SE520442C2 - Användning av en kvartär ammoniumhydroxyethylcellulosaeter som balsam, kvartär ammoniumhydroxyethylcellulosaeter, process för tillverkning av cellulsaetern och komposition innehållande cellulosaetern - Google Patents

Description

Lp CI 520 442 2 Tillverkningen av katjoniska cellulosaetrar av ovannämnda typ har beskrivits till exempel i US 3472840. De erhålls genom att reagera ett cellulosamaterial med en 2,3- epoxypropyltrialkyl-ammoniumklorid eller med en 3-kloro-2- hydroxypropyltrialkyl-ammoniumklorid i närvaro av vattenhaltig alkalihydroxid. Cellulosa-startmaterialet kan vara osubstituerad cellulosa eller ett cellulosaeterderivat, såsom hydroxyetylcellulosa, hydroxypropylcellulosa eller metylcellulosa.

Hydrofobmodifierade cellulosaetrar, där den hydrofoba gruppen har åtminstone 10 kolatomer, och som innehåller en kvartär ammoniumsalt-grupp, har beskrivits i WO 00/06656 som reologiregulatorer för vattenbaserade ytbeläggningar.

De katjoniska cellulosaderivaten som kommersiellt används i störst utsträckning som balsam är de katjoniska hydroxyetylcelluosaderivaten (HEC) som är kända som polyquaternium-10, vilka innehåller 2-hydroxy-3- (trimetylammonio)propyletergrupper. Ett antal publikationer beskriver olika kompositioner som innehåller katjoniska cellulosaderivat i allmänhet, oftast exemplifierat genom användning av polyquaternium-10-derivat_ En tidig patentpublikation som beskriver en kombinerad schampo - hårsköljmedelskomposition är US 3816616, där det beskrivs att katjoniska cellulosaderivat, exemplifierade genom katjonisk HEC, kan användas i kombination med en anjontensid. Den beskrivna kompositionen används för att tvätta såväl som för att konditionera håret, för att därmed förbättra våtkamningen och det allmänna utseendet.

Cellulosaetrar beskrivs vanligtvis genom att ange antalet alkyl- eller hydroxyalkylsubstituenter som finns i medeltal per anhydroglukosenhet. Antalet alkylgrupper anges som substitutionsgraden, DS, och antalet hydroxyalkylgrupper 10 15 20 25 Uti CI 520 442 3 som den molära substitutionen, MS. DS kan maximalt vara 3, men MS kan vara större eftersom flera oxyalkylen-enheter kan adderas till samma position genom vidare reaktion av hydroxylgruppen med mera epoxid.

Nu har det överraskande visat sig att katjoniska cellulosaderivat baserade på en kvartär ammoniumhydroxyetyl- cellulosaeter som innehåller en etersubstituent vilken innehåller en alkylgrupp med 2-4 kolatomer, företrädesvis 2 kolatomer, och som har en DS¿kfl_av 0.1-2.5, företrädesvis 0.2-2.0 och mest föredraget 0.3-1.5, uppvisar utomordentliga egenskaper som hår- och hudbalsam. Till exempel uppvisar den kvartära ammoniumhydroxyetyl-cellulosaetern en ökad substantivitet till hår, utan att visa någon ackumulering efter upprepad schamponering. Hår som har behandlats med den ovannämnda cellulosaetern uppvisar också en förbättrad våtkambarhet vid jämförelse med hår som har behandlats med tidigare kända katjoniska hydroxyetylcellulosaetrar. Dsflkfl anpassas till hydrofobiciteten hos alkylgrupperna, vilket betyder att DS normalt sett är lägre för de mera hydrofoba grupperna propyl och butyl än den är för etyl. Lämpligen är Dseqd 0.3-2.5, företrädesvis 0 5-2.0 och mest föredraget 0.7- 1.5.

MSm@wmæq4 hos cellulosaetrarna enligt föreliggande uppfinning kan variera inom vida gränser, men ligger normalt sett inom ett område av 0.4-4.0, lämpligen 1.0-3.0 och företrädesvis 1.5-2.8. Msbmnfirammnmm är karakteristiskt 0.02- 2.0, företrädesvis 0.04-1.0 och mest föredraget 0.05-0.5. Den kvartära cellulosaetern kan också vara substituerad med längre hydrofoba grupper, såsom grupper innehållande en kolvätegrupp härledd från en glycidyleter eller en kloroglyceryleter av en C5 till C22, företrädesvis C10 till C18, alkohol eller alkylfenol vilken företrädesvis är 10 15 20 25 .- w. . Q .- ,. , , , . f» v ~ .. .. . . v. » . » f .. . ». , r -. i 1 . . . _ .

U- ,= .v F = . rf - . . | z 1 1 m | x . . . » z v u . ,. .. __- . 4 etoxilerad, eller från en C5 till C22, företrädesvis C10 till C18, alkylhalid. Om cellulosaetern är substituerad på detta sätt, så har produkten karakteristiskt en DSmdn¿w av 0.001- 0.2, företrädesvis 0.003-0.1 och mest föredraget 0.005-0.02.

Exempel på sådana längre hydrofoba grupper finns i US 4 228 277, EP-A-390 240, EP-A-426 086 OCh WO OO/08058.

Förutom alkylgrupper med 2-4 kolatomer kan den katjoniska cellulosaetern också innehålla andra alkylgrupper, såsom metylgrupper. Metylgrupperna kan till exempel finnas i en mängd som ger en Dsmawl av 0.2-1.2.

Cellulosaetern har maximalt tre positioner som kan vara substituerade, och substituenterna kan ha den generella formeln -(CpH2pO-)m (CHzCHOfi-(CQHNO), ~ (CHZQHON e Rs I i CHZ CHZ (I) o(c2H,o>,--R, Rf-*N- R, x' få där p och q oberoende av varandra är 2 eller 3, m är ett tal mellan 0-5, x är ett tal mellan 0-2, t är ett tal mellan 0-5, y är ett tal mellan 0-2, z är ett tal mellan 0-10, R1, R; och R3 är oberoende av varandra en alkylgrupp med 1-22 kolatomer, företrädesvis 1-4 kolatomer, R4 är en kolvätegrupp med 5-22 kolatomer, företrädesvis 10-18 kolatomer, Rs är en alkylgrupp med 1-4 kolatomer eller H och X' är en anjon, såsom halid.

Den kvartära ammoniumcellulosaetern enligt före- liggande uppfinning kan med fördel användas som en komponent i ett balsamschampo, även innefattande 2-i-1 balsamschampos, i en hårbalsam, i ett kroppstvättmedel eller i tvàlar. En 10 15 20 25 w c» u. n, g . ï- ;. l. NH e e» u» a» f» f , 4 , . v. f , . _ . x , _ _ 1.. .. ,.. » » ; ß i f 2 . . , \ v . i » v ; o - .. ». H - 5 lämplig formulering för ett balsamschampo eller ett kroppstvättmedel innehåller 1) en nonjonisk, en anjonisk eller en amfotär tensid eller en blandning av dessa i en total mängd av 5 till 30%, företrädesvis 10 till 20% 2) 0.2 till 5% förtjockningsmedel och 3) 0.05 till 2%, företrädesvis 0.1 till 1% och mest föredraget 0.2 till 0.5%, av en kvartär ammoniumalkyl- hydroxyetyl-cellulosaeter enligt uppfinningen, där kompositionen har ett pH mellan 5.0 och 7.0.

Lämpliga exempel på nonjoniska tensider är alkoxilerade alkoholer, alkylpolyglykosider, alkoxilerade sorbitanestrar, alkoxilerade monoetanolamider, alkoxilerade fettsyror och alkoxilerade glycerider. Alkoxilaten kan inne- hålla en hydrofob alkyl- eller acylgrupp med 8-22 kolatomer, och alkylenoxygrupperna kan vara etylenoxy- eller propylen- oxygrupper och antalet av dessa grupper kan vara mellan 2-15, företrädesvis 3-10.

Lämpliga exempel pà anjoniska tensider är alkyl- sulfater, alkylarylsulfater, alkyletersulfater, alkyl- och alkylarylsulfonater, olefinsulfonater, sekundära alkyl- sulfonater, natrium-acylisetionater, monoalkylsulfo- succinater, acyl-N-alkyltaurater, och kondensat av protein- fettsyror.

Lämpliga exempel på amfotära tensider är N- alkylbetainer, N-alkylglycinater, N-alkylaminopropionater, N-alkyliminodipropionater, eller alkylimidazoliner. Speciellt lämpliga exempel är kokosamidopropylbetainer, kokosdimetyl- betain, kokosamfokarboxyglycinat, kokosamfokarboxypropionater och kokos- eller oleylpolyaminokarboxylater.

Förtjockningsmedlet kan vara ett oorganiskt salt, såsom natriumklorid eller ammoniumklorid; en cellulosaeter, 10 15 20 25 UL) C) M n..

Uï Å) C) JE: å; ß) 6 t.ex. etylhydroxyetylcellulosa; eller en syntetisk polymer, såsom polyakrylsyraderivat, polyalkylenglykoler och di- eller polyuretaner av polyetoxilerade föreningar.

Dessutom kan kompositionen också innehålla en hudkompatibel pH-reglerare, parfymolja, konserveringsmedel, opakmedel, medel för att ge pärlemorskimmer, färgämnen, fuktighetsbevarande tillsatser, och återfettande ämnen. 2-i-1 schampoformuleringarna innehåller oftast även silikoner, såsom dimetikoner, eller silikonderivat, t.ex. quaternium 80, som ytterligare konditionerande ämnen. Balsamschampot och kroppstvätten kan också innehålla uppmjukande medel och aktiva ingredienser, såsom vitaminer.

En lämplig formulering för en hårbalsam innehåller 1) 0.05 till 2%, företrädesvis 0.1 till 1% och mest före- draget 0.2 till O.5%, av en kvartär ammoniumalkylhydroxyetyl- cellulosaeter enligt uppfinningen 2) 0.5 till 5%, företrädesvis 1 till 4%, av en långkedjig fettalkohol 3) en hudkompatibel syra i en mängd som är tillräcklig för att erhålla ett pH mellan 2.5 och 5.5, företrädesvis 3-5 och mest föredraget omkring 3.5 Den långkedjiga fettalkoholen kan innehålla 12 till 22 kolatomer, företrädesvis 16-18 kolatomer.

Syran kan till exempel vara citronsyra, mjölksyra, vinsyra, adipinsyra eller fosforsyra eller deras salter.

Kompositionen kan också innehålla en förtjockare, till exempel en cellulosabaserad förtjockare såsom etyl- hydroxyetylcellulosa. Ytterligare en valfri ingrediens är en kvartär ammoniumtensid, såsom mono- di- eller trialkyl kvartärer och mono- di- och tríacylester kvartärer. De kvartära föreningarna kan också vara etoxilerade. lO 15 20 25 30 520 442 7 Andra ingredienser som kan tillsättas är emulgatorer; oljor såsom silikonoljor, triglycerider eller mineralolja; färgämnen, fuktighetsbevarande tillsatser, polyoler, vitaminer och en hydrofob ester innehållande antingen en lángkedjig fettsyra eller en lángkedjig fettalkohol.

Ytterligare en utföringsform av uppfinningen är en tvål som innehåller ett katjoniskt cellulosaderivat enligt föreliggande uppfinning. Tvàlen kan antingen vara av kombi- typ, vilken innehåller både naturlig tvål såväl som syntetiska tensider, eller en syndet-tvål, vilken bara innehåller syntetiska tensider. Dessutom kan den även vara en tvål som endast innehåller naturlig tvål.

En lämplig fast tvål-komposition innehåller 1) en anjonisk tensid, som är en syntetisk anjonisk tensid och/eller en tvål, eller en amfotär tensid eller en blandningi av dessa i en totalmängd av 40-90% 2) 10 till 60% av ett mjukningsmedel 3) 0.05 till 2%, företrädesvis 0.1 till 1% och mest föredraget 0.2 till 0.5%, av en kvartär ammoniumalkyl- hydroxyetyl-cellulosaeter enligt uppfinningen Lämpliga exempel på anjoniska tensider är alkyl- sulfater, alkylarylsulfater, alkyletersulfater, alkyl- och alkylarylsulfonater, olefinsulfonater, sekundära alkylsulfo- nater, natriumacylisetionater, monoalkylsulfosuccinater, acyl-N-alkyltaurater, kondensat av protein-fettsyror, samt fettsyratvålar.

Lämpliga exempel på amfotära tensider är N-alkyl- betainer, N-alkylglycinater, N-alkylaminopropionater, N- alkyliminodipropionater, eller alkylimidazoliner. Speciellt lämpliga exempel är kokosamidopropylbetainer, kokosdimetyl- betain, kokosamfokarboxyglycinat, kokosamfokarboxypropionater och kokos- eller oleylpolyaminokarboxylater. lO 15 20 25 30 0"! “n ï| 8 Mjukningsmedlet kan till exempel vara en fettsyra eller paraffinvaxer eller blandningar av dessa.

Andra ingredienser som kan tillsättas är fuktig- hetsbevarande tillsatser, parfymoljor, färgämnen, desinfektionsmedel, komplexbildare och titandioxid.

De kvartära ammonium-cellulosaetrarna enligt föreliggande uppfinning, till exempel 2-hydroxy-3-(trimetyl- ammonio)propyl-etylhydroxyetylcellulosa, är lösliga i etanol/vatten-blandningar som innehåller en hög andel etanol.

Denna egenskap gör dessa föreningar lämpliga för användning i alkoholiska hårfrisyrgeléer såväl som i alkoholbaserade hår- sprayer. Cellulosaetrarna, såväl som formuleringar av dessa, kan också användas inom papperstillverkning, tvättmedel, textilvård, rengöring av hårda ytor, hårfärgning, murbruk, bestrykningsformuleringar, ämnen för gruvbearbetning, asfaltemulgatorer, reologikontroll inom oljefältsappli- kationer, farmaceutiska applikationer såsom ämnen för dragering av fasta produkter eller viskositetsreglerande ämnen, viskosframställning, och som ett överföringsmedel för substanser såsom konserveringsmedel.

Den kvartära ammoniumcellulosaetern enligt före- liggande uppfinning kan tillverkas enligt generella metoder som beskrivits till exempel i US 347 2840. Ordningen av de olika stegen i processen är godtycklig, men företrädesvis tillsätts den kvartära ammoniumföreningen, t.ex. en katjonisk epoxid såsom glycidyltrimetylammoniumklorid, eller den korresponderande halohydrinen, t.ex. 3-kloro-2-hydroxypropyl- trimetylammoniumklorid, till den prefabricerade hydroxyetyl- cellulosaetern vilken innehåller en alkylgrupp med 2-4 kol- atomer, och där alkylgruppen har en DSflkfl_av 0.1-2.5. Den prefabricerade cellulosaetern görs genom att sätta till en epoxid, såsom etylenoxid eller propylenoxid, och en alkyl- 10 15 20 25 30 1- .~f-. 1 n »v ,. ,, vw; n .- =. . _ -~ , . | . : 1-.1 _ . ~ = ~ >1 . u = «. l ~ n » 'a v a - , , I e . _ N I 9 halid, såsom etyl-, propyl- eller butylklorid, till alkalicellulosa. Om denna väg ska följas, ska den prefabricerade cellulosaetern som används som startmaterial företrädesvis ha en grumlingspunkt (flockuleringstemperatur) under l00°C och mest föredraget från 25°C till 85°C.

Cellulosaetern kan också vara hydrofobmodifierad, till exempel med alifatiska grupper som innehåller 6-18 kolatomer.

En sådan modifiering kan uppnås genom att reagera cellulosaetern med en epoxid, vilken erhållits från en fettalkohol eller en etoxilerad fettalkohol via epiklor- hydrinvägen, eller från en làngkedjig alkylhalid. Lämpliga nonjoniska cellulosaderivat som kan användas som start- material för de katjoniska cellulosaderivaten enligt föreliggande uppfinning är etylhydroxyetylcellulosa, propylhydroxyetylcellulosa eller butylhydroxyetylcellulosa, eller de hydrofobmodifierade derivaten av dessa. De ovannämnda nonjoniska cellulosaderivaten kan också reageras vidare med andra alkylhalider, till exempel med metylklorid.

Det föredragna startmaterialet är etylhydroxyetylcellulosa (EHEC) eller hydrofobmodifierad etylhydroxyetylcellulosa_ De mest föredragna EHEC-materialen inkluderar, men är inte begränsade till, vattenlösliga eller svällbara EHEC-derivat och/eller alkohollösliga (t.ex. etanol) EHEC-derivat. Det är också underförstått att substituerade EHEC-derivat (t.ex. metylerad, karboxymetylerad eller hydroxypropylerad EHEC) är inom området för och har innebörden av EHEC-startmaterial.

EHEC eller EHEC-derivatet som används som startmaterial förses med kvartära ammoniumgrupper genom flera metoder som är kända för den genomsnittlige fackmannen. För att tillverka katjoniska EHEC-derivat kan man starta antingen med cellulosa eller med cellulosa som redan har reagerats med etylenoxid och etylklorid och valfritt med andra nonjoniska 10 15 20 25 30 520 442 10 och/eller anjoniska alkyleringsmedel. För att förse EHEC eller EHEC-derivatet med den katjoniska gruppen kan en eterifieringsreaktion i närvaro av lut utföras med antingen 3-kloro-2-hydroxypropyltrialkylammoniumklorid eller en glycidyltrialkylammoniumklorid_ Företrädesvis är alla tre alkylgrupperna metylgrupper, som i föreningarna som visas nedan.

CH; - CH - CH; - N* - (CH3)3 Cl- ! I Cl OH 3-Kloro-2-hydroxypropyltrimetylammoniumklorid (CHPTAC) cH, - cH - CH, - N* - (cH3)3 cl' \ / O Glycidyltrimetylammoniumklorid (GTAC) När man använder CHPTAC kommer en ekvivalent alkalimetallhydroxid att förbrukas för att bilda epoxiden, som är reagenset som deltar i eterifieringsreaktionen, och en ekvivalent NaCl kommer att bildas. Reaktionen mellan GTAC och EHEC kräver endast en katalytisk mängd alkalimetallhydroxid.

I det fall eterifieringen utförs med ordningsföljden att först reagera alkalicellulosan med etylenoxid och etylklorid, varefter eterifieringen med CHPTAC eller GTAC utförs utan rening av etylhydroxyetylcellulosaetern, skulle en del av CHPTAC eller GTAC också kunna reagera med biprodukterna som bildas vid eterifieringen med etylenoxid och etylklorid.

Detta är också fallet när eterifieringen med etylenoxid, etylklorid och CHPTAC eller GTAC utförs samtidigt. Andra katjoniska EHEC-derivat kan erhållas på samma sätt som 2- hydroxypropyltrimetylammonium-EHEC-derivatet framställs, och 10 15 20 25 b) CJ LN S: ll generella processer för att åstadkomma detta är kända inom fackområdet.

Tillverkning av vattensvällbara och vattenlösliga polysackaridetrar i allmänhet görs genom att suspendera polysackariden i ett utspädningsmedel. Lämpliga utspäd- ningsmedel innefattar, men är inte begränsade till, etanol, isopropylalkohol, tert-butylalkohol, aceton, vatten, metyletylketon, och blandningar av dessa. Reaktionerna kan efter önskemål utföras i en relativt stor mängd utspäd- ningsmedel eller med en minimal mängd utspädningsmedel, d.v.s. genom att använda en så kallad slurry respektive en så kallad torr process.

I allmänhet reageras polysackariden med en alkali- metallhydroxid för att göra en alkalimetallpolysackarid.

Mängden alkalimetallhydroxid per sackaridenhet kan variera beroende på typ och mängd av det alkyleringsmedel som används. I allmänhet används ett molförhållande mellan hydroxid och sackaridenhet av mellan 0.001 och 5. Om så önskas, kan ytterligare alkalimetallhydroxid tillsättas under alkyleringen, eller överskott av alkalimetallhydroxiden kan neutraliseras. För att förhindra okontrollerad nedbrytning av den alkaliserade polysackaridpolymeren, är det föredraget att utesluta syre från reaktionskärlet under alkaliseringen och alkyleringen.

För att tillverka en katjonisk polysackarid, kan alkalimetallpolysackariden först reageras med de nonjoniska alkyleringsreagensen, t.ex. etylenoxid och etylklorid, följt av reaktion med det katjoniska alkyleringsreagenset, t.ex.

CHPTAC eller GTAC, vid en lämplig temperatur och under en tid som är tillräcklig för att erhålla den önskade substitu- tionsgraden. Alternativt kan det katjoniska alkylerings- reagenset sättas till först, varefter de andra alkylerings- 10 15 20 25 w 0 CH C3 12 reagensen, t.ex. nonjoniska alkyleringsreagens, får reagera, eller alkalimetallpolysackariden kan reageras samtidigt med de olika alkyleringsreagensen. Ytterligare en alternativ reaktionsväg är att rena den nonjonmodifierade polysackariden innan det katjoniska alkyleringsreagenset tillsätts. Detta ökar i allmänhet reaktionens selektivitet och/eller utbytet av det katjoniska alkyleringsreagenset.

I en annan utföringsform av föreliggande uppfinning ingår även andra nonjoniska och/eller anjoniska alkylerings- reagens i reaktionssteget, och sätts till antingen före, efter eller tillsammans med etylenoxiden, etylkloriden och katjoniska alkyleringsreagens. Även här kan katjoniseringen utföras efter att den redan alkylerade nonjoniska och/eller anjoniska polysackariden har renats. Lämpliga exempel på dessa andra alkyleringsreagens är hydrofoba epoxider eller halider som innehåller en kolvätegrupp med fem eller flera kolatomer, såsom dodekanol+4EO-glycidyleter, nonylfenol+4EO- glycidyleter och dodekylbromid; metylklorid, propylenoxid, butylenoxid eller natriumkloroacetat.

I samband med föreliggande uppfinning kan den kvartära ammoniummodifierade etylhydroxyetylcellulosaetern och dess derivat användas antingen som renat eller orenat material, företrädesvis som renat. Biprodukterna har tagits bort från de renade materialen t.ex. genom extraktion med varmt saltvatten eller med en alkohol/vatten-blandning.

De kvartära ammoniumhydroxyetyl-cellulosaetrarna som beskrivits ovan samt en process för att tillverka dem har redan delvis beskrivits i den tidigare nämnda publikationen WO 00/06656 för användning som reologiregulatorer för vattenbaserade ytbeläggningar. Cellulosaetrarna som beskrivits i nämnda publikation innehåller åtminstone en hydrofob grupp vald från gruppen bestående av aryl, alkyl, 10 15 20 25 LM CI U'I W :r 13 alkenyl, aralkyl och blandningar av dessa, och som har åtminstone 10 kolatomer. Förutom nämnda hydrofoba grupp innehåller cellulosaetrarna också åtminstone en kvartär ammoniumsalt-grupp. Emellertid är närvaron av dessa hydrofoba grupper inte nödvändig för föreliggande uppfinning. Därför hänför sig uppfinningen också till de kvartära ammonium- hydroxyetyl-cellulosaetrarna i sig och en process för att tillverka dem, under förutsättning att cellulosaetrarna inte innehåller någon hydrofob grupp, vald från gruppen bestående av aryl, alkyl, alkenyl, aralkyl och blandningar av dessa, och som har åtminstone 10 kolatomer, och där den hydrofoba gruppen inte är en del av någon kvartär ammoniumgrupp.

De följande exemplen är belysande för uppfinningen, och ska inte betraktas som begränsande av densamma.

Exempel 1 2-hydroxy-3-(trimetylammonio)propyletylhydroxyetyl- cellulosaeter-klorid (Q-EHEC) tillverkades genom den så kallade torr-processen, med användning av en Drais-reaktor försedd med en plogbillsblandare. Startmaterialet var en etylhydroxyetyl-cellulosaeter (EHEC) med en renhet av omkring 95% räknat på torrbasis. Den EHEC som användes hade i medeltal en MSE0 av 2.1 och en DSEQQ av 0.9 (Mvgäfiañd = 280).

Brookfield-viskositeten vid 2% koncentration av cellulosa- etern var 2200 1 450 mPas med spindel/hastighet 3/12, vilket motsvarar en polymerisationsgrad av i medeltal 650. Detta skulle ge en molekylvikt av i medeltal 180 000. 350 gram (1.12 mol) av etylhydroxyetylcellulosaetern sattes till en 2.5 l Drais-reaktor. Efter att reaktorn hade stängts sprutades 70 g av 87 viktprocent vattenhaltig isopropylalkohol och 70 g vatten på reaktionsmassan under omrörning. Efter att reaktorinnehållet hade satts under kväveatmosfär tillsattes 49.3 g av en 50% vattenhaltig NaOH- 10 15 20 25 h) C) çn 'I C: 4s 4; "pg 14 lösning till reaktorn. Efter 15 min omrörning tillsattes 84.2 g av en 69% vattenhaltig lösning av 3-kloro-2-hydroxypropyl- trimetylammoniumklorid till reaktorn. Sedan höjdes temperaturen på reaktionsmassan, som fram till nu hade varit vid rumstemperatur, till 65°C. Reaktionsmassan hölls vid denna temperatur under två timmar för att fullfölja reaktionen, varefter den neutraliserades genom tillsats av vattenhaltig ättiksyra. Sedan tömdes reaktorn.

Produkten renades genom att först dispergera materialet i hett saltvatten (15% NaCl; 90°C) varefter slurryn filtrerades och renades vidare genom att tvätta med ytterligare hett saltvatten tills de kvartära ammonium- biprodukterna hade tagits bort till en nivå av < 0.2 viktprocent. Detta kollades genom att använda analysmetoder baserade på kapillär-zonelektrofores (Capillary Zone Electrophoresis). Kväveinnehàllet enligt Kjeldahl-analys av den renade (men fortfarande innehållande 3 viktprocent NaCl) kvartära etylhydroxyetylcellulosaetern var 1.05 viktprocent, vilket motsvarar en MShmnäræmmfim\av 0.24. Denna produkt benämns härefter Q-EHEC A.

En analog produkt tillverkades från en etylhydroxy- etyl-cellulosaeter med en DSEHQ av 0.9, en Mshwhwwend av 2.1 och en Brookfield-viskositet vid 2% koncentration av cellulosaetern av 300 ¿ 60 mPas med spindel/hastighet 1/12, vilket motsvarar en polymerisationsgrad av i medeltal 300, och vilken skulle ge en medelmolekylvikt av omkring 80 000.

Kväveinnehàllet av denna produkt bestämt med Kjeldahl-analys var 0.93, vilket motsvarar en Msmmnfirammnhm av 0.21. Denna produkt benämns härefter Q-EHEC B.

Exempel 2 Ytspänningen bestämdes enligt du Nouy (DIN 53914) vid 25°C för en 0.1% lösning av Q-EHEC A, Q-EHEC B och två olika 10 15 20 .a w., UT N) C) .å>. .ßs NJ 15 kommersiellt tillgängliga 2-hydroxy-3-(trimetylammonio)- propylhydroxyetyl-cellulosaeterklorider (Q-HEC) som användes som referenser.

Produkt Ytspânning (mN/m) Q-EHEC A 49 Q-EHEC B 49 Leogard GP1 (Q-HEC) (referens) 60 Polymer JR 4002 (Q-HEC) (referens) 65 Vatten (referens) 72 1Leogard GP är en hydroxyetyl-2-hydroxy-3- (trimetylammonio)propyl-cellulosaeterklorid med en Mshwkmwüyl av 1.8 och en Msmmflfirammnwm av 0.38 2Po1ymer JR 400 är en hydroxyety1-2-hydroxy-3- (trimetylammonio)propyl-cellulosaeterklorid med en Mshwkmwayl av 1.9 och en MSmmnärmmmn“,av 0.35 Det är uppenbart från ytspänningsvärdena att Q-EHEC-derivaten är mer ytaktiva än Q-HEC-derivaten.

Exempel 3 Skumningsbeteendet hos de två Q-EHEC-produkterna från Exempel 1 jämfördes med samma referenser som i Exempel 1.

Skummet mättes som mm skum som bildats i ett 500 ml mätglas med en innerdiameter av 49 mm från 200 ml av en 0.05% lösning av de kvartära ammoniumcellulosaetrarna i destillerat och demineraliserat vatten, när cylindern vänts runt 40 gånger under en minut. Testet utfördes vid rumstemperatur, och skumhöjden mättes direkt samt efter 5 minuter. 10 15 20 Un NJ CD 4; 4; 3 16 Skumhöjd (mm) Skumhöjd (mm) Produkt efter 0 min efter 5 min Q-EHEC A 74 72 Q-EHEC B 72 61 Leogard GP (referens) 20 5 Polymer JR 400 (referens) 14 0 Från skumhöjdsvärdena är det uppenbart att Q-EHEC-derivaten är bättre skumbildare än Q-HEC-derivaten.

Exempel 4 Substantiviteten av de katjoniska cellulosaderivaten undersöktes med ESCA (Electron Spectroscopy for Chemical Analysis). Det finns en detaljerad beskrivning av denna teknik i t.ex. den elektroniska versionen (år 2000) av "Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, Chapter on Surface Analysis". Ett Q-HEC-derivat användes som referens för ESCA-mätningarna.

Beskrivning av metoden: En 1% lösning av katjoniskt cellulosaderivat gjordes i destillerat vatten.

Ett normalt brunt hår tvättades först med en 10% natriumlaurylsulfat-lösning under en minut. Håret doppades i 5 g av SLS-lösningen och tvättades genom att gnugga håret mellan fingrarna. Efter tvätten sköljdes håret noggrant med destillerat vatten. Hårslingeprovet delades sedan i två delar, en del för blankprovet och den andra för behandlingen.

Delen för blankprovet sattes åt sidan för att torka. För alla blankprover var N*-värdet noll.

Det tvättade håret doppades i 2.5 g av den katjoniska cellulosaderivatlösningen och gneds mellan 10 15 20 25 p.

J; W -v w» CN ha CD 17 fingrarna under en minut. Håret sköljdes noggrant och fick lufttorka.

ESCA-mätningen utfördes på följande sätt: XPS-spektra samlades vid rumstemperatur med en elektronspektrofotometer av märket Physical Electronics 5600ci. Kalibrering av skalan för bindningsenergi utfördes enligt vad som är beskrivet i dokumentet E-42 ASTM-902.

Prover för varje analys togs så nära mittpunkten av hårslingans längd som var reproducerbart möjligt att göra.

Hårstrån monterades mellan två stycken tre-håls provtäckande masker, (PHI part # 612448) för att hålla strâna i samma plan och parallella.

Instrumentkontroll, datainsamling och dataanalys utfördes alla med Physical Electronics PC-ACCESS mjukvara som kördes på en HP Vectra Pentium PC. Kvantitativa uträkningar baserades på uppmätta topp-areor och empiriska känslighetsfaktorer för instrumentet med hjälp av ovannämnda mjukvara. Kurvanpassningsanalys utnyttjade en fullständig bakgrund och blandad Gaussisk - Lorentzisk form på topparna.

XPS-kvantiteterna uttrycks som atom-procent.

Mängderna av N* i de katjoniska cellulosapolymerena bestämdes med Kjeldahl-analys.

N*-halt (%) i polymeren (med Atom-% N* på Produkt Kjeldahl analys) hårstrå (med ESCA) Q-EHEC A 1.05 0.5 Q-EHEC B 0.93 0.6 Polymer JR 400 (Q-HEC) (referens) 1.75 0.55 Fastän mängden av positivt laddat kväve som adsorberats på hàrstràet är lika för Q-EHEC-derivaten och Q-HEC-referensen, 10 15 20 25 Lu C: 520 442 18 så måste den totala mängden polymer som adsorberats vara nästan två gånger så stor för Q-EHEC-derivaten eftersom N*- mängden i Q-EHEC-polymeren är endast omkring hälften av mängden i Q-HEC.

Exempel 5 Ackumuleringen på hårstrån mättes genom mikrofluoro- metri. Denna metod innebär att en lämplig fluorokrom (ämne för märkning) inblandas i formuleringen och ger upplysning om tjockleken av yt-deponeringen av de konditionerande polymerena. Denna teknik kan också användas för att studera ackumuleringseffekten orsakad av mångfaldiga behandlingar.

Hårbehandlingsprocedur: 1. Varje hàrbunt behandlades med baslösning av schampo (10% natriumlauryletersulfat och 3% kokosamidopropylbetain) under en minut, följt av sköljning och torkning. 2. 10 till 15 hårstrån togs bort från hàrbunten för att testa schampo-kontrollen med mikrofluorometri. 3. Ovannämnda 10 till 15 hårstrån sattes tillbaka i bunten, vilken tvättades 2 minuter med en lösning av balsam-schampo (10% natriumlauryletersulfat, 3% kokosamidopropylbetain, 0.3% Q-EHEC och 0.03% CIFB-113 (4,4'-bis[(anilino-6-[bis(2- hydroxyetyl)amino]-s-triazin-2-yl)amino]-2,2'- stilbendisulfonat; ämne för märkning). Sedan sköljdes hårstråna med varmvatten och torkades.

Kvantifiering av mängden ackumulering, eller brist på densamma, erhölls genom att göra mikrofluorometriska skanningar längs med längden av samma hårstrån före och efter enstaka eller mångfaldiga appliceringar av de märkta schampo- baserade balsamlösningarna.

I tabellen nedan är sammanställt medeltalen för fluorescensintensiteterna för ett obehandlat, ett engångs- 10 15 20 UW ND CD lä 45 '7 19 behandlat och ett flerfaldigt behandlat prov bestående av tio hårstrån. Fluorescensintensiteterna mättes vid Åmm = 450 nm och uttrycks som %-värden.

Kontroll (tvättad Adsorption men inte (engångs- behandlad Engångs- Flerfaldig behandling Produkt med balsam) behandling behandling - kontroll) Q-EHEC A 3.60 4.10 4.22 0.50 Q-EHEC B 3.78 4.04 4.00 0.26 Polymer 4.15 4.30 4.38 0.15 JR 400 Q-EHEC-derivaten visade inte någon ackumulering av konditionerande polymer på hårytan efter flerfaldiga behandlingar med de respektive schampo-baserade hårbalsamen, vilket visas genom jämförelsen mellan den engàngsbehandlade och de flerfaldigt behandlade proverna. Alla skanningar gav ganska låga och jämna fluorescensintensiteter, vilket tyder på försumbar ackumulering. Enligt data från engångsbehandlingen visar både derivaten Q-EHEC A och Q-EHEC B en tendens mot något större affinitet för hårstrån än Polymer JR 400, vilket är i enlighet med ESCA-mätningarna.

Exempel 6 Ett våtkambarhets-test med användning av instrumentet MTT 170 Diastron utfördes för att mäta konditionerings- effektiviteten.

Mätningarna utfördes på blekta hårslingor. Alla hårslingor tvättades med 10% natriumlaurylsulfat och sköljdes noggrant innan användning. Varje blekt hårslinga kammades igenom en gång för att ta bort större tovor och kammades 10 15 20 U1 00 CD lä J> ¶ 20 sedan 5 gånger på MTT 170 Diastron med 150 mm/min. Hårslingan sänktes ned i vatten och kramades varsamt ur mellan två fingrar innan varje genomkamning. Datorn registrerade kraften (gram metric force, g) som krävdes att kamma igenom hår- slingorna, och det totala kamarbetet (Joule, J) erhölls genom att beräkna ytan under den fullständiga kamkraftskurvan.

Efter att de obehandlade hårslingorna hade kammats för att erhålla kontrollvärdet, vättes hårslingorna under rinnande kranvatten vid 40°C under 1 minut. Sedan appli- cerades 2 ml av en lösning innehållande katjonisk cellulosa- polymer (10% natriumlauryletersulfat (2 mol etylenoxid), 3% kokosamidopropylbetain och 0.3% konditionerande polymer) och ett lödder arbetades varsamt upp under 1 minut, varefter hàrslingan sköljdes under 5 min i varmt rinnande vatten.

Hårslingorna kammades sedan igen som beskrivits tidigare.

Data anges som procent minskning av högsta värdet av kamkraften eller kamarbetet för en enskild hårslinga som en följd av behandlingen. Fyra likadana försök med olika hàrslingor utfördes för varje balsam som undersöktes.

Minskning av totala Minskning av högsta kamarbetet värdet av Produkt (%) kamkraften (%) Q-EHEC A 76 78 Q-EHEC B 69 69 Polymer JR 400 (ref) 58 62 Från dessa tester visas det tydligt att både minskningen av totala kamarbetet såväl som minskningen av högsta värdet av kamkraften är större för de katjoniska cellulosa-hàrbalsamen 10 15 20 25 30 CH W o» ß. ß. k) 21 enligt uppfinningen än för den katjoniska hydroxyetyl- cellulosan.

Exempel 7 Adsorptionen av balsamen på hårstråna undersöktes också med vätbarhetsexperiment.

Sex hårstrån användes för var och en av produkterna och resultaten som rapporteras nedan är medelvärdet av sex mätningar. Alla hårstråna som användes togs från en mörkbrun hårslinga (De Meo Bros., New York) som hade tvättats i natriumlaurylsulfatlösning (l0% SLS, viktsförhållande hår till SLS 1:0 5, varsam gnidning för hand i en minut följt av noggrann sköljning i avjoniserat vatten under 15 min).

Varje uppsättning av sex hårstrån för en speciell balsam utsattes sedan för följande behandling. Hårstråna doppades i en lösning innehållande 10% SLES + 1% av respektive balsam, och lösningen spreds sakta längs med hårstråets längd. Sedan sköljdes hårstråna med avjoniserat vatten under 30 s och torkades över natt. Vätbarhets- experiment utfördes för att beräkna 6, vilket är kontakt- vinkeln för den partiellt balsamtäckta ytan av hårstrået, genom att använda en apparat av märket TRI Wetting Force Scanner som är baserad på Wilhelmy-principen. Hårstråna torkades sedan över natten igen, sänktes ner i 0.5% av den rena balsamen i vatten, drogs försiktigt upp, torkades under ett par minuter och sänktes ner igen. Detta upprepades tre gånger för att försäkra sig om en fullständig täckning av hårstråets yta med den rena balsamföreningen. Utan tvättning, torkades hårstråna över natt och sedan utfördes mätningen av vätbarheten. Denna ska ge Gt, kontaktvinkeln för den fullständigt täckta ytan av hårstrået.

Efter tvättsteget som beskrivits ovan, sänktes kontrollproverna ner i avjoniserat vatten över natt för att 10 15 'I § » . - ~ , U1 hc: CD 4> 4> 22 fullständigt laka ur eventuellt kvarvarande SLS. Sedan torkades de över natt för att vara torra innan vätbarhets- mätningarna utfördes. Dessa mätningar ska ge Gu, kontakt- vinkeln för de obelagda hårstrånas yta.

Genom att separat bestämma kontaktvinklarna av både den fullständigt täckta (Gt) och obelagda (Gu) ytan av hårstråna, kan det visas att för en partiellt täckt yta ges fraktionen, Xr, som är täckt, av X; = (Cos 9 - Cos Gu)/(Cos 9: - Cos Gu) där 6 är kontaktvinkeln för den partiellt täckta ytan.

Fraktion av ytan som år täckt Produkt (Xt) Q-EHEC B 0.118 Polymer JR 400 (Q-HEC) 0.031 Resultaten visar en högre adsorption för hår som är behandlat med Q-EHEC-derivatet än för referensen, vilket är i enlighet med ESCA och de mikrofluorometriska mätningarna.

Exempel 8 En komposition för ett balsamschampo enligt uppfinningen formuleras som följer. 10 15 20 ') f, »m U"| ND CJ ß. å. 23 Ingredienser Vikt (%) Elfacos T2121 1.0 Sympatens ALM-0202 0.5 Q-EHEC A3 0.3 Elfan NS242 (27% a.s.)* 37 Tego Betain L7 (30% a.s.)5 10 Euxyl 7006 1.0 Citronsyra Tillsatt för att erhålla pH 5 Vatten balans Tensiderna, den konditionerande polymeren och förtjockaren sätts till vatten vid 40°C.

Blandningen rörs om vid denna temperatur tills alla ingredienserna har löst sig. Citronsyran sätts till för att justera pH, och slutligen sätts konserveringsmedlet till under 30°C. Formuleringen som erhålls är en klar lösning som har en låg-skjuvningsviskositet (Brookfield) vid 20°C av approximativt 7000 mPas. lfilfacos T212 = (palmitylalkohol + 14 Po + so EO)hexyldikarbamat (PPG-14 Palmeth-60 Hexyl Dicarbamate) 2Sympatens ALM-020 = Laurylalkohol + 2 EO (Laureth-2) 3Q-EHEC A = som definierad i Exempel 1 4Elfan NS242 = Natriumlaury1eter(2EO)sulfat (Sodium Laureth Sulfate) 5Tego Betain L7 = Kokosamidopropylbetain °Euxyl 700 = blandning av fenoxyetanol, bensylalkohol, kaliumsorbat, tokoferol och vatten 10 15 » . - , » . un mä CD Js 4s hu 24 INCI-namnen ges inom parentes när så är pákallat.

Exempel 9 En komposition för en hårbalsam enligt uppfinningen formuleras som följer Ingredienser Vikt (%) Elfacos CD 481” 0.9 Elfacos ow 100” o.s Lanetce 169 2.5 Kessco IPS” 3.0 Q-EHEC Au 0.3 Arquad 16-29 (29%)12 1.7 Citronsyra Tillsatt för att erhålla pH 3.7 Euxyl 700” 1.0 Vatten balans De första fyra ingredienserna sätts till vatten vid 75°C i samma ordning som de förekommer i tabellen. Blandningen rörs om vid denna temperatur tills alla ingredienserna är upplösta. Temperaturen sänks till 40°C och Q-EHEC och Arquad tillsätts. Sedan sätts citronsyran till för att justera pH, och slutligen sätts konserveringsmedlet till under 30°C.

Formuleringen som erhålls är en vit stabil emulsion som har en låg-skjuvningsviskositet (Brookfield) vid 20°C av approximativt 22000 mPas. 7Elfacos CD 481 = Etylhydroxyetylcellulosa 10 15 Kön Ann JLU %%¿ E 8Elfacos OW 100 = Metylblockerad polyetylenglykol (17EO)/Dodekylglykol-copolymer (Methoxy PEG-17/Dodecyl Glycol Copolymer) 9Lanette 16 = Cetylalkohol mKessco IPS = Isopropylstearat HQ-EHECA.= som definierad i Exempel 1 ”Arquad 16-29 = hexadekyltrimetylammoniumklorid (Cetrimonium chloride) nEuxy1 700 = blandning av fenoxyetanol, bensylalkohol, kaliumsorbat, tokoferol och vatten INCI-namnen ges inom parentes när så är påkallat.

Exempel 10 En komposition för en konditionerande kroppstvätt enligt uppfinningen formuleras som följer Ingredienser Vikt (%) Elfan AT 90 G (ss%)“ 5.8 Q-EHEC A” 0.3 Elfan NS242 (27%)1“ 18.7 Elfacos T212” 1.0 sympacens ALM/0201” 0.5 Tego Becain L7 (30%)19 10.0 Citronsyra Tillsatt för att erhålla pH 5.3 Euxyl 7o02° 1.0 Vatten balans De första sex in serna sätts till vatten vid 40°C i samma ordning som de förekommer i tabellen. Blandningen rörs om vid denna temperatur tills alla ingredienserna är upplösta. Sedan tillsätts citronsyran för att justera pH, och 10 15 0"! *ß $| -b -b 'a 26 slutligen tillsätts konserveringsmedlet under 30°C.

Formuleringen som erhålls är en klar lösning som har en låg- skjuvningsviskositet (Brookfield) vid 20°C av approximativt 4500 mPas.

“Elfan AT 90 G (86%) = Natriumkokosacylisetionat “Q-EHEC A = som definierad i Exempel 1 “Elfan NS242 (27%) = Natriumlauryleter(2EO)sulfat (Sodium Laureth Sulfate) “Elfacos T212 = (Palmitylalkohol + 14 Po + so E0)hexyldikarbamat (PPG-14 Palmeth-60 Hexyl Dicarbamate) “Sympatens ALM/020 = Laurylalkohol + 2 EO (Laureth-2) “Tego Betain L7 (30%) = Kokosamidopropylbetain "Euxyl 700 = blandning av fenoxyetanol, bensylalkohol, kaliumsorbat, tokoferol och vatten INCI-namnen ges inom parentes när så är påkallat.

Claims (24)

10 15 20 25 LH ho CD 4= 4> 1 »m N 27 K R A V

1. Användning av en kvartär ammoniumhydroxyetyl- cellulosaeter, kânnetecknad av att den inkluderar en etersubstituent som innehåller en alkylgrupp med 2-4 kolatomer med en DSflkfl_av 0.1-2.5, scm en hår- eller hudbalsam.

2. Användning av en cellulosaeter enligt krav 1, kânnetecknad av att alkylgruppen inkluderar en etylgrupp med en DSEQQ av 0 3-2.5.

3. Användning av en cellulosaeter enligt krav 1-2, kånnetecknad av att den har en Mshwhumæqd av 0.4-4.0.

4. Användning av en cellulosaeter enligt krav 1-3, kânnetecknad av att den har en Msmmfläræmmümnav 0.02-2.0.

5. Användning av en cellulosaeter enligt krav 1-4, kânnetecknad av att den kvartära ammoniumgruppen är en 2- hydroxypropyl-trialkylammoniumkloridgrupp, där alkylgrupperna innehåller 1-22 kolatomer.

6. Användning av en cellulosaeter enligt krav 1-5, kånnetecknad av att den kvartära ammoniumgruppen är en 2- hydroxypropyltrialkylammoniumkloridgrupp, där alkylgrupperna innehåller 1-4 kolatomer.

7. Användning av en cellulosaeter enligt krav 1-6, kânnetecknad av att den kvartära ammoniumgruppen är en 2- hydroxyprøpyltrimetylammoniumkloridgrupp.

8. Användning av en cellulosaeter enligt krav 1-7, kânnetecknad av att den inkluderar substituenter enligt formeln 10 15 20 UW l\) C) åh gb hå 28 -(cpHzpoaífcHzoHok-(CQHZQO), 9--~-R5 i (I) CH, CH, I ß _ o(c2H,o), R, RÅrIu-R, x F12 där p och q oberoende av varandra är 2 eller 3, m är ett tal mellan 0-5, x är ett tal mellan 0-2, t är ett tal mellan 0-5, y är ett tal mellan 0-2, z är ett tal mellan 0-10, R1, R2 och R3 är oberoende av varandra en alkylgrupp med 1-22 kolatomer, R4 är en kolvätegrupp med 5-22 kolatomer, Rs är en alkylgrupp med 1-4 kolatomer eller H och X' är en anjon.

9. Användning av en cellulosaeter enligt krav 8, kånnetecknad av att x=0.

10. Användning av en cellulosaeter enligt krav 8, kånnetecknad av att den har en MS av 0.001-0.2 för gruppen (CHZCIIHOÜ çH2 Û(C2H4Û7¿ R4 där R4 och z har samma betydelse som i formel (I).

11. Användning av en cellulosaeter enligt krav 1-10, kånnetecknad av att Rs delvis är metyl.

12. Användning av en cellulosaeter enligt krav 1-11, där R1, R2 och R3 oberoende av varandra är en alkylgrupp med 1-4 kolatomer.

13. Användning av en cellulosaeter enligt krav 1-12, kånnetecknad av att p och q är 2.

14. Användning av en cellulosaeter enligt krav 1-13, kånnetecknad av att R1, R2 och R; är -CH3. 10 15 20 25 30 520 442 29

15. En kvartär ammoniumhydroxyetyl-cellulosaeter, kånnetecknad av att cellulosaetern har strukturen som definierats i krav 1-14, under förutsättning att cellulosaetern inte innehåller någon hydrofob grupp utvald från gruppen bestående av aryl, alkyl, alkenyl, aralkyl och blandningar av dessa, och som har åtminstone 10 kolatomer, och där den hydrofoba gruppen inte är en del av någon kvartär ammoniumgrupp.

16. En process för att tillverka en kvartär ammonium- alkylhydroxyetyl-cellulosaeter enligt krav 15, kânntecknad av att cellulosaetern tillverkas genom att reagera en kvartär ammoniumförening med en hydroxyetylcellulosaeter inkluderande en etersubstituent innehållande en alkylgrupp med 2-4 kolatomer och en DSflxfl_av 0.1-2.5 i närvaro av alkali.

17. En process enligt krav 16, där den kvartära ammoniumföreningen är en 2,3-epoxypropyltrialkylammonium- klorid eller en 3-kloro-2-hydroxypropyltrialkylammonium- klorid, där alkylgrupperna innehåller 1-22 kolatomer.

18. En process enligt krav 17, där alkylgrupperna innehåller 1-4 kolatomer.

19. En process enligt krav 18, där alkylgrupperna är metylgrupper.

20. En vattenhaltig hår- eller hudkonditionerande komposition, kännetecknad av att den innehåller en kvartär ammoniumalkylhydroxyetyl-cellulosaeter såsom definierad enligt krav 1-15.

21. En vattenhaltig komposition enligt krav 20 för att användas i ett balsamschampo eller ett kroppstvättmedel innehållande 1) en nonjonisk, en anjonisk eller en amfotär tensid eller en blandning av dessa i en total mängd av 5 till 30% 2) 0.2 till 5% förtjockningsmedel och 10 15 20 (Fl W CI) 4; 4> '7 30 3) 0.05 till 2% av den kvartära ammoniumalkylhydroxyetyl- cellulosaetern, där kompositionen har ett pH mellan 5.0 och 7.0.

22. En vattenhaltig komposition enligt krav 20 för att användas i en hårbalsam innehållande 1) 0.05 till 2% av den kvartära ammoniumalkylhydroxyetyl- cellulosaetern 2) 0.5 till 5% av en làngkedjig fettalkohol 3) en hudkompatibel syra i en mängd som är tillräcklig för att erhålla ett pH mellan 2.5 och 5.5.

23. En fast tvål-komposition kânnetecknad av att den innehåller en kvartär ammoniumalkylhydroxyetyl-cellulosaeter såsom definierad i krav 1-15 och en syndet-, naturlig eller kombi-tvål.

24. En fast tvål-komposition enligt krav 23 innehållande 1) en anjonisk tensid, som är en syntetisk anjonisk tensid och/eller en tvål, eller en amfotär tensid eller en blandning av dessa i en totalmângd av 40-90% 2) 10 till 60% av ett mjukningsmedel 3) 0.05 till 2% av den kvartära ammoniumalkylhydroxyetyl- cellulosaetern.