SE519783C2 - Absorberande alster innefattande öppningar i absorptionskroppen - Google Patents

Description

25 30 35 ~ ~ . ~ - I , . . . .i v 519 783 :fe alstrets mottagningsyta. Utrymmena är anordnade mellan ett överliggande och ett underliggande skikt.

UPPFINNINGENS ÄNDAMÅL OCH VIKTIGASTE KÄNNETECKEN: Ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett absorberande alster med förbättrad hantering av både urin och mer viskösa vätskor såsom lös avföring. Ytterligare ett syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en torrare kontaktyta mot hud vid hanteringen av urin och mer viskösa vätskor. l enlighet med uppfinningen har det åstadkommits ett absorberande alster av inledningsvis nämnt slag. Ett absorberande alster enligt uppfinningen utmärks främst av att en andra absorberande struktur är anordnad på sida av den första absorptionskroppen vänd bort från det vätskegenomsläppliga ytskiktet och att det vätskegenomsläppliga ytskiktet är fäst mot den andra absorberande strukturen genom öppningarna.

Fäst mot innebär att materialen är sammanbundna med varandra direkt, eller indirekt via ett mellanliggande material. Fästningen kan exempelvis vara i form av ultraljudssvets, värmesvets eller lim.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet kan utgöras av vilket som helst känt material avsett för ändamålet att släppa igenom vätska till ett underliggande skikt. Exempel på sådana material är nonwoven, perforerad plastfilm, hålgjorda hydrofoba material, nät eller liknande. Ytskiktet kan även utgöras av ett laminat av två eller flera skikt av samma eller olika material Enligt en utföringsform av uppfinningen är det vätskegenomsläppliga ytskiktet ej fäst mot den första absorptionskroppen. Vanligtvis är det vätskegenomsläppliga ytskiktet på dagens kända absorberande alster fäst mot underliggande absorberande struktur medelst lim. Detta görs bl a för att den absorberande strukturen ej skall förflytta sig eller klumpa ihop sig.

Genom fästning av det vätskegenomsläppliga ytskiktet mot den andra absorberande kroppen är det ej nödvändigt att limma det vätskegenomsläppliga ytskiktet mot den första absorberande strukturen. 10 15 20 25 30 35 . . . . s s 519 783 Problem såsom limgenomslag, beroende på applicering av för mycket lim på alstret vid tillverkning och därav uppkomna hudirritationer eller hämmad vätskegenomsläppsförmåga då porer i det vätskegenomsläppliga ytskiktet täpps igen av lim kan därigenom elimineras. Även andra problem såsom stopp vid tillverkning av alstren beroende på lim i maskinerna, försämrad absorptionsförmàga som resultat av att lim täppt igen porer i absorptionskroppen kan reduceras. Det är med fördel möjligt att använda tunna vätskegenomsläppliga ytskikt utan att ytskiktets porer täpps igen eller att lim tränger igenom materialet varigenom en bättre genomsläppsförmåga kan erhållas. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet kan därigenom ha en ytvikt av högst 20 g/mz.

Enligt en utföringsform är ett vätsketransportskikt anordnat mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet och den första absorberande kroppen. Även vätsketransportskiktet är i denna utföringsform fäst mot den andra absorberande strukturen genom öppningarna genom den första absorptionskroppen. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet är indirekt fäst till den andra absorberande strukturen genom det mellan ytskiktet och den andra absorberande strukturen liggande vätsketransportskiktet.

Enligt en utföringsform innefattar den andra absorberande strukturen ett vätskegenomsläppande skikt anordnat på den vätskemottagande sidan av strukturen mot vilket det vätskegenomsläppliga ytskiktet fästs. Det vätskegenomsläppliga skiktet kan utgöras av vilket som helst känt material avsett för ändamålet att släppa genom vätska mot ett intilliggande skikt.

Exempel på sådana material är nonwoven, perforerad plastfilm, hålgjorda hydrofoba material, nät eller liknande. Skiktet kan även utgöras av ett laminat av två eller flera skikt av samma eller olika material. Då detta skikt ej är i direktkontakt med hud, kan det även med fördel utgöras av ett hydrofilt material eller ett hydrofilicerat hydrofobt material och därigenom snabbt släppa igenom vätska till underliggande skikt. Exempel på lämpliga hydrofila material är rayon eller bomull. Exempel på sätt att hydrofilicera hydrofoba material är att behandla materialet med vätmedel, flambehandling, corona eller plasma. Den andra absorberande strukturen kan utgöras av ett vätskegenomsläppande skikt. 10 15 20 25 30 35 . « - ~ Q n i 519 783 Det vätskegenomsläppande skiktet behöver ej vara fäst till underliggande skikt såsom t ex andra eventuella delar av den absorberande strukturen eller till en underliggande tredje absorberande struktur alternativt till det vätsketäta ytskiktet i utföringsformer där den andra absorberande strukturen endast utgörs av ett vätskegenomsläppande skikt. Genom att det vätskegenomsläppande skiktet ej är fäst till det underliggande skiktet erhålls ett flexibelt utrymme mellan det vätskegenomsläppande skiktet och det underliggande skiktet. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet och det vätskegenomsläppande skiktet kan då företrädesvis uppvisa hål vilka är anordnade vid öppningarna genom absorptionskroppen. Avföring och urin kan därigenom ansamlas i det flexibla utrymmet mellan det vätskegenomsläppande skiktet och underliggande skiktet efter passage genom hål och öppningar.

Med underliggande skikt menas i ovanstående stycke att skiktet är anordnat på en sida av det vätskegenomsläppande skiktet som vid användning är vänd bort från en användare.

Ej fäst mot, innebär här att materialen vid tillverkning av alstren ej med avsikt sammanbundits med varandra. Dock kan den första absorptionskroppen vid ett område närmast fästningen av det vätskegenomsläppliga ytskiktet mot den andra absorberande strukturen vara bundet mot antingen det vätskegenomsläppliga ytskiktet, den andra absorberande strukturen eller båda. Materialen kan vara sammanbundna med varandra längs tvärgående och/eller längsgående sidokanter.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet kan uppvisa hydrofoba områden mellan öppningarna. Urin och avföring rinner då snabbt ner i öppningarna för uppsamling innan vidare spridning in i absorberande strukturer och kroppar.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet kan därigenom ge torrare känsla vid användning. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet kan utgöras av ett hålgjort hydrofobt material eller så kan ytskiktet kemiskt behandlas för att erhålla en zonad hydrofob yta på sätt som tidigare är känt. 10 15 20 25 30 35 . | » a i - 519 783 §§¶§j{}å-- KORT BESKRIVNING AV FIGURER: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare, med hänvisning till figurer av vilka; Figur 1 Figur 2a Figur 2b Figur 2c Figur 2d Figur 2e Figur 2f visar en plan vy av en blöja enligt en utföringsform av uppfinningen, visar ett snitt genom blöjan i figur 1 utefter linjen ll-ll enligt en första utföringsform, visar ett snitt genom blöjan i figur 1 utefter linjen ll-ll enligt en andra utföringsform, visar ett snitt genom blöjan i figur 1 utefter linjen ll-ll enligt en tredje utföringsform, visar ett snitt genom blöjan i figur 1 utefter linjen ll-ll enligt en fjärde utföringsform, visar ett snitt genom blöjan i figur 1 utefter linjen ll-ll enligt en femte utföringsform och visar ett snitt genom blöjan i figur 1 utefter linjen ll-ll enligt en sjätte utföringsform.

BESKRlVN|NG AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Den ifigur 1 och 2 visade blöjan 1 innefattar ett vätskegenomsläppligt ytskikt 3 ett vätsketätt ytskikt 5 samt en mellan ytskikten 3,5 anordnad första absorptionskropp 7. Blöjan uppvisar i ett plan en tvärgående riktning 9 och en längsgående riktning 11. vinkelrätt mot den längsgående och den tvärgående riktningen uppvisar blöjan dessutom en genomgående riktning 10. 10 15 20 25 30 35 , . - n . = , . « | | u 519 783 De båda ytskikten sträcker sig utanför den första absorptionskroppen 7 i den tvärgående riktningen 9 och den längsgående riktningen 11 och är i de utskjutande partierna 13 inbördes förbundna med varandra med exempelvis lim eller värme- alternativt ultraljuds- svets.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 3 kan utgöras av vilket som helst känt material avsett för ändamålet att släppa genom vätska till ett underliggande skikt. Exempel på sådana material är nonwoven, perforerad plastfilm, hålgjorda hydrofoba material, nät eller liknande. Ytskiktet kan även utgöras av ett laminat av två eller flera skikt av samma eller olika material. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet kan utgöras av ett töjbart material, då antingen elastiskt töjbart eller oelastiskt töjbart.

Det vätsketäta ytskiktet 5 kan utgöras av vilket som helst material avsett för ändamålet att motstå vätskepenetration. Exempel på sådana material är plastfilmer, laminat av flera skikt av nonwoven och/eller plastfilm och liknande material. Det är en fördel om materialet har förmåga att släppa igenom vattenånga och därigenom uppvisar andningsbarhet.

Blöjan 1 har långsträckt form med ett bakparti 15 avsett att vid användning anligga baktill mot en användare, ett framparti 17 avsett att vid användning anligga framtill mot användaren och ett mellan frampartiet 17 och bakpartiet 15 liggande grenparti 19. Det mellan frampartiet 17 och bakpartiet 15 liggande grenpartiet 19 är smalare än bakpartiet 15 och frampartiet 17 varvid blöjan 1 uppvisar en timglasform. Vidare uppvisar blöjan längsgående sidokanter 21 och tvärgående ändkanter 23.

Blöjan har på bakpartiet 15 ett fastsättningsorgan 25 anordnat utefter vardera längsgående sidokanten 21 avsett att fästa mot ett mottagningsområde anordnat på en sida av frampartiet 17 som är vänd utåt vid användning av blöjan. Sådana fastsättningsorgan 25 är tidigare kända och kan exempelvis innefatta adhesiva fästorgan såsom t ex tejp eller mekaniska fästorgan såsom t ex kardborrar. Mottagningsområdet kan för adhesiva fästorgan vara förstärkt med en plastfilm, eller för mekaniska fästorgan utgöra en yta mot vilken mekaniska fästorgan kan fästa, såsom t ex kardborrar eller nonwovenmaterial. 10 15 20 25 30 35 519 783 Den design på blöja vilken ovan beskrivs och vilken visas i ritningarna skall ej anses begränsande för uppfinningen. Det är inom ramen för uppfinningen ej nödvändigt t ex att det absorberande alstret skall vara försett med fastsättningsorgan. Även ett alster uppvisande förslutna sidopartier såsom t ex en byxblöja är en möjlig utföringsform av uppfinningen. Absorberande inlägg för applicering i vätsketäta höljen är även möjliga utföringsformer av uppfinningen. Designen skall självfallet heller ej anses vara begränsad till den visade timglasformen.

Blöjan 1 uppvisar vidare längsgående elastiska organ 27 fästa i ett förspänt tillstånd utefter vardera längsgående sidokanten 21. Dessa elastiska organ 27 är vid användning avsedda att tillsluta mot en användares ben och därigenom ge ett bättre skydd mot läckage av vätskor ut från blöjan. Blöjan 1 uppvisar utmed ändkanten 23 på bakpartiet 15 ett tvärgående elastiskt organ 28 fäst mot blöjan i ett förspänt tillstånd. Detta tvärgående elastiska organ 28 utgör s.k. midjeelastik. Det är för uppfinningen ej nödvändigt att alstret uppvisar elastiska organ.

Den första absorptionskroppen kan innefatta ett eller flera skikt av samma eller olika absorberande material.

Den första absorptionskroppen är företrädesvis utformad för att ta emot och transportera vätska. Den kan då innefatta ett skikt av ett material vilket uppvisar stora porer eller kapillärer för att erhålla ett litet motstånd för vätskeflöde genom kroppen. Detta skikt utgörs lämpligen av ett mjukt material som känns behagligt mot användarens kropp vid användning.

Exempel på material som kan användas är lågkomprimerade cellulosaskikt, i synnerhet av mekanisk, termomekanisk eller kemitermomekanisk (CTMP) massa eller fibermattor och vaddar av andra typer av naturliga eller syntetiska fibrer. Det är även möjligt att använda mjuka perforerade eller öppencelliga material såsom t ex skum.

Den första absorptionskroppen kan även innefatta en viss mängd högabsorberande polymerer s.k. superabsorbenter i form av fibrer, partiklar, granulat, film eller liknande. Det som karaktäriserar dessa superabsorbenter 10 15 20 25 30 35 . » | I I ' 519 783 är att de har förmåga att binda vätska till en mängd motsvarande flera gånger superabsorbentens egenvikt.

Den första absorptionskroppen kan även innefatta ett material som vid vätning expanderar kraftigt i den genomgående riktningen. Framställningen av ett lämpligt sådant material beskrivs i WO 94/10956. Det utmärkande för detta material är att det är framställt genom torrformning av flingtorkade cellulosafibrer till en bana med ytvikt av 30-2000 g/mz som komprimerats till en densitet mellan 0,2-1 g/m3 och att banan inkorporeras som en absorberande struktur i ett absorberande alster utan efterföljande defibrering och fluffbildning. Ett annat exempel är cellulosafluffmassa i vilken inblandats en viss mängd superabsorberande material, företrädesvis minst 10 vikts-%.

Exempel på andra material som kan expandera i den genomgående riktningen är komprimerade skummaterial och fibervaddar vilka vid vätning delvis återgår till sin komprimerade storlek. Företrädesvis utgörs det vätskegenomsläppliga ytskiktet av ett töjbart material då ett den första absorptionskroppen innefattar ett expanderbart material.

Den första absorptionskroppen 7 uppvisar ett flertal öppningar 29 i form av rundade hål. Dessa öppningar sträcker sig genom den första absorptionskroppen 7 i den genomgående riktningen 10 från den sida av absorptionskroppen vilken vid användning av alstret är vänd mot användaren till den sida av absorptionskroppen vilken vid användning av alstret är vänd bort från användaren. Formen på öppningarna är ej avgörande, dock bör öppningarna vara tillräckligt stora för uppsamling av avföring. Öppningarna 29 kan även vara i form av skåror genom absorptionskroppen. Öppningarna 29 kan såsom i figur 1 vara anordnade över väsentligen hela första absorptionskroppen 7. Detta är dock inte nödvändigt för uppfinningen. Öppningarna kan exempelvis istället vara anordnade inom en eller flera områden av absorptionskroppen t ex inom frampartiet, bakpartiet, grenpartiet eller delar av dessa. Öppningarna behöver ej heller vara lika stora.

Exempelvis kan öppningarna i fram och bakpartiet vara större än öppningarna i grenpartiet eller tvärtom. Öppningarna i bakpartiet kan vara större än öppningarna i frampartiet eller tvärtom. Öppningarna inom ett område kan även vara av olika storlek. Öppningarnas antal är företrädesvis 10 15 20 25 30 35 | | t u n I 519 783 minst tre, företrädesvis fler, men även endast en eller två öppningar skall ses som möjliga utföringsformer av uppfinningen.

Blöjan 1 innefattar i enlighet med uppfinningen en andra absorberande struktur 31 anordnad mellan den första absorptionskroppen 7 och det vätsketäta ytskiktet 5.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 3 är exempelvis medelst ultraljud fäst mot den andra absorberande strukturen 31 i områden som utgörs av de genomgående öppningarna 29 i den första absorptionskroppen 7.

Värmesvets eller limning är exempel på andra möjliga sätt att fästa det vätskegenomsläppliga ytskiktet mot den andra absorberande kroppen 31.

Det är inte nödvändigt att den första absorptionskroppen är fäst mot den andra absorberande strukturen på annat sätt än att det vätskegenomsläppliga ytskiktet är fäst vid den andra absorberande strukturen i öppningarna genom den första absorptionskroppen varigenom den första absorptionskroppen fasthålls mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet och den andra absorberande strukturen. Öppningarna utgör då ett flexibelt utrymme för uppsamling av avföring då de har en möjlighet att expandera i blöjans tvärgående - längsgående- och/eller genomgående riktning eftersom den första absorptionskroppen ej är fäst mot närliggande skikt mellan öppningarna varigenom dess struktur erhåller en viss eftergivlighet/rörlighet.

Den andra absorberande strukturen kan innefatta ett vätskegenomsläppande skikt och/eller ett eller flera skikt av samma eller olika absorberande material.

Den andra absorberande strukturen kan med fördel fungera som ett spridningsskikt och lagringsskikt och innefattar lämpligen ett material med hög densitet och med hög vätskespridande och vätskehållande förmåga. Ett exempel på lämpligt material är på kemisk väg framställd cellulosafluffmassa (CP) med en ytvikt av ca 4OOg/m2. Även det torrformade fiberskiktet som ovan nämns och som beskrivs i WO 94/10956 kan med fördel användas.

Vätskespridningsskiktet kan vara försedd med komprimeringsmönster för att styra vätsketransporten utefter komprimeringarna. 10 15 20 25 30 35 519 783 10 Den andra absorberande strukturen 31 kan innefatta ett material med öppen struktur som uppvisar stora porer eller kapillärer för att erhålla ett litet motstånd för vätskeflöde genom kroppen. Exempel på material som kan användas är Iågkomprimerade cellulosaskikt eller fibermattor och vaddar av andra typer av naturliga eller syntetiska fibrer. Det är även möjligt att använda mjuka perforerade eller öppencelliga material. Även veckade, vågformade material eller material som på annat sätt formats till en öppen struktur är möjliga att använda.

Den andra absorberande strukturen kan även med fördel innefatta någon form av superabsorbent. En lämplig andel superabsorbent kan vara minst 10 vikts- % och företrädesvis 10- 60 vikts %.

Den andra absorberande strukturen kan innefatta ett vätskegenomsläppande skikt. Detta kan utgöras av vilket som helst känt material lämpligt för ändamålet. Exempel på sådana material är nonwoven, perforerade plastfilmer, nät etc. Skiktet kan vara av ett hydrofilt material såsom t ex coronabehandlad nonwoven eller rayon.

Den i figur 2a visade utföringsformen av ett tvärsnitt av blöjan i figur 1 efter linjen ll-ll innefattar en första absorptionskropp 7 innefattande ett skikt vilket uppvisar stora porer eller kapillärer för att erhålla ett litet motstånd för vätskeflöde genom kroppen. Detta skikt utgörs lämpligen av ett mjukt material som känns behagligt mot användarens kropp vid användning.

Exempel på material som kan användas är Iågkomprimerade cellulosaskikt, i synnerhet av mekanisk, termomekanisk eller kemitermomekanisk massa (CTMP) eller fibermattor och vaddar av andra typer av naturliga eller syntetiska fibrer. Det är även möjligt att använda mjuka perforerade eller öppencelliga skum material. Ett vätskegenomsläppligt ytskikt 3 vilket vid användning är anordnat på den sida av den första absorptionskroppen 7 som vid användning är vänd mot en användare av blöjan är fäst mot en andra absorberande struktur 31 placerad på den sida av den första absorptionskroppen 7 som vid användning är vänd bort från användaren genom öppningar 29 genom den första absorptionskroppen. Dessa öppningar 29 sträcker sig genom den första absorptionskroppen 7 i en 10 15 20 25 30 35 519 783 11 genomgående riktning 10 från den sida av den första absorptionskroppen 7 vilken vid användning av alstret är vänd mot användaren till den sida av absorptionskroppen vilken vid användning av alstret är vänd bort från användaren.

Den andra absorberande strukturen 31 innefattar exempelvis ett spridningsskikt / lagringsskikt av ett material med hög densitet och med hög vätskespridande och vätskehållande förmåga. Ett exempel på lämpligt material är på kemisk väg framställd cellulosafluffmassa (CP) med en ytvikt av ca 400g/m2. Även det torrformade fiberskiktet som ovan nämns och som beskrivs i WO 94/10956 kan med fördel användas. Företrädesvis innefattar den andra absorberande strukturen även 10-60 vikts-% superabsorbenter.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet i den i figur 2b visade utföringsformen av ett tvärsnitt av blöjan i figur 1 efter linjen ll-Il uppvisar hål 32 vid öppningarna 29 genom den första absorptionskroppen 7. Hålen i figur 2b är anordnade mitt över öppningarna genom den första absorptionskroppen. Dessa hål kan formas i samband med sammanbindning av det vätskegenomsläppliga ytskiktet mot den andra absorberande strukturen t ex vid svetsning eller så kan ett tidigare hålgjort vätskegenomsläppligt ytskikt användas. Det är ej nödvändigt att hålen genom det vätskegenomsläppande är anordnade mitt över öppningarna genom den första absorptionskroppen, dock bör hålen vara placerade vid öppningarna på ett sätt som gör det möjligt för urin och/eller avföring att passera genom hålen efter uppsamling i öppningarna. Hålen kan exempelvis vara placerade så att de är riktade mot den första absorptionskroppen.

Hàlen 32 och öppningarna 29 är företrädesvis tillräckligt stora för att avföring skall kunna passera igenom.

Den andra absorberande strukturen 31 i figur 2b innefattar lämpligen på den sida av strukturen som är vänd mot den första absorptionskroppen ett skikt av ett material vilket uppvisar stora porer eller kapillärer för att erhålla ett litet motstånd för vätskeflöde genom kroppen. Skiktet uppvisar företrädesvis en öppen struktur lämplig för uppsamling av avföring. Exempel på material som kan användas är lågkomprimerade cellulosaskikt eller fibermattor och vaddar 10 15 20 25 30 35 . » v I - 1 519 783 12 av andra typer av naturliga eller syntetiska fibrer. Det är även möjligt att använda mjuka perforerade eller öppencelliga material. Även veckade, vågformade eller på annat sett formade material till en öppen struktur är möjliga att använda.

Den första absorptionskroppen 7 i den i figur 2c visade utföringsformen av ett tvärsnitt av blöjan i figur 1 efter linjen ll-ll innefattar ett första skikt 7' av ett material vilket uppvisar stora porer eller kapillärer för att erhålla ett litet motstånd för vätskeflöde genom kroppen. Detta första skikt 7', utgörs lämpligen av ett mjukt material som känns behagligt mot användarens kropp vid användning. Detta första skikt 7' är placerat mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet 3. Den första absorptionskroppen 7 innefattar även ett andra absorberande skikt 7", vilket är mer öppet eller poröst än det första skiktet 7' och består av ett material vilket uppvisar stora porer eller kapillärer för att erhålla ett litet motstånd för vätskeflöde genom skiktet.

Exempel på material som kan användas är làgkomprimerade cellulosaskikt eller fibermattor och vaddar av andra typer av naturliga eller syntetiska fibrer.

Det är även möjligt att använda mjuka perforerade eller öppencelliga material. Även veckade, vågformade eller på annat sett formade material till en öppen struktur är möjliga att använda.

Ett vätskegenomsläppligt ytskikt 3 vilket vid användning är placerat på den sida av den första absorptionskroppen 7 som vid användning är vänd mot en användare av blöjan är fäst mot en andra absorberande struktur 31 placerad på den sida av den första absorptionskroppen 7 som vid användning är vänd bort från användaren genom öppningar 29 genom den första absorptionskroppen. Dessa öppningar 29 sträcker sig genom den första absorptionskroppen 7 i en genomgående riktning 10 från den sida av den första absorptionskroppen 7 vilken vid användning av alstret är vänd mot användaren till den sida av absorptionskroppen vilken vid användning av alstret är vänd bort från användaren.

Den andra absorberande strukturen 31 i figur 2c utgörs exempelvis av ett första skikt 31' av hydrofilt nonwoven material med god insläppsförmåga vänd mot den första absorptionskroppen 7 och ett andra skikt 31" av ett material med hög densitet och med hög vätskespridande och vätskehållande 10 15 20 25 30 519 783 13 förmåga vänd bort från den första absorptionskroppen. Ett exempel på lämpligt material är på kemisk väg framställd cellulosafluffmassa (CP) med en ytvikt av ca 4OOg/m2. Även det torrformade fiberskiktet som ovan nämns och som beskrivs i WO 94/10956 kan med fördel användas. Den absorberande strukturen kan företrädesvis innefatta 10-60 vikts% superabsorbenter.

I figur 2d är ett vätskegenomsläppligt ytskikt 3 fäst mot en andra absorberande struktur 31 i form av ett vätskegenomsläppande skikt placerad på den sida av den första absorptionskroppen 7 vilken vid användning är vänd bort från användaren genom öppningar 29 genom absorptionskroppen.

Dessa öppningar 29 sträcker sig genom den första absorptionskroppen 7 i en genomgående riktning 10 från den sida av den första absorptionskroppen 7 vilken vid användning av alstret är vänd mot användaren till den sida av absorptionskroppen vilken vid användning av alstret är vänd bort från användaren. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet är vid hål 32 genom ytskiktet fäst mot det vätskegenomsläppande skiktet vid hål 34 genom skiktet vilka hål 32,34 är placerade vid öppningarna 29 genom den första absorptionskroppen så att urin och/eller avföring kan passera genom öppningarna 29 och hålen 32,34.

En tredje absorberande struktur 35 är placerad på den sida av den andra absorberande strukturen vilken vid användning är vänd bort från användaren.

Den tredje absorberande strukturen 35 i figur 2d innefattar exempelvis ett skikt av ett material vilket uppvisar stora porer eller kapillärer för att erhålla ett litet motstånd för vätskeflöde genom kroppen. Skiktet uppvisar företrädesvis en öppen struktur lämplig för uppsamling av avföring. Exempel på material som kan användas är lågkomprimerade cellulosaskikt eller fibermattor och vaddar av andra typer av naturliga eller syntetiska fibrer. Det är även möjligt att använda mjuka perforerade eller öppencelliga material. Även veckade, vågformade eller på annat sett formade material till en öppen struktur är möjliga att använda.

Den tredje absorberande strukturen 35 kan innefatta ett material med hög densitet och med hög vätskespridande och vätskehållande förmåga. Ett exempel på lämpligt material är på kemisk väg framställd cellulosafluffmassa . ; = 4 f f 10 15 20 25 30 «519 783 14 (CP) med en ytvikt av ca 400g/m2. Även det torrformade fiberskiktet som ovan nämns och som beskrivs i WO 94/10956 kan med fördel användas.

Den tredje absorberande strukturen kan även innefatta superabsorbenter företrädesvis till en mängd av 10-60 vikts-%.

Den andra absorberande strukturen 31 i figur 2d är inte fäst mot den tredje absorberande strukturen 35 varvid ett utrymme 37 formas mellan den andra absorberande strukturen och den tredje absorberande strukturen för uppsamling av avföring efter avföringen passerat genom öppningarna genom skikten och den första absorptionskroppen.

Den i figur 2e visade utföringsformen av ett tvärsnitt av blöjan i figur 1 efter linjen ll-ll innefattar ett vätsketransportskikt 40 anordnat mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet 3 och den första absorptionskroppen 7. Både det vätskegenomsläppliga ytskiktet 3 och vätsketransportskiktet 40 är i figur 2e fästa mot den andra absorberande strukturen 31 genom öppningar 29 vilka sträcker sig i en genomgående riktning genom den första absorptionskroppen 7. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 3 är indirekt fäst till den andra absorberande strukturen genom det mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet 3 och den andra absorberande strukturen 31 liggande vätsketransportskiktet 40.

Vätsketransportskiktet 40 utgörs företrädesvis av ett material vilket uppvisar stora porer eller kapillärer för att erhålla ett litet motstånd för vätskeflöde genom kroppen. vätsketransportskiktet utgörs lämpligen av ett mjukt material som känns behagligt mot användarens kropp vid användning. Exempel på material som kan användas är lågkomprimerade cellulosaskikt eller fibermattor och vaddar av andra typer av naturliga eller syntetiska fibrer. Det är även möjligt att använda mjuka perforerade eller öppencelliga material t ex skum. l figur 2f är ett vätskegenomsläppligt ytskikt 3 fäst mot en andra absorberande struktur 31 i form av ett vätskegenomsläppande skikt placerad på den sida av den första absorptionskroppen 7 vilken vid användning är vänd bort från användaren genom öppningar 29 genom absorptionskroppen.

Dessa öppningar 29 sträcker sig genom den första absorptionskroppen 7 i en . - - I - f 10 15 20 519 783 15 genomgående riktning 10 från den sida av den första absorptionskroppen 7 vilken vid användning av alstret är vänd mot användaren till den sida av absorptionskroppen vilken vid användning av alstret är vänd bort från användaren. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet är vid hål 32 genom ytskiktet fäst mot det vätskegenomsläppande skiktet vid hål 34 genom skiktet vilka hål 32,34 är placerade vid öppningarna 29 genom den första absorptionskroppen så att urin och/eller avföring kan passera genom öppningarna 29 och hälen 32,34.

På den sida av det vätskegenomsläppande skiktet, vilken vid användning är vänd bort från användaren, är ett vätsketätt ytskikt 5 anordnat. Den andra absorberande strukturen 31 i figur 2f är inte fäst mot det vätsketäta ytskiktet 5 varvid ett utrymme 37 formas mellan den andra absorberande strukturen och det vätsketäta ytskiktet 5 för uppsamling av avföring och urin efter passage genom öppningarna genom skikten och den första absorptionskroppen. Vätska kan därvid absorberas in i den första absorptionskroppen även från den sida därav vilken är vänd mot det vätsketäta ytskiktet genom det vätskegenomsläppande skiktet.

Uppfinningen skall ej anses begränsad till ovan angivna utföringsformer utan ett flertal modifikationer är möjliga inom ramen för följande patentkrav. . ' \ ~ u . a | i = 1 « r . f 1 i r v

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 519 783 16 PATE NTKRAV

1. Absorberande alster såsom en blöja eller ett inkontinensskydd innefattande ett vätskegenomsläppligt ytskikt (3), ett vätsketätt ytskikt (5), en första absorptionskropp (7) anordnad mellan ytskikten vilken sträcker sig i en längsgående riktning (11) och en tvärgående riktning (9) utmed ytskikten samt en genomgående riktning (10) från det vätskegenomsläppliga ytskiktet (3) mot det vätsketäta ytskiktet (5) varvid sagda första absorptionskropp (7) uppvisar öppningar (29) vilka sträcker sig i den genomgående riktningen (10) samt att en andra absorberande struktur (31) är anordnad på den sida av den första absorptionskroppen (7) som är vänd bort från det vätskegenomsläppliga ytskiktet (3), k ä n n e t e c k n a t a v att det vätskegenomsläppliga ytskiktet (3) är fäst mot den andra absorberande strukturen (31) genom öppningarna (29).

2. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at a v att alstret innefattar ett flexibelt utrymme (29,37) för uppsamling av avföring eller urin.

3. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att öppningarna (29) är i form av rundade hål.

4. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att öppningarna (29) är i form av längsgående kanaler.

5. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att det vätskegenomsläppliga ytskiktet (3) uppvisar hål (32) anordnade vid öppningarna (29) genom den första absorptionskroppen så att urin och/eller avföring kan passera genom hålen (32) och öppningarna (29).

6. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att det vätskegenomsläppliga ytskiktet (3) innefattar hydrofoba områden mellan öppningarna (29) genom den första absorptionskroppen (7). v . -u ~ . .I u u- .- a -« v v ø . »- n . n. u u. . v - - - . . . n. a.. -, . . , ,, , , ß u . '_- - . . . u- . ~ A ß H n,- . .m u 17

7. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att det våtskegenomsläppliga ytskiktet (3) har en ytvikt av högst zog/m?

8. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att ett vätsketransportskikt (40) är anordnat mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet (3) och den första absorptionskroppen (7) varvid även vätsketransportskiktet 40 är fäst mot den andra absorberande strukturen (31) genom öppningarna (29).