to Oct vn šuøo 00 g 0 n n o o 0 I 0 O o: co 10 15 20 25 30 35 u v' ' o., u nu n n u anno u COIIIO 24 överstigande det termiskt isolerande materialets 5 tjock- lek. Den första fliken lla kan beroende på sin bredd vara enkel eller såsom visas vara dubbelvikt i slitsen 10. I det fall fliken lla är enkel anordnas fliken företrädes- vis på ett sådant sätt i slitsen 10 att den sida av laminatet 7 som innefattar det hygroskopiska materialet 3 är vänd mot röret. Den andra fliken llb har likt den i fig 3 illustrerade rörisoleringen 6 med fördel en sådan bredd att den kan bilda en för omgivningen fritt exponerad yta 12. Den andra fliken llb kan på sin yta närmast slitsen 10 innefatta en tejpremsa 13 med en skyddsfilm för försegling av slitsen 10 efter montering av isoleringen 19. Utanför denna yta på den andra fliken llb är det hygroskopiska materialet 3 fritt exponerat för den omgivande atmosfären, varigenom denna exponerade yta 12 bildar en extra avdunstningsyta för kondensen som har absorberats av det hygroskopiska materialet 3 invändigt isoleringssystemet l. Kondensen kan såldes avdunsta dels genom ångspärren 2 dels genom denna på den andra fliken llb fritt exponerade yta 12.

Med hänvisning till 6b visas ytterligare en variant av den i fig 6a visade utföringsformen. Den första fliken lla respektive den andra fliken llb har företrädesvis samma bredd och kan vara försedda med eller utan tejp- remsa. I fig 6b visas flikarna lla, llb utan tejpremsa.

Flikarna lla, llb är sektionerade med slitsar 18 som sträcker sig i omkretsled. Vid montering av en dylik isolering 19 anordnas omväxlande den första fliken lla respektive den andra fliken llb att skjuta in genom slitsen 10, och med fördel på ett sådant sätt att den får kontakt med röret. I slitsen 10 kan flikarna lla, llb vara enkla eller dubbelvikta. Vidare anordnas dom V företrädesvis på ett sådant sätt i slitsen 10 att den sida av laminatet 7 som innefattar det hygroskopiska materialet 3 är vänd utåt, dvs mot röret.

De i fig 6a och 6b illustrerade utföringsformerna är särskilt intressanta i styva rörskålar eller andra l0 15 20 C-'l P3 LW 25 isoleringssystem 1 som inte har ett ytterligare hygro- skopiskt material 3 integrerat i det termiskt isolerande skiktet 5.

Det inses av fackmannen att de ovan beskrivna utföringsformerna av isoleringssystemet l med samma framgång kan anordnas i form av mattor eller skivor.

Vidare inses det av fackmannen att isoleringssys- temen l i enlighet med föreliggande uppfinning kan användas i kombination med lösa komponenter av hygro- skopiskt material. Exempelvis kan det vara fördelaktigt med applicering av ett hygroskopiskt material 3 direkt i anslutning mot det element som skall isoleras. Ett sådant extra hygroskopiskt material appliceras med fördel på jämna intervall pà ej horisontella element för absorption av rinnande kondens utmed elementet.

Det inses att föreliggande uppfinning inte är begränsad till de visade och beskrivna utföringsformerna av det uppfinningsenliga isoleringssystemet l. Flera modifieringar och varianter är sålunda möjliga och uppfinningen definieras följaktligen uteslutande av de bifogade kraven.

Claims (13)

10 15 20 25 30 35 26 PATENTKRAV behållare, ventilationskanaler och liknande installationsdelar vilka

1. l. Isoleringssystem (l) för rör, har en utvändig yttemperatur som periodvis understiger daggpunkten hos omgivande atmosfär, vilket isolerings- system innefattar ett termiskt isolerande skikt (5) samt ett på en sida av det termiskt isolerande skiktet (2), vilka skikt är anordnade så att isoleringssystemet (1) med början anordnat skikt av en ångspärr utifrån innefattar nämnda àngspärr (2), k ärirme t e c k n a t av ett mellan skiktet av ångspärren (2) och det termiskt isolerande skiktet (5) anordnat skikt av hygroskopiskt material (3), vilket hygroskopiska material (3) är åtminstone partiellt förbundet med ångspärren (2), samt att kombinationen av ångspärren (2) och det hygro- skopiska materialet (3) är förbunden med det termiskt isolerande skiktet (5) på ett sådant sätt att det hygroskopiska materialet (3) partiellt gör kontakt med (5).

2. Isoleringssystem enligt krav 1, vid vilket det det termiskt isolerande skiktet hygroskopiska materialet (3) är förbundet med det termiskt isolerande skiktet (5) medelst ett termoplast- iskt bindemedel (4) upphettning till en temperatur överstigande dess smält- som är så anordnat att det efter punkt exponerar det hygroskopiska materialet (3) för det (5)-

3. Isoleringssystem enligt krav 1, vid vilket det termiskt isolerande skiktet hygroskopiska materialet (3) är termoplastiskt.

4. Isoleringssystem enligt krav 1, vid vilket ångspärren (2) och det hygroskopiska materialet (3) utgör ett laminat (7).

5. Isoleringssystem enligt krav 2, vid vilket ångspärren (2), det hygroskopiska materialet (3) samt det termoplastiska bindemedlet (4) utgör ett laminat (7). 10 15 20 25 30 27

6. Isoleringssystem enligt krav 5, vid vilket det termoplastiska bindemedlet (4) är anordnat i ett första skikt närmast ångspärren (2) och i ett andra skikt närmast det termiskt isolerande skiktet (5).

7. Isoleringssystem enligt krav 4 eller 5, vid vilket laminatet (7) innefattar perforeringar (8) som är anordnade att sätta det hygroskopiska materialet (3) i förbindelse med omgivande atmosfär.

8. Isoleringssystem enligt krav 1, vid vilket det hygroskopiska materialet (5) utgör ett icke heltäckande skikt.

9. Isoleringssystem enligt krav 2, vid vilket det termoplastiska bindemedlet (4) är anordnat som ett icke heltäckande skikt.

10. Isoleringssystem enligt krav l, vid vilket det termiskt isolerande skiktet (5) innefattar ett ytter- ligare hygroskopiskt material (l4; l4').

11. ll. Isoleringssystem enligt krav 10, vid vilket det termiskt isolerande skiktet (5) och det ytterligare hygroskopiska materialet (l4; l4') utgör en böjbar rörskål, veckad matta eller en lamellmatta.

12. Isoleringssystem enligt krav 1, vid vilket det hygroskopiska materialet (3) bildar en armering av ångspärren (2).

13. Isoleringssystem enligt krav 4 eller 5, vid vilket laminatet (4) har en sådan bredd att det bildar flikar (ll; lla; llb) som kan bringas att omsluta rör, behållare, ventilationskanaler och liknande installa- tionsdelar.