SE521743C2 - Stereofotografiskt system - Google Patents

Description

521 743 2 en betraktare en störande känsla när han betraktar bilden, samt en betydande trötthetskänsla.

På grund av skillnad i de visuella fälten hos de högra och vänstra fotografe- ringslinserna hos stereokameran, utvecklar dessutom ett par av högra och vänstra omvändningsñlmer fotograferade medelst en stereokamera ett icke överlappande parti, i vilket fotograferingsområdena inte är i överensstämmelse vid de yttre kanterna hos bilderna på de högra och vänstra filmerna. I det icke överlappande partiet bildas inte någon tredimensionell bild trots att den be- traktas under användande av en stereodiabildsvisare. När ett stereofotografi betraktas med två ögon utan maskering av det icke överlappande partiet, upp- träder en vertikal linje, på vilken kanten hos ett annat fönster är överlagrat, på en gräns mellan det överlappade partiet och det icke överlappade partiet, vilket stör intresset. För att förhindra detta har man därför försökt att förse fönstren hos stereodiabildsinramningen med en mindre bredd än bredden hos filmernas bilder och att placera det föremål som mest allvarligt påverkar passningen mellan de högra och vänstra bilderna vid nära likadana positioner på de högra och vänstra bilderna hos stereodiabildsinramningen genom maskering av det icke överlappande partiet.

Andelen av det icke överlappande parti som upptar bilden ökar med en minsk- ning i fotograferingsavståndet. Därför anordnas flera typer stereodiabildsin- ramningar, vilka har stegvis ändrade fönsterbredder, och filmerna monteras genom selektering av den inramning som har en fönsterbredd som bedöms ge en optimal maskeringsmängd.

Det är emellertid inte enkelt att med ögonen avgöra en lämplig bildmaskerings- mängd hos ñlmerna eller förskjutningsmängd, och man ñnner frekvent stereo- 521 743 diabildsinramningar som ger en onaturlig stereoeffekt på grund av att filmerna är monterade på ett icke önskvärt sätt.

Därför uppkommer ett tekniskt problem som måste lösas för att man skall tillhandahålla ett stereofotografiskt system som gör det möjligt att bedöma positionerna för montering av filmerna på stereodiabildsinramningen, bedöma en lämplig bildmaskeringsmängd och att enkelt utföra monteringsoperationen.

Syftet med uppfinningen är att lösa det ovannämnda problemet.

Sammanfattning av uppfinningen För att uppnå det ovannämnda syftet tillhandahåller den föreliggande upp- finningen ett stereofotografiskt system som innefattar: en stereokamera försedd med de högra och vänstra fotograferingslinserna, och en anordning för projicering av index på den övre eller undre sidan av ett par av högra och vänstra bilder hos filmen vid fotograferingstillfället, och en stereodia- bildsinramning, hos vilket index är anordnade under eller över paret av högra och vänstra fönster hos stereodiabildsinramningen för att komma i överens- stämmelse med nämnda index hos filmerna när stereodiabildsinramningens fönster och filmernas bilder bringas i överensstämmelse med varandra, så att stereodiabildsinramningens fönster och filmens bilder enkelt kan positioneras.

Uppfinningen tillhandahåller vidare ett stereofotografiskt system hos vilket en lämplig maskeringsmängd eller förskjutning av bilderna hos filmerna detekteras medelst en detekteringsanordníng, varvid perforeringar vid kanten hos filmerna för bildfönstren vid detta tillfälle eller positioner hos index registrerade i förväg på kanterna på hos filmerna detekteras, index motsvarande positionerna hos filmens detekterade index skrivs ut på en stereodiabildsinrarnning under an- vändande av en skrivare, och filmerna monteras genom att nämnda index 'Ill-fi 521 743 bringas i överensstämmelse med de på filmerna registrerade indexen, så att positionerna hos filmernas bilder korrekt kan fastställas i förhållande till stereodiabildsinramningens fönster.

Uppfinningen tillhandahåller vidare ett stereofotografiskt system hos vilket utbuktningar bildas på en basram hos stereobildsinramningen medelst en utbuktningsskapande anordning baserat på data relaterade till de detekterade perforeringarnas positioner, och filmerna är monterade på ett sådant sätt att filmernas perforeringar griper in med utbuktningarna, så att positionerna hos filmernas bilder kan bestämmas korrekt i förhållande till stereodiabildsinram- ningens fönster.

Kort beskrivning av ritningarna Fig. l är en vy bakifrån av en stereokamera, Fig. 2 är en frontvy av filmremsor fotograferade medelst stereokameran i F ig. 1.

Fig. 3 illustrerar en stereodiabildsinramning hos ett stereofotografiskt system enligt krav l, hos vilket Fig. 3a är en frontvy av en basram, F ig. 3b är en siodvy av basramen, Fig 3c är frontvy av en täckram och Fig. 3d är en sidovy av täck- ramen, Fig. 4 är en frontvy som, i en förstorad skala, illustrerar ett tapparti på bas- ramen, och Fig. 4b och Fig. 4c är sidovyer av tappartiet, Fig. 5a, 5b och 5c är frontvyer av täckramarna, Fig. öa, 6b och 6c är frontvyer av täckramarna, F ig. 7 är ett expansionsplan hos en stereodiabildsinramning gjord av ett papper, Fig. 8a, 8b och 80 är frontvyer av inramningsmasker, 521 743 5 Fig. 9 är en frontvy som illustrerar ett läge där inramningsmaskerna är monterade på basramen, Fi. 10a är en frontvy av basramen och Fig. lOb och 10c är frontvyer av täckramarna, Fig. 11 är vy bakifrån av en stereokamera, Fig. 12 är en frontvy av filmremsor fotograferade medelst stereokameran i Fig. ll, Fig. 13a, 13b och 13c är diagram som illustrerar basramar och fininställnings- graderingar, Fig. 14 är en frontvy av basramen, och Fig. 14b är en frontvy av täckramen, Fig. 15 är en planvy som illustrerar strukturen hos en testanordning i ett stereofotografiskt system, Fig. 16 är en perspektivvy av en skrivare i det stereofotografiska systemet, Fig. 17 illustrerar en fokuseringsplatta i testanordningen och ett parti hos en bildsensor, varvid F ig. l7a är en frontvy sedd från sidan av projiceringslinserna, och Fig. 17B är en tvärsnittsvy av dessa, Fig. 18 är en frontvy som illustrerar ett parti av ett ñlmstyrorgan i testanord- ningen, Fig. 19a och l9b är frontvyer hos filmer skurna i ramar, Fig. 20a, 20b och 20c är frontvyer av basramarna på vilka index är utskrivna, 521 743 6 Fig. 21 är en frontvy av basramen och F ig. 2 lb är en frontvy av täckramen, Fig. 22 är en perspektivvy av en utbuktningsskapande anordning, Fig. 23 illustrerar en dynplatta, där Fig. 23a är en planvy, Fig. 23b är en sidotvärsnittsvy och Fig. 23c är en vy underifrån, Fig. 24 är en tvärsnittsvy som illustrerar ett steg för bildande av en utbuktning på basramen och Fig. 25 är en perspektivvy som illustrerar formen hos utbuktningen.

Detaljerad beskrivning av de föredragna utföringsexemplen Ett utföringsexempel av den föreliggande uppfinningen skall nu beskrivas med hänvisning till ritningarna. Ett stereofotografiskt system enligt krav 1 till 3 är sammansatt av en stereokarnera som har en funktion för exponering av filmerna för index vid fotograferingstidpunkten, och en stereodiabildsinramning försedd med index som motsvarar filmernas index.

Fig. 1 illustrerar ett läge där ett bakre hölje är borttaget från en stereokamera 1.

Liksom hos en konventionell kamera, laddas en patronladdningskammare 2 vid den vänstra änden av kroppen med en film av typen 135, förankras änden hos filmen av typ 135 mot en ñlmupptagningsaxel 3 vid den högra änden och tas filmen upp av filmupptagningsaxeln 3. Ett par av högra och vänstra fotogra- feringsfönster 4L och 4R är bildade mellan patronladdningskammaren 2 och filmupptagningsaxeln 3.

Ett par av högra och vänstra indexexponeringsanordningar 6R och öL är anord- nade på ett övre filmstyrorgan 5 i filmgenomlöpningspassagen. Likt en allmän dataregistrerare för registrering av datum och data relaterade till fotografering exponerar indexexponeringsanordningarna 6R och 6L filmerna för ljus genom att bringa ljusdioder LED att sända ljus under det att de är kopplade till slutare, S21 143 ;“ïfß:@ß»ët1t 7 i syfte registrera fina vertikala linjer på filmerna vid de kanter som ligger utanför bilderna.

Fig. 2 illustrerar filmremsor F fotograferade medelst stereokameran 1. Index Mf hos en vertikal linje är projicerade pä den övre utsidan om bilderna lR, 2R. lL, 2L, ---. Ett i förväg fastställt positionsförhållande upprätthålls mellan den högra bilden R och index Mf ovanför den högra bilden R, och ett i förväg fastställt positionsförhållande mellan den vänstra bilden L och indexet Mf ovanför den vänstra bilden L.

Den vy som är projicerad på filmerna genom stereokamerans linser är omkastad upp och ned och med högre sida åt vänster, såsom den ses från kamerans bak- sida. Därför vänds de filmer som monteras på stereodiabildsinramningen med 180 grader, för att etablera ett läge med en inrättad bild. I det monterade läget är därför indexen Mf lokaliserade vid filmernas nedre kanter.

F ig. 3 illustrerar en stereodiabildsinramning i det stereofotgrafiska systemet enligt krav 1, vilken är sammansätt av en basram 1 1, visad i F ig. 3a och 3b och en täckram 12 visad i Fig. 3c och 3d. Basramen 11 och täckramen 12 är bildade genom formsprutning av ett harts och försedda med högra fönster och vänstra fönster 13R, l3L, l4R, l4L. Ett avstånd P mellan fönstren 13R, l3L, l4R, l4L har satts till ungefär 63 mm, vilket är nära avståndet mellan ögonen hos en människa. Fönstren 13R, l3L, l4R, l4L har vertikala och laterala storlekar som är så gott som lika stora som bilderna hos omvändningslilmerna, så att hela bilderna hos ñlmerna kan ses. Cylindriska tappar 15 är resta uppe till höger och vänster och nere till höger och vänster på fönstren 13R, l3L hos basramen 11, och ett avstånd mellan de övre och nedre tapparna 15 är detsamma som den vertikala bredden hos filmen F. Filmen sätts in mellan de övre och nedre positioneringstapparna 15, och vertikala centran hos fönstren 13R, 13L hos basramen 11 bringas i överensstämmelse med vertikala centra hos filmernas F bilder. .. =>.-u 521 743 8 Under basrarnens 1 1 fönster 13L förekommer utskrivna index Mm för vertikala linjer som motsvarar indexen Mf vilka är registrerade på filmerna F, för att där- igenom åstadkomma lateral positionering av filmerna. När filmernas F index Mf, vilka är placerade på basramen 4, bringas i överensstämmelse med basramens index Mm, bringas filmernas F bilder i korrekt överensstämmelse med bas- ramens 11 fönster 13R, 13L.

Med hänvisning till Fig. 4 är en kilformad ribba 15a bildad på en yta på tappen 15 i kontakt med filmen. När filmen förs in med tryck mellan tapparna 15 efter att filmens laterala position har fastställts, griper ribban 15 in i filmens F kant, så att filmen F är säkrad.

Med hänvisning till Fig. 3c är tapphål 16 bildade i täckramen 12 vid positioner som är symetriska med tapparna 15 på basrarnen ll. När tapparna 15 passas in i tapphålen 16, förenas basramen 11 och täckramen 12.

Ett vertikal orienterat, spårförsett ledparti 12a är bildad vid det laterala centrat hos täckramen 12, och gör det möjligt för täckramen 12 att vikas vid sitt cen- trum. Filmer fästes i förväg med fastställda positioner på basrarnens ll högra och vänstra fönster, den vid centrum vikta täckramens 12 vänstra parti över- lappas så att positioneringstapparna 15 passas in i tapphålen 16 och, därefter, passas täckramens 12 högra parti in mot basramen 11, för att därigenom förena basramen ll och täckramen 12.

För att förenkla monteringsoperationen bör ett klibbmedel appliceras på peri- ferin hos basramens 11 högra och vänstra fönster. Om ett tryckkänsligt vid- häftningsmedel, erhållet genom försegling av ett vidhäftningsmedel eller ett klibbmedel i en mikrokapsel, används kommer inte vidhäftning att ske oönskat innan att dess att filmen är positionerad, och filmen säkras genom pressning eller gnuggning av ytan efter att den har satts på plats, vilket underlättar monteringsoperationen. , 1-1 in <~^ .>f ' _. . » . - f ,.,....t. .- ; .. . - ~~ 9 Dessutom kan en grund skära som har en vertikal bredd som är lika med den vertikala bredden hos filmen bildas i basramen, för att därigenom positionera filmen i vertikal riktning, och tapparna och tapphälen kan användas som medel för att enbart förena basramen och täckramen.

Monteringssystemet i det stereofotograñska systemet enligt krav 2 är samman- satt genom addering av flera typer av täckramar 12, visade i F ig. 5 och 6, till den i Fig.3 visade stereodiabildsinramningen.

Täckramen 12 inkluderar den (#0) i vilken gapet G mellan de högra och vänstra fönstren l4R, l4L och vidden W hos fönstren är lika med gapet GO mellan fönstren och vidden WO hos fönstren hos basramen 11, såsom visas i Fig.3, liksom de (#1 till #5) i vilka gapet GO mellan fönstren förblir detsamma och bredden W hos fönstren minskar gradvis och stegvis såsom visas i Fig. 5a, 5b och 5G, och de (#-l till #-3), i vilka bredden LO mellan de yttre kanterna hos de högra och vänstra 14R, l4L är lika med bredden LO mellan de yttre kanterna hos de högra och vänstra fönstren 13R, 13L hos basramen 1 l och bredden W hos fönstret minskar stegvis, såsom visas i F ig. 6a, 6b och 6c. Avskärmnings- områdena vid yttersidan eller innersidan hos bilderna på de högra och vänstra filmerna ändras stegvis beroende av identifieringsnumret hos den täckram 12 som är förenad med basramen ll. Täckramarna 12 (#-l till #-3) används för justering av maskeringsmängderna vid innerändarna hos de filmer som är fotograferade i ett läge där parallaxen är överkorrigerad (gap mellan linserna är för litet) på grund av felaktig operation under användande av den stereokamera som är utrustad med en mekanism för inställning för avståndet mellan de optiska axlarna. Vanligtvis korrigeras parallaxen genom justering av maske- ringsmängden vid ytterändarna av bilderna genom användning av en stereo- diabildsinramning av #0 till #5. I det stereofotografiska system som använder en stereokamera av den typ hos vilken avståndet mellan de optiska axlarna är fixerad, kan därför ett inramningssystem användas utan inkludering av den täckram som mindre än #-l. 521 743 åïfflšfäï 10 En täckram som har fönster med en bredd lämpad för en viss uppsättning stereofotografier kan selekteras från de ovannämnda täckramarna 12 genom användning av den anordning för test av maskeringsmängd som redan tidigare har föreslagits av sökanden i föreliggande ansökan.

För att kort beskriva testanordningen, har den högra och vänstra system- anordnade, vilka vart och ett är sammansatt av en projiceringslins, en fokuse- ringsplatta som har ett kollimeringsmönster och ett okular. Dessutom till- handahålls en projiceringsförstärkningsinställningsmekanism för förflyttníng av projiceringslinserna i den optiska axelns riktning, en mekanism för justering av gapet mellan fokuseringsplattorna och en justeringsratt för sammanläkning av de två justeringsmekanismerna.

När det filmstyrorgan som är anordnat på baksidan av projiceringslinserna laddas med de utvecklade filmremsorna, projiceras bilderna hos paret av högra och vänstra stereofotografier på filmremsorna separat genom de högra och vänstra projiceringslinserna på de högra och vänstra fokuseringsplattorna utrustade med samma kollimeringsmönster.

Justeringsratten är försedd med en nummerskiva som beskriver siffror som motsvarar identiñeringsnumren hos täckramarna 12. I ett läge där O är inställt på numrnerslcivan mot det fasta indexet, projiceras filmernas hela bilder på fokuseringsplattorna. En vridning av justeringsratten i plusriktning eller i minusriktningen åtföljs av en förändring i projiceringsförstärkningen och i gapet mellan fokuseringsplattorna.

När fokuseringsratten vrids i plusriktningen minskar gapet mellan fokuserings- plattorna samtidigt med en ökning av projiceringsförstärkningen, och proji- ceringsförstärkningen genomgår en förändring till ett läge där de högra och vänstra fokuseringsplattornas innerkanter är i överensstämmelse med inner- kanterna hos de projicerade bilderna oberoende av vridningsmängden. När justeringsratten vrids i minusriktníngen ökar gapet mellan fokuseringsplattorna samtidigt med en ökning av projiceringsförstärkningen, och projiceringsför- 521 743 ll stärkningen genomgår en förändring till ett läge där de högra och vänstra foku- seringsplattornas ytterkanter är i överensstämmelse med ytterkanterna hos de projicerade bilderna oberoende av vridningsmängden.

När sålunda justeringsratten vrids i plusriktningen går alltså de högra och vänstra projicerade bildernas ytterkanter förbi fokuseringsplattornas yttersidor samtidigt med en ökning av projiceringsförstärkningen, så att de högra och vänstra projicerade bildernas yttersidor blir maskerade. När justeringsratten vrids i minusriktningen går de högra och vänstra projicerade bildernas inner- kanter förbi innersidorna hos fokuseringsplattorna samtidigt med en ökning av projiceringsförstärkningen och blir maskerade.

När projiceringsförstärkningen ändras genom vridning av justeringsratten under observation av bilderna på fokuseringsplattorna genom okularen, genomgår perspektivkänslan mellan kollimeringsmönstren hos fokuseringsplattorna och den tredimensionella bilden en förändring. Det läge där den tredimensionella bilden syns på samma plan som kollimeringsmönstren eller syns bakom kolli- meringsmönstren är ett läge för en optimal bildmaskeringsfaktor för stereofoto- grafiet, och siffran på nummerskivan som indikeras genom det fixerade indexet vid detta tillfälle anger numret på täckramen hos en optimal bildmaskerings- faktor.

Fig. 7 illustrerar ett stereodiabildsinramningssystem enligt ett ytterligare ut- föringsexempel. Denna diabildsinramning 2 1 erhålls genom stansning av ett tjockt papper i en symetrisk form i uppåt-och-nedåtriktning och kan vikas utmed en horisontell linje 22 vid den vertikala centrumpositionen. Den övre halvans täckram 23 är vikt mot denna sida utmed vikningslinjen 22 för att därigenom bringas i kontakt med det undre halvpartiets basram 24. Även om det inte är visat med diagram, är inramningssystemet sammansatt av dia- bildsinramningar av flera typer (#-3 till #-5) vilka har stegvis ändrade fönster- bredder på samma sätt som det ovan nämnda stereodiabildsinramnings- systemet. d.. . . - . l . 521 743 12 De högra och vänstra fönstren 25R, 25L, 26R, 26L är stansade i täckramen 23 och i basramen 24. Horisontella referenslinjer Lh är utskrivna på de övre och undre sidorna om fönstren 26R, 26L hos basramen 24 för positionering av de övre och nedre kanterna hos omvändningsfilmerna. Positioneringsindex Mm för vertikala linjer är utskrivna nedåt från centra av den nedre horisontella refe- renslinjen Lh.

Ett par filmer vidhäftas under det att de positionerade mot de högra och vänstra fönstren hos basramen 24, och täckrainen 23 viks och vidhäftas mot basramen 24 för att färdigställa stereodiabildsinramningen. Med det ovan nämnda, tryck- känsliga vidhâftningsmedlet applicerat mot basramen 24, är det enkelt att häfta samman filmerna och att häfta samman räckramen 23 och basramen 24.

Ett inramningssystem i det stereofotografiska systemet enligt krav 3 är sammansatt av stereodiabildsinramningen visad i Fig. 3 och ínratrnnings maskeringar 31 (#1 till #5) visade i Fig. 8a, 8b och 8c, och mängden av maskering av filmernas bilder justeras medelst inramningsmaskerna 31.

Inramningsmasken 31 är bildad genom stansning av fönster i ett ljusav- skärmande material såsom papper eller en svart hartsñlm. Den vertikala bredden hos inramningsmasken 31är större än bredden hos filmerna och hål 31a är anordnade vid de övre och nedre partierna vid både de högra och vänstra änderna för att ingripa med de tappar 15 som är resta på den i Fig. 3a visade basramen 11. Liksom de ovan nämnda tåckramarna 12 inkluderar inramningsmaskerna 31 ett flertal typer (#1 till #5), vilka har fönsterbredder som är stegvis ändrade. Inramningsmaskernas 31 fönster har storlekar som motsvarar storlekarna hos fönstren i de i Fig. 5 visade täckramarna 12 av olika typer.

När bilderna skall maskeras medelst inramningsmaskerna 3 l, avlåses inram- ningsmaskernas 31 identifieringsnummer genom detektering av maskerings- mängden under användande av detekteringsanordningen, och inramnings- maskerna 31 positioneras och placeras på filmerna F så att filmernas F ytter- 521 743 13 monteras på basramen 1 1 hålls filmerna F och inramningsmaskerna 31 i ett laminerat tillstånd.

När den detekterade maskeringsmängdens nummer är ett minusnummer (#-1, #-2, ---), kan den inrarnningsmask som har ett plusnummer vars absolutvärde är lika med den detekterade mängden monteras under det att den är vänd med höger sida till vänster. När till exempel den detekterade maskeringsmängden är #-2, monteras inramningsmasken av #2 vänd så att höger sida är åt vänster, för maskering av innersidorna hos filmernas bilder, och för att därigenom uppnå maskeringsmängden #-2.

Härnäst beskrivs nedan ett inramningssystem i det stereofotografiska systemet enligt krav 4. Fig. 10a illustrerar en basram 41 och Fig. 10b och 10c illustrerar täckramar 42. Basramen 41 har en storlek som är lika med storleken hos den i Fig. 3 visade basramen 11. Under fönstren 43R och 43L är huvudskalagrade- ringar Sm utskrivna hos en fininställningsanordning sammansatt av ett flertal vertikala linjer. I syfte att göra sammanfallningsvinkeln mellan två ögon kon- stant oberoende av mängden maskering av bilderna, inkluderar ramarna 42 ett flertal typer (#0 till #5), hos vilka avståndet P mellan fönstren 44R, 44L förblir konstant, men fönsterbredden W ändras stegvis. T apparna 45 på basramen 41 och tapphålen 46 i täckramen 42 är anordnade på samma sätt som de hos stereodiabildsinramningen enligt Fig. 3.

Fig. 10 illustrerar täckramarna 42 hos enbart två typer (#3, #5). I samtliga täckramar förblir emellertid avståndet P mellan fönstren detsamma, och fönsterbredden minskas stegvis (W0, Wl, ---) och gapet mellan de högra och vänstra fönstren ökar stegvis (G0, Gl, ---). När gapet G0 hos stereodiabilds- inramningen 41 av #0 utgör basen, upprätthåller gapet mellan de högra och vänstra fönstren följande förhållanden: (#O)GO (#1)G1= GO + WO - Wl (#2)G2 = G0 + WO - W2 (#3)G3 = G0 + WO - WS .i h,- 521 743 14 Fig. 11 illustrerar en stereokamera 47 hos detta stereofotografiska system. Det övre filmstyrorganet 48 hos filmgenomlöpningspassagen är försett med de indexexponerande anordningarna 49R, 49L för exponering av ett flertal vertikala linjer som bildar fininställningsgraderingar för ljus. Fig. 12 visar filmremsorna F fotograferade medelst stereokameran 47 i Fig. 11. Fininställningsgraderingarna Ss är registrerade på översidan av bilderna IR, 2R, 1L, 2L, ---.

Numren hos huvudskalagraderingarna Sm på basramen 41 och ñninställnings- graderingarna Ss registrerade på filmerna F motsvarar numren hos testanord- ningens nummerskiva. När den detekterade maskeringsmängden är O, såsom visas i Fig. 13a, blir förskjutningen av filmen 0 om huvudskalgraderingen Sm, vilken är 0 på basramen 41, bringas i överensstämmelse med O på fininställ- ningsminnet Ss hos filmerna. Efter montering av täckramen 42 av #0, har man därför färdigställt en stereodiabildsinramníng med en maskeringsmängd av O.

F ig. l3b illustrerar filmpositioner när förskjutningsmängden är #3. När täck- ramen 42 av #3 monteras, bringas innerkanterna hos filmernas bilder i överens- stämmelse med innerkanterna hos täckramens 42 fönster, och maskerings- mängden blir 0,3 mm på yttersidorna om bilderna. Med hänvisning till Fig. l3c, då täckramen 42 av #2 monteras med förskjutningen #-2, bringas ytterkanterna hos filmernas bilder i överensstämmelse med ytterkanterna hos täckramen 42 fönster, och maskeringsmängden blir 0,2 mm på bildernas innersidor.

Fig. 14 illustrerar ett ytterligare utföringsexempel på en stereodiabildsinramníng som utnyttjar ñninställningsanordningen, och vid vilket man använder en stereodiabildsinramníng av ett enda slag, vilken har en fönsterbredd som är mindre än bildbredden WO, varvid positionerna för montering av filmerna på stereodiabildsinramningen justeras i höger-vänsterriktningen och yttersidorna och innersidorna av filmernas bilder delvis maskeras för korrigering av paral- laxen.

Huvudgraderingar Sm är utskrivna på basramen 51 i Fig. 14 på samma sätt som på basramen 41 i Fig. 10, så att filmerna F på vilka fininställnings- 521 743 15 graderingarna Ss är projicerade, såsom visas i Fig. 12, kan positioneras.

Basramens 51 och täckramens 52 fönsterbredd är lika stor, till exempel fönster- bredden W2 hos täckrarnen #2 i Fig. 10, och är något smalare än filmernas F bildbredd. Emellertid kan basramens 51 fönsterbredd vara densamma som bildbredden WO hos filmerna på samma sätt som hos basramen 41 enligt Fig. lOa.

I stereodiabildsinramningen av ñninställningstypen inkluderar inte detek- teringsanordningen för detektering av positionerna för montering av filmerna mekanismen för justering av projiceringsförstärkningen, utan sätter proji- ceringsförstärkningen konstant och justerar gapet mellan de högra och vänstra projiceringslinserna eller gapet mellan fokuseringsplattorna i en riktning med räta vinklar mot de optiska axlarna.

När detekteringsanordningens justeringsratt vrids från en position för en för- skjutningsmângd O, ändras gapet mellan projiceringslinserna och gapet mellan fokuseringsplattorna relativt varandra, varigenom de högra och vänstra proji- cerade vyernas yttersidor eller innersidor bringas att vika av så att de ligger utanför fokuseringsplattorna, och man kan observera en tredimensionell vy lik den då yttersidorna eller innersidorna hos de högra och vänstra bilderna är maskerade.

Justeringsratten vrids samtidigt som man observerar perspektivvyn hos den tredimensionella bilden för fokuseringsplattornas kollimeringsmönster, så att den tredimensionella bilden kan ses i samma plan som kollimeringsmönstren eller bakom kollimeringsmönstren. Vid detta tillfälle visar det av det fixerade indexet indikerade numret på nummerskivan numret hos den fininställnings- gradering vid vilken parallaxen är som bäst korrigerad för stereofotografiet, på samma sätt som för den ovan beskrivna detekteringsanordningen.

Härnäst beskrivs nedan ett stereofotografiskt systern enligt krav 6. Detta stereofotografiska system är bildat av en stereokamera l, visad i Fig. 1, en stereobildsinrarnning (icke visad) av ett enda slag, vilken har samma form som 1 f-»n 521 743 ï§ï,w3@@:j:* 16 stereodiabildsinramningen enligt Fig. 14 men på vilken varken huvudskala- graderingen eller indexet är utskrivet, en detekteringsanordning och en skrivare för utskrift på stereodiabildsinramningen av ett positioneringsindex som mot- svarar den ñlmförskjutningsposition som detekteras medelst detekterings- anordningen.

Fig. 15 illustrerar en detekteringsanordning 61, vilken är baserad på en anord- ning som redan föreslagits av sökanden i den föreliggande ansökan, och vilken avger data relaterade till förskjutningsmängden hos de projicerade bilderna.

Fokuseringsplattorna 63R, 63L och ett filmstyrorgan 64 är säkrade på detek- teringsanordningens 61 ram 62, ett skruvlager (icke visat) är anordnat i var och en av fästena 66R, 66L hos de högra och vänstra separata projiceringslins- hållarna 65R, 65L, och en matningsskruv 67, för matning i höger-och-vänster- riktningen och anordnad för ramen 62 och skruvlagren hos de högra och vänstra projiceringslinshållarna 65R, 651., är sammankopplade genom en kul- skruvmekanisrn.

Matningsskruven 67 är gängad för att bilda en högerskruv och en vänsterskruv symetriskt i höger-och-vänsterriktningen från ett mittenparti. När en justerings- ratt 68 vid änden av matarskruven 67 vrids medurs, separeras de högra och vänstra projiceringshållarna 65R, 65L bort ifrån varandra i en riktningen med räta vinklar mot den optiska axeln. När justeringsratten 68 vrids moturs när- mar sig de högra och vänstra projiceringslinshållarna 65R och 65L varandra i riktningen med räta vinklar mot den optiska axeln.

En rotationspositionsdetektor 69, såsom en potentiometer eller en upplösare, är kopplad till änden av matarskruven 67, och data relaterade till skruvens 67 rotationsposition förs in till styrenheten (icke visad).

När projiceringsförstärkningen är r och bredden hos filmernas är W, är bredden hos fokuseringsplattorna 63R, 63L given som r x W. Nummer (-3 till 5) som motsvarar inramningsnumren (#43 till #5) hos stereodiabildsinramningssystemet är ingraverade på nummerskivan 70 koncentriskt med justeringsratten 68. När 521 743 17 När projiceringsförstärkningen är r och bredden hos filmernas är W, är bredden hos fokuseringsplattorna 63R, 63L given som r x W. Nummer (-3 till 5) som motsvarar inramningsnumren (#-3 till #5) hos stereodiabildsinramningssystemet är ingraverade på nummerskivan 70 koncentriskt med justeringsratten 68. När numret 0 hos nummerskivan 70 bringas i överensstämmelse med det fixerade indexet 71, är huvudpunkterna hos projiceringslinserna 72R, 7 2L lokaliserade på de raka linjer som förbinder centra hos de högra och vänstra bilderna hos de ñlmremsor F som är laddade på filmstyrorganet 64 och centra hos fokuserings- plattorna 63R, 63L.

Då nummerskivan 70 vrids i plusriktningen från 0 ökar gapet mellan de högra och vänstra projiceringslinserna 72R, 72L, förskjuts de projicerade bilderna mot yttersidan och viks bildernas ytterområden undan mot fokuseringsplattornas 63R och 63L yttersida. Omvänt så minskar gapet mellan de högra och vänstra projiceringslinserna 72R och 72L när nummerskivan 70 vrids i minusriktningen från 0, förskjuts de projicerade bilderna mot innersidan, och de projicerade bildernas innerområden går över i riktning mot fokuseringsplattornas 63R, 63L innersidor, vilket gör det möjligt att observera vyn i ett läge där parallaxen är korrigerad. Som förskjutningspositionsdetekteringsmedel kan man använda en direktrörlig typ av positionsdetektor såsom en magnetskala eller en Inductocin istället för rotationspositionsdetektorn 69, i syfte att direkt detektera posi- tionerna hos de högra och vänstra projiceringslinshållarna 65R och 65L.

Laserstrålesändare 73 är anordnade på den bakre ytan hos filmstyrorganet 64 för att beskriva ett ramnummer på områdena utanför filmernas bilder. Det är inte enkelt att, igenom att använda en värmeskrivare eller en bläckstråle- skrivare, beskriva ramnumret på det svarta oexponerade partiet av den om- vändningsñlm som har utvecklats. När en laserstråle projiceras på filmernas emulsionsyta under användande av en laserstrålesändare uppvärms emellertid filmbasen och förstörs anordnandet av pigmentpartiklarna på detta parti, så att ñlmbasen kan ses igenom, och även ñna tecken kan registreras exakt, vilket ger ett fördelaktigt resultat. 521 743 18 baserad på rotationspositionen hos matarskriiven 67 och ramnumret in i ett minne i en styrenhet, och samtidigt arbetar laserstrålesändarna 73 för att registrera ramnumren (nR, nL) på den nedre kanten hos de högra och vänstra filmerna F. Operationen för detektering av förskjutningen kan utföras effektivt om en ñlmmataranordning är anordnad att mata stereobilder av filmremsor set för set och om laserstrålesändarna 73 registrerar ñlmnumren (nR, nL) i en ökande ordning under det att de är sammankopplade med mätningen av filmerna, även om detta inte är visat med diagram.

Fig. 16 illustrerar en skrivare 81 som används i kombination med detekterings- anordningen 61. En Y-släde 84 är ingrepp med en Y-skena 83 säkrad mot basen 82, och en X-släde 86 är i ingrepp med en X-skena 85 bildad på Y-slädens 84 överyta. På X-släden 86 är ett bläckestråleskrivarhuvud 87 monterat för att kunna förflyttas upp och ned i Z-riktningen, och en inrarnningshållare 88 som är säkrad mot basen 82 är positionerad under skrivarhuvudet 87.

Det finns ingen särskild begränsning hos mekanismerna för matning av Y- släden 84, X-släden 86 och skrivarhuvudet 87, och vilken matningsmekanism som helst kan användas. Till exempel är matningsmekanismen bildad av en kulskruv 89 och en servomotor 90, och en skrivarstyrenhet (icke visad) driver servomotorn 90 för styrning av skrivarhuvudet 87 enligt de tredimensionella koordinaterna.

En basram 5la hos en stereodiabildsinramning på vilken ej någon gradering eller något index är utskrivet monteras på inramningshållaren 88, och en skrivarexekveringsinstruktion matas in. Därefter läser skrivarstyrenheten de data som är relaterade till förskjutningspositionen från en databehandlings- enhet hos detekteringsanordningen 61, driver den skrivarhuvudet 87 i X, Y, och Z-riktningarna för utskrift av ett index vid positioner under basramens 5la fönster baserat på de data som är relaterade till förskjutningspositionen, och den skriver ut ramnummer vid basramens Sla centrum eller kring fönstren. 521 743 19 Filmer motsvarande de filmnummer som är utskrivna på basramen monteras på basramen 51a, varvid index hos filmerna bringas i överensstämmelse med index hos basramen 51a, och täckramen 52 monteras för att färdigställa en stereo- diabildsinramning som har en lämplig filmförskjutningsmängd.

Ett antal data kan lagras i detekteringsanordningen och i skrivaren. Efter att indexmarkeringspositionerna hos en enkel film eller hos ett flertal filmer har detekterats kan steget för utskrivning av index på ett antal basramar konti- nuerligt exekveras som det faller sig.

Härnäst beskrivs nedan ett stereofotgrafiskt system enligt krav 7. Detta stereofotografiska system använder samma stereodiabildsinramning som det stereofotografiska systemet enligt krav 6. Detekteringsanordningens optiska system är samma som det hos den i Fig. 15 visade detekteringsanordningen 61.

Istället för rotationspositionsdetektorn 69 för detektering av projiceringslin- sernas eller fokuseringsplattornas positioner är emellertid filmförskjutnings- positionsdetekteringsmedlet, såsom visat i Fig. 17, sammansatt av bildsensorer 93R, 93L (CCD-bildsensorer eller ljuspunktdetektorer (PSD) som utnyttjar fotodioder), anordnade i höger-vänsterriktning under detekteringsanordningens 91 fokuseringsplattor 92R, 92L och, såsom visas i Fig. 18, av slitsar 96R, 96K som ligger mitt emot fokuseringsplattornas 92R, 92L bildsensorer 93R, 93L, varvid slitsarna 96R, 96L är anordnade ovanför fönstren 95R, 95L hos detek- teringsanordningens 91 filmstyrorgan 94.

Index hos de ñlmer som är laddade på filmstyrorganet 94 är exponerade i slitsarna 96R, 96L och projiceras på bildsensorerna 93R, 93L hos fokuserings- plattorna 92R, 92L. Bildsensorernas 93R, 93L ljusmottagande ytor ligger jämnt med fokuseringsplattornas 92R, 92L ljusmottagande ytor för att korrekt detek- tera positionerna hos filmernas index Mf.

När detekteringsanordningens 91 justeringsratt opereras på samma sätt som hos detekteringsanordningen 61 i Fig. 15, förflyttar sig fokuseringsplattornas 92R, 92L bilder liksom filmernas index relativt varandra i höger-och-vänster- » -wu i 521 743 'Vfff?¥*fil 20 riktningarna. Positionsförhållandet mellan fokuseringsplattorna 92R, 92L och de projicerade indexen är likadant som positionsförhällandet mellan fönstren och indexen hos filmerna då filmerna är monterade på en stereodiabildsin- ramning av ett enda slag som har ett fönster med en mindre vidd än filmernas bildvidd. F örskjutningen justeras lämpligen under observation av vyerna på fokuseringsplattorna 92R, 921,, och filmernas indexpositioner detekteras genom bildsensorerna 93R, 93L för att erhålla data relaterade till positionerna hos index som skall skrivas ut på stereodiabildsinramningens basram 5la.

De data som är relaterade till indexpositionerna levereras till skrivaren 81 för utskrift av nämnda index på basramen 51, och filmerna monteras samtidigt som indexen Mm hos basramen Sla bringas i överensstämmelse med filmernas index Mf, i syfte att reproducera det genom detekteringsanordningen 91 obser- verade bildförskjutningstillståndet under användande av stereobildsinram- ningen. När den laterala bredden hos fokuseringsplattorna 92R, 92L inte är densamma som den laterala bredden hos stereobildsinramningens fönster, kan Y-koordinaterna vid indexutskriftspositionerna korrigeras beroende av storleks- förhållandena.

Såsom beskrivits ovan detekteras indexpositionerna på filmerna på de i prakti- ken projicerade bilderna, och index vid samma positioner som positionerna hos index på filmerna skrivs ut på stereobildsinramningen. Därför behöver inte indexpositionerna nödvändigtvis vara satta konstant. Istället för projicering av nämnda index på filmerna vid fotograferingstidpunkten kan därför latenta indexvyer ha bildats i förväg vid filmtillverkningssteget, och index som upp- träder efter framkallningen kan utnyttjas. Dessutom kan detekteringsanord- ningens 91 filmstyrorgan 94 utrustas med laserstrålesändande anordningar i syfte att markera index Mf på filmernas övre partier före det att detekteringen utförs.

N är filmerna har perforerats likt filmen av typ 135, kan perforeringarna ut- nyttjas som positioneringsindex förutom att man utnyttjar de index som är registrerade på filmerna i syfte att detektera förskjutningen. 521 743 ïftfiiíï?šïšffïfïïiï 21 När perforeringarna skall användas som index för positionering exponeras de perforerade partierna hos filmerna för slitsarna 96R, 96L hos filmstyrorganet 94, visat i F ig. 18, och projicerade på bildsensorerna 93R, 93L som är anord- nade under fokuseringsplattorna 92R, 92L och scannas de i de horisontella riktningarna medelst bildsensorerna 93R, 93L.

När till exempel de perforerade partierna scannas från yttersidorna av de yttre vertikala ramarna hos de högra och vänstra fokuseringsplattorna 92R, 92L, är utdata från bildsensorerna 93R, 93L av en vit nivå vid tidpunkten för start av skanningen. Trots att filmen F är kapad vid en position vid en perforering P, såsom visas i F ig. 19A, eller är kapad mellan perforeringarna P, såsom visas i Fig. l9b, ändras därför utdata till den svarta nivån vid ett svart parti mellan perforeringarna P.

Utdata ändras till den vita nivån när positionen hos en första fullständig perfo- rering Pl uppnås efter passering igenom gapet mellan perforeringarna, och de data som är relaterade till positionen lagras vid detektering av denna position.

Sålunda detekteras positionen hos ytterkanten hos den första fullständiga perforeringen P1 från startpunkten för skanningen, och baserat på dessa posi- tionsdata skrivs ett index ut på inramningen medelst skrivaren 81.

När stereokamerans filrnmatningsmekanism är så konstruerad att avståndet mellan stereofotografiets bilder är ett heltal gånger avståndet mellan perfo- reringarna och gapet mellan filmremsornas bilder är anordnat vid perforeringar- nas positioner, kapas filmerna F ram för ram vid en position motsvarande perforeringen P. Därför kan de positioner där den vita nivån övergår till den svarta nivån efter start av skanningen detekteras medelst bildsensorerna 93R, 93L, dvs. positionerna hos innerkanterna av perforeringarna PO, P7, vilka är skurna vid bägge ändar av filmerna, kan detekteras, för användning av dessa som data för utskrift av index.

Hi i.. . @ > < . v 521 743 “mus 2f1r= i; r- f: :w 1,:- 22 Fig. 20 illustrerar ett exempel på utskrift av index som motsvarar ñlmernas perforeringar. Formen hos nämnda index Mm kan vara en vertikal linje vid perforeringarnas kant, såsom visas i Fig. 20a. Alternativt kan en schablon av en fyrkantmarkering med samma form som perforeringen lagras i ett ritminne hos skrivaren 81, och index Mm med formen av en perforering kan skrivas, såsom visas i Fig. 20b. Annars kan hela bredden hos filmerna scannas medelst bild- sensorerna 93R, 93L för detektering av positionerna hos perforeringar vid både de högra och vänstra ändarna av filmerna, och index Mm som motsvarar perfo- reringarna vid både de högra och vänstra ändarna hos filmerna kan skrivas ut.

I de för närvarande använda filmerna har markeringar, såsom ramnummer, projicerats på de övre och nedre kantpartierna hos filmerna. Därför kan sensorn för endimensionella linjer ofta ej klara av att urskilja ramnumren över perfo- reringarna. När de tvådimensionella bildmönster som scannas medelst sensorn för det tvádimensionella området utmed perforeringarna analyseras medelst mönsterigenkänningsenheten för urskiljning av perforeringsmönstret bland övriga mönster, såsom markeringar, inträffar inte den ovannämnda samman- blandningen.

Nedan beskrivs ett stereofotografiskt system enligt krav 8.

I detta stereofotografiska system använder man en stereodiabildsinramning av ett termoplastharts, vilken har en fönsterbredd av ett enda slag, och har ut- buktningar bildade på basramen hos stereodiabildsinramningen för posi- tionering av filmerna i höger-och-vänsterriktningen.

Med hänvisning till Fig. 21 har stereodiabildsinramningen samma form som den som visas i Fig. 14, men har basramen 101 varken gradering eller index.

Utbuktningarna är medelst en utbuktningsformningsanordning som skall beskrivas senare bildade vid fyra hörn av fönstren lO2R, 102L hos basramen 101 för ingrepp med filmernas perforeringar. Därför är urtagningar 105R, 105L bildade på den bakre ytan (den som kommer i kontakt med basramen) vid fyra . «-.~ 521 743 ïßïïfiïfßíïß 23 hörn hos fönstren 104R, 104L hos täckramen 103 för undvikande av interferens med utbuktningarna.

Fig. 22 illustrerar en utbuktningsformningsanordning hos vilken en Y-skena 114 är säkrad på en grindforrnad ram 1 13 anordnad på en bas 1 12, en elektro- magnetisk induktionsvärmare 115 är anordnad på den främre vänstra sidan av den grindformade ramen 113 och en inramningsmatningsanordning 116 är anordnad på den främre högra sidan om den grindformade ramen 113.

En stanssläde 117 är monterad på Y-skenan 1 14, ett Z-axel aktiveringsorgan 118 är fästat mot stansslädens 117 frontpartí, varvid släden är driven medelst en linjär servomotor (icke visad), och en stanshållare 119 är fästad mot den nedre änden hos en hejare l18a hos Z-axel aktíveringsorganet 1 18.

Fyra runda värmestansar 120 av stavtyp är fästade mot den nedre ytan hos stanshållaren 119. Ett avstånd mellan värmestansarna 120 i X-axelriktningen (uppåt-och-nedåt-riktningen på ritningen) är lika med avståndet mellan de övre och nedre perforeringarna hos film av typ 135, och avståndet mellan dessa i Y- axelriktningen (höger-och-vänsterriktningen på ritningen) är något större än avståndet mellan perforeringarna vid både de högra och vänstra ändarna av den ñlm som är kapad till en ram.

En enhet 121 för höjning av en dynplatta är fästad på den högra änden av den grindformade ramen 1 13, och en dynplatta 122 är fästad mot enheten 121 för höjning av dynplattan. I dynplattan 122 är hål 123 anordnade vid fyra platser som motsvarar de fyra värmestansarna 120 hos stanshållaren 119. Med hän- visning till Fig. 23 är cirkulära urtagna partier 123a bildade i den undre ytan hos plattan 122, vilka partier är förskjutna från hålen 123 mot dynplattans 122 laterala centrum. Gapet mellan ytterperiferiytorna hos de högra och vänstra urtagna partierna 123a är lika med gapet mellan perforeringarna vid både de högra och vänstra änderna hos den film som är inkapad i ramen. För att för- hindra en förändring av storleken orsakad av en temperaturförändring, är det önskvärt att stanshällaren 119 och dynplattan 122 är gjorda av ett material som 521 743 24 har en liten utvidgningskoefficient, och att värmestansen 120 är monterad på stanshållaren 119 via ett värmeisolerande stödorgan.

Inramningsmatningsanordningen 116 har en inramningssläde 125 som är monterad på en Y-skena 124 på dennas överyta. Inramningssläden 125 för- skjuts medelst en linjär servomotor (icke visad), och en styrenhet (icke visad) styr inramningsslädens 125 Y-koordinat under det att den förlitar sig pä posi- tionsdata från detekteringsanordningen 91. Ett ínramningshållarparti 125a är anordnat på den övre ytan hos inramningssläden 125, och stereodiabildsinram- ningens basram 101 förs in och säkras på inramningshällarpartiet 125a.

När stanssläden 1 17 förflyttas mot vänster ände av det förflyttningsbara inter- vallet för sänkning av stanshàllaren 1 19, förs de fyra värmestansarna 120 in i hålen vid fyra platser i den övre ytan hos den elektromagnetiska induktions- värmaren 115 och värms upp genom elektromagnetisk induktion. Dessutom förflyttas stanssläden 117 mot höger, och matningsmängden styrs så att de fyra värmestansarna 120 hos stanshällaren 1 19 hålls i en position i överens- stämmelse med hålen 123 vid fyra platser hos dynplattan 122. Efter att ha stoppats sänks stanshållaren 119 så, att värmestansarnas 120 ändar förs in i dynplattans 122 hål 123.

Utbuktningsbildningsanordningen lll styrs för sin serie av operationer medelst styranordningen och skapar utbuktningar på basramen 101 baserat på posi- tionsdata beträffande perforeringar vid både högra och vänstra ändar av fil- merna som detekteras medelst detekteringsanordningen 91.

Operationerna skall nu beskrivas. Först, monteras stereodiabildsinramningens basram 101 på inramningsslädens 125 inramningshållarparti 125a och en arbetsexekveríngsinstruktion levereras. Därefter överförs perforeringsposi- tionsdata från detekteringsanordningen 91 till utbuktningsbildningsanord- ningen 1 11, sänks stansslädens 1 17 stanshållare 119 vid den vänstra änden och förs värmestansarna 120 in i den elektromagnetiska induktionsvärmarens 115 hål och värms upp. Samtidigt driver styrenheten inramningssläden 125 n ~\.v 521 743 25 baserat på perforeringspositionsdata, så att de relativa positionerna hos hålen 123 hos den övre dynplattan 122 och hos basramens 101 vänstra fönster 102L är i överensstämmelse med de relativa positionerna hos den vänstra bilden och hos de medelst detekteringsanordningen 9 1 detekterade perforeringarna.

Därefter sänker enheten 12 1 för höjning av dynplattan 122 denna så att denna kommer i intim kontakt med basramens 101 vänstra fönster 102L. Dynplattan 122 positioneras sedan och säkras vid en korrekt arbetsposition för basramens 101 vänstra fönster 102L. Därefter höjs de uppvärmda stansarna 120 från den elektromagnetiska induktionsvärmningsanordningen 115, förflyttas stanssläden 1 17 åt höger och stoppas den vid samma position som plattan 122. Därefter sänks stanshållaren 119 för införing av värmestansarna 120 i dynplattans 122 hål 123 för att därigenom komma i kontakt med basramen 101.

Såsom visas i Fig. 24 smälts sålunda de partier hos basrarnen 101 som är i kontakt med värmestansarna 120, och det smälta hartset flödar in i de urtagna partierna l23a i dynplattan 122. Då stanshällaren 119 höjs tar dynplattan 122 värme från det smälta hartset så att detta stelnar och bildar månskäxvforrniga utbuktningar P, såsom visas i Fig. 25.

Därefter höjs dynplattan 122, och inramningssläden 125 förflyttas så att de fyra punkterna vid vilka utbuktníngaxna hos basramens 101 högra fönster 102R skall formas ligger i överensstämmelse med den övre dynplattans 122 hål 123.

Dynplattan 122 sänks därefter och bringas till pressad kontakt med basramen 101, och stanshållaren 119 sänks för bildande av utbuktningar P vid fyra platser som omger basramens 101 högra fönster 102R på samma sätt som det vänstra fönstret.

Fastän det inte är utritat, är det lämpligt om en skrivare, såsom en bläckstråle- skrivare, är anordnad nära inramningsmatanordningens 116 för att skriva ut ramnummer på basramen 101 samtidigt med utbuktningsforrnningssteget.

H. _., .f Hm 521 743 26 Filmema monteras på basramen 101, på vilken utbuktningarna P är bildade på ett sätt som beskrivs nedan. Detta innebär att filmerna placeras på fönstrens positioner i basramen 101, perforeringar bringas att ingripa med de fyra ut- sprången P kring basramens 1 fönster, och täckramen 103 passas in mot bas- ramen 101, så att filmerna monteras i ett läge där förskjutningen av bilderna på filmerna är relativt lika med förskjutningen detekterad medelst detekterings- anordningen 9 1.

Enligt det stereofotografiska systemet enligt kraven 1 till 3 såsom beskrivits ovan, bildas index på filmerna och på stereodiabildsinramningen. Därför kan filmerna enkelt och korrekt monteras i position.

Enligt de stereofotografiska systemen enligt kraven 4 och 5 graderas stereo- diabildsinrarnningens filmer för bildande av en fininställningsgradering. Därför tillhandahålls ett system för korrigering av parallaxen genom justering av filmernas förskjutning relativt stereodiabildsinraniningens fönster, vilket gör det möjligt att korrekt justera förskjutningsmängden.

Enligt de stereofotografiska systemen enligt kraven 6 till 8 bildas index eller utbuktningar på stereodiabildsinramningen för korrekt positionering av fil- mernas bilder i förhållande till stereodiabildsínrarnningens fönster. Därför kan vilket stereofotografi som helst klaras av medelst stereodiabildsinramningen av det enkla slaget, och ett idealt system kan bildas utan användande av stereo- diabildsinrarnningar av flera typer.

Den föreliggande uppfinningen är inte på något sätt begränsad till de ovan- nämnda utföringsexemplen, utan kan modifieras på ett flertal olika sätt utan frångående av den tekniska ramen för uppfinningen, och det bör noteras att sådana modifieringar samtliga täcks av den föreliggande uppfinningen.

Claims (5)

1. 521 743 27 Patentkrav 1. Stereofotografiskt system innefattande: en stereokarnera (1) försedd med högra och vänstra fotograferings- linser (4L,4R), och en anordning (6L,6R) för projicering av index (Mf) på den övre eller undre sidan av ett par av högra och vänstra bilder (1R,2R,1L,2L) hos filmerna (F) vid fotograferingsillfället, och en stereodiabildsinramning; kännetecknat av att index (Mm) är anordnade under eller över paret av högra och vänstra fönster (1312, l3L, 14R,14L) hos stereodiabildsinramningen för att kommai överensstämmelse med nämnda index (Mf) hos filmerna (F) när stereo- diabildsinramningens fönster (l3R, 13L,14R,l4L) och filmernas bilder (1R,2R, 1L,2L) bringas i överensstämmelse med varandra.

2. Stereofotografiskt system innefattande: en stereokamera försedd med högra och vänstra fotograferingslinser (4L,4R), en anordning (6L,6R) för projicering av index (Mf) på den övre eller nedre sidan hos ett par av högra och vänstra bilder (1R,2R,lL,2L) hos filmerna (F) vid fotograferlngstillfället, och ett inramningssystem bildat av flera typer av stereodiabildsinramningar som har fönster (l3R, l3L,l4R, 14L) med bredder som är stegvis skiljaktiga; kännetecknat av att inramningssystemet är bildat av ett flertal typer av stereodiabildsínramningar som har fönster (l3R, l3L,14R,l4L) med bredder som är stegvis skiljaktiga och har index (Mm) vid positioner för att komma i överensstämmelse med index (Mf) hos filmerna (F) när de inre kanterna hos de högra och vänstra fönstren (l3R,13L,14R,14L) hos stereodiabildsinramningen är bringade i överensstämmelse med innerkanterna hos filmernas (F) bilder (lR,2R,1L,2L), och ett flertal typer av stereodíabildsinramningar som har fönster med bredder som är stegvis skilj- aktiga och har index (Mm) vid positioner för att komma i överensstämmelse med index (Mf) hos filmerna (F) när de yttre kanterna hos de högra och vänstra fönstren (13R,13L,14R,l4L) hos stereodiabildsinramningen är bringade i överensstämmelse med de yttre kanterna hos filmernas (F) bilder (lR,2R, lL,2L); och 521 743 28 mängden av maskering av de yttre områdena eller de inre områdena hos filmernas (F) bilder (lR,2R,lL,2L) justeras beroende av bredden (W) på stereodiabíldsinramningens fönster (13R,1 3L, l4R, 14L).

3. Stereofotografiskt system innefattande: en stereokamera (1) försedd med högra och vänstra fotograferings- linser (4L,4R), och en anordning (6L,6R) för projicering av index (Mf) på den övre eller undre sidan av ett par av högra och vänstra bilder(1R,2R, 1L,2L) hos filmerna (F) vid fotograferingstidpunkten, en stereodiabildsinramning, och ett flertal typer av inramningsmasker (31) som har fönster med bredder som är stegvis skiljaktiga; kännetecknat av att index (Mm) är anordnade på den nedre eller övre sidan av paret av högra och vänstra fönster (l3R, 13L, l4R, l4L) hos stereodiabildsinramningen för att komma i överensstämmelse med filmernas (F) index (Mf) när stereodiabildsinramningens fönster bringas i överensstämmelse filmernas bilder (1R,2R,1L,2L); och inramningsmaskerna (31) monteras på filmerna (F) för att justera mängden av maskering av de yttre områdena eller de inre områdena hos filmernas bilder (1R,2R, lL,2L) beroende av bredden hos inramningsmaskens (31) fönster.

4. Stereofotograflskt system innefattande: en stereokamera (47) försedd med högra och vänstra fotograferings- linser, och en anordning (49L,49R) för projicering av fininställningsgraderingar (Ss) eller huvudskalagraderíngar (Sm) på de övre eller nedre kantpartierna hos ett par av högra och vänstra bilder (1R,2R,1L,2L) hos filmerna (F) vid fotograferingstidpunkten, och ett inramningssystem; kännetecknat av att inramningssystemet är bildat av en basram (41) som registrerar huvudskaldegraderingarna (Sm) eller fininställningsgraderingarna (Ss) under eller över de högra och vänstra fönstren (43L,43R), och ett flertal typer av täckramar (42) som har fönster (44L,44R) med bredder som stegvis minskar från en bredd lika med bredden hos filmernas (F) bilder (1R,2R,1L,2L) och som har ett avstånd (G) mellan de högra och vänstra fönstren (44R,44L) som är lika med avståndet (G) mellan basramens (41) fönster (43L,43R); och positionerna för montering av filmerna (F) ställs in genom användande av fininställningsgra- 521 743 29 deringar (Ss) bildade av basramens (41) graderingar (Sm) och av filmernas (F) graderingar (Ss), och en tåckram (42), hos vilken innerkanterna eller ytterkanterna hos dess fönster (44R,44L) är i överensstämmelse med innerkanterna eller ytterkanterna hos de monterade filmernas (F) bilder (1R,2R,1L,2L , varvid täckramen selekteras och monteras för justering av mängden av maskering av ytterområdena eller innerområdena hos filmens biiaer (iR,2R,1L,2L).

5. en stereokamera (47) utrustad med högra och vänstra fotograferingslinser, en Stereofotografiskt system innefattande: anordning (49R,49L) för projiceiing av ñninställningsgraderingar (Ss)el1er huvudskalagraderingar (Sm) på de övre eller nedre kantpartierna hos ett par av högra och vänstra bilder (lR,2R,lL,2L) hos filmerna (F) vid fotograferingstidpunkten, och en stereodiabildsinramning; kännetecknat av att stereodiabildsinramningen har fönster som har en bredd (W) som är mindre än bredden hos filmernas (F) bilder (lR,2R,1L,2L), fininställningsgraderingar (Ss) eller huvudskalagraderingar (Sm) är bildade under eller över de högra och vänstra fönstren hos stereodiabildsinramningens basram (51), och mängden av förskjutning av filmernas (F) bilder i höger-och-vänsterriktning justeras relativt stereodiabildsinramningens fönster genom användande av fininställningsgraderingar bildade av basramens (51) graderingar och av filmernas (F) graderingar . Stereofotografiskt system innefattande: en stereokamera (1) utrustad med högra och vänstra fotograferingslinser (4R,4L), en anordning (6R,6L) för projicering av index pà de övre eller nedre kantpartierna hos de högra och vänstra bilderna (lR,2R,1L,2L) hos filmerna (F) vid fotograferingstidpunkten, en detekteringsanordning (61) som är kapabel att justera avstàndskänslan hos en tredimensionell vy under samtidig registrering av bilderna (1R,2R,1L,2L) hos de filmer som fotograferats genom användning av stereokameran, en stereodiabildsinramning som har fönster som har en bredd som är mindre än bredden hos filmernas (F) bilder (1R,2R,1L,2L), och en utskriftsanordning (81) för utskrift av index på den nedre H n» .ha , ,, .r .in 1 J! l É- = r* ' 1 ii". i -- 3 * (H . f i. x l i vvv ä' _,.i, . l : - ~ ' ' 30 eller övre sidan av de högra och vänstra fönstren hos stereodiabildsinramningens basram (51a) ; kännetecknat av att detekteringsanordningen (61) inkluderar högra och vänstra optiska system, vilka vart och ett är sammansatt av en projiceringslins (72R,72L), en foku- seringsplatta (63R,63L) som har en bredd som är mindre än bredden hos den projicerade bilden och som har ett kollimeringsmönster, och ett okular, och som dessutom inkluderar en mekanism (70) för justering av gapet mellan de högra och vänstra projiceringslinserna (72R,72L) eller fokuseringsplattorna (63R,63L), och en gapdetekteringsmekanism (69), varvid bilderna (1R,2R,1L,2L) hos paret av högra och vänstra filmer (F) projiceras separat på de högra och vänstra fokuseringsplattorna (63R,63L), varvid gapet mellan de högra och vänstra projiceringslinserna (72R,72L) eller fokuseringsplattorna (63R,63L) justeras för att förändra avståndskänslan hos den tredimensionella vyn, och därigenom detektera den förskjutning av de projicerade Vyerna som producerar en lämplig tredimensionell effekt, varvid utskriftsanordningen (81) inkluderar en styrenhet som korrigerar och skriver ut utskriftspositionerna hos index på basramen (51a) baserat på nämnda förskjutningsdata som detekteras av detekteringsanordningens (61) gapdetekteringsmekanism (69), och filmerna (F) monteras på ett sådant sätt att nämnda på filmerna (F) registrerade index är i överensstämmelse med de index som är utskrivna av ut- skriftsanordningen (81) på stereodiabildsinramningen, så att förskjutningen av filmernas (F) bilder relativt stereodiabildsinramningens fönster blir relativt sett lika med förskjutningen av de projicerade bilderna relativt fokuseringsplattorna (63R,63L), detekterad av detekteringsanordningen (61). 7. Stereofotografiskt system innefattande: en detekteringsanordning (61;9 1) kapabel till justering av avståndskänslan hos en tredimensionell vy under samtidig registrering av de filmer (F) som fotograferas under användande av en stereokamera (1), en stereodiabildsinrarnning, som har fönster med en bredd som är smalare än bredden hos filmernas (F) bilder (1R,2R,1L,2L), och 521 743 31 en utskriftsanordning (81) för utskrift av index (Mm) under eller över de högra och vänstra fönstren hos stereodiabildsinramningens basram (51a); kännetecknat av att, detekteringsanordningen (61;91) inkluderar de högra och vänstra två optiska systemen, vilka vart och ett är sammansatt av en projiceringslins (72R,72L), en fokuseringsplatta (63R,63L;92R,92L), vilken har en bredd som är mindre än bredden hos den projicerade bilden och som har ett kollimeringsmönster, och ett okular, och som dessutom inkluderar en mekanism (70) för justering av gapet mellan de högra och vänstra projiceringslinserna (72R,72L) eller fokuseringsplattorna (63R,63L;92R,92L), varvid bilderna hos paret av högra och vänstra filmer (F) projiceras separat på de högra och vänstra fokuseringsplattorna (63R,63L;92R,92L), varvid gapet mellan de högra och vänstra projiceringslinserna (72R,72L) eller fokuseringsplattorna (63R,63L;92R,92L) justeras för förändring av avståndskänslan hos den tredimensionella vyn, för att därigenom detektera den förskjutning av de projicerade vyerna som producerar en lämplig tredimensionell effekt, och hos vilket en bildsensor (63R,63L;93L,93R) eller en ljuspunktsdetektor är anordnad över eller under fokuseringsplattorna (63R,63L;92R,92L), och en positionsdetektorenhet är anordnad för att detektera positionen hos en perforering (P) vid kanten av filmen (F) eller för att detektera ett index (Mi) som har registrerats på kanten hos den film (F) som projiceras på bildsensorn eller ljuspunktsdetektorn (63R,63L;93L,93R), utskriftsanordningen (81) inkluderar en styrenhet som skriver ut nämnda index (Mm) på basramen (Sla) baserat på de positionsdata för perforeringar (P) eller index (Mf) som detekteras medelst positionsdetektorenheten hos detekteringsanordningen (61;91), och filmerna monteras på ett sådant sätt att de index som skrivs ut av utskriftsanordningen (81) på basramen (Sla) är i överensstämmelse med filmernas (F) perforering (P) eller index (Mi), så att förskjutningen av filmernas bilder (lR,2R, lL,2L) i förhållande stereodiabildsinramningens fönster blir relativt lika med förskjutningen av de projicerade bilderna i förhållande till .m1 521 743 32 fokuseringsplattorna (63R,63L;92R,92L), detekterad av detekteringsanordningen (9 1). 8. Stereofotografiskt system innefattande: en detekteringsanordning (61;91) kapabel att justera avständskänslan hos en tredimensionell vy under samtidig registrering av bilderna hos filmerna som fotograferas under användande av en stereokamera (1), en stereodiabildsinramning, gjord av ett termoplastharts och som har fönster med en bredd som är smalare än bredden hos filmernas (F) bilder (1R,2R,1L,2L), och en utbuktningsskapande anordning (1 11) för skapande av utbuktningar (P) under eller över de högra och vänstra fönstren (102R, lO2L) hos en basram (101) hos stereodiabildsinramningen; kännetecknat av att detekteringsanordningen (1 1 1) inkluderar högra och vänstra optiska system, vilka vart och ett är sammansatt av en projiceringslins (72R,72L), en fokuseringsplatta (63R,63L;92R,92L), vilken har en bredd som är mindre än bredden hos den projicerade bilden och som har ett kollimeringsmönster, och ett okular, och som dessutom inkluderar en mekanism (70) för justering av gapet mellan de högra och vänstra projiceringslinserna eller fokuseringsplattorna, varvid bilderna (1R,2R, lL,2L) hos paret av högra och vänstra filmer (F) projiceras separat på nämnda högra och vänstra fokuseringsplattor (63R,63L; 92R,92L), varvid gapet mellan de högra och vänstra projiceringslinserna (72R,72L) eller fokuseringsplattorna (63R,63L; 92R,92L) justeras för att förändra avständskänslan hos den tredimensionella vyn, för att därigenom detektera den förskjutning av de projicerade vyerna som producerar en lämplig tredimensionell effekt, och hos vilket en bildsensor eller en ljuspunktsdetektor (93L,93R) är anordnad över eller under fokuseringsplattorna (63R,63L; 92R,92L), och en positionsdetektorenhet är anordnad för att detektera positionen hos en perforering vid kanten hos den filrn som är projicerad på bildsensorn eller ljuspunktsdetektorn (93L,93R), varvid den utbuktningsskapande (1 l 1) anordningen innefattar en dyna (122) och värmestämplar (120) och inkluderar en styrenhet för värme- smältformning av utbuktningar (P) på basrainen (101) under användande av - . < t , a 521 743 33 i dynan (122) och värmestäniplarna (120) baserat på de positionsdata för perforeringar som detekteras medelst positíonsdetektorenheten hos detekteringsanordningen (61;91), och filmerna (F) monteras på ett sådant sätt att filmernas perforeringar(P) griper in med de utbuktníngar (P) som är bildade av den utbuktningsskapande anordningen (1 11) på basramen (101), så att förskjutningen av filmernas (F) bilder (1R,2R, 1L,2L) i förhållande till stereodiabíldsinramningens fönster blir relativt lika med förskjutningen av de projicerade bilderna i förhållande till fokuseringsplattorna (63R,63L; 92R,92L), detekterad medelst detekteringsanordningen (6 1 ;9 1).