SE517404C2 - Förfarande, anordning och protokoll för kommunikation i ett privat telekommunikationsnätverk - Google Patents

Description

y.. 10 15 20 25 30 517 404 2 samtidigt erbjuda nättjänster utan att behöva hyra ledningar. Den använda bärarför- bindelsen är vanligtvis ett samtal över det publika nätverket.

I EP-A2-O667723, som härvid inkorporeras som referens, beskrivs ett förfarande för dynamisk routetilldelning (DRA) i ett nätverk som sammankopplar PBX:ar.

Mellan PBX:arna finns ett anslutet mellanliggande nätverk, såsom ett ISDN, som tjänar som en överföringskanal för konventionell signaleringsinformation, såväl som ”inombandssigrialering”, som är transparent för nätverket och även åstadkommer funktionerna avsedda för PBXiama.

ECMA Technical Report TR/65 ”PTNX Functions for the utilisation of Intervening Networks in the Provision of Overlay Scenarios (Transparent Approach)-General Requirements”, juni 1994, som härvid inkorporeras som referens, beskriver vad som behövs för att sammankoppla PBXIar. Vidare beskriver detta dokument förfaranden, protokoll, etc som är applicerbara för nästan alla typer av IVN och en referenskonfi- guration av en PBX som beskriver viktiga funktioner, såsom mappning, switchning, samtalskontroll, drift, etc. En begreppsmässig punkt som kallas en ”Q- referenspunkt” i varje PBX, där kanaler och PTN-samtalskontrollsignalering, tex Q-SIG är definierade oberoende av IVN-typen beskrivs. Punkten där PBX:n är fy- siskt ansluten till nämnda IVN genom ett gränssnitt betecknas ”C-referenspurikten”.

Det är möjligt att utforma komplexa nätverk genom att använda en kombination av hyrda linjer, virtuella privata nätverk eller publika nätverk (genom att använda DRA) och såldes ge nätverket specifika karaktäristik, såsom säkerhetsaspekter. Till exempel kan ett privat nätverk vara baserat på hyrda linjer men använda virtuella linjer eller DRA som backup i fall de hyrda linjerna går sönder. Ett armat exempel är ett internationellt privat nätverk med PBX:ar i olika tidszoner. Trafikmönstret i dessa exempel indikerar möjligheten att dela resurser såsom multiplexeringsenheter, genom att använda en pool i en PBX när man skapar privata nätverk genom att an- vända kanalhastigheter lägre än 64 kbit/s. 10 15 20 25 . - . - .a 517 3404 Det är viktigt att bibehålla karaktäristiken för handhavandet av användarinforrna- tionskanalema vid Q-referenspunkten oförändrad, även om nya dynamiska funktio- ner introduceras mellan Q-referenspunkten och C-referenspunkten. Inre funktioner i PBX:en såväl som signaleringen (både för bassamtal och tilläggstjänster) vid Q- referenspunkten baseras på denna karaktäristik. För att åstadkomma detta krävs en mappnjngsfiniktion mellan Q-referenspunkterna och C-referenspunkten som ska kunna identifiera en kanalidentitet vid Q-referenspunkten.

Emellertid beskriver tidigare känd teknik inte denna mappningsfunktion.

Det är således ett behov av ett förfarande och en tillhörande anordning för PBX- PBX-kommunikation som kan bibehålla karaktäristiken för handhavande av använ- darinforrnationskanaler vid Q-referenspunkten oförändrad. Vidare fmns det även ett behov av en möjlighet att dela resurser till exempel multiplexeringsenheter genom att använda en pool av sådana enheter i en PBX.

Kortfattad beskrivning av uppfmningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande som medger att signaleringen vid Q-referenspunkten i en abonnentväxelanordning kan vara oförändrad, som använder en mappningsfunktion för att åstadkomma en sam- mankopplande länk mellan Q-punkterna i åtminstone två sådana anordningar, där- igenom etablerande användarinforrnationskanaler.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en växelanordníng för att utföra förfarandet, i vilken anordning alla funktioner som använder karaktäristi- ken vid Q-referenspunkten, såsom sökordningen för kanalidentitet kan användas som vanligt. Vidare kan på grund av enkelheten hårdvarukosmader reduceras genom att använda en pool av multiplexerings- och komprimeringsanordningar. 10 15 20 25 30 517 404 4 Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett kommunikations- protokoll för att styra funktioner och informationsflöden mellan sammankopplade växelanordningar för att skapa en liknande relation i alla anordningar.

Uppfinningen är exemplifierad i en växelanordning, och tillhörande förfarande, för att åstadkomma kommunikation mellan åtminstone två abonnentväxelanordningar sammankopplade genom minst ett IVN, varvid en kanal för att överföra samtals- kontrollinfonnation och en kanal för att överföra användarinfonnation etableras för att erhålla en sammankopplande länk mellan Q-referenspunktema i anordningama.

Varje växelanordning innefattar organ för mappningsfimktioner, innefattande mapp- ningsorgan, minst ett multiplexeringsorgan med ett antal ingångar som samverkar med mappningsorganen, eventuella switchningsorgan anslutna till multiplexerings- organen och till nätverket, organ för mappningsövervakning samverkande med mappningsorganen, organ för samtalskontroll samverkande med switchningsorga- nen, eventuella komprimerings-/dekomprimeringsorgan samverkande med multi- plexeringsorganen och eventuellt organ för bärarkonditionering samverkande med nätverket. Varje anordning innefattar sekvensnummerhanteringsorgan som ger varje ingång hos multiplexeringsorganet ett unikt sekvensnummer, varvid mappningsor- ganen skapar en relation mellan sekvensnumret och en kanal för att överföra använ- darinforrnation, varvid organen för mappningsövervakning överför informationen genom ett kommunikationsprotokoll till den andra anordningen för att skapa en lik- nande relation i växeln.

Således som nämnts ovan etableras genom att ge varje ingång hos ett utvald multi- plexeringsorgan ett sekvensnumrner som är unikt i varje sammankopplande länk en ”subkanal”, varvid en mappningsfunktion används för att erhålla en relation mellan sekvensnumret och användarinfonnationskanalen. Detta är uppfinningens kärna.

Enligt en mera detaljerad utföringsfonn av uppfinningen startar den samtalsorigine- rande växelanordningen företrädesvis med den användarinformationskanal med 10 15 20 25 30 5175 404 lägst kanal-id och mappas till lägst sekvensnummer. Emellertid är uppfinningen inte begränsad till mappning till lägsta sekvensnummer utan vilket som helst ledigt se- kvensnuminer i lPL:n kan användas. Vidare startar ett därpå följande samtal som härstammar från den andra växelanordningen med användarinfonnationskanalen med högst kanal-id varvid nästa högre sekvensnumrner i den första växeln används.

Enligt en mer detaljerad utföringsform av uppfinningen väljs en ny multiplexerings- enhet från en pool av enheter för att erhålla en ny relation mellan användarinfoima- tionskanalen och sekvensnurnret.

Enligt en annan utföringsfomi av uppfinningen avses ett förfarande Qirotokoll) för att kontrollera funktionema och informationsflödena mellan sammanbundna anord- ningar, innefattande stegen att: - begära att etablera/koppla bort multiplexeringsenhet(er) och tilldela ett sekvens- numrner till var och en; - eventuellt bekräfta etableiingen/bortkopplingen av multiplexeringsenhetsresurs; - begära att etablera/koppla bort förbindelse mellan användarkanal-ID och sek- vensnummer; - eventuellt bekräfta etableringen eller bortkopplandet av relationen mellan använ darkanalidentifiering och sekvensnummer.

Det är således uppenbart att fördelarna med uppfinningen resulterar i en anordning, förfarande och protokoll som bibehåller karaktäristiken för handhavandet av använ- darkanalema vid Q-referenspunkten oförändrad och gör det möjligt att dela resurser tex multiplexeringsenheter genom att använda en pool i en PBX.

Ovan nänmda och andra ändamål och funktioner enligt uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare i följande detaljerade beskrivning av föredragna utföringsforrner med hänvisning till åtföljande ritningsfigurer, i vilka samma referensnummer indike- rar identiska strukturer i alla figurer. 10 15 20 25 30 517 404 Kortfattad figurbeslaivning Fig. 1 är ett förenklat blockschema som visar två växelanordningar sammankopplade av ett mellanliggande nätverk, innefattande två nätverksväxlar.

I Fig. 2 visas schematiskt en PBX-referenskonfiguration såsom den beskrivs i ISO 11579.

Fig. 3 visar en förstorad vy av viktiga enheter i form av ett blockschema av en före- dragen utföringsform av en av anordningania som visas i Fig. l konfigurerad i en- lighet med uppfinningen.

Fig. 4a-d är ett blockschema av föredragna utföringsformer av anordningama enligt uppfinningen med en pool av multiplexeringsenheter och komprimeringsß dekompiirneringsenheter.

Detalierad beskrivning av föredragna utförinesformer av uppfinningen Med hänvisning till fig. l visas två abonnentväxelanordningar såsom PBX eller lik- nande, 10A och 10B anslutna till varandra genom ett IVN 20, innefattande två nät- verksväxlar för att åstadkomma lPCiama. Anordningama l0A och 10B, kan vara anslutna till en terminalenhet 80, såsom telefoner, LAN (Local Area Network) etc.

IVN 20 är företrädesvis ett publikt nätverk eller privatnätverk. F ig. 1 är framförallt avsedd att visa ett helt system och beskrivs inte mera detaljerat.

Fig. 2 visar en PBX-referenskonfiguration såsom beskrivs i ISO/IEC 11579. Den visar en PBX 10, som kan anslutas till ett IVN 20. Nänmda PBX 10 innefattar föl- jande funktionella enheter som kan, men inte behöver vara samma sak som en fysisk enhet: u n~un 10 15 20 25 30 517 404 7 Nämnda MP 60 åstadkommer funktionerna som är nödvändiga för att anpassa till fysiska, elektriska och procedurala betingelser hos gränsskiktet mellan nämnda PBX 10 och IVN 20. Nänmda MP 60 åstadkommer också multiplexeringsfunktionema som krävs för att separera eller sprida informationsflödena till eller från switchning- senheten 30 från eller till användarplanet hos nämnda IVN 20 och mellan Inter-PBX förbindelsekontrollgrupp 50 och kontrollplanet hos nämnda IVN 20.

Switchningsenhet (SW) 30 SW 30 åstadkommer switchningsfunktionerna för användare och signaleringsinfor- mation. Signaleringsinforrnation switchas mellan samtalskontrollenheten 50 och MP 60.

Samtalskontrollenhet (CC) 50 CC 50 åstadkommer funktionema som är nödvändiga för att kontrollera samtalet och förbindelsen genom en PTN. lnter-PTNS-förbindelsekontrollfunktionsenhet (ICC) 40 Denna enhet åstadkommer funktionerna som är nödvändiga för att kontrollera IPC:n genom IVN 20.

Scenariomanagementenhet 70 Scenariomanagementenhet 70 koordinerar övervakandet och användningen av IPC:n genom att använda tjänsterna hos ICC för att etablera och koppla bort IPC:n.

Referenspunkter C-referenspunkt Vid varje ände avslutas IPC:ema vid ett gränssnitt hos PBX:en 10, den så kallade C- referenspunkten. Ett gränssnitt kan även avsluta flera IPC:n. Olika IPC:n som av- slutas vid samma gränssnitt kan leda till samma par PBX 10 eller till en annan PBX. 10 15 20 25 30 517 404 Antalet tillgängliga IPC:n vid gränssnittet beror på IVN-tjänsterna som IPC:n an- vänder och på typen av gränssnitt. Det är även möjligt att använda olika typer av gränssnitt vid båda sidor av IVN 20, till exempel ISDN vid ett gränssnitt och PSTN vid den andra sidan. Det är även möjligt att använda mer än ett gränssnitt vid C- referenspunkten.

I det fall där IVN är ett publikt ISDN, används en annan referenspunkt som beteck- nas T. g Q-referenspunkt Q-referenspunkten definieras som gränssnittet mellan SW 30 och MP 60. Inter- PBX-samtalskontrollfunktionerna och signaleringsirrforrnationsflöden ska specifice- ras vid denna punkt.

En eller flera Iriter-PBX-lärikar (IPL) kan etableras mellan Q-referenspunktema hos två PBXIar. Q-referenspunkten (en begreppsmässig punkt) i PBX 10 definierar ka- naler och PTN-samtalskontrollsignalering (t ex Q-SIG) oberoende av typen av IVN:n 20. En IPL består av en eller flera kanaler och definieras av IPL-identiteten.

För att underlätta särskiljandet mellan C-referenspunkten och Q-referenspunkten, beskrivs följ ande koncept mera detaljerat: Inter PBX-länk (IPL) IPL:en etableras mellan Q-referenspunktema hos två par PBX:ar. Mer än en IPL kan etableras mellan samma par av PBX, varvid varje IPL skapas vid en separat punkt hos Q-referenspunkten. En IPL består av en samtalskontrollkanal DQ (även beteck- nad Dq-kanal) och dess tillhörande kanaler för användarinfonnation UQ (även be- tecknad UQ-kanal) vid Q-referenspunkten. DQ-kanalen överför PTN samtalskon- trollinformation (t ex Q-SIG). UQ-kanalerna tillförs eller avlägsnas från IPL:en en- ligt önskemål. DQ-kanalen överför samtalskontrollinformation. De andra kanalerna 10 15 20 25 30 517 404 9 för användarinfonnation, de så kallade UQ-kanalema kan tillföras eller avlägsnas enligt vad som önskas.

För att fullständigt beskriva en kanal hos en IPL behövs följande infonnation: - IPL-identiteten (dvs Q-referenspunktens början) - kanalidentiteten (nummer) - kanalanvändning - kanalkaraktäristik Kanalidentiteten uttrycks företrädesvis som ett kanalnummer som är unikt inom IPL:n.

Realtion mellan IPL och IPC IPL:n uppträder vid Q-referenspunkten i termer av kanaler, varvid varje kanal bärs av en IPC. En IPC kan bära flera än en kanal hos en IPL, tex genom att använda komprimering och multiplexering eller liknande.

Fig. 3 visar en förstorad vy av en föredragen utföringsform av en av anordningama 10A enligt uppfinningen, som visas i Fig. l, innefattande följande huvudblock, vilka kommer att beskrivas kortfattat nedan. Då anordning 10A kommer att beskrivas in- dexeras alla hänvisningsbeteckningar A. Fig. 3 visar inte en fullständig växelanord- ning utan bara förstorad vy av blocken som svarar mot blocken 60 och 70 enligt PBX-referenskonfigureringen som visas i fig. 2.

A. Mappningsenhet (MAP 61) B. Komprimerings-/dekomprimeringsenhet (COM 90) 90 C. Multiplexeringsenhet (MUX) 65 D. Switchningsenhet (SW) 68 (valbar) E. Mappningsövervakningskontrollenhet (MMC) 72 o coon 10 15 20 25 30 n . o a nu o n 517 404 10 F. Dynamisk routkontrollanordning 71 (valbar) Beskrivning av de funktionella enheterna Mappningsenhet (MAP) 61 MAP 61 åstadkommer mappningen genom att relatera sekvensnummer för använ- darinformationskanaler vid Q-referenspunkten till ingångama hos den valda MUX:en 65 såväl som att kontrollera utgångama hos en MUX 65 till lPC:n vid C- referenspunkten. MAP 61 kontrolleras av MMC 72 som kommer att beskrivas mer detaljerat nedan.

B. KomprimeringsJdekomprimeringsenhet (COM) 90 Denna enhet är valbar och kan anordnas på båda sidor av Q-referenspunkten (vilket framgår av en streckad linje). Talkomprimering är en tilläggsfunktion som gör det möjligt att ha flera talsamtal som överförs i komprimerat format över en och samrna kanal, vilket realiseras t ex genom komprimering/dekomprimering av tal till en 64 kbit/s-kanal. Talkomprimering åstadkoms företrädesvis genom komprimeringsenhe- ten såsom en VCU (talkomprimeringsenhet) som innefattar nödvändiga programen- heter.

Talkomprimering kan t ex vara tillgänglig med en komprimeringshastighet 4>l ge- nom en LD-CELP-algoritm som gör det möjligt att överföra upp till 4 talkanaler i en 64 kbit/s kanal. Detta kallas 4B konfiguration. Komprimeringsenheten kan även vara innefattad i en pool av enheter som betjänar flera IPL:ar för att spara hårdvaruresur- SCT.

C. Multiplexerinesenhet (MUX) 65 MUX 65 innefattar åtminstone en multiplexeringsenhet 65. MUX:en 65 är ansluten via switchningsenheten (SW) 68 till IVN 20 vid C-referenspunkten eller direkt an- sluten till IVN:en 20. 10 20 25 30 517 404 11 MUX 65 åstadkommer multiplexeringsfuriktionema som krävs för att samla infor- mationen till SW:n 68 och vidare till IVN:n 20.

D. Switchningsenhet (SW) 68 SW 68 åstadkommer switchnjngsfunktionerna för användar- och signaleringsinfor- mation. Denna enhet är valbar och kan användas om IPC:n vid C-referenspunkten använder en switchad förbindelse i IVN.

E. Mappningsövervalmingskontrollenhet (MMC) 72 MMC åstadkommer övervakning av sekvensnummer (t ex tilldelning, övervakning, val), val av MUX 65 från en pool 67 av MUX-enheter 65. MMC 72 kommunicerar med andra MMC 72 genom ett protokoll.

MMC 72 handhar: - etablering/bortkoppling av MUX-enheter 65; - etanlering/bortkoppling av relation mellan användar-ID och sekvensnummer.

De två MMCema 72 som är involverade i ett samtal är definierade genom ett in- bördes förhållande som master och slav. MMC 72 kan fungera som master/slav be- roende på inställningarna. Detta beroende kontrollerar lPL:n på olika trafikförhål- landen beroende på huruvida inter-MMC-meddelande irmehåller olika information.

Detta beror på det faktum att MMC 72 i mastersidan alltid handhar förfarandet att välja vilken MUX-enhet 65 och vilken ingång som ska användas för ett utgående samtal oberoende av vilken sida som startade samtalet.

G. Dynamisk routkontrollenhet (DRC) 71 Denna enhet är valbar och används om DRA används. Om DRA används samverkar DRC 71 med MMC 72.

DRC 71 innehåller kontrollogik som handhar uppkoppling, bortkoppling och trafik- kontroll av de dynamiska routema i DlUl. DRC 71 beskrivs nedan mera detaljerat. 10 15 20 25 30 517 12 DRC handhar: o Etablering/bortkoppling av en DQ-kanal 0 Styrlogik för gränssnittet mellan det privata och det publika samtalet.

DRA är en funktion som gör det möjligt att realisera linjer genom att använda publi- ka förbindelser över ett överliggande nätverk. Idén är att ansluta olika platser i en organisation till varandra utan att behöva leasa linjer.

I följ ande beskrivning kommer nu på ett förenklat sätt förklaras utan att beskriva alla blocken, hur en anordning 10 enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen som visas i Fig. 3 arbetar.

Anordningen 10A innefattar en övervakningsenhet 70 för att etablera en DQ-kanal som inte är en del av den föreslagna lösningen. Man antar att DQ-kanalen, t ex 64 kbit/s eller 16 kbit/s, etableras innan sekvensen nedan. DQ-kanalen kan vara anting- en statisk eller dynamisk, t ex samlad med användarinfonnationskanalerna UQ.

Bortkoppling av DQ-kanalen kan även fördröjas genom ett kommando för att för- hindra den från att den sätts upp och bortkopplas för ofta.

När ett samtal ska etableras vid QA i anordningen 10A, används en kanalidentifika- tion (ID) l..n för en användarinfonnationskanal UQ. Om ingen bärarförbindelse finns måste den etableras. Bärarförbindelsen över det mellanliggande nätverket IVN 20 är nonnalt en 64 kb/ s (digitalt hyrd linje D64U utan restriktioner) transparent förbindelse som kan överföra komprimerat tal. Beroende på bärarkaraktäristik som krävs för samtalet vid QA uppkopplas rätt bärarförbindelse och ytterligare utrustning reserveras, såsom en kompressionsenhet 90 och en MUX 65. UQ-kanalerna kom- primeras genom talkomprimeringsenheten 90 till exempel till 16 kbit/s om de inte är dataförbindelser. 494 10 15 20 25 30 B Därefter, ges varje vald ingång l...n hos MUX-enheten 65, genom MMC 72, ett sek-vensnummer s1...,,, som ger varje ingång 1...n hos MUX-enheten 65 ett unikt sekvensnunirner s1,__n_ därvid erhållande en ”subkanal”.

Det är även möjligt att kombinera kompimeringsenheten 90 och MUX-enheten 65 i en enda enhet eller en pool 67 av enheter. Detta visas i Fig. 4a-d i form av block- scheman av föredragna utföringsforrner av anordningama enligt uppfinningen med en pool 67 av MUX-enheter 65.

Därefter skapar mappningsenheten 61, som samverkar med MUX-enheten 65 en relation mellan ingängarna 1...n hos MUX-enheten 65 med sekvensnummer s1___,, och användarinformationskanalen UQ vid Q. En relation mellan Q-referenspunkten och C-referenspunkten kommer nu att etableras via nämnda SW 68. Vid denna punkt skapas en temporär relation mellan det valda kanal-ID:et och sekvensnumret.

MMC 72 överför informationen till den andra anordningen lOB för att skapa en lik- nande relation i denna anordning IOB. Sekvensnurnret sn är unikt inom IPL:en.

Detta signaleras MMC-MMC i två steg medelst ett kommunikationsprotokoll, vilket kommer att beskrivas mera detaljerat nedan. Samtalet vid Q kan sedan fortsätta som vanligt.

En fördel är att sökordningen för kanal-id vid Q kan användas som vanligt. Ett nor- malt förfarande är att anordning 10A startar med det lägsta och anordning lOB med det högsta. Om således 10 virtuella kanaler är definierade mellan anordning 10A och anordning lOB, kommer det första samtalet från A till B att använda kanal-ID 1 och mappas till sekvensnummer 2. Mappningen mellan kanal-ID och sekvensnum- mer är enbart giltig så länge som samtalet vid Q existerar. Nästa samtal kommer att etablera en ny mappning.

Ytterligare en fördel är att numret hos bärarförbindelsen bestäms av trafiken vid Q och är oberoende av algoritmen som används för val av kanal-ID. »acc 10 20 25 30 . . c Q nu u 517 404 14 Beroende på topologin för en viss PTN, kan en PBX i praktiken ha länkar till flera andra PBX:ar och kan även ha mera än en länk med samma PBX, dvs mera än en inter-PBX-länk kan föreligga på en viss PBX. En PBX kommer sedan att ha en början för Q-referenspunkten(Q1...Qn) för varje IPL. Detta visas inte i Fig. 2.

Om en anordning 10 har multipla grupper av IPCIn varvid varje leder till olika an- ordningar 10, kommer multipla Q-referenspunkter att uppträda. Emellertid finns det inget förhållande mellan antalet Q-referenspunkter och C-referenspunkter; dvs mul- tipla Q-referenspunkter kan mappas till ett enskilt fysiskt gränssnitt vid C- referenspunkten. 1 följande beskrivning kommer det nu vidare förklaras hur olika anordningar enligt olika föredragna utföringsformer av uppfmningen i fomr av PBX:ar fungerar. l.

Med hänvisning till Fig. 4 har en route i PBX 10A initierats med en DQ-kanal och 12 UQ-kanaler. Alla UQ-kanalema kommer att använda dynamiskt etablerade bärar- förbindelser. Kanalidentitetema är från 1 till 12. PBX 10A kommer att starta att välja kanaler från kanal 1 och uppåt. En pool 67 av MUX-enheter 65 är tillgänglig. I detta exempel används 16 kb/s-enheter. Ett IVN mellan PBX 10A och PBX 10B (som inte visas) är tillgängligt. Det kan vara ett publikt nätverk eller ett privat nät- verk. PBX 10A är definierad som mastersida för denna IPL (i detta fall även route).

I PBX 10B har en route initierats med samma karaktäristik förutom att kanalema väljs från kanal 12 och nedåt. PBX 10B är definierad som slavsidan.

Det första samtalet från PBX 10A till PBX 10B kommer att välja kanal 1. En bärar- förbindelse med 64 kb/s etableras mellan PBXzama vid C-gränssnittet. En lämplig MUX-enhet 65 väljs från poolen 67 i PBX 10B. 1 detta exempel baserat på 16 kb/s, dvs 4 subkanaler i 64 kb/s-förbindelsen. De 4 ingångama hos MUX-enheten 65 ges sekvensnumren sm, s” etc. i o unna 10 15 20 25 30 n . n a .n 517 404 ._;;- 15 l PBX 10A skapas en relation mellan kanal l och sekvensnummer sl och ett med- delande sänds till PBX IOB för att etablera en liknande relation. En bekräftelse sänds till PBX 10A. I PBX 10A kan sedan samtalet fortsätta vid QA som om det var en normal förbindelse.

Meddelandesekvensen ovan kan även kombineras i ett begäran-/bekräftelse- meddelande. Dessa meddelanden kommer att beskrivas mera detaljerat nedan.

Om det andra samtalet etableras från PBX IOB kommer kanal 12 att väljas. Ett meddelande med en begäran att skapa en relation till ett sekvensnummer sänds till PBX 10A. I PBX 10A skapas en relation mellan kanal 12 och sekvensnummer s2 (om det första samtalet fortfarande är aktivt). Ett meddelande sänds till PBX:en IOB med denna information. En liknande relation skapas i PBX IOB och samtalet vid Q kan fortsätta.

När alla fyra ingångar är upptagna i enheten 65 och ett nytt samtal anländer vid Q väljs en ny enhet 65 från poolen 67 och en ny bärarförbindelse etableras. Sekvens- numren för denna enhet 65 kommer att vara s5 till sg.

När ett samtal kopplas bort vid Q, begär PBX 10A (mastersida) slavsidan att släppa relationen mellan kanalidentiteten och sekvensnurnret.

För att ha så få bärarförbindelser etablerade som möjligt definieras en sökordning.

När nya samtal anländer vid Q väljs ett sekvensnummer (ingång) i enheten 65 med mest använda sekvensnummer eller den enhet 65 som har en DQ-kanal etablerad.

Om alla ingångar i en enhet 65 är lediga (enheten är inte använd för något samtal) kommer enheten att kopplas ner. Mastersidan bestämmer att en enhet ska realiseras och sänder ett meddelande till slavsidan med en begäran att koppla bort enheten 65.

En bekräftelse sänds till mastersidan. 10 15 20 25 30 517 404 16 L Samma scenario som i 1, men DQ använder en 16 kb/s tidlucka i den första bärarför- bindelsen. I detta fall finns de 3 första ingångama tillgängliga när DQ har etablerats.

Dessa ingångar kommer att ges sekvensnumren l till 3.

Denna enhet kommer alltid att vara den första i sökordningen. i Samma scenario som ovan men med 8 kb/s subkanaler istället. Principen är den- samma men sekvensnumren såsom 1-8 eller 2, 3, 5, 7, 9, 12, 17, 21 eller vilka andra som helst lediga nummer kommer användas för den första enheten 65. i Poolen 67 kan bestå av en blandning av enheter 65 med olika karaktäristik.

Med hänvisning till F ig. 3 kommer det nu förklaras hur kommunikationsprotokoll mellan MMC-enhetema 72 i PBX:an1a 10 arbetar enligt en föredragen utförings- form av uppfinningen. Protokollet (ett förfarande för inter-MMC-tjänster) skapas genom att använda följande: - adress av sändande och mottagande enhet; - transaktionsidentifierare; - tjänsttyp; - tjänsthändelse; - ytterligare information.

Varje övervakningsdel ska ha en unik adress. Det är sedan möjligt att använda vilket som helst mellanliggande nätverk (t ex datanätverk) mellan PBX:ama för att bära protokollet. En fördel med detta är att mappníngsfunktionaliteten används i kombi- 10 15 20 25 30 517 404 17 nation med DRA, varvid kommunikationen mellan övervakningsenhetema inte beror på en etablerad signaleringskanal DQ.

Händelseidentifieraren är anordnad för att medge multipla Sessioner.

Tjänstetyper definierar begärd tjänst, exempel är: - begäran att etablera MUX och tilldela sekvensnummer - bekräftelse att etablera MUX; - begäran att koppla bort MUX; - bekräftelse att koppla bort MUX; - begäran att skapa relation mellan kanal-ID och sekvensnummer; - bekräftelse att skapa relation; - nekande att skapa relation; - begäran att släppa relation mellan användarkanal-ID och sekvensnummer; - bekräftelse att släppa reaktion; - datamismatch detekterad; - bekräftelse för datamismatch detekterad.

Tjänsteverkan används för att ytterligare specificera begäran för en viss tjänsttyp.

Vidare stöder protokollet såsom beskrivs ovan företrädesvis följande tilläggsfunk- tioner. Ytterligare information innefattar till exempel: Tilläggsinformation innehåller till exempel: - sekvensnummer - type av MUX, tex 2B 32 kb/s, 4B 16 kb/s, 8B 8kb/s, 1B+D, 3B+D, 7B+D - kompressionstyp, tex ADPCM (2>1), LD-CELP (4>1) och CS-ACELP (8>l) (CS-ACELP, ”Conjugate Structure Algebraic Code Exited Linear Prediction”) 517 404 18 Det är därför uppenbart att fördelarna med uppfinningen resulterar i att signalering- en vid Q-referenspunkten i en abonnentväxelanordning kan vara oförändrad, vilket gör förfarandet och anordningen enligt uppfinningen till en mycket önskvärd för- bättring för abonnentväxlar.

För fackmannen inom området är det uppenbart att uppfinningen kan utföras på an- nat sätt än vad som föreskrivits i de förut beskrivna utföringsformerna, vilka bara är avsedda att illustrera uppfinningen, och den är således inte begränsad till något an- nat än kraven, vilka följer. 10 15 20 25 . . ; ø nu 517 404 19 Några förkortningar som används i beskrivningen ID Kanalidentitet IPC Inter-PBX-förbindelse En förbindelse som ges av ett IVN mellan två C-referenspunkter som används för att överföra inter-PBX-information från PTN-kontrollplanet och/eller PTN- användarplanet.

IPL Inter-PBX-lärik vid Q-referenspunkten En länk mellan Q-referenspunktema hos två PBX:ar som innefattar hela signale- ringsöverföringen och användarinfonnationsöverföringsorgan.

Q-SIG ISDN-signalernig via Q-referenspunkten Q-ref En begreppsmässig punkt definierad av ISO/IEC 11579 DRA Dynamisk routetilldelning DRC Dynamisk routekontroller DQ En signaleringskanal som används för att överföra samtalskontrollsin- formation mellan Q-referenspunkterna hos två par PBX:ar.

UQ-kanal. En kanal som används för att överföra användaiinforrnation mellan Q- referenspunkten hos två par PBX:ar.

ISO Intemational Standards Organisation C-ref En punkt som definieras av ISO/IEC 11579 PBX Abonnentväxel TE Terrninalutrustning n ...n

Claims (17)

10 15 20 25 30 517 404 20 Patentkrav

1. Förfarande för att åstadkomma kommunikation mellan åtminstone två abonnent- växelanordningar (lOA, l0B) sammankopplade genom minst ett mellanliggande nätverk (20), vilket förfarande innefattar: - att etablera en kanal (DQ) för att överföra samtalskontrollinforrnation, om inte redan etablerad och åtminstone en kanal (UQ) för att överföra användarinfonna- tion för att erhålla en sammankopplande länk (IPL), kännetecknat av att etable- ringen av användarinformationskanaKer) (UQ) i en sarntalsoriginerande växel (10) irmefattar: - att välja ett multiplexeringsorgan (65); - etablera en subkanal genom att ge varje ingång (1. . .n) av åtminstone ett valt multiplexeiingsorgan (65) ett sekvensnurrnner(s1-s,,), som är unikt inom varje sammankopplande länk (IPL); - använda en mappningsfunktion för att erhålla en relation mellan sekvensnurnret (s) och användarinformationskanalen (UQ), - överföra ett meddelande till den andra växeln (IOB) innefattande information om relationen för att skapa en liknande relation vid den andra växeln (IOB).

2. Förfarande enligt krav 1, varvid närrmda samtalsoriginerande växel (l0A) startar med användarinfonnationskanalen (UQ) med lägst kanal-id och ett ledigt se- kvensnummer, t ex det lägsta (S1).

3. Förfarande enligt krav 2, varvid ett nästa samtal härstammande från den andra växeln (IOB) startar med användaiinformationskanalen (UQ) med högst kanal-id, varvid ett annat ledigt sekvensnummer, t ex nästa högre nummer (sn) i nämnda första växel (l0A) används.

4. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att när alla ingångar till multiplexeringsorganen (65) är upptagna, väljs ett nytt multiplexe- 10 15 20 25 . , ~ ø q- » n 517 404 21 ringsorgan (65) från en pool (67) av enheter (65) för att erhålla en ny relation mellan användarinfonnationskanalen (UQ) och sekvensnumret, varvid ett annat ledigt sekvensnummer, t ex (sm) används. .

5. Förfarande enligt krav 4, kännetecknat av att multiplexeringsorganet (65), som har en etablerad samtalskontrollinformationskanal (DQ) väljs först. .

6. Förfarande enligt krav 4 eller 5, kännetecknat av att multiplexeringsorganen (65) är tidsstyrda. .

7. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att nämnda första växel (IOA) definieras som master och nämnda andra växel (IOB) definieras som slav, varvid slaven kontrolleras av mastem som alltid har hand om förfarandet att välja subkanal oberoende av vilken sida som originerade samtalet. .

8. Anordning (IOA) avsedd för användning i ett privat telekommunikationsnätverk (PTN) som en abonnentväxelanordning för sammankoppling med ett mellanlig- gande nätverk (IVN) till åtminstone en annan liknande anordning (IOB), vilken anordning (10A) innefattar: mappningsorgan (6l); åtminstone ett multiplexeringsorgan (65) med ett antal ingångar samverkande med mappningsorganet (6l); switchningsorgan (68) anslutna till multiplexeringsorganet (65) och till det mel- lanliggande nätverket (20); organ för mappningsövervakning (70) samverkande med mappningsorganet (6l); eventuellt komprimerings-/dekomprimeringsorgan (90) samverkande med multi- plexeringsorganet (65) och organ för bärarkonditioneming samverkande med nätverket (20), kännetecknad av att 10 15 20 25 30 517 404 22 - nämnda anordning (10) innefattar sekvensnurnmerhanteringsorgan anordnade att ge varje ingång (1 . . .n) hos multiplexeringsorganen (65) ett unikt sekvensnum- mer (sl-sn) och att mappningsorganen (61) är anordnade att skapa en relation mellan sekvensnumret (sn) och en kanal (UQ) för att överföra användarinforma- tion, varvid organen för mappningskontroll (70) är anordnade att överföra infor- mationen till den andra anordningen (10B).

9. Anordning enligt krav 8, kännetecknad av att anordningen (10) innefattar en pool (67) av multiplexeringsorgan (65).

10. Anordning enligt krav 8 eller 9, kännetecknad av att poolen (67) innefattar multiplexeringsorgan (65) av olika typ, såsom 8 kit/s, 16 kbit/s etc.

11. Anordning enligt krav 9, kännetecknad av att multiplexeringsorganen (65) är en 16 kbit/s-cnhet med fyra subkanaler i ett 64 kbit/s nätverksförbindelse.

12. Anordning enligt något av kraven 8-11, kännetecknad av organen för mapp- ningsövervakning (70) innefattar en dynamisk routekontroller (71) och organ för mappningsövervakningskontroll (72).

13. Ett privat telekommunikationssystem innefattande: - minst två anordning ar enligt något av kraven 8-12, sammankopplade genom ett mellanliggande nätverk (20), såsom ett publikt nätverk, ett privat nätverk eller hyrda linjer.

14. Förfarande för att kontrollera funktions- och infonnationsflöden mellan organen för övervakning (7 0) i sammankopplade anordningar (10) enligt något av kraven 8-12, innefattande stegen av att: 10 517 404 23 - begära att etablera/koppla ifrån multiplexeringsenheten (65) och tilldela ett se- kvensnumrner sl-sn till var och en; - eventuellt bekräfta etablering/bortkoppling av multiplexeringsenheten (65): - begära att etablera/koppla från relationen mellan användarkanal-ID och sekvens- nummer (s1-sn); - eventuellt bekräfta etablering/bortkoppling av relationen mellan användarkanal- ID och sekvensnummer sl-sn.

15. Förfarande enligt krav 14, varvid båda begärandestegen kombineras i ett steg.

16. Förfarande enligt krav 14 eller 15, varvid datarnismatch detekteras.

17. F örfarande enligt krav 14 eller 15, varvid ytterligare meddelanden såsom avfar- dade meddelanden används.