SE522123C2 - Metod för rekonditionering av ett friktionspar i en färdbroms samt fordon innefattande en anordning för rekonditionering av ett friktionspar i en färdbroms anordnad i nämnda fordon - Google Patents

Description

l0 15 20 25 30 522 123 l inbromsningarna.

Ett problem med fordon nyttjande ett styrsystem enligt EP 974 505 samt andra i dag förekommande fordon där bromseffekt fördelas manuellt eller automatiskt mellan färdbromsar och tillsatsbromsar eller hjälpbromsaggregat eller i förekommande fall även fordon utan tillsatsbromsar eller hjälpbromsaggregat är att färdbromsarna inte nyttjas tillräckligt. Detta medför risk för uppkomst av rostbildning och bildande av smutsavlagringar på bromsskiva eller bromstrumma samt ovan nämnda glasning. Förekomst av rostbildning och smutsavlagring medför att bromsskivans eller bromstrummans friktion minskas, vilket reducerar bromssystemets verkningsgrad.

Vid hög temperatur kan rost omvandlas till en mycket slitagebeständig fas. Om rosten är ojämnt fördelad leder detta till tjockleksvariationer och friktionsvariationer utmed varvet.

Förutom nötningsbeständiga järnoxider kan även martensit bildas vid hög temperatur.

Martensit är hård, spröd och nötningsbeständig. Det finns därför risk för sprickinitiering, ojämnt slitage samt tjockleks- och friktionstalsvarationer i det fall att bromsarna överhettas.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Ändamålet med uppfinningen är att tillhandahålla en metod för styrning av ett bromssystem vilket medger säkerställande av bibehållande av bromssystemets verkningsgrad. Detta ändamål uppnås genom en metod för rekonditionering av ett friktionspar i en färdbroms av typen trum- eller skivbroms enligt patentkravet 1 samt ett fordon enligt patentkravet l9.

Genom att tillhandahålla en metod for rekonditionering av ett friktionspar där ett parametervärde för en ytegenskap hos friktionsparet fastställes, och friktionsparet rekonditioneras genom tillförsel av bestämd bromsenergi till nämnda friktionsyta i beroende av nämnda fastställda parametervärde, erhålles ett friktionspar där nämnda parametervärde av nämnda ytegenskap hålls inom ett givet intervall. Genom regenereringsförfarandet med kontrollerad energitillförsel tillses att tillräcklig energi tillförs färdbromsen för att kontinuerligterhålla ett friktionspar med reducerad risk för rost och smutsforekomst, reducerad risk för glasning samt reducerad risk för bildandet av martensiter och andra beständiga komponenter vid hög värme. I en föredragen utföringsform av uppfinningen 10 15 20 25 30 5 2 2 1 2 3 3 tillförs nämnda bestämda bromsenergi vid en temperatur hos friktionsparet vilken överstiger en bestämd regenereringstemperatur. Genom detta förfarande erhålles ett rent friktionspar där förekomsten av rost och smutsavlagringar reduceras på ett kontrollerat sätt, varvid bromssystemets verkningsgrad säkerställes. Detta system är särskilt fördelaktigt för att reducera risken för glasning samt för att reducera risken för bildandet av martensiter och andra beständiga komponenter vid hög värme.

I en särskilt föredragen utföringsform av uppfinningen separeras egenskapen glasning från egenskapen rost och/eller smutsbildning varigenom separata regenereringsprogram kan utföras för glasning respektive rost och/eller smuts. Genom detta förfarande tillhandahålles konditionerade bromsar utan att bromsarna slits onödigt hårt.

Ekvivalent erhålles även genom patentkravet 19 ett fordon uppvisande de fördelar den i patentkravet 1 beskrivna metoden tillhandahåller FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer nedan att närmare beskrivas med hänvisning till bifogade ritningsfigurer, där fig. 1 visar schematiskt ett system för rekonditionering av ett friktionspar i en färdbroms, fig. 2 visar ett flödesschema för en metod för rekonditionering av ett friktionspar i en färdbroms, fig. 3 visar ett exempel på en skivbroms, och fig. 4 visar ett exempel på en altemativ utföringsform av ett flödesschema för en metod för rekonditionering _ UTFÖRINGSEXEMPEL I figur l visas schematiskt ett system för rekonditionering l av ett friktionspar bestående av ett belägg och en rotor ingående i en färdbroms. Vanligtvis tillverkas rotorn av en - - o | s n , . , ,, 10 15 20 25 30 5221123 4 gjutjärnslegeriiig och bromsbeläggen av ett organiskt material med inblandade metallfibrer.

Systemet innefattar en färdbroms 2 för ett icke visat fordon. Färdbromsen är i det visade utföringsexemplet av typen skiv- eller trumbroms och uppvisar ett friktionspar 3 bestående av ett belägg och en rotor.

I det visade exemplet utgörs färdbromsen av en skivbroms vilken uppvisar ett bromsok 4.

Bromsoket 4 innefattar på känt vis axiellt rörliga bromsbelägg och ett trycksättningsorgan exempelvis i form av ett antal hydraulcylindrar, pneumatikcylindrar eller elektroniska ansättningsanordningar, vilka när de aktiveras förmår pressa beläggen mot rotorn, vilken i det fall att en skivbroms nyttjas är utformad såsom en skiva. I det fall att hydraulcylindrar nyttjas, såsom exemplifierats genom figur 3, trycksätts dessa på konventionellt sätt, exempelvis genom en bromsanordning såsom visad i figur 3 där en konventionell skivbroms uppvisade en bromsskiva 3 och ett bromsok 4, vilket uppbär hydraulcylindrar 5 och bromsklossar, Hydraulcylindrarna 5 är matade från en huvudcylinder 6 vilken trycksätts av en servobromscylinder 7 vilken är mekaniskt förbunden med huvudcylindern 6.

Servobromscylindern 8 matas i sin tur från en i fordonet ingående trycktank 8 via en styrd ventil 9. Uppfinningen är givetvis inte begränsad till en speciell typ av broms utan kan nyttjas på varierande typer av skiv- eller trumbromsar. I en alternativ utföringsform utgörs fardbromsen sålunda av en konventionell trumbroms.

Systemet för rekonditionering innefattar vidare en hjälpbroms 10 av konventionellt slag exempelvis i form av hydrauliska eller elektriska retardrar samt motorbromsar.

Vidare innefattar systemet för rekonditionering ett styrsystem 11 för fördelning av begärd bromseffekt mellan nämnda färdbroms 3 och hjälpbroms 10. Styrsystemet 11 innefattar primärt en insignal från en bromspedal 12 vilken genererar en begärd bromseffekt.

Styrsystemet ll fördelar därefier bromseffekten mellan hjälpbroms och falrdbroms.

Styrsystemet 1 I är enligt en utföringsform av uppfinningen anordnad att arbeta i två skilda drifismoder. I en första driftsmod fördelas bromseffekten mellan fardbroms och tillsatsbroms på ett konventionellt sätt, exempelvis genom att en styrkrets för bromssystemet fördelar begärd bromseffekt mellan tillsatsbromsar och färdbroms. Styrkretsen kan utformas för att ge en första utsignal till en styrkrets för nämnda tillsatsbromsar och en andra utsignal till en styrkrets för fardbromsen. Den första och den andra utsignalen motsvarar en bromseffekt mellan 0 och 100% . Summan av utsignalerna motsvarar begärd bromseffekt från en i fordonet befintlig bromspedal. Fördelningen kan i dessa fall vara utformad för att 10 15 20 25 30 522 123 ~~~ 5 tillsatsbroms skall nyttjas maximalt varvid förslitningen av färdbromsens bromsbelägg u | ø - .- minskas samt risk för överhettning av bromsskiva eller bromstrumma reduceras, detta innebär att 100% av möjlig effekt tas ut av tillsatsbromsen och därutöver behövlig bromseffekt tas ut av fardbromsen, I en andra driflsmod fördelas bromseffekten så att färdbromsen prioriteras varvid säkerställs att tillräcklig energi inmatas till bromsskiva eller bromstrumma varvid beläggningar i form av rost eller smuts slits ned och friktionsmaterialet i bromsen återställs till acceptabelt skick. Med prioriterar kan enligt en utföringsform av uppfinningen avses att fardbromsen nyttjas till sin maximala effekt innan hjälpbroms nyttjas, detta innebär att enbart färdbromsen nyttjas. Styrsystemet 11 kommunicerar i en föredragen utföringsform med en styrenhet 13 hos fordonet vilken är anordnad att styra andra funktioner hos fordonet.

Vidare ingår enligt en utföringsform av uppfinningen en temperatursensor 14 vilken uppmäter temperaturen hos friktionsmaterialet hos färdbromsen 2. Temperatursensorn 14 kan även vara anordnad att uppskatta temperaturen hos det friktionsmaterialet genom uppmätning av temperaturen hos ett organ vilket är termiskt anslutet till friktionsparet. Enligt ytterligare utföringsformer av uppfinningen kan temperaturen istället uppskattas genom beräkningar från information om färdbromsens nyttjande där till ett aktuellt temperaturvärde ett temperaturtillskott som funktion av tillförd energi tillförs vid varje bromsning och en kontinuerlig temperaturreduktion som funktion av aktuellt temperaturvärde och tiden adderas.

Enligt en utföringsform av uppfinningen kan en diskretiserad beskrivning av temperaturvärdet ha formen T,.+1= T., + AT(2E )- AT(AQ), där T m1 utgör aktuell temperatur, EE utgör summan av tillförd energi och AQ utgör summan av utstrålad och avledd energi.

I figur 2 visas ett flödesschema för en metod för rekonditionering av ett friktionspar i en färdbroms. I ett första funktionsblock 30 fastställes friktionstalet ti hos friktionsparet.

Friktionstalet fastställes enligt en första utföringsform av uppfinningen genom ett retardationsprov varvid i fardbromsen 2 ingående bromsbackar anläggs med bestämd kraft mot nämnda friktionspar varefier fordonets retardation uppmäts och friktionstalet beräknas från uppgifter om nämnda krafi och retardation. Enligt en utföringsform av uppfinningen I I o . nu l0 15 20 25 30 522 123 e uppskattas anliggningskraften hos bromsbackarna ur signalen begärd bromskraft från u » v u nu bromspedalen 12 och den givna fördelningen mellan bromseffekt applicerad via tillsatsbromsar 10 och bromseffekt applicerad via färdbromsen 2. Enligt en utföringsform kan sålunda utvecklad bromseffekt uppskattas enligt Efi,db,o,,,s=Ebegñ,d*fördelning%, Enligt en alternativ utföringsform kan en sensor vilken uppmäter trycket i bromscylindrarna nyttjas för fastställande av anliggningskrafl.

Enligt en andra utföringsform av uppfinningen fastställes friktionstalet genom ett accelerationsprov varvid i nämnda färdbroms ingående bromsbackar anläggs med bestämd kraft mot nämnda friktionspar, en i fordonet ingående motor bringas att avge ett momenttillskott varefter fordonets acceleration uppmäts och friktionstalet beräknas från uppgifter om nämnda krafi, acceleration och momenttillskott. Enligt denna utföringsform ger styrenheten 13 en instruktion till motorn varvid ett givet momentillskott M avgives under det att bromsbackarna ligger an med bestämd krafi. Styrenheten uppmäter accelerationen under provet vareñer beräkning av friktionstalet kan utföras. Enligt en föredragen utföringsform avpassas momenttillskottet alternativt anliggningskraften eller båda så att accelerationen under provet får ett nollvärde. Denna metod för fastställande av friktionstalet uppvisar även den fördelen att regenerering sker under provet.

Enligt en utföringsform av uppfinningen jämförs, efter det att friktionstalet u hos friktionsparet fastställts i det första funktionsblocket 30, värdet på friktionstalet u med ett gränsvärde uc. I det fall att friktionstalet u överstiger detta gränsvärde kvarstår styrsystemet ll för fördelning av begärd bromseffekt i sin första driftsmod varefler fördelning mellan färdbroms och hjälpbroms sker på sedvanligt sätt och systemet ställes till normaldrifi i ett andra funktionsblock 31. I det fall att friktionstalet u understiger detta gränsvärde fastställs enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen temperaturen hos friktionsparet i ett tredje funktionsblock 32. I det fall att temperaturen T understiger en temperatur TG, vilken motsvarar den temperatur där risk finns för bildning av en fast slitagebeständig beläggning på friktionsparet, ändras styrsystemet ll för fördelning av begärd bromseffekt till sin andra driftsmod i ett fjärde funktionsblock 33 varefler fördelning mellan färdbroms och hjälpbroms sker varvid färdbromsen prioriteras för att möjliggöra högre energitillförsel via färdbromsen varvid rekonditionering åstadkommesr I det fall att temperaturen T överstiger I I u . .n u n.. 10 20 25 30 '52i2 123 T gränstemperaturen TG kvarstår styrsystemet I I för fördelning av begärd bromseffekt i sin första driftsmod varvid normaldrift sker i ett andra funktionsblock 31.

I ett femte funktionsblock 34 kontrolleras huruvida temperaturen T hos friktionsparet överstiger en kritisk temperatur TC vid vilken regenerering är möjlig. I fall att temperaturen överstiger denna gränstemperatur TC beräknas enligt en föredragen utföringsform i ett sjätte funktionsblock 35 tillförd bromsenergi I såsom tidsintegralen av tillförd bromseffekt vid en temperatur överstigande den kritiska gränstemperaturen. I ett sjunde funktionsblock 36 fastställs friktionstalet u enligt ovan varefter friktionstalet u jämförs med ett gränsvärde um motsvarande en rekonditionerat friktionspar. I det fall att det friktionstalet u överstiger gränsvärdet um återgår styrsystemet II för fördelning av begärd bromseffekt till sin första driflsmod varefler fördelning mellan färdbroms och hjälpbroms sker på sedvanligt sätt och systemet ställes till normaldrifi i ett andra filnktionsblock 31. Om friktionstalet u understiger gränsvärdet um påbörjas enligt en föredragen utföringsform en ny kontroll av huruvida gränstemperaturen TG överstigs i det tredje funktionsblocket, alternativt påbörjas en ny jämförelse av huruvida temperaturen överstiger den kritiska temperatur där rekonditionering är möjlig i det femte funktionsblocket 34.

Enligt en utföringsform av uppfinningen kan styrsystemet I I för fördelning av begärd bromseffekt i sin andra driñmod omfördela bromseffekten mellan ett flertal axlar. Detta innebär att en eller flera av de förekommande axlama kan rekonditioneras under det att övriga axlar upptar mindre eller ingen bromseffekt..

I figur 4 visas en altemativ utföringsform av ett flödesschema för en metod för rekonditionering. Enligt denna alternativa utföringsform av uppfinningen styr nämnda styrsystem för fördelning av bromseffekten fördelningen enligt en första, en andra och en tredje driftsmod 40, 43 och 44. I den första driftsmoden 40 prioriteras tillsatsbromsen under jämn tillsats av färdbromsen från fordonets hjulaxlar. I den andra driftsmoden 43 prioriteras tillsatsbromsen under det att bromeffekten fördelas olika mellan fordonets hjulaxlar. Detta innebär att en eller fler av fordonets hjulaxlar kan rekonditioneras genom att tillförd bromseffekt blir högre än om fördelningen av bromseffekt fördelas jämnt mellan axlarna. I den tredje driftsmoden prioriteras färdbromsen. Även i detta fall kan fördelningen av bromseffekt mellan ett flertal hjulaxlar ske ojämnt varvid rekonditioneringsgraden kan öka.

Enligt utföringsformen görs i ett första fimktionsblock 4I ett först test för att fastställa ett nu ~ - o . . - Y ' ' . ' ' " 'Ju l0 15 20 25 30 5 2 2 12 3 .sf - í::= ~ Tïš 8 ._ ._ parametervärde värde på ytegenskapen I, Om parametervärdet I överstiger ett gränsvärde Icr utförs ingen rekonditionering utan bromssystemet ligger kvar i sin forsta mod där tillsatsbromsarna prioriteras. Om parametervärdet I understiger detta gränsvärde Icr utförs ett andra test där parametervärdet jämförs med ett andra gränsvärde Im. Om parametervärdet I understiger detta gränsvärde Im försätts bromssystemet i den tredje bromsmoden 44 där fardbromsen prioriteras, Den tredje bromsmoden kan i en utföringsform av uppfinningen vara uppdelad i två submoder, en första där bromseffekten fördelas jämt mellan fordonets hjulaxlar och en andra där bromseffekten fördelas olika mellan fordonets hjulaxlar. I det fall att bromseffekten fördelas ojämnt erhålles en förhöjd rekonditionering för de axlar där mer energi inmatas. I det fall att parametervärdet I inte understiger gränsvärdet Im men understiger gränsvärdet Icr ställs bromssystemet i en andra arbetsmod 43 där tillsatsbromsar prioriteras men bromseffekten fördelas olika mellan fordonets hjulaxlar. I detta fall kan en eller några av fordonets hjulaxlar rekonditioneras. Genom att växla mellan bromsanvändning på olika axlar kan det tillses att bromsarna används under upptagande av tillräcklig effekt varvid rekonditionering medges.

I denna och tidigare beskrivna utföringsformer motsvarar ytegenskapen friktionstalet och/eller graden av nedsmutsning och rostbildning på friktionsparet.

Enligt en utföringsform av uppfinningen uppskattas ytegenskapen ur en uppsättning parametrar innefattande tid på året, geografisk placering, klimatzon, lufifiiktighet, yttertemperatur, vägnätets utformning, bränsleåtgång, motoitid, summa motorvarv, tid sedan senast bromsning, tid sedan senaste rekonditionering, tillförsel av bromsenergi, retardationshistorik, ansättningskrafi hos bromssystemet, temperatur hos friktionsparet, lagertemperatur och temperatur hos på bromsbackar anbringat friktionsmaterial. Där parametrarnas inverkan på friktionstalet erfarenhetsmässigt lagras i form av en parameteravbilning mellan friktionstalet och givna parametrar.

Styrstrategin for bromsanvändning påverkas genom användandet av nämnda uppsättning parametrar som indata. Den aspekt som påverkar glasningsstatusen är främst; 1) Antalet bromsningar under en viss temperatur. Om inte temperaturen överskrider en viss kritisk temperatur fås inte den rätta sammansättningen på friktionsfilmen. Friktionsparet får då lägre friktion. 10 15 o | v « u. 1 ._ . v.

Hr n; i522 123 a De aspekter som påverkar smuts och/eller roststatusen är främst: 2) Tillgång på fukt. Fukt påverkar både rostbildning och smutsbildning, exempelvis ger en blöt väg större nedsmutsning än en torr eñersom vattnet som partikelbärare för med och avsätter mer smuts än lufi. 3) Tillgång på salt. Salt ökar rostbildning. 4) Tillgång på smuts. Smuts bildar beläggningar på skivan som påverkar belåggslitage och friktionsegenskaper.

De ovan nämnda egenskaperna kan estimeras från följande information. Ett X indikerar att informationen har påverkan på kolumnens aspekt och därmed på den parameter som indikerar status på glasning och rost/smuts. Viss information är redundant.

Vidare finns det information som påverkar glasbildning cG och information som påverkar rost och/eller smutsbildning cs utan att tillhöra någon av informationstyperna l ~ 4. /0 u | v | u O ø o n un » I n " "'. III. Ian. z Typ av information C11 Tid på året. Årstiden påverkar nederbörden, yttertemperatur, luftfuktighet, och saltanvändning, Cl; Tid på dygnet. Tid på dygnet påverkar nederbörden, yttertemperatur och lufifiiktighet.

C31 Geografisk placering eller klimatzon.

C41 Yttertemperatur C5; Lufifilktighet Có; Nederbörd Cv; Saltanvändning ><><><><>< Cg; Vägnätets utformning ger information om hur energiinmatningen kommer att ske till bromssystemet.

Cg; Vägnätets status i form av SITIUÉS.

C10; Bränsleåtgång per km ger information om vägstatus och hur bromsarna används.

C522 123 u Typ av information Co C11ïMotoitid, dvs tid som motorn varit igång ger information on hur länge fordonets färdats och därigenom information om hur länge parkeringsbromsarna varit ansatta och därfor hur stor risk det är for ojämnt fordelad TOSÉ.

C12; Summa motorvarv indikerar hur långt fordonet färdats.

C13; Körsträcka indikerar hur långt fordonet färdats och hur mycket salt och smuts som kommit på bromsarna C14; Körsträcka sedan senaste bromsning.

C151Körsträeka sedan senaste rengöring/rekonditionering.

C16; Tillförsel av bromsenergi C171 Retardationshistorik ger information om hur bromsen används och kan därmed användas for att bedöma hur ren och konditionerad bromsen är.

C18; Ansättningskraft eller ansättningstryck ger information om hur bromsen används och kan användas för 10 l5 Szziizs å :v2š§ö;ä~ 12. estimering av tillförd energi och friktionsytans temperatur, Cm: Hastighet ger information X X om hur bromsen används och kan användas till estimering av tillförd energi och friktionsytans temperatur.

C20: Temperatur i broms, rotor, belägg, lager eller annan del i närheten av fardbromsen kan användas for att estimera temperatur i kontakten mellan belägg och TOIOT.

Ytegenskapen kan vidare ges i formen av två parametrar IG och IR/S där IG står för glasbildningsindex och IR/S står for rost och smutsindex. Ytegenskapen kan vidare utgöras av friktionsparets friktionstal enligt vad som beskrivits ovan.

Enligt en utföringsform av uppfinningen utgörs ytegenskapen I av en funktion vilken kan beskrivas såsom: i) 1=IflE,T;x)ar Där f är en funktion av inmatad bromseffekt E , temperaturen T hos friktionsparet och X är en uppsättning andra parametrar.

I en tidsdiskretiserad modell kan ekvationen 1 ta formen: 2) Im! :In + ZÜ-ACA där Intl är aktuellt värde på ytegenskapen aA är en viktsfunktion för en parameter CA u aus-w.

Un 10 20 25 30 522 1235 'af /3 Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar ytegenskapen parametrarna glasniiig cq, vilket motsvarar parametern friktionstal samt parametern smuts och/eller rostbeläggning ce I detta fall kan den tidsdiskretiserade modellen 2 ta formen: 3) low 1- [en + ÉIIACGA där Icmfl är aktuellt värde på parametrarna glasning , otA utgör en uppsättning av koefficienter för ett antal parametrar cGA vilka påverkar glasbildning på friktionsparet, samt 4) Ismi: Isn* ÉßACSA där ISM är aktuellt värde på parametrarna smuts och/eller rostbildning , BA utgör en uppsättning av koefficienter för ett antal parametrar cSA vilka påverkar smuts och/eller rostbildning på friktionsparet. cGA kan väljas ur nedanstående bifogade uppsättning av parametrar vilka påverkar glasning och cgA kan väljas ur nedanstående bifogade uppsättning av parametrar vilka påverkar smuts och/eller rostbildning.

Koefñcienterna aA och ß A fastställs genom empiriska prov, Rekonditioneringsdelen inom funktionerna 3 och 4, dvs de delar som ökar parametern Is värde utgörs främst av ett mått på energitillförseln vid en temperatur for friktionsparet överstigande en viss kritisk gränstemperatur. Enligt en utföringsform av uppfinningen kan rekonditioneringsdelen uttryckas enligt: s) CGM = Ewr - Tcrf, då T > Tcr cGmk = O, då T < Tcr 6) csmk = ERT _ Tcff, då T > Tcr Cgfek = O, T < TCf aonøa. -r -uucna 'J I 522 12:; 2 /4 där E utgörs av inmatad bromsenergi vid en temperatur T och Tcr utgörs av en gränstemperatur då rekonditioneringseffekt inträder, y och Ö utgör potenser vilka fasställs empiriskt. Enligt en uttbringsform av uppfinningen är y = ö = l.

Uppfinningen är inte begränsad till ovan beskrivna utföringsformer utan kan varieras inom ramen För efterföljande patentkrav.

Claims (4)

1. 522 125 15 PATENTKRAV l Metod fór rekonditionering av ett friktionspar (3) bestående av ett belägg och en rotor i en fárdbroms (2) av typen trum- eller skivbroms ingående i ett bromssystem hos ett fordon vilket förutom nämnda fardbroms (2) innefattar en eller flera tillsatsbromsar (10) och ett styrsystem (1 1) for fördelning av begärd bromseffekt mellan nämnda fárdbroms och tillsatsbroms eller tillsatsbromsar, vilken metod innefattar följande metodsteg: - fastställande (30, 4l) av en ett parametervärde (I) for en rekonditionerbar ytegenskap hos friktionsparet (3) - rekonditionering (33, 43, 44) av friktionsparet genom tillförsel av bestämd bromsenergi (E), i beroende av nämnda fastställda parametervärde (I), till nämnda friktionspar (3).

2. Metod fór rekonditionering av ett friktionspar enligt krav l, kännetecknad av att metoden innefattar följande metodsteg: - fastställande (32) av temperaturen hos friktionsparet - rekonditionering (35) av friktionsparet genom tillförsel av bestämd bromsenergi (E), i beroende av nämnda fastställda parametervärde (I), till nämnda friktionspar (3) vid en temperatur hos friktionsparet vilken överstiger en bestämd regenereringstemperatur.

3. Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt krav l eller 2, kännetecknad av att nämnda parametervärde (I) motsvarar friktionsparets friktionstal.

4. Metod for rekonditionering av ett friktionspar enligt krav 3, kännetecknad av att nämnda friktionstal fastställs genom ett retardationsprov varvid i nämnda färdbroms ingående belägg anläggs med bestämd kraft mot rotom varefter fordonets retardation uppmäts och friktionstalet beräknas från uppgifter om nämnda kraft och retardation. l0 522 123 lb Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt krav 3, kännetecknad av att nämnda friktionstal fastställs genom ett accelerationsprov varvid i nämnda fárdbroms ingående belägg anläggs med bestämd kraft mot rotorn, en i fordonet ingående motor bringas att avge ett momenttillskott varefter fordonets acceleration uppmäts och friktionstalet beräknas från uppgifter om nämnda kraft, acceleration och momenttillskott. Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt krav 5, kännetecknad av att nämnda momenttillskott är avpassat för att bibehålla fordonets hastighet. Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt något av föregående krav, kännetecknad av att nämnda parametervärde för den rekonditionerbara ytegenskapen motsvarar friktionsparets rost och/eller nedsmutsningsgrad. Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt något av föregående krav, kännetecknad av att nämnda parametervärde uppskattas ur en uppsättning av följande parametrar: tid på året, geografisk placering, klimatzon, luftfuktighet, yttertemperatur, vägnätets utformning, bränsleåtgång, motortid, summa motorvarv, körsträcka, körsträcka sedan senaste bromsning, körsträcka sedan senaste rekonditionering, tid sedan senaste bromsning, tid sedan senaste rekonditionering, tillförsel av bromsenergi, retardationshistorik, ansättningskraft hos bromssystemet, temperatur hos friktionsparet, lagertemperatur och temperatur hos på bromsbackar anbringat friktionsmaterial. Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt krav 8, kännetecknad av att nämnda parametervärde uppskattas ur nämnda uppsättning av parametrar genom bildandet av en fimktion I,,+| =In + ZlaAcA där I,,+| är aktuellt värde på parametervärdet och up, är en viktsfunktion för en parameter cA_ Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt krav 9, kännetecknad av att nämnda funktion är uppdelad i en första delfunktion IGHH: IG" + EQACGA där IGM är aktuellt värde på parametrama glasbildning , otA utgör en uppsättning av koefficienter för ett antal parametrar 00A vilka påverkar glasbildning på friktionsparet, samt en andra delfunktion I5n+|= IS., + EBAcSA, där ISM; är aktuellt 11 12 13 14 15 16 522 123 I? värde på parametrama smuts och/eller rostbildning , BA utgör en uppsättning av koefflcienter för ett antal parametrar CSA vilka påverkar smuts och/eller rostbildning på friktionsparet. Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt krav 9 eller 10, kännetecknad av att rekonditioneringsdelen av nämnda funktion och/ eller delfunktion beskrivs som cgmk = EY(T ~ Tcr)ö, då T > Tcr, där E utgörs av inmatad bromsenergi vid en temperatur T och Tcr utgörs av en! gränstemperatur då rekonditioneringseffekt inträder. Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt något av kraven 2 - l l, kännetecknad av att temperaturen hos friktionsparet (3) fastställs genom information om färdbromsens (2) nyttjande där till ett aktuellt temperaturvärde ett temperaturtillskott proportionellt mot tillförd energi tillförs vid varje bromsning och en kontinuerlig teinperaturreduktion som funktion av aktuellt temperaturvärde och tiden adderas. Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt något av kraven 2 - ll, kännetecknad av att temperaturen hos friktionsparet (3) fastställs genom en temperaturgivare (14) vilken avkänner temperaturen hos friktionsparet (3) eller ett organ vilket är termiskt anslutet till friktionsparet. Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt något av kraven 1 - 7, kännetecknad av att nämnda bestämda bromsenergi motsvarar en energimängd som återställer parametervärdet för den rekonditionerbara ytegenskapen hos frikti_onsparet till ett bestämt gränsvärde. Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt något av föregående krav, kännetecknad av att nämnda rekonditionering påbörjas då parametervärdet för den rekonditionerbara ytegenskapen understiger ett bestämt gränsvärde. Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt något av kraven 1 - 15, kännetecknad av att nämnda tillförsel av bestämd bromsenergi sker genom att nämnda styrsystem (11) för fördelning av begärd bromseffekt mellan nämnda 17 18 19 20 522 123 /8 fardbroms (2) och tillsatsbroms (10) prioriterar bromseffekt tillförd via nämnda fardbroms (2) i förhållande till bromseffekt tillförd via nämnda tillsatsbroms (10), varvid tillräcklig energi för regenerering säkerställs. Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt något av Föregående krav, där fordonet innefattar ett flertal hjulaxlar vilka var och en uppbär färdbromsar (2) kännetecknad av att nämnda tillförsel av bestämd bromsenergi sker genom att styrsystem (1 l) för fördelning av begärd bromseffekt fördelar tillförd bromsenergi olika mellan nämnda flertal axlar . Metod för rekonditionering av ett friktionspar enligt något av föregående krav, kännetecknad av att tillförsel av nämnda bestämda bromsenergi sker inom ett temperaturintervall med en temperatur hos friktionsparet vilken överstiger en gränstemperatur för regenerering och understiger en gränsteinperatur TG för bildning av en fast slitagebeständig beläggning på friktionsparet. Fordon innefattande en fárdbroms (2) av typen trum- eller skivbroms uppvisande ett friktionspar (3), en eller flera tillsatsbromsar (10), ett styrsystem (1 1) för fördelning av begärd bromseffekt mellan nämnda fárdbroins (2) och tillsatsbroms (10) och en anordning för rekonditionering av ett friktionspar (3) bestående av ett belägg och en rotor ingående i nämnda färdbroms (2) kännetecknad av att nämnda anordning för rekonditionering innefattar - organ för fastställande av ett parametervärde (I) för en rekonditionerbar ytegenskap hos nämnda friktionspar - organ för tillförsel av bestämd bromsenergi (E), i beroende av nämnda fastställda parametervärde (I), till nämnda friktionspar (3).. Fordon enligt krav 19, kännetecknat av att fordonet vidare innefattar ett organ (14) för fastställande av temperaturen hos nämnda friktionspar (3) och att nämnda organ för tillförsel av bestämd bromsenergi (E) är anordnat att tillföra nämnda bestämda bromsenergi (E) vid en temperatur hos nämnda friktionspar (3) vilken överstiger en bestämd regenereringstemperatur, varvid rekonditionering av nämnda friktionspar medges. 21 22 23 24 25 26 522 125 IC? Fordon enligt krav 19 eller 20, kännetecknat av att nämnda parametervärde utgörs av friktionsparets friktionstal. Fordon enligt krav 21, kännetecknat av att nämnda organ for fastställande av ett friktionstal är anordnade att beräkna friktionstalet från uppgifter om anliggningskraft av bromsbelägg mot rotorn och retardation uppskattade ur ett retardationsprovvid vilket i nämnda fardbroms ingående belägg anläggs med bestämd kraft mot nämnda rotor varefter fordonets retardation uppmäts. Fordon enligt krav 21 , kännetecknat av nämnda organ for fastställande av ett friktionstal är anordnade att beräkna friktionstalet från uppgifter om anliggningskraft hos belägg mot rotorn och retardation uppskattade ur ett accelerationsprov vid vilket i nämnda firdbroms ingående bromsbackar anläggs med bestämd kraft mot nämnda rotor och en i fordonet ingående motor bringas att avge ett momenttillskott varefter fordonets acceleration uppmäts. Fordon enligt krav 23, kännetecknat av att nämnda momenttillskott är avpassat for att bibehålla fordonets hastighet. Fordon enligt något av kraven 19 - 24, kännetecknat av att nämnda parametervärde (I) motsvarar friktionsparets smuts och/eller rostbeläggning. Fordon enligt något av kraven 19 - 25, kännetecknat av att nämnda organ för fastställande av ett parametervärde för en rekonditionerbar ytegenskap är anordnade att uppskatta ytegenskapen ur en uppsättning av följande parametrar: tid på året, geografisk placering, klimatzon, luftfuktighet, yttertemperatur, vägnätets utformning, bränsleåtgång, motortid, summa motorvarv, körsträcka, körsträcka sedan senaste bromsning, körsträcka sedan senaste rekonditionering, tid sedan senaste bromsning, tid sedan senaste rekonditionering, tillförsel av bromsenergi, retardationshistorik, ansättningskrafl hos bromssystemet, temperatur hos friktionsparet, lagertemperatur och temperatur hos på bromsbackar anbringat friktionsmaterial. 27 28 29 30 31 32 522 123 20 Fordon enligt krav 26, kännetecknat av att nämnda parametervärde uppskattas ur nämnda uppsättning av parametrar genom bildandet av en funktion In+1 =In + ZuAcA, där Im är aktuellt värde på ytegenskapen och otA är en viktsfiinktion for en parameter CA Fordon enligt krav 27, kännetecknat av att nämnda funktion är uppdelad i en forsta delfunktion IGM: IG., + ZdAcGA, där IGM; är aktuellt värde på parametrama glasning , otA utgör en uppsättning av koefficienter for ett antal parametrar cGA vilka påverkar glasbildning på friktionsparet, samt en andra funktion IS,.+1= IS" + ZßAcSA, där ISnH är aktuellt värde på parametrama smuts och/eller rostbildning , ß A utgör en uppsättning av koefficienter fór ett antal parametrar cSA vilka påverkar smuts och/eller rostbildning på friktionsparet. Fordon krav 27 eller 28, kännetecknat av att rekonditioneringsdelen av nämnda funktion och/eller delfunktion beskrivs som cgæk = EY(T - Tcr)5, då T > Tcr, där E utgörs av inmatad bromsenergi vid en temperatur T och Tcr utgörs av en gränstemperatur då rekonditioneringseffekt inträder. Fordon enligt något av kraven 19 - 29, kännetecknat av att nämnda organ (14) för fastställande av temperaturen hos nämnda friktionspar är anordnade att fastställa ett aktuellt temperaturvärde genom information om färdbromsens nyttjande där till ett tidigare aktuellt temperaturvärde ett temperaturtillskott proportionellt mot tillförd energi tillförs vid varje bromsning och en kontinuerlig temperaturreduktion som funktion av nämnda tidigare aktuella temperaturvärde och tiden adderas. Fordon enligt något av kraven 19 - 29, kännetecknat av att nämnda organ (14) för fastställande av temperaturen innefattar en temperaturgivare vilken avkänner temperaturen hos friktionsparet eller ett organ vilket är tenniskt anslutet till nämnda friktionspar. Fordon enligt något av kraven 19 - 31, kännetecknat av att nämnda bestämda bromsenergi motsvarar en energimängd som återställer parametervärdet för den rekonditíonerbara ytegenskapen hos nämnda friktionspar till ett bestämt 33 34 35 36 522 125 gränsvärde. 'z l Fordon enligt något av krav en 19 - 32, kännetecknat av att nämnda organ för tillförsel av bestämd bromsenergi är anordnade att påbörja rekonditionering då värdet av nämnda parametervärde understiger ett bestämt gränsvärde. Fordon enligt något av kraven 19 - 33, kännetecknat av att nämnda organ för tillförsel av bestämd bromsenergi är anordnade att kommunicera med nämnda styrsystem (1 l) för fördelning av begärd bromseffekt mellan nämnda färdbroms och hjälpbroms varefter bromseffekt tillförd via nämnda fárdbroms i förhållande till bromseffekt tillförd via nämnda hjälpbroms prioriteras, varvid tillräcklig energi för regenerering säkerställs. Fordon enligt något av kraven 19 - 34, där fordonet innefattar ett flertal hjulaxlar vilka var och en uppbär fardbromsar (2) kännetecknat av att nämnda organ för tillförsel av bestämd bromsenergi är anordnade att kommunicera med nämnda styrsystem (1 1) för fördelning av begärd bromseffekt varefter tillförd bromsenergi fördelas olika mellan nämnda flertal hjulaxlar. Fordon enligt något av kraven 19 - 35, kännetecknat av att nämnda organ för tillförsel av bestämd bromsenergi är anordnade att tillföra en bestämd bromsenergi inom ett temperaturintervall med en temperatur hos friktionsparet vilken överstiger en gränstemperatur för regenerering och understiger en gränsternperatur TG för bildning av en fast slitagebeständig beläggning på friktionsparet