SE520913C2 - Sätt och anordning för rullformning av konformig byggplåt - Google Patents

Description

520 915 lgfzšfjïïï; 2. l slutet på 50-talet utvecklade en amerikansk arkitekt en längdskarvningsmaskin där man drog upp överlappningen över plåtarnas bottenplan så högt att det strömmande vattnet mellan skarvarna ej nådde upp till denna, med andra ord stod skarven ej under vatten. Denna skarvform kallades skarvning med stående sömmar (fig 3). Utrustade man sig dessutom med en tilll byggplatsen transportabel rullformnings- utrustning och gjorde plàtarna så långa att tvärskarvningen eliminerades fick man en ur läckagesynpunkt nästan idealisk lösning.

En transportabel rullformningsutrustning bör helst kunna inrymmas inom bottenytan hos en konventionell lastkontainer d.v.s maximalt 12 gånger 2,4 meter för att passa förekommande lyftanordningar och transportfordon.

Plåtprofilens täckande bredd bör kunna varieras för att vara en jämn multipel av den totalt täckande bredden. Det finns också önskemål att kunna göra den täckande plåtprofilen konisk, d.v.s. låta täckande bredden ändras från tvärända till tvärända. Dels är det inte alltid lätt att hålla exakt lika bredd ur byggnadstekniskt synpunkt vid stora byggbredder men framför allt kan det vara arkitektoniska krav som gör att plåtens bredd måste göras konisk, Att successivt klippa bort remsor utmed profilens sidor går ju ej då tätningen vid plåtens längdsidor därmed förstörs.

Patent AU 734061 beskriver ett sätt att variera bredden längs med plàtprofilen genom att efter den ordinarie rullformningsutrust- ningen koppla en utrustning som successivt ökar höjden på i profilen formade rillor i dess centrala, plana del. Koniciteten kan här göras ganska begränsad och också förycka plåtens utseende.

UPPFINNINGEN: Det har nu visat sig att man kan från en plåtrulle rullforma plåtprofier som succesivt minskar i bredd. Uppfinningen beskrives närmare härunder, i ett exempel, i bifogade krav samt med hjälp av bifogade figurer varvid fig l visar rullformningsanläggning ovanfrån fig 2 visar anläggningen från sidan, fig 3 visar i snitt en tänkbar plåtprofil, fig 4 visar en valsstol med vågrät axel, fig 5 en valsstol med inåt och nedåt lutande axel, fig 6 visar skären i profilsaxen och fig 7 visar rullformningsdelen när bandets bredd delvis minskats. 3.

NÄRMARE BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: I en rullformningsanläggning ,fig l och 2, utgår man från ett plàtband ,l, i rullform som successivt avhasplas och matas in för pla- ning i ett bandriktverk ,2, mellan plana rullar av konventionellt utfö- rande. Bandriktverket ,2, tjänstgör samtidigt som frammatnings-verk.

Med hjälp av en givare ,lO, uppmäts längden av det avhasplade bandet i varje stund. De rillor ,3, mm, i profilens ,fig 3, mitt, som ej kommer att påverkas av den succesiva minskningen av bredden formas nu i en första rullformningsanordning ,4. Efter detta placeras en första sax i form av en parallellsax ,5, som dels kan dela bandet ,l, helt på tvären dels om så erfordras endast kan göra tvärsnitt på bandets ,l, mitt av kontrollerad bredd.

Bandet ,l, passerar nu vidare en kantskärare i form av en cirkulärsax ,8, utmed varje kant av bandet ,l. Dessa kantskärare ,8, styrs gemensamt via den givare ,lO, som indikerar den i varje stund avrullade bandlängden och åter-ställes varje gång bandet ,l, klipps helt av. Genom kantskärarna .8, ändras bandbredden successivt från den totala bredden som åtgår där profilen ,l l, är bredast till den totala bredden som åtgår i den smalaste delen av profilen ,l l. Bandet ,l, formas nu till den avsedda profilen ,ll, mellan ett antal valsstolar ,l 2,1 3, med valsringar ,l4, sittande på fria axeltappar ,l 5, inriktade mot profilens ,l l, centrum. Bandets ,l, sidoytor ,7, formas här successivt och även de rillor ,3, som påverkas av koniciteten. Vals- ringarna ,l4, är drivna och raden av valsstolar ,l2,l 3, äro på var sida monterade på var sitt fundament ,6. Dessa fundament ,6, kan antingen behållas i samma läge för att forma profiler ,ll, med parallella sidoytor ,7, eller sussessivt närmas varandra vid formning av konande profiler ,l l. Rörelsen styrs via bandets ,l, lägesgivare ,lO.

När avsedd mängd band ,l, avhasplats klipps bandet ,l l, av i parallellsaxen ,5, och får löpa ur anläggningen ,fig l och 2.

Normalt placeras valsstolarna ,l2,l3, parvis mitt emot var- andra med valsaxlarna ,9, riktade mot varandra. Om man formar konande profiler ,l l, som är avsmalnande mot slutändan kan det vara nödvän- digt att i slutet placera valsstolarna i sicksack i förhållande till var- andra ,fig. 7. Därigenom kan valsstolarna ,l 2,1 3, på ena sidan skjutas in i luckor mellan valstolarna ,l 2,l3, på motstående fundament ,6.

Ofta är sidoytorna ,7, på plåtprofilen ,l l, så höga att dessa når upp till axeltapparna ,9, på insidan. För att undvika att behöva öka valsringarnas ,l4, diametrar med de olägenheter detta medför låter I. n. u n . ~ @ . s. ,, , v »» . ~ f i f i . ., ' " ~ - = l I .. . i. u t . ., ., , , vi. k x t s _» i .. . . , " « s f _. ft ,. ~ . - u n man valsaxlarna ,9, luta inåt nedåt mot maskinens ,fig. 1 och 2, centrum ,fig 5. Detta medför också bättre åtkomlighet vid formning av vissa ytor och profilen ,11, får också en tendens att sträckas utåt i sidled och spåra rätt i hörnen av profilen.

Normalt brukar man nöja sig med de tvärsnitt som erhålles vid bandets ,1, avklippning vid parallellsaxen ,5. Önskar man bättre profil- geometri i ändarna av plåtprofilen ,11, förses utrusningen med profilsaxar ,16, på vardera bandsidan efter sista valsstolen ,12,13, vid utloppsänden. Profilsaxarna ,16. sitter på samma fundament,6, som valsstolarna ,12,13, och då bredden är olika i början och slutet av plåtprofilen ,11, vid konisk form klipps endast de delar av som blivit formade i formningssträckan på vardera sidan om plåtprofilen ,11.

Resten av snittet vid klippningen har redan kunnat göras i parallell- saxen ,5, genom ett centralt extra klipp som ej gått ut på de blivande stående profilsidorna.

EXEMPEL: Ett tak skall täckas med en 1 mmzs aluminiumprofil ,11, bestående av en plan bottenyta ,17, som är 396 mm bred i plåtens bredaste ände för att sedan kona ned till 100 mm i andra ändan. Plåten ,fig 3, skall totalt vara 23 meter lång och vara försedd med en rilla ,3, i mitten samt en rilla ,3, på var sida om denna. Hopfogningen i sidled av plåtarna ,11, vid taktäckningen sker med stående söm, vars högsta höjd ligger 63 mm över profilplåtens ,11, bottenytan ,17, d.v.s sidskarvningen sker uppdragen så att sömmen som skarvar ihop bredvidliggande plåtar ligger över beräknad högsta vattenhöjd över bottnenytan ,17. Plåtprofilen ,11, har därför en sidoprofil ,7, med vinkelrätt uppåtstående sidor ,18, som uppåt avslutas centralt i en halvcirkulär kupol ,19, avslutande utåt och med insidan nedåt.

Kupolerna ,19, är dimensionerade för att kunna överlappa varandra. Den mindre av de två kupolerna ,19, är försedd med en öppen ränna ,21, för att däri kunna placera en längsgående tätning. Kupolerna ,19, falsas sedermera ihop när plåtarna ,11, kommit på plats på taket för att få skarvningen hållfast och tät.

Profileringsutrustningen ,fig 1 och 2, består av en avhaspel ,22, från vilket plåtbandet ,1, successivt avhasplas och passerar genom bandriktverket ,2, som även tjänar som frammatningsverk. Efter detta formas den mittersta rillan ,3, i en första rullformare ,4, och bandets utlöpande längd bestämmes successivt i en längdgivare ,10. Bandet 520 915 Jšfï V., .f klippes på tvären i parallellsaxen ,5. Saxstålen är konvexa mot varandra så att överlappningen ökar från mitten vid ökande slaglängd.

Slaglängden kan varieras från klipp till klipp, från att endast göra en kort skåra i plåten ,l, tills plåten,l, helt klippes av. En bit in på plåten ,l, så långt som är növändig för klippet av den färdigformade första änden göres ett tvärsnitt som avpassas så långt att klippningen kan fullbordas i den sedermera formade sidoprofilen ,7. Färdigklippningen sker efter det sista stolparet i rullformningssträckan ,figl och 2, i de två profilsaxarna ,16, på vardera sidan med för sidoprofilen ,7, formade saxskär ,fig 6.

Sidoprofilen, 7, och även de rillor ,3, som löper konande mot profilens ,l l, slutända formas nu i 4 grupper på var sida med 3 valsstolar ,l 2,1 3 i vardera. Första gruppen är föregången av cirkulärsaxen ,8, på vardera sidan. Dessa cirkulärsaxar ,8, klipper av remsor som sussessivt ökar i bredd och minskar återstående bandets bredd varefter bandet ,l, matas fram. Såväl cirkulärsaxarna ,8, som valsgrupperna med valsstolarna ,12,13, på vardera sidan om bandet ,l, är monterade på gemensamt fundament ,6, och även profilsaxarna ,l 6, efter sista stolparen ,l3, sitter på dessa med varandra parallella fundament ,6. Valsgrupperna har separat drivning och formar sido- profilerna ,7, fram till slutlig produkt. Plåtprofilens koning fràn största till minsta bredd sker genom successiv ihopspelning ,fig 7, av de båda fundamenten ,6. Denna ihopspelning styrs av ett styrsystem som får sina impulser från givaren ,10. lhopspelningen är linjärt kopplad till frammatad längd enligt givaren ,10. När full längd jämte eventuella ändavklipp matats fram till parallellsaxen ,5, klippes bandet av helt, dock föregånget av ett snitt som sedermera fullbordas i profilsaxarna ,l 6.

Första gruppen av valsstolar ,l2, arbetar med vågräta vals- axlar ,l 5. Övriga valsgrupper med valsstolar ,l 3, arbetar med valsaxlar som sussesivt lutas mer och mer nedåt p.g.a. att sidorna ,l8, hos profilen ,l1, böjes mer och mer uppåt varefter formningen fortlöper och inte längre får plats under valsaxlarna ,l5. Man önskar om möjligt inte öka valsringarnas ,l4, diameter. Samtidigt undvikes ev. buckling av bottenytan ,17, och även ökar åtkomligheten vid formningen av sido- profilen ,7, och de konande rillorna.

Då avståndet mellan valsstolarna ,l3, minskar vid fortlöpande formning och avståndet mellan fundamenten ,6, minskar mer och mer är man tvungen att ställa motstående valsstolar ,13, på slutet i sicksack '7 - . u. _ , . _, 'z '- .n--m- -i- . x) ' " 1 - ~ - - L' I I' . '“ = -- i . ,= ~ s t , , = 1 ' ' I n. .ul ! * . och öka inbördes avståndet så att valsstolarna ,l3, kan köras in mellan motstàende valssidor ,13.

Hela rullformningsanordningen är monterad på en bottenplatta ,23. som tillsammans med ett bensindrivet elverk vars mätt inte överstiger ordinarie mått pà en fraktkontainer d,v.s. 12 gånger 2,4 meter. Försedd med lyftöglor kan hela anordningen hanteras som en vanlig fraktkontainer som även vid behov kan lyftas upp pà det tak som skall beläggas med profilplàt ,11.

Claims (8)

520 913 ¥ n. .. Patentkrav

1. Sätt att tillverka koniska plåtprofiler (11) från bandrullar av tunna metallband (1) kännetecknat av att bandet (1) successivt rullas av och den avrullade längden mäts momentant i en givare (10), föres genom en sax (5) för avklippning i avsedda längder efter impuls från givaren (10), passerar mellan två längsgående fundament (6) som dels vinklas i förhållande till varandra för att erhålla avsedd konande vinkel hos den formade plåtprofilen (11), dels parallellförflyttas mot varandra för att linjärt minska plåtprofilens (119) bredd, att på vardera fundamentet (6) är placerad en kantskärare (8) som justerar bandets bredd efter minskande bredd hos den formade profilen (11), samt att ett antal valsstolar (12,13) med valsringar (14) på fri axel (15), riktade in mot bandets mitt, successivt formar plåtprofilens (11) sidodelar (18) och att parallellflyttningen av fundamenten (6) i riktningen mot varandra styrs linjärt från givaren (10).

2. Sätt att tillverka koniska plåtprofiler (11) enligt krav 1, kännetecknat av att saxen (5) har mot mitten konvexa sax-eggar och att slaglängden varieras för att även kunna göra snitt i den plana mittdelen med varierande utsträckning för sedermera fullbordande av snittet i profilsaxar, som är placerade på fundamenten (6) efter sista valsstolen (12).

3. Sätt att tillverka koniska plåtprofiler (11) enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att valstolarna (13) kan förses med nedåt, inåt mot bandet (1) riktade valsaxlar (15).

4. Sätt att tillverka koniska plåtprofiler (11) enligt något av kraven 1-3, kännetecknat av att, vid minskande profilbredd, valspar på det ena fundamentet (6) skjutes in mellan luckor i valsparen på motsatta fundamentet (6).

5. Sätt att tillverka koniska plåtprofiler (11) enligt något av kraven 1-4, kännetecknat av att rillor (3) på den plana mittdelen som ej påverkas av de konande sidoväggarna formas i ett första separat rullriktverk (4) placerat före de 520 913 flyttbara fundamenten (6).

6. Anordning för tillverkning av koniska plåtprofiler (1), kännetecknad av - en avhasplingsanordning för avhaspling av en band-rulle (1), - en givare (10) för bestämning av det momentant avhasplade bandets (1) längd, - ett bandriktverk (2) med plana rullar, även utformat som frammatningsverk, - en sax (5) för avklippning av bandet (1) på tvären, styrd av impulser från givaren (10), - två motstående långsträckta fundament (6), ett på var sida om bandet och försett med en cirkulär kantskärare (8) för avklippning av kantremsor av bandet (1), och - på var sida om bandet (1) drivna valsstolar (12,13) med valsríngar (14) på fria valsaxlar, antingen vågräta eller lutande inåt, nedåt mot mitten och placerade mitt emot varandra ide motstående fundamenten (6) eller i sicksack i .förhållande till varandra med möjlighet att tränga in mellan luckor i motstående valsstolsrad (13), varvid fundamenten (6) antingen kan ställas så att plåtprofilen blirjämnbred eller konande inåt då i senare fallet fundamenten (6) successivt parallellförflyttas in mot motstående fundament (6) med en förskjutningshastighet som styrs linjärt från givaren (10).

7. Anordning för tillverkning av koniska plåtprofiler (1) enligt krav 6, kännetecknad av att de mot varandra vända eggarna hos saxskären i saxen (5) är konvexa mot varandra och kan överlappa varandra olika mycket beroende på ställbar slaglängd hos saxen (5) för att kunna klippa olika långa snitt i bandets (1) mitt och att vardera fundamentet (6) är utrustat vid bandets (1) utloppsände med en profilsax (16) som fullbordar snittet tvärs över.

8. Anordning för tillverkning av koniska plåtprofiler (1) enligt krav 6 eller 7 kännetecknad av att anordningen är inbyggd i en fraktkontainer.