SE517870C2 - Absorberande alster innefattande läckagebarriärer - Google Patents

Description

lill» 10 15 20 25 30 517 870 2 alstret och vars andra fria kant är avsedd att ligga an mot användaren. Den fria kanten är elastiskt rynkad med hjälp av en elastisk tråd som är invikt i banans kant. Exempel på absorberande artiklar med läckagebarriärer (eller sk. vätskebarriärer) beskrives i t.ex. WO-A1-9207533, US 4695278, US 5064489, SE-T3-0264238 och GB-A-2188532. Då det absorberande alstret har läckagebarriärer anordnade innanför flexibla sidoflikar på ömse sidor om alstrets absorptionskropp är det vanligt att ytmaterialet mellan de båda inre läckagebarriärerna, dvs i det vätskemottagande området, är vätskegenomsläppligt, medan ytmaterialet utanför läckagebarriärerna är väsentligen vätsketätt.

På exempelvis blöjor med sk. inre läckagebarriärer kommer barriären under användning att vara placerad så att den ligger an mot användarens ben och skinka och ska där förhindra läckage. Varje gång det kommer urin i blöjan kommer det en viss mängd på en gång. Det tar en liten tid innan urinen tränger genom ytskiktet och sugs upp i det absorberande skiktet, så en viss volym urin kommer att flyta i det absorberande alstret ovanpå ytskiktet. Det är denna volym som barriären skall hindra att tränga ut vid kanterna på det absorberande alstret .

Just på grund av läckagebarriärernas syfte och materialegenskaper uppkommer nya problem. Läckagebarriärema som är väsentligen vätsketäta kan vid påsättning av alstret på användaren lägga sig över det vätskegenomsläppliga ytskiktet istället för att sitta åt runt användarens lår och skinkor. Detta kan vara ett resultat av att alstret har spänts åt för hårt, felaktigt, slarvigt, eller liknande. När en läckagebarriär ligger fel kan det få otrevliga konsekvenser i form av dålig passform och ej optimerad i formstabilitet. Det största problemet är dock ökad risk för läckage. De två största skälen till ökat läckage är att läckagebarriärerna ej längre är placerade där de är tänkta att vara, detta kan ge upphov till öppningar mellan användarens lår och alstret, där vätska kan tränga ut. Dessutom kan läckagebarriärerna lägga sig på det vätskegenomsläppliga ytskiktet och mur: 10 15 20 25 30 517 870 s därmed hindra vätskan från att släppas in och absorberas i absorptionskroppen. Vätskan rinner istället på eller via läckagebarriärernas vätsketäta yta, och ger därmed upphov till läckage och obehag.

För sängliggande användare blir problemet påtagligt då personen som applicerar det absorberande alstret kanske inte kan komma àt att lägga allt rätt. Användaren kan ex. vara en tung person, medan personen som skall applicera alstret kanske inte har tillräcklig styrka för att göra alla lyft och vändningar som krävs. Detta gör att det är väsentligt att allt blir rätt första gången det absorberande alstret appliceras, så att inga fler åtgärder behöver vidtas.

Problemet med att läckagebarriärema lägger sig fel blir särskilt påtagligt med ett absorberande alster med smalt grenparti, dvs. att avståndet mellan absorptionskroppens förhållandevis litet.

Läckagebarriärerna kan då komma att täcka över en procentuellt sett större yta av det vätskegenomsläppliga ytskiktet och därmed indirekt av absorptionskroppens mot användaren vända yta än om avståndet mellan längsgående sidor är absorptionskroppens längsgående sidor är förhållandevis stort. På samma sätt kan en hög läckagebarriär, dvs. en barriär där avståndet mellan vardera av läckagebarriärens längsgående kanter är stort, täcka över en procentuellt sett större yta av det vätskegenomsläppliga ytskiktet och därmed indirekt av absorptionskroppen än om avståndet mellan läckagebarriärens längsgående kanter är litet. Ändamålet med uppfinningen är att på ett raffinerat och för användaren bekvämt sätt lösa dessa problem.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN: Med föreliggande uppfinning har åstadkommits ett absorberande alster av det inledningsvis omtalade slaget vilket alster väsentligen undanröjer 10 15 20 25 30 517 870 4 problemen med tidigare kända sådana alster. Ett enligt uppfinningen utfört alster utmärks främst av att den första ytan och/eller den andra ytan av vardera läckagebarriären är fäst till eller i närheten av det första vätskegenomsläppliga ytskiktet och/eller det andra vätsketäta ytskiktet.

Enligt en utföringsform är den första och/eller andra ytan av vardera sagda läckagebarriär tillfälligt fäst med ett bindemedel som vid användning av det absorberande alstret förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga varvid den första och/eller andra ytan av vardera läckagebarriär lossnar ifrån sin fästyta och blir en upprest läckagebarriär.

Med bindemedel avses medel som har en vidhäftande och/eller sammanhängande fönnåga, ex. lim eller vax, men det är även inom ramen för uppfinningen möjligt att utnyttja bindemedel såsom exempelvis ultraljudssvetsning och termisk svetsning.

Med termen fästyta menas här och i fortsättningen en eller flera ytor vid vilka bindemedlet (som vid användning är tänkt att förlora sin vidhäftande och/eller sin sammanhängande förmåga) är applicerat på läckagebarriärerna. Ytan eller ytoma där bindemedlet är applicerat dvs. fästytan kan i princip ha vilken form som helst och vara positionerad på en eller flera olika ställen på läckagebarriärerna. Inga begränsningar till antal eller utformning av en fästyta skall därför här eller i fortsättningen läggas i begreppet fästyta.

Det är förstås oundvikligt att undvika en samverkan mellan olika parametrar t.ex. temperatur, luft fuktighet, val av material, dragkrafter eller skjuvkrafter, etc, som tillsammans bidrar till att ett bindemedel förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga, dock kan man oftast urskilja den största påverkande faktorn. Med största påverkande faktor menas här den faktor som utan övriga faktorer skulle kunna uppnå väsentligen samma resultat, dock möjligtvis efter något längre tid. l fortsättningen avses den tail» 10 15 20 25 30 517 87 0 'i " 5 största påverkande faktorn för att bindemedlet skall förlora sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga.

En typ av bindemedel i form av ett lim som vid användning skulle förlora sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga är tidigare känt genom EP 0571 548 B1. Det temperatur- och tryck-känsliga limmet i nyss nämnda patent har en sk. Normal Use Temperature Zone (NUTZ) som har en minimumtemperatur och en maximumtemperatur. Limmet förlorar helt eller delvis sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga när temperaturen antingen går över maximumtemperaturen, eller går under minimumtemperaturen, dvs. går utanför NUTZ - intervallet.

Efter det att alstret har applicerats på användaren, kommer användarens kroppstemperatur att höja temperaturen i det absorberande alstret och därigenom även limmets temperatur. Härigenom fungerar temperaturen som en ”trigger” eller aktiveringsmedel för limmet och läckagebarriärerna. Ett för uppfinningen lämpligt lim förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga inom intervallet 27-40°C företrädesvis inom intervallet 29-38°C och allra helst inom intervallet i 30-37°C, varvid Iäckagebarriärernas första och/eller andra yta lossnar ifrån sina fästytor och blir stående eller uppresta läckagebarriärer. Härigenom undviks helt risken att (som på vanliga blöjor, inkontinensprodukter eller andra absorberande alster med läckagebarriärer) att de stående läckagebarriärerna kan hamna snett vid applicering av det absorberande alstret på användaren och därigenom undviks även onödigt läckage, eller att läckagebarriärerna kan hamna delvis över det vätskegenomsläpplig ytskiktet och därmed hindra vätska från att tränga ner till absorptionskroppen. Genom uppfinningen har således även risken att vätskan rinner ut från alstret pà eller via läckagebarriärerna undanskaffats.

En annan typ utav bindemedel som skulle kunna användas är vaxer, oljor eller paraffiner. Vissa kompositioner som idag vanligtvis ingår bl.a. i lotioner 10 15 20 517 870 6 och hudvàrdsmedel (detta utesluter inte att man skulle kunna tänka sig att använda lotioner och hudvàrdsmedel i sin helhet ex. CAREMELT©, Henkel- Cognis, Sverige) kan även utnyttjas. Sådana kompositioner uppvisar ofta relativt låga smältpunkter som lätt kan varieras genom att ändra innehållet i kompositionen. Passande kompositioner kan innefatta substanser från grupper bestående av glycerider, C14-C22 fettalkoholer, C12-C22 fettsyror, och C12-C22 fettalkohol etoxylater med en etoxyleringsgrad på ca 2 till ca 30, eller derivat därav. Animaliska och vegetabiliska oljor innefattar oftast en blandning av olika mättade och omättade 012-022 fettsyror. Fackmannen på området är väl förtrogen med möjligheten att påverka smälttemperaturen genom att öka och/eller minska mängden fettsyror i likartade kompositioner se tab. 1 och tab. 2 (värden hämtade från CRC Handbook of Chemistry and Physics 75"' edition 1994-1995 sid 7-28, 7-29).

Mättade fettsyror (%) Omättade fettsyror (%) Ûlla Smäfi- C12- C14- C16- C18- C1e- C18- C18- PUHKïÜC) l-aufi" Myristin Palmitin Stearin Palmitol Oljesyra Linol kokos- 25,1 45,4 18,0 10,5 2,3 0,4 7,5 spår nöts- olja Kakao 34,1 - - 24,4 35,4 - 38,1 2,1 -smör Palm- 35,0 - 1,4 40,1 5,5 - 42,7 10,3 olja Palm- 24,1 46,9 14,1 8,8 1,3 - 18,5 0,7 kernel- olja Tabell 1. Generellt innehåll i olika vegetabiliska oljor (vikt-%). iii-s 10 15 20 517 870 7 Namn C-atomer i kedjan Smältpunkt (°C) Mättade Laurin 12 43 Myristin 14 54 Palmitin 16 62 Stearin 18 69 Omättade Oljesyra 18 1 3 Linol 18 -9 Palmitol 16 O Tabell 2. Längd av kolkedjan och ungefärlig smältpunkt för olika mättade och fleromättade fettsyror.

En för uppfinningen lämplig komposition förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga inom intervallet 27-40°C företrädesvis inom intervallet 29-38°C och allra helst inom intervallet 30-37°C.

Det är även inom ramen för uppfinningen möjligt att använda lim som förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga vid TEWL-värden över 2Oglm2h. TEWL (transepidermal water loss) kan mätas med en sk. evaporimeter, EP2 från Servomed, Varberg, Sverige. instrumentet är designat för att mäta mängden vätska som avdunstar från huden (i princip ekvivalent med mängden som transporteras genom huden) i g/mzh.

Vanligtvis används detta värde som ett mätt på hudens status avseende barriärfunktionen. instrumentet kan emellertid användas i samband med alster som täcker huden för att därvid erhålla ett mätt pà fukthalten på hudens yta (mätmetoden beskrivs närmare i "A refined method to evaluate diapers for effectiveness in reducing skin hydration - using the adult forearm”, F.J. Akin Et al, Skin research & technology, 1997; 3:173-176).

Istället för att ha ett temperaturaktiverat bindemedel, kan fukthalten i alstret styra bindemedlets vidhäftande och/eller sammanhängande egenskaper. j,,4i 10 15 20 25 30 517 870 e Således kan fukten i ett absorberande alster utnyttjas för att få limmet att förlora sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga. Det är allmänt känt att då huden täcks med något material, ökar fukthalten på det övertåckta området. Alternativt kan man inom ramen för uppfinningen använda ett lim varvid limmet, när fukthalten blir väldigt hög dvs. ekvivalent med nedvätning av alstret, förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga, dvs. att limmet är vattenlösligt.

Det är även inom ramen för uppfinningen möjligt att använda lim som förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga vid något eller några värden inom pH-intervallet 3-7. Förutom att huden har ett specifikt pH, kan ex. urinens pH utnyttjas för att "trigga" limmet till att förlora sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga.

Enligt en annan utföringsform kan bindemedlet utgöras av en ultraljudssvetsning och/eller en termisk bindning av dålig kvalitet och utformad så att den vid användning förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga, exempelvis då alstret utsätts för mekanisk bearbetning under användning. Det är även inom ramen för uppfinningen möjligt att tänka sig att bindemedlet utgörs av en ultraljudssvetsning och/eller en termisk bindning av god kvalitet, fast i ett sådant fall med en mindre fästyta än då bindningen är gjord med dålig kvalitet. När bindningen har utsatts för drag- och skjuvkrafter från normalt användande av det absorberande alstret släpper den och förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga. En förutsättning för att en svetsning skall kunna genomföras är att material som skall svetsas har relativt lika smältpunkter.

Med dålig kvalité menas här ex. en bindning mellan två material med relativt olika smältpunkter, dvs. att ex. bara det ena materialet smälter och binder mot det andra materialet, eller att det ena materialet smälter helt och det andra bara delvis. Alternativt skulle man kunna anse att en bindning med dålig kvalité bildas då energitillförseln varit otillräcklig för att helt och hållet smälta det sammanbundna materialet. :near 10 15 20 25 30 517 870 9 Enligt en annan utföringsform utgörs bindemedlet av benelastikens bindemedel. När benelastiken fästs mot ytskikten görs detta vanligtvis med ett smältlim. Om mängden av detta bindemedel inte är noga avvägd kan det hända att bindemedlet tränger igenom ytskikten i benpartiet, eller tränger ut Denna överskjutande vid kantema av läckagebarriärema. bindemedelsmängd kan användas till att fästa läckagebarriärerna.

Enligt en utföringsform består eller innefattar läckagebarriärerna ett nonwovenmaterial eller ett laminat av nonwovenskikt, detta ger möjligheter till en stor variation av läckagebarriäremas egenskaper såsom permeabititet, styrka, mjukhet och flexibilitet etc. Ett barriärlaminat kan givetvis även innefatta andra material än nonwovenskikt, exempelvis plastfilm.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERI Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de figurer som visas pà bifogade ritningar.

Därvid visar: Fig.1 en blöja innan användning, med läckagebarriärema nedvikta och fastsatta mot sidoflikarna och det andra ytskiktet.

Fig. 2 en blöja så som den ser ut vid användning, med läckagebarriärerna stående eller uppresta.

Fig. 3a en del av en blöjas främre ändparti innan användning, innefattande en läckagebarriär som är nedvikt och fäst mot sidofliken och det andra ytskiktet i sidovy. issuu 10 15 20 25 30 10 Fig. 3b en del av en blöjas främre ändparti efter användning, innefattande en läckagebarriär som har lossnat från sin fästyta och blivit en stående eller upprest läckagebarriär.

Fig. 4 en del av en blöjas främre ändparti innan användning, innefattande en läckagebarriär som är nedvikt och fäst mot det första ytskiktet.

Fig. 5a en del av en blöjas främre ändparti innan användning innefattande en läckagebarriär som är nedvikt och fäst mot det andra ytskiktet.

Fig. 5b en del av en blöjas främre ändparti innan användning innefattande en läckagebarriär som är nedvikt och fäst mot det första ytskiktet.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER: Uppfinningen avser alla typer av absorberande alster avsedda att placeras i en användares grenomràde och att absorbera kroppsutsöndringar. Således omfattar uppfinningen alster såsom blöjor, byxblöjor, inkontinensskydd, eller liknande. Här kommer främst en blöja att beskrivas.

Den i figur 1 visade blöjan har en längsgående mittlinje och en tvärgående mittlinje och uppvisar ett främre och ett bakre ändparti 1,2, ett mellanliggande grenparti 3, vilket vid blöjans bruk är avsett att vara anbragt mellan en användares ben, längsgående sidokanter 4,5 och tvärgående sidokanter 6,7 ett undre vätsketätt baksidesskikt 8, en absorptionskropp 9, ett första vätskegenomsläppligt ytskikt 10, längsgående läckagebarriärer 15,16 fästa i längsgående riktning utmed det vätskegenomsläppliga ytskiktet 10 vid en första linje 29 som utgör eller löper i närheten av läckagebarriärernas 15,16 första kant 45,46. Läckagebarriärerna 15,16 omfattar även en andra kant :annu 10 15 20 25 30 517 870 11 17,18. Den andra kanten 17,18 innehåller elastik och är därför sammanrynkad åtminstone vid sitt mittparti. Sidoflikar 11,12 vilka sträcker sig i sidled utanför läckagebarriärerna 15,16 och åtminstone i grenpartiet 3 uppvisar längsgående elastiska element 13,14 utefter sina fria sidokanter 4,5, vilka elastiska element 13,14 tjänar som benelastik vid alstrets användning.

Ett första väsentligen vätskegenomsläppligt ytskikt 10 är placerat mellan läckagebarriärerna 15,16 och ett andra väsentligen vätsketätt ytskikt 39 är placerat utanför läckagebarriärerna 15,16, varvid läckagebarriärernas ändar 15a,15b,16a,16b är, i det visade exemplet nedvikta vid det främre ändpartiet 1 och är fästa plant mot det första ytskiktet med ett bindemedel ex. lim eller svetsning eller liknande utmed en andra linje 28 som löper i närheten av läckagebarriärernas 15,16 andra kant 17,18 åtminstone i del av det främre ändpartiet 1 och bakre ändpartiet 2. Alternativt är det möjligt att endast fästa ned läckagebarriäremas 15,16 ändar 15a,15b,16a,16b vid ett av ändpartierna 1,2. Det är även möjligt att fästa ändarna 15a,15b,16a,16b vid det vätsketäta ytskiktet 39.

Läckagebarriärerna 15,16 uppvisar även en första yta 41,42 och en andra yta 43,44 mellan ändarna 15a, 15b, 16a, 16b. Ytskikten 10,39 kan vara två olika skikt alternativt kan ytskikten 10,39 vara ett och samma skikt, men med högre vätskegenomsläpplighet inom ett område som i tig. 1 motsvarar det vätskegenomsläppliga ytskiktets 10 yta. Blöjan fastsättningsanordningar 19,20 (här invikta mot blöjans ytskikt) i form av tape omfattar även med lim, eller kardborre, eller liknande. Blöjan omfattar sidoflikar 11,12 som sträcker sig en bit utanför läckagebarriärerna.

Läckagebarriärernas 15,16 första kant 45,46 är permanent fäst väsentligen utmed det vätskegenomsläppliga ytskiktet 10 pà vardera sidan av blöjans längsgående mittlinje 38 men kan även vara fäst i hela områden 15a, 15b, 15c, 16a, 16b. Fästandet sker exempelvis genom limning eller svetsning. I inuov 10 15 20 25 30 517 870 12 utföringsformen i fig. 1 är läckagebarriärernas andra kant 17,18 nedvikt utåt bort från den längsgående mittlinjen 38 av alstret i närheten av blöjans grenparti 3 och läckagebarriäremas första yta 41,42 är fäst med ett bindemedel som vid användning av alstret förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga. l fig. 2 visas hur blöjan kommer att se ut vid användning. Här ses främre ändpartiet 1 och bakre ändpartiet 2 av blöjan, med det mellanliggande grenpartiet 3. Det främre partiet 1 är hopfäst med det bakre partiet 2 medelst fastsättningsanordningar 19,20. Därvid bildas en öppning 21 för användarens bål upptill pà blöjan. l figuren kan även en öppning 22 för användarens ben iakktas. En motsvarande benöppning 22 finns givetvis på den i figur 2 bort från betraktaren vända sidan av blöjan. Vid kanten av öppningen 22 för användarens ben, som avgränsas av en sidokant 4 på alstret, ses en sidoflik 11, samt en uppstàende läckagebarriär 15, läckagebarriärens 15 första yta 41 framträder tydligt då bindemedlet i sin fästyta har förlorat sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga och läckagebarriären 15 därigenom har antagit formen av en upprest läckagebarriär.

Läckagebarriären 15,16 är rynkad, åtminstone vid sin mittersta del, genom elastiska element som är fästa i förspänt tillstånd vid den andra kanten 17,18 på läckagebarriären 15,16 och fäst i dess ändar 15a,15b,16a,16b mot ytskiktet 10,39. Detta innebär, att då alstret sträcks ut kring användaren, och limmet som häller läckagebarriärens andra kant 17,18 nedvikt lossnar ifrån sin fästyta, kommer läckagebarriären att resa sig och bilda en upprest läckagebarriär mot användarens kropp. Elastiken är spänd under användning vilket gör att läckagebarriärens 15,16 andra kant 17,18 riktas uppåt mot användaren.

Läckagebarriärerna 15,16 är företrädesvis väsentligen vätsketäta för att förhindra att vätska ska läcka ut, främst vid grenpartiet 3. Som tidigare nämnts kan det vara ett problem då man sätter på alstret på användaren, att »anna 10 15 20 25 30 517 870 13 låckagebarriärerna 15,16 har en tendens till att hamna fel dvs. vikas in över absorptionskroppen 9 och ytskiktet 10, och därmed blockera dessa ifrån vätskan och avföringen som användaren gör sig av med. Detta problem undanröjs då, enligt uppfinningen, Iäckagebarriärernas 15,16 andra kant 17,18 är nedvikt och läckagebarriärernas första yta 41,42 eller andra yta 43,44 är fäst mot det första 10 och/eller det andra ytskiktet 39 helst i närheten av grenpartiet 3 med ett bindemedel som vid användning av det absorberande alstret förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga. Läckagebarriärerna 15,16 blir då uppresta.

Områdena belägna i sidled utanför läckagebarriärerna 15,16 och den första linjen 29 anses vara sidoflikarna 11,12. Vid det främre ändpartiet 1 och bakre ändpartiet 2 av blöjan ses sidoflikarnas 11,12 främre 23,24 och bakre 25,26 ändar. Midjeelastiken som visas i figurerna kan finnas vid en eller båda av de tvärgående kanterna 6,7 med det är också möjligt att blöjan helt saknar midjeelastik. l fig. Sa visas en del av en blöja innan användning där den visade läckagebarriären 15 och dess töjbara andra kant 17 är nedvikt i närheten av grenpartiet 3 mot det andra ytskiktet 39, bort från alstrets längsgående mittlinje 38. Läckagebarriärens 15 första yta 41 är fäst med ett bindemedel, som vid användning förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga, mot sidofliken 11 och det andra ytskiktet 39 i närheten av grenpartiet 3. l snittet av blöjan ses det undre vätsketäta baksidesskiktet 8, absorptionskroppen 9 och det första vätskegenomsläppliga ytskiktet 10. l övrigt ses en del av en längsgående kant 4 och en tvärgående kant 6, en del av en sidoflik 11, med längsgående elastiska element 13, en sidofliks främre ände 25 och läckagebarriärens ände 15a som är plant nedvikt mot det första ytskiktet 10. Den andra linjen 28 sträcker sig till viss del i riktning med alstrets längsgående mittlinje 38 längsmed vilken den nedvikta läckagebarriärens i=lin 10 15 20 25 30 517 870 14 ände 15a är fäst mot det första ytskiktet 10. Fästandet sker lämpligen med limning eller svetsning, t. ex. ultraljudssvetsning. Även hela området 15a, mellan den första linjen 29 och den andra linjen 28, kan vara fäst mot det första ytskiktet 10 på samma sätt, likväl kan även bara den första linjen 29 alt. den första 29 och den andra 28 linjen vara fäst på samma sätt. l fig. 3b visas en del av blöjan efter användning. Läckagebarriären 15 och dess töjbara andra kant 17 befinner sig i upprest position, varvid läckagebarriärens 15 första yta 41 har lossnat frän sidofliken 11 och det andra ytskiktet 39. I snittet av blöjan ses det undre vätsketäta baksidesskiktet 8, absorptionskroppen 9 och det första vätskegenomsläppliga ytskiktet 10. I övrigt ses en del av en längsgående kant 4 och en tvärgående kant 6, med längsgående elastiska element 13, en sidofliks främre ände 25 och läckagebarriärens ände 15a som är plant nedvikt mot det första ytskiktet 10. En andra linje 28 sträcker sig till viss del i riktning med alstrets längsgående mittlinje 38, längsmed vilken den nedvikta läckagebarriärens ände 15a är fäst mot det första ytskiktet 10. Fästandet sker lämpligen med limning eller svetsning, t. ex. ultraljudssvetsning. Även hela området 15a, mellan den första linjen 29 och den andra linjen 28, kan vara fäst mot det första ytskiktet 10 på samma sätt. Alternativt kan endast den första linjen 29 alt. den första linjen 29 och den andra linjen 28 vara fäst pà samma sätt.

Det bör noteras att i fig. 4, 5a & 5b visas en annan utföringsform av läckagebarriärerna. Detta är för att visa att uppfinningen inte begränsar sig till endast en utföringsform av läckagebarriärer utan att alla tänkbara former av läckagebarriärer kan och skall inkluderas inom ramen för uppfinningen. I den mån hänvisningen avser en likartad del används samma beteckning som tidigare. l fig. 4 visas en annan utföringsform av uppfinningen innan användning där läckagebarriären 15 och dess töjbara andra kant 17 är nedvikt i närheten av »||»u 10 15 20 25 30 517 870 15 grenpartiet 3 från det andra ytskiktet 39, mot alstrets längsgående mittlinje 38. Läckagebarriärens 15 andra yta 43 är fäst med ett bindemedel, som vid användning förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga, mot det första ytskiktet 10 i närheten av grenpartiet 3. l snittet av blöjan ses det undre vätsketäta baksidesskiktet 8, absorptionskroppen 9 och det andra vätsketäta ytskiktet 39. l övrigt ses en del av en längsgående kant 4 och en tvärgående kant 6, en del av en sidoflik 11, en sidofliks främre ände 25 och läckagebarriärens ände 15a som är plant nedvikt mot det första ytskiktet 10.

En andra linje 28 sträcker sig till viss del i riktning med alstrets längsgående mittlinje 38 längsmed vilken den nedvikta läckagebarriärens ände 15a är fäst mot det första ytskiktet 10. Fästandet sker lämpligen med limning eller svetsning, t. ex. ultraljudssvetsning. Även hela området 15a, mellan den första 29 och den andra 28 linjen, kan vara fäst mot ytskiktet på samma sätt, eller kan den första linjen 29 alt. den första 29 och den andra 28 linjen vara fäst på samma sätt. l fig. 5a visas en annan utföringsform av uppfinningen innan användning, där läckagebarriären 15 och dess töjbara andra kant 17 är nedvikt mot det andra ytskiktet 39 i närheten av grenpartiet 3 bort från alstrets längsgående mittlinje 38. Läckagebarriärens 15 första yta 41 är fäst med ett bindemedel, som vid användning förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga, bort från det första ytskiktet 10 mot sidofliken 11 i närheten av grenpartiet 3. I snittet av blöjan ses det undre vätsketäta baksidesskiktet 8, absorptionskroppen 9, det första vätskegenomsläppliga ytskiktet 10, det andra vätsketäta ytskiktet 39. I övrigt ses en del av en längsgående kant 4 och en tvärgående kant 6, en sidofliks främre ände 25 och läckagebarriärens ände 15c som är plant nedvikt bort från det första ytskiktet 10. En andra linje 28 sträcker sig till viss del i riktning med alstrets längsgående mittlinje 38 längsmed vilken den nedvikta läckagebarriärens ände 15c är fäst mot det andra ytskiktet 39. Fästandet sker lämpligen med limning eller svetsning, t. ex. ultraljudssvetsning. Även hela området 15c, mellan den första linjen 29 och den andra linjen 28, kan vara fäst mot det andra ytskiktet 39 på samma 10 15 20 25 30 517 870 16 sätt, likväl kan även bara den första linjen 29 alt. den första linjen 29 och den andra linjen 28 vara fäst på samma sätt. lfig. 5b visas en annan utföringsform av uppfinningen innan användning, där läckagebarriären 15 och dess töjbara andra kant 17 är nedvikt mot det första ytskiktet 10 i närheten av grenpartiet 3 bort fràn alstrets längsgående mittlinje 38. Läckagebarriärens 15 andra yta 43 är fäst med ett bindemedel, som vid användning förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga, mot det första ytskiktet 10 bort från sidofliken 11 i närheten av grenpartiet 3.

I snittet undre vätsketäta baksidesskiktet 8, absorptionskroppen 9, det första vätskegenomsläppllga ytskiktet 10, det andra vätsketäta ytskiktet 39. I övrigt ses en del av en längsgående kant 4 och en tvärgàende kant 6, en sidofliks främre ände 25 och läckagebarriärens ände 15c som är plant nedvikt bort från det första ytskiktet 10. En andra linje 28 sträcker sig till viss del i riktning med alstrets längsgående mittlinje 38 längsmed vilken den nedvikta läckagebarriärens ände 15c är fäst mot det andra ytskiktet 39. Fästandet sker lämpligen med limning eller svetsning, t. ex. ultraljudssvetsning. Även hela området 15c, mellan den första linjen 29 och den andra linjen 28, kan vara fäst mot ytskiktet på samma sätt. På motsvarande vis kan endast den första linjen 29 alt. den första linjen 29 och av blöjan ses det den andra linjen 28 vara fäst på samma sätt.

Vanligen används ett fiberduksmaterial, nonwovenmaterial, som ytskikt i absorberande alster, såsom blöjor och inkontinensskydd. Emellertid är det även möjligt att använda perforerad plastfilm, nätmaterial, öppencelligt skum, eller liknande. Det är vidare möjligt att använda absorptionsmaterial med en yta som även fungerar som vätskegenomsläppligt ytskikt. Exempel på sådana absorptionsmaterial är absorberande öppencelliga skum, bundna fibervaddar, eller liknande. Ett fiberdukmaterial som ofta används som ytmaterial på absorberande alster är fiberduk av polypropenfibrer. Detta material är hydrofobt, vilket innebär att det i obehandlat tillstånd inte är 10 15 20 25 30 517 870 17 benäget att ta emot vätska. Det är ett lämpligt material för exempelvis läckagebarriärerna 15,16 och sidoflikarnas 11,12 ytskikt 39, vilka företrädesvis är vätsketäta. Ytskiktet i en blöja kan bestå av samma material över hela ytan, både innanför och utanför läckagebarriärerna, inklusive i läckagebarriärerna som då är vikta av ytmaterialet med en elastisk tråd den rynkade delen av inlagd som elastiskt element och ger läckagebarriärerna.

På ytskiktet mellan de båda läckagebarriärerna 15,16 kommer vätska att tas emot. Utanför läckagebarriärerna 15,16 är sidoflikarna 11,12 inklusive dess främre och bakre ändar 23,24,25,26 belägna. Som nämnts ovan är en fiberduk av polypropen hydrofob och därmed väsentligen vätsketät, vilket är lämpligt för sidoflikama och läckagebarriärerna då dessa företrädesvis skall vara vätsketäta. l det vätskemottagande området mellan de båda läckagebarriärerna 15,16 måste vätska kunna tränga igenom för att nå absorptionskroppen 9. Här har ytskiktet behandlats så att det är hydrofilt och därmed benäget att ta emot och släppa genom vätska till den underliggande absorptionskroppen 9. På konventionellt sett kan fiberduk av polypropen behandlas så att det blir hydrofilt.

Det första och andra ytskiktet 10,39 kan bestå av ett och samma skikt som sträcker sig över hela blöjan. Då behandlas antingen den del som utgör det första ytskiktet 10 mellan läckagebarriärerna 15,16 så att det blir vätskegenomsläppligt eller den del som utgör det andra ytskiktet 39 så att det blir väsentligen vätsketätt. Läckagebarriärerna 15,16 kan även bestå av detta skikt, bestående av samma materialtyp eller olika materialtyper. Om samma materialtyp används kan t.ex. de olika skikten 10,39 ha olika fiberhalter så att materialen blir olika täta eller tjocka och släpper genom vätska mer eller mindre. Härvid väljs då ett tätare material vid de områden som ska vara vätsketäta, dvs. sidoflikamas 11,12 ytskikt 39 med dess främre och bakre ändar 23,24,25,26 och eventuellt läckagebarriärerna 15,16. Ett mindre tätt material används på det vätskemottagande ytskiktet 10, vilket är 10 15 20 25 30 51 7 8 7 0 šïï* ilšï - ÉlÉï 18 beläget mellan de båda läckagebarriärer 15,16. Materialen kan redan från början vara hydrofoba respektive hydrofila och det hydrofoba materialet väljs där material skall vara vätsketätt, respektive det hydrofila materialet väljs där materialet skall vara vätskegenomsläppligt. Läckagebarriärerna 15,16 kan även bestå av flera och olika skikt. Om det första skiktet är en fiberduk av tex. spunbond nonwoven, vilket är vanligt idag, kan ett materialskikt läggas på med hjälp av meltblownteknik, vilket skikt är vätsketätt, sedan kan ytterligare ett skikt fiberduk läggas på. Meltblownteknik innebär att en smält polymer extruderas i en het gasström med hög hastighet, vilket omformar polymeren till fibrer, vilka kyls och samlas till en väv eller bana, som i detta fall sedan binds samman med en bana av fiberduk. Ett exempel på sådana material är sk. SMS-material (spunbond-meltblown-spunbond). Denna typ av skikt material kan även användas som ytskikt 39 på sidoflikarna 11,12, vilka också är väsentligen vätsketäta. Andra typer av vätsketäta material är också naturligtvis användbara i dess områden, liksom olika vätskegenomsläppliga material går att använda i ytskiktet 10 mellan Iäckagebarriårerna 15,16.

Absorptionskroppen 9 består i det visade utförandet av cellulosafluff med eller utan inblandning av sk. superabsorberande artiklar. Emellertid kan absorptionskroppen vara uppbyggd av vilket eller vilka material som helst som används i absorptionskroppar till absorberande artiklar såsom blöjor, byxblöjor, inkontinensskydd, trosskydd eller liknande. Absorptionskroppen 9 kan även vara uppbyggd av fler än ett skikt av absorberande material och kan även innehålla skikt av vadd material eller dylikt för att snabbt kunna föra bort avgiven vätska från det vätskemottagande ytskiktet 10. Vardera av skikten som innefattas av absorptionskroppen 9 kan givetvis innehålla superabsorbenter.

Det vätsketäta baksidesskiktet 8 kan bestå av eller innefatta en vätsketåt plastfilm, ett nonwovenskikt som belagts med vätskespärrande material, eller något annat lättböjligt materialskikt som har förmåga att motstå vätskepenetration. Det år i allmänhet en fördel om det vätsketäta unnar 10 15 517 870 19 baksidesskiktet 8 uppvisar andningsbarhet, dvs. tillåter passage av vattenånga genom skiktet 8.

Uppfinningen avser alltså ett absorberande alster med förbättrade egenskaper med avseende på läckagebarriärernas 15,16 placering och utformning vid pàsättning av alstret på användaren. Läckagebarriärerna 15,16 och deras töjbara andra kant 17,18 är nedvikt från och/eller mot alstrets längsgående sidokant 4,5 mot och/eller bort från alstrets längsgående mittlinje 38, läckagebarriärernas 15,16 första yta 41,42 och/eller andra yta 43,44 är där fäst i närheten av sidoflikarna 11,12 och det första 10 och/eller andra ytskiktet 39 i närheten av grenpartiet 3 med ett bindemedel som vid användning av alstret förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga. Nedvikningen av Iäckagebarriärerna 15,16 eliminerar risken för att Iäckagebarriårema placerar sig över det vätskegenomsläppliga ytskiktet 10 och därmed hindrar kroppsvätskor och avföring från användaren att nå absorptionskroppen 9, risken för läckage av kroppsvätskor, avföring, obehagliga känslor och hudirritationer p.g.a. nära kontakt med avföring etc. undviks.

Claims (9)

10 15 20 25 30 517 870 ø - c | nu o - | - | q - . ø Q a nu 20 PATENTKRAV:

1. Absorberande alster såsom en blöja, byxblöja, inkontinensskydd, dambinda eller liknande, innefattande en absorptionskropp (9) uppvisande en generellt avlàng form med två längsgående sidor (4,5) två tvärgàende sidor (6,7), en längsgående mittlinje (38), samt innefattande ett första, vätskegenomsläppligt ytskikt (10) samt ett andra, väsentligen vätsketätt ytskikt (39), ett väsentligen vätsketätt baksidesskikt (8), en absorptionskropp (9) positionerad mellan sagda vätskegenomsläppliga ytskikt (10) och sagda baksidesskikt (8), två läckagebarriärer (15,16) av böjligt material i längsgående riktning på vardera sida av den längsgående mittlinjen (38) och det vätskegenomsläppliga ytskiktet (10), vardera av läckagebarriärerna (15,16) har (45,46) fäst utmed det vätskegenomslåppliga ytskiktet (10) och en andra kant (17,18) som sträcker sig i riktning med det absorberande alstrets längsgående mittlinje (38), en första kant permanent vardera av läckagebarriären (15,16) har också en första yta (41,42) och en andra yta (43,44), k ä n n e t e c k n a t a v att den första ytan (41 ,42) eller den andra ytan (43,44) av vardera sagda Iäckagebarriär (15,16) är tillfälligt fäst med ett bindemedel till det första vätskegenomsläppliga ytskiktet (10) eller det andra vätsketäta ytskiktet (39), varigenom bindemedlet vid användning av det absorberande alstret förlorar sin vidhäftande eller sammanhängande förmåga varvid den första (41,42) eller andra ytan (43,44) av vardera läckage-barriâren (15,16) lossnar från sin fästyta och bildar en upprest läckagebarriär.

2. Alster enligt krav 1, varvid bindemedlet förlorar sin vidhäftande eller sammanhängande förmåga inom temperaturintervallet 30-37°C.

3. Alster enligt krav 1 eller 2, varvid bindemedlet är olja, vax eller lim. 10 15 2 f u n , g VIVO I I o a a .' I ß :U z I: u. .o o nu t. u u 1 n 1 . 1.' ß : _' v: z 3 n a u s ' ' u n o v u nu H n" J. ,." z

4. Alster enligt något av föregående krav, varvid bindemedlet innefattar glycerider och/eller C14-C22 fettalkoholer och/eller C12-C22 fettsyror och/eller C12-C22 fettalkohol etoxylater med en etoxyleringsgrad på ca 2 till ca 30 och/eller derivat därav.

5. Alster enligt något av föregående krav, varvid bindemedlet är ett lim.

6. Alster enligt något av föregående krav, varvid bindemedlet är en blandning av mättade och omättade C12-C22 fettsyror.

7. Alster enligt något av föregående krav, varvid bindemedlet förlorar sin vidhäftande och/eller sammanhängande förmåga vid TEWL-värden över 2og/m2h.

8. Alster enligt något av föregående krav, varvid Iäckagebarriårema (15,16) innefattar ett nonwovenmaterial eller laminat därav.

9. Alster enligt något av föregående krav, varvid bindemedlet utgörs av en ultraljudssvetsning och/eller en termisk bindning.