SE517523C2 - Ett system för styrning av en trafiksignalanläggning - Google Patents

Description

w-v u 10 15 20 25 30 517 523 2 trafiksignal eller i dess ledningar, känner styranordningen hela tiden av att rätt ljussignal lyser på rätt ställe i korsningen.

Ifall det exempelvis har blivit kortslutning skall det inte kunna bli grönt från två korsande håll samtidigt. Detta känner styranordningen av kontinuerligt genom att mäta strömförbrukningen i varje signalgrupp mot ett bestämt kontrollvärde. Ifall t.ex. röd ljussignal går sönder i en signalgrupp så känner styranordningen av att strömförbrukningen har' minskat i den signalgruppen och styranordningen är då programmerad att stänga av hela trafiksignalen.

Tillfälliga omflyttningar och reparationer kan förenklas betydligt med hjälp av en radiostyrd modul ansluten till signallyktorna. Radiostyrda signallyktor finns sedan länge men endast ihop med en speciell sändande styrutrustning och då oftast som skyttelsignal. Detta beskrivs i det Brittiska patentet GB 1 538 288, av M. R. Hutchinson, titel ”Improvements relating to traffic light control equipment”. I patentet beskrivs ett skyttelsystem med två trafiksignaler som påverkar varandra genom att en första signallykta styr en andra signallykta med radiosignaler.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning avser en trafiksignalanläggning.

Uppfinningens särdrag och kännetecken framgår i övrigt av de bifogade patentkraven.

I det fall då en ordinarie trafiksignal av någon anledning mäste ersättas kan radiomoduler användas som länkar för trådlös kommunikation mellan styranordningen och en alternativ trafiksignal. Radiomodulerna arbetar i grupper om en huvudmodul - ; u u u c . . n o 10 15 20 25 30 o ø o ø nu o 517 523 och en/flera slavmoduler. Huvudmodulen kopplas in i styranordningen eller i en ansluten stolpe med eller utan signallykta. Slavmodulen kan monteras i den alternativa trafiksignalen eller i en slavsignallykta som kan sättas upp var som helst, i en flyttbar stolpe eller i en fast stolpe som tillhör den ordinarie trafiksignalen. Slavmodulen kan kopplas till befintlig strömförsörjning eller till batteri. och slavmoduler i en Det gär att installera flera huvud- trafiksignalanläggning tillsammans med tryckknappar för reglering av trafiksignal och/eller detektorer för avkänning av fordon.

En fördel med föreliggande uppfinning är att det går snabbare och lättare att göra provisoriska omflyttningar av stolpar med signallyktor vid vägarbeten där man vill hålla trafiksignalerna i drift. fördel med föreliggande att en En annan uppfinning är trafiksignal snabbare kan tas i drift då den 'ursprungliga signallyktan har slocknat på grund av kabelfel eller dylikt.

Exempelvis då en màngledad kabel har gått sönder i gatan kan det finns nägra ledare som är hela. Dessa ledare gär att använda som och nolla, så att den alternativa strömförsörjning, fas trafiksignalen kan tas i drift omgående.

En annan fördel med föreliggande uppfinning är att trafiksignalanläggningen kan 'vara i drift medan de skadade kablarna lokaliseras grävs, upp och repareras.

Ytterligare en annan fördel ernàs i det fall en stolpe blir u o o n u : n n u o 10 15 20 25 30 517 523 4 påkörd vintertid. Vintertid tar det ca ett dygn att tina upp marken så att stolpe och kablar kan repareras. Då kan en provisorisk stolpe med batteridrivna radiomoduler och lyktor ställas ut så att trafiksignalanlâggningen kan vara i drift under tiden.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen ska nu beskrivas i samband med de bifogade ritningarna.

Fig. 1 visar en trafiksignalanlàggning i en vägkorsning, Fig. 2 visar ett exempel på uppfinningens trafiksignalanlàgg- ning, och Fig. 3 visar ett exempel pà signaleringsschema för uppfinningens trafiksignalanläggning.

FÖREDRAGEN UTFönING-srom Fig. 2 visar en del av trafiksignalanläggningen enligt fig. 1.

Sålunda 'visar fig. 2 en ordinarie trafiksignal 104 och en alternativ trafiksignal 228. Enligt utföringsform är en huvudmodul 206 inkopplad till den ordinarie trafiksignalen 104.

Huvudmodulen 206 är installerad i en signallykta 108, vilken indikeras med prickade linjer. Den ordinarie trafiksignalen 104 består av signallyktan 108 och en tillhörande stolpe 106 där ljussignalerna 110 är kopplade till huvudmodulen 206. I huvudmodulen 206 sitter en huvudsändtagare 210 förbunden med en antenn 218.

Huvudmodulen 206 kan kopplas in direkt i styranordningen 112 eller kan kopplas in var som helst där signalgrupper finns anslutna. on o » . : u o o n n nn 10 15 20 25 30 oss nu o u nu nu o o: a 517 525 5 Den alternativa trafiksignalen 228 består av en slavsignallykta 202 med tillhörande stolpe 106 och alternativa ljussignaler 226 vilka visar samma sken som den ordinarie trafiksignalen 104 som ersatts. En slavmodul 204 är ansluten till slavsignallyktan 202.

I slavmodulen 204 sitter en slavsândtagare 212 förbunden med en antenn 218. Till slavmodulen kan även kopplas ett pàverkandeorgan 224. Detta páverkandeorgan 224 kan exempelvis vara en knapp för fotgängare eller ett avkänningsorgan i gatan för bilar eller i trottoaren för moped/cykel. Även detta pàverkandeorgan 224; är förbundet till. slavmodulen 204. 'Till varje ljusöppning eller skuggskärm på slavsignallyktan 202 sitter ett avkänningsorgan 220, t.ex. en ljuskänslig komponent, vilket är ansluten till slavkontrollenheten 214, som känner av ifall det röda/gula/gröna ljuset 226 är tänt. Slavmodulen 204 kan kopplas in i en slavsignallykta 202 som därefter kan placeras där trafiksignalen bäst behövs. Slavmodulen visas med som att slavmodulen 204 är prickad linje i detta exempel installerad i slavsignallyktan 202. ett signaleringsschema mellan pà styranordningen 112, huvudmodulen 206, slavmodulen 204, samt de Fig. 3 visar exempel alternativa ljussignalerna 226 i trafiksignalanläggningen 100.

Ett exempel på signalsändning beskrivs här nedan där en ändring från visning av gult sken till visning av rött sken av de alternativa ljussignalerna 226 utförs. Detta fungerar på motsvarande sätt vid andra typer av tillständsändringar, alltså färgbyte av de alternativa ljussignalerna 226 i trafiksignalanlâggningen 100.

De alternativa ljussignalen visar till en början gult sken i 10 15 20 25 30 n . a ø en 517 523 6 slavsignallyktan 202. Styranordningen 112 ger signal 302 "röd fas" i huvudmodulen 206. En huvudkontrollenhet 208, fig. 2, omvandlar signalen 302 benämnd "röd fas" till en signal 304 benämnd "kodad rödsignal" vilken sänder radiosignaler R, fig. 2, via huvudsändtagaren 210 ut via en antenn 218 i huvudmodulen 206, fig. 2, till slavmodulen 204. Signalen 304 “kodad rödsignal" mottages av en antenn 218 i slavmodulen 204, fig. 2, och kommer till slavsändtagaren 212 som avkodar signalen 304 "kodad rödsignal" i en slavkontrollenhet 214, fig. 2.

Slavkontrollenheten 214 skickar en signal 318 benämnd "gulsignal”, som har status ”SLÅCK", vilket släcker den gula ljussignalen, gul lampa, genom att deaktivera gul utgång på gruppen i en omkopplare 216 i slavmodulen 204, fig. 2. Dessutom skickar slavkontrollenheten 214 en signal 306 benämnd "rödsignal", som har status "TÃND", så att den röda ljussignalen tänds. Den ljuskänsliga komponenten 220 för rött ljus sken avkänner ifall det röda ljuset 226 är tänt. En signal 308 benämnd ”ljusstatus”,V som har status ”TÃND”, sänds till slavkontrollenheten 214. Därefter omvandlar slavkontrollenheten 214 signalen 308 ”ljusstatus” till en kodad signal 310 ”avkänningssignal”, som har status ”PÅF, tillslagen, 'vilken sänds via slavsändtagaren 212 ut via antennen 218 i slavmodulen 204 till huvudmodulen 206. Den kodade signalen 310 ”avkänningssignal”, som har status ”PÅ”, mottages av antennen 218 på huvudmodulen 206 och transporteras till huvudsändtagaren 210. Därefter avkodas signalenen 310 ”avkänningssignal”, som har status ”PÅ”, tillslagen, i huvudkontrollenheten 210 och aktiverar en omkopplare 222 i fasen 312 ”röd fas” så att den är ”PÅ”, tillslagen. Det betyder att gruppens röda utgång aktiveras/belastas vilket medför att styranordningen 112 uppfattar detta som om en lykta vore ansluten via kabel till 10 15 20 25 30 517 523 o: a ø u . - o o ; nu 7 styranordningen 112. .Avkänningsförloppet, att. röd ljussignal lyser sker flera gånger i sekunden.

Ifall inget rött sken lyser eller att den röda ljussignalen slocknar/släcks, stängs exempelvis trafiksignalanläggningen 100.

Det kan ske på följande sätt att signalen 308 "ljusstatus" som har status ”SLÃCKT ” vilket betyder att den ljuskânsliga komponenten 220 ej känner av röd ljussignal 226. Signalen 308 "ljusstatus" skickas vidare till slavmodulen 204 i slavsignallyktan 202 vilken i sin tur förmedlar att signalen 310 "avkänningssignal” är av, med status "AV", fránslagen, till huvudmodulen 206. Därefter deaktiveras omkopplaren 222 i fasen 312 ”röd fas” så att den är "AV", frànslagen. Det betyder att den röda gruppens utgång ej är aktiverad vilket visar att något har hänt med trafiksignalen/erna.

Det kan inträffa att huvudmodulen 206 och slavmodulen 204 tappar kontakten med varandra. I detta fall släcks omedelbart ljussignal 226 med signalen 306 ”rödsignal" med statusen ”SLÃCK”. Samtidigt i huvudmodulen 206 nås fasen 312 "röd fas", med status "AV", fránslagen, vilken innebär att den röda gruppens utgång på omkopplaren 222 deaktiveras och uppfattas i styranordningen 112 som att det röda ljuset slocknat.

De ovan beskrivna signalerna är endast ett exempel på hur alternativ för olika ljussignaler kan ordnas.

Vidare signalväxling, t.ex. fràn. rött till gult, gult till grönt, osv. kan ske på motsvarande sätt fast med gula och gröna signaler. 10 15 20 517 523' 8 Slavmodulen. 204 kan drivas antingen. med batteri eller från elnätet. Sålunda ersätter slavmodulen 204 med slavsignallyktan 202 den stolpe med signallykta som gått sönder eller måste flyttas.

Fig. 3 visar därefter när slavmodulen 204 är ansluten till ett pàverkandeorgan 224 som pâverkas av yttre förhållanden såsom t.ex. när en trafikant trycker på en knapp eller när ett fordon passerar ett avkänningsorgan j. gatan. Pàverkandeorganet 224 skickar en signal 320 ”ändra tillstànd” till slavenheten 206 för färgen på ljussignal exempelvis från röd att ändra 226, ljussignal till grön ljussignal. Slavmodulen 204 skickar, på liknande sätt som ovan med signalen 310, en signal 322 ”kodad ändra tillstånd” till huvudmodulen 206. Därefter skickas från huvudmodulen 206, på liknande sätt som ovan med signalen 312, en signal 324 "ändra tillståndsfas” till styranordningen 212. Därpå följande steg är att skicka en signal för att ändra ljussignal 226 enligt det ovan beskrivna exemplet.

I en alternativ utföringsform har pàverkandeorganet 224 en egen sändtagare som kan kommunicera med huvudmodulen enligt liknande signalmönster som ovan.

Naturligtvis är inte föreliggande uppfinning begränsad till ovan beskrivna utföringsformer utan kan modifieras inom ramen för de bifogade patentkraven.

Claims (6)

1. 0 15 20 25 30 1. varvid trafiksignalanläggningen (112) ø | ø . n. . . . . . « . .a 517 523 PATENTKRAV Trafiksignalanläggning (100) för styrning av ljussignaler innefattar en styranordning anordnad att styra ljussignalerna, kânnetecknad av att trafiksignalanläggningen innefattar: 3. radiomoduler (206, 204) anordnade att sända och ta emot radiovågor, och alternativa ljussignaler (226) anordnade att styras från styranordningen, varvid styranordningen är förbunden med de alternativa ljussignalerna via radiomodulerna.

2. Trafiksignalanläggning enligt krav 1, kânnetecknad av vidare en första radiomodul (206) förbunden med styranordningen, varvid styranordningen är anordnad att skicka och ta emot signaler till/från den första radiomodulen; en andra radiomodul (204) förbunden med den första radiomodulen via radiosignaler, varvid den första radiomodulen är anordnad att sända radiosignaler till den andra radiomodulen, varvid den första radiomodulen är anordnad att ta emot radiosignaler fràn den andra radiomodulen; och att de alternativa ljussignalerna (226) är förbundna med den andra radiomodulen, varvid den andra radiomodulen är anordnad att styra de alternativa ljussignalerna via den första radiomodulen från styranordningen, och att den andra radiomodulen är anordnad att sända signaler och statusinformation för de alternativa ljussignalerna via den första radiomodulen till styranordningen.

3. Trafiksignalanläggning enligt krav 1-2, kånnetecknad av att de tvà radiomodulerna innefattar sändtagare för att sända och ta 10 15 20 a . - Q nu 517 523 10 emot signaler.

4. Trafiksignalanlâggning enligt krav 3, kännetecknad av att de två radiomodulerna innefattar var sin huvudkontrollenhet (208, 214), varvid kontrollenheterna är anordnade att koda respektive avkoda signaler som sänds och tas emot.

5. Trafiksignalanläggning enligt krav 1-4, kånnetecknad av att åtminstone ett avkånningsorgan (220) befinner sig i närheten av någon av de alternativa ljussignalerna, och avkänningsorganet är förbundet med den andra radiomodulen, varvid avkànningsorganet år anordnat att avkänna ifall en viss alternativ ljussignal är tillslagen/frånslagen.

6. Trafiksignalanläggning enligt krav 1-5, varvid trafiksignalanlâggningen innefattar åtminstone ett pàverkandeorgan (224) för styrning av ljussignal, varvid påverkandeorganet är anordnat att påverkas av att någon trycker på en knapp eller när ett fordon passerar ett avkànningsorgan i gatan, kânnetecknad av att påverkandeorganet år förbundet med den andra radiomodulen, varvid påverkandeorganet är anordnat för att ändra status på de ljussignalerna.