SE517161C2 - Andordning samt system för orientering av orienteringskänslig förslutning - Google Patents

Description

20 25 30 35 _ 2 _ behållare. ningen kan t ex vara önskvärd för att få något märke på En sådan specifik orientering av förslut- förslutningen eller dess lock att sitta på rätt sätt i förhållande till behållaren. betydelse om märkningen Detta kan vara av innefattar en logotyp, ett varumärke eller liknande grafiskt element.

Kända orienterbara förslutningar har vanligtvis en eller flera raka sidor för att underlätta den rätta orienteringen av förslutningen på behållaren. Även om sådana delvis fasade förslutningar kan förses med gång- järnsledade lock, så har de vissa nackdelar. För det första kan steget att göra en sida rak öka kostnaden för tillverkningen. Vidare kan det krävas ytterligare investeringar i utrustning för att sortera, placera och montera _förslutningarna på behållarna. Dessutom kan förslutningar med rak sida vara svåra att kombinera med en förslutning av typen med gängat lock.

Det finns följaktligen fortfarande ett behov för en orienteringskänslig förslutning och en apparat för att. montera sådana. En sådan förslutning och, apparat bör pà ett enkelt sätt orientera förslutningen för korrekt placering på en behållare. Förslutningen. bör vara försedd med ett gångjärnsledat lock som öppnas ur vägen vid hällning. En sådan förslutning kan med fördel märken, t ex eller ha riktningskänsliga logotyper liknande, som skall vara korrekt orienterade i förhållande till behållaren.

Redogörelse för uppfinningen Föreliggande uppfinning löser problemet med orientering av förslutningen, genom att erbjuda en apparat soul kan. vara en integrerad. del av eller ett komplement till en beslagsapplikator i en förpackninge- maskin som formar, fyller och försluter förpackningar.

Uppfinningen eliminerar kända nackdelar genom att dra nytta av förslutningars grundläggande egenskaper.

En aspekt av föreliggande uppfinning är en apparat för att orientera en förslutning innan den fästs på en behållare. Apparaten har en inmatningszon l0 15 20 25 30 35 n a - o o o ø o o nu s11@16¶ _3_ och en utmatningszon på motsatta sidor av apparatens huvuddel. Denna huvuddel avgränsar en längsgående flänskanal, med kanalbredden anpassad för att låta förslutningens fläns glida i kanalen, och en utskottskanal som sträcker sig längs efter omkring halva huvuddelen av apparaten. Utskottskanalen har minst en krök, så att en förslutning som nått inmatningsdelen och är på väg genom apparaten vrids när utskottet och utskottskanalen samverkar, med följden att förslutningen lämnar apparaten med sin framkant riktad framåt.

En annan aspekt av' uppfinningen. är en oriente- ringskänslig förslutning som är utformad för att kunna fästas pà en behållare med en viss orientering eller riktning. Förslutningen är av typen med gångjärnsledat Förslutningen har i ndtten en sett Från den sida som är motsatt lock och en fästfläns. lock, koaxiell med flänsen. pip med placerad centralt och allmänt som inte är koaxiellt sett cirkulär, med undantag för ett avfasat rakt stycke. Det flänsen sticker ett utskott ut, med pipen och flänsen. Flänsen är allmänt raka stycket medverkar till att behàlla rätt oriente- ring när den uppfinningsenliga apparaten monterar den förslutningen.

Ytterligare en aspekt av uppfinningen är en vakuumhållare som håller förslutningen i den avsedda ett mothåll placering i en behållare inför fästning till denna. Vakuumhållaren har en kanal som är inbyggd i den del av mothållet som tar orienteringen mot för emot förslutningen. Genonl vakuunl hålls en. platt för- slutning fast på mothållet under transporten mellan den orienterande apparaten och behållaren.

Ett primärt syfte med föreliggande uppfinning är att erbjuda en apparat för att orientera en förslutning på en beslagsapplikator.

Ett annat syfte med uppfinningen är att erbjuda en orienteringskänslig förslutning.

Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att erbjuda en vakuumhållaranordning som bevarar oriente- 10 15 20 25 30 35 51 1 61% _ 4 _ mothåll transport från orienteringsapparaten till behållaren. ringen hos en förslutning på ett under Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att erbjuda ett förslutningsorienteringssystem för korrekt orientering av en förslutning på en behållare.

Kortfattad ritningsbeskrivning Flera av uppfinningens egenskaper beskrivs närmare nedan, med hänvisning till de bifogade ritningarna, av vilka figuren 1 är en vy uppifrån av uppfinningens för- slutning; figuren 2 är en vy från sidan av förslutningen i figuren 1; figuren 3 är en vy framifrån av anordningen för orientering av förslutningen och vakuumhållare enligt upplinningen i ett visst ögonblick; figuren 4 är en vy framifrån av anordningen för orientering av förslutningen enligt uppfinningen i ett senare ögonblick; figuren 5 är en vy framifrån av anordningen för orientering av förslutningen enligt uppfinningen i ett tredje ögonblick; figuren 6 är en vy framifrån av anordningen för orientering av förslutningen enligt uppfinningen i ett fjärde ögonblick; figuren 6A är ett tvärsnitt längs linjen II-II i figuren 6; figuren 7 är en vy framifrån av anordningen för orientering av förslutningen enligt uppfinningen med flera förslutningar under orientering; figuren 7A är ett tvärsnitt av figuren 7; figuren 8 är en vy framifrån av en alternativ utföringsform av en orienterande apparat enligt uppfinningen; figuren 9 är en vy uppifrån av apparaten i figuren 5; uno... 10 15 20 25 30 35 §;117¿¿1|51â :F _ 5 _ v o v o v u o o u II figurerna 10A-E visar schematiskt en oriente- ringskänslig förslutning pà väg genom orienterings- apparaten i figuren 8; figuren ll är en vy framifrån av en ytterligare utföringsform av en orienterande apparat enligt uppfinningen; figurerna 12A-E visar schematiskt en oriente- ringskänslig förslutning pá väg genom orienterings- apparaten i figuren ll; figuren 13 visar schematiskt den orienterings- känsliga förslutningen och apparaten i figurerna 8 och 9, med förslutningen i ett läge sà gott som riktad framát där den kommit in i apparaten och vilar i dess Vaggaí figuren 14 är att tvärsnitt av mothállet och vakuumhàllaren enligt uppfinningen; figuren 15 är en perspektivvy framifrån av vakuumhállaren enligt uppfinningen; figuren 16 visar vakuumhállaren enligt uppfinningen uppifràn; figuren 17 är ett tvärsnitt av vakuumhállaren I figuren 16; och figuren 18 är en perspektivvy av en förpackning med anbringad förslutning.

Föredragna utföringsformer av uppfinningen Figurerna 1 och 2 visar en förslutning 20 enligt uppfinningen, som skall anbringas pà en förpackning för att möjliggöra uttag av förpackningens innehàll. För- slutningen har ett lock 22, 25, en fläns 26, orienteringsutskott 28. en pip 24, en gàngjärnsled en rak fas 27 pà flänsen och ett Flänsens raka fas 27 medverkar till att fà förslutningen 20 orienterad korrekt för ett mothàll beskrivningen nedan. Orienteringsutskottet 28 styr för- samverkan med en tunga pà enligt slutningen 20 när den passerar genom en orienterings- apparat 30 enligt figurerna 3 - 7.

Figurerna 3 - 7 visar förslutningen 20 vid olika tidpunkter när förslutningen 20 orienteras i oriente- svan» 10 15 20 25 30 35 s11*1sf _ 5 _ own c u n , nu nn - ~ a o oron u Q 0 von! Q 1 e o acne o ~ . -'once o o ringsapparaten 30. I ett grundläggande utförande består orienteringsapparaten 30 av en. uppsättning parallella stänger 32A-B och 34A-B, och en andra flervinklad gejd 38, en första flervinklad gejd 36 samt en genomgående kanal 40. De parallella stängerna 32A och 34A ligger i samma plan, och de parallella stängerna 32B och 34B ligger i ett annat plan, gejderna 36 och 38 ligger i ett ytterligare plan, och kanalen 40 avgränsar ett fjärde plan. Den genomgående kanalen 40 kan vidare uppdelas i en övre kanal 42, en mellankanal 44 och en nedre kanal 46. Gejderna 36 och 38 kan vara fristående stänger eller utgöra upphöjda kanter på en första platta 48 respektive en andra. platta 50. Alternativt kan endera av' plattorna 48 och. 50 finnas, medan den andra av plattorna 48 och 50 saknas. Den första fler- vinklade gejden 36 kan vidare uppdelas i ett första vinkelrätt gejdelement 52, som övergår i ett första inåtgående gejdelement 54 och därefter ett utåtgående gejdelement 56 och ett första parallellt gejdelement 58. Den andra flervinklade gejden 38 kan indelas i ett ett ett andra parallellt andra vinkelrätt gejdelement 60 som övergår i inåtgående gejdelement 62 och gejdelement 64.

Figurerna 3 - 7 visar orienteringsapparaten 30 framifrån, med, en eller flera förslutningar 20 under orientering. Ovansidan på förslutningen 20 vetter utåt, men huvuddetaljen hos förslutningen 20 kan manövreras underifrån, nämligen orienteringsutskottet 28. Förslut- ningen visas enligt figurerna för att illustrera hur orienteringsutskottet 28 arbetar. Förslutningarna 20 kommer från en inmatare 66, ej avbildad, som står i förbindelse med orienteringsapparaten 30 via en glidbana 68, 20 är vinklade eller vridna när de lämnar glidbanan 68 att korrekt under passagen genom apparaten, så att förslut- ej avbildat. Oavsett hur förslutningarna kommer orienteringsapparaten 30 orientera dem ningen 20 är korrekt orienterad..när förslutningen 20 lämnar orienteringsapparaten 30. . » v anno .Ququn a a annua- ønan» 10 15 20 25 30 35 517 ansv; - - _ 7 _ När en förslutning kommer in i apparaten 30 kommer kanten pa flänsen 26 att komma till ingrepp med de parallella stängerna 32A och 34B. Flänsen kommer in som avgränsas av de parallella stängerna 32A-B och 34A-B, där stängerna 32A och 34A avgränsar ena sidan av kanalen 70 och stängerna 32B och vilket Den yttersta kanten pà i en flänskanal 70, 34B avgränsar den andra sidan av' kanalen 70, bäst framgàr av figuren 6A. flänsen 26 är sàlunda innestängd mellan stängerna 32A-B nedàt och utàt, och 34A-B, som styr förslutningen 20 förhindrar att förslutningen 20 rör sig vinkelrätt mot kanalen.

När förslutningen 20 har kommit in i oriente- ringsapparaten 30 börjar utskottet 28 samverka med gejderna 36 respektive 38, enligt figuren 4.

Orienteringsutskottet 28 rör sig längs den genomgående kanalen 40, och beroende pá hur förslutningen 20 är orienterad när den lämnar glidbanan 68 kan utskottet 28 först komma till ingrepp lned. den första flervinklade gejden 36 eller med den andra flervinklade gejden 38.

Utskottet 28 kan komma att "studsa" mellan gejderna 36 och 38 efterhand som förslutningen 20 faller genom orienteringsapparaten 30.

Sá smàningom. när utskottet 28 mellankanalen 44 enligt figuren 5. Vid denna tidpunkt haller förslut- ningen 20 pà att bli i ordning för korrekt placering emot utsidan 72 pà mothàllet 74, ej avbildat. Utsidan 72 kan 'vara sugytan till en 'vakuumhällare 76, eller dynan pà ett traditionellt mothàll 74. Detta beskrivs vakuumhàllaren 76. Vid korrekt orientering/läge kommer den rakfasade delen 27 nedan med hänvisning till pà flänsen 26 ut ur orienteringsapparaten 30 först, vinkelrätt mot de parallella stängerna 32A-B och 34A-B.

Om förslutningen 20 inte har nagon rakfasad del 27 innebär korrekt orientering att locket 22 kan öppnas uppàt mot orienteringsapparaten 30, med gángjärnsleden 25 pà ovansidan av förslutningen 20.

Figuren 6A. visar ett tvärsnitt av förslutningen 20 i orienteringsapparaten 30. Utskottet 28 befinner 10 15 20 25 30 35 51161f -. n una no _ 8 _ sig i den nedre kanalen 46, som är den smalaste av de tre kanaldelarna 42, 44 och 46 av den genomgáende kanalen 40. Flänsen 26 innesluts i kanalen 70.

Alternativt kan de parallella stängerna 32A-B och 34A-B eller till och med saknas, sa att det bara är plattorna 48 och 50 vara sammanbyggda med plattorna 48 och 50, som avgränsar den andra sidan pà kanalen 70. I en sádan utföringsform, enligt figuren 7, skulle orienterings- apparaten 30 väsentligen bestà av en plan kropp 80 med utstickande gejder 36A och 38A, stänger 32A och 34A. avgränsas och med parallella Den genomgående kanalen skulle av gejderna 36A och 38A. 7A har den plana gejdelement 58A och 64A, nedre kanalen 46A. De parallella stängerna 32A och 34A Som framgår av figuren kroppen 80 uppstickande mellan vilka avgränsas den tillsammans med den plana kroppen 80 avgränsar flänskanalen 70. Utskottet 28 befinner sig även här i den nedre kanalen 46A. Figuren 7 visar också hur flera frán glidbanan 68 skulle vandra genom orienteringsapparaten förslutningar 20 som kontinueligt matas ut 30 och. bli korrekt orienterade, oavsett hur förslut- ningarna 20 var orienterade när de kom 511 i oriente- ringsapparaten 30.

I figurerna 8 - 10 visas en annan utföringsform av en apparat 160 för att orientera förslutningarna 20.

Orienteringsapparaten 160 är tyngdkraftsmatad sa att tyngden av förslutningarna 20 driver förslutningarna 20 genom apparaten 160 och orienterar förslutningarna 20 när de vandrar genom och när de lämnar apparaten 160.

Orienteringsapparaten 160 har en huvuddel 162, med en inmatningszon 164 och en utmatningszon 166. Huvuddelen 162 har en längdaxel 168 mellan in- och utmatnings- zonerna 164, 166. Mellan in- och utmatningszonerna 164, 166 bildar huvuddelen 162 första, andra och tredje 172 och 174. 172 och 174 har formats för att glidbart ta emot pipen mottagningskanalerna 170, Kanalerna 170, 118, flänsen 116 respektive orienteringsutskottet 132. 172, löper längs huvud- Den första och den andra kanalen 170, dvs kanalerna för' pipen resp flänsen, 10 15 20 25 30 35 -orienteringsutskottet 51 1 s 1: ._9_ .nu u' delen 162 och avgränsar relativt raka banor mellan in- och 11tmatningszonerna 164, 166. Av figuren 9 framgär tydligast att den första och den andra kanalen 170, 712 och bredd.

Bredden pá respektive kanal, MQ1 och MQ; är nagot större har väsentligen konstant tvärsnittsarea än bredden pä motsvarande del av förslutningen(dvs den första kanalens bredd Wu är nágot större än bredden WS pà pipen , och den andra kanalens bredd WC; är nagot större än bredden W; pá flänsen), vilket gör att för- slutningen 20 lätt kan glida eller vandra genom apparaten 160.

Tydligast framgár av figuren 8 att den tredje kanalen 174, en bana med en sned kant 176 fràn inmatningszonen 164, alltsa. orienteringsutskottets kanal, har och flera krökar, företrädesvis tvà, 178 och 180 mellan in- och utmatningszonerna 164, 166. I en utföringsform där kanalen 174 har tvá krökar har krökarna 178, 180 Kanalen 174 kan innefatta en eller flera ytterligare krökar, exempelvis den tredje kröken 182, vinklarna ca 90° respektive ca 80°. med syftet att förslutningarna 20 skall lämna apparaten parallellt med längdaxeln 168.

I figurerna 10A-E visas schematiskt hur en för- slutning 20 vandrar genom orienteringsapparaten 160.

Det beskrivningen att förslutningen 20 kommer att lämna framgàr tydligt av figurerna och den här orienteringsapparaten 160 med en framkant 138 som lämnar apparaten 160 först (riktad framàt) och en bakkant 140 som lämnar apparaten 160 sist (riktad bakat). Man kan notera att apparaten 160 har sin längdaxel 168 vertikalt eller nästan vertikalt. I den aktuella utföringsformen avviker längdaxeln 168 inte med mer än omkring 30° fràn vertikallinjen.

Figuren 10A visar en förslutning 20 pä väg genom apparaten 160. Pipen 118 befinner sig i pipkanalen 170, 116 sig i 172 132 utskotts- Förslutningen 20 avbildas med. bakkanten riktad Efterhand' som förslutningen 20 vandrar nedåt flänsen befinner flänskanalen och befinner sig i kanalen 174. 140 eller bakre framåt. kanten av förslutningen 20 10 15 20 25 30 35 s1a1~fk16 1? _ 10 _ utskottet 132 till anliggning mot någon av sidorna 183 i kanalen 174. Den genom apparaten 160 kan komma friktion som uppstår vid kontakten mellan utskottet 132 och kanalväggen 183 leder till att förslutningen 20 så att utskottet 132 förskjuts till att vara riktad bakåt. att vara riktad framåt när förslutningen 20 närmar sig börjar rotera, Framkanten 138 börjar _rotera till utmatningszonen 166.

Figuren l0B illustrerar att när förslutningen 20 har vandrat längre ned i apparaten 160 så börjar utskottet 132 anligga mot en vägg 184 som avgränsas av Tyngdkraftens uttryckt tyngdkraftens inverkan på förslutningens 20 tyngdpunkt den första kröken i utskottskanalen 174. inverkan på förslutningen 20, mer exakt (som vi i detta sammanhang kan anse ligger nära centrum för förslutningen 20), gör att förslutningen 20 roterar ytterligare med utskottet 132 som rotationstapp när detta ligger an mot väggen 184.

Som framgår av figuren 10C fortsätter förslut- ningen 20 att rotera, så att utskottet 132 släpper från väggen 184 och kommer in i den andra kröken 180 och därifrån till den vertikala eller nästan vertikala delen 186 av utskottskanalen 174. rotationen hos förslutningen 20 är en följd av tyngd- Den fortsatta kraftens inverkan på förslutningen 20 och utskottets 132 anliggning eller släpning mot sidorna 183 i kanalen 174.

I detta läge, som framgår av figurerna 10D-E, har förslutningen 20 roterats så långt att dess framkant 138 är riktad framåt och. dess bakkant 140 är riktad bakåt. Man bör observera att kanalbredderna VL; och MQ; hos kanalerna 170, 172 har givits sådana mått att när förslutningen 20 passerat den andra kröken 180 kan den inte fortsätta att rotera och därmed passera förbi det önskade läget med framkanten först. rätt framkanten 138 först ut ur apparaten 160, framkanten 138 riktad framåt.

Förslutningen 20 lämnar då apparaten 160 med orientering, med alltså med 10 15 20 25 30 35 s17¿1s¶ _11.. n ø ø u 1 Q a n ø o» Det framgar av figurerna att när en förslutning 20 kommer in i apparaten 160 med framkanten 138 riktad framàt, sá gäller ovanstående beskrivning, men att för- slutningen 20 kommer att rotera mindre än om förslut- ningen 20 kommer in i apparaten med bakkanten 140 riktad framát.

Figurerna 11 och 12 utföringsform 100 av Orienteringsapparaten. visar en alternativ Oriente- ringsapparaten 100 bestàr här av en huvuddel 102, med en inmatningszon 104 och en utmatningszon 106. Huvud- delen har en längdaxel 108 som sträcker sig mellan in- 106. En första, andra och tredje kanal 110, 112 och 114 löper i huvuddelen 102 mellan 104, 106.

Kanalerna 110, 112 och 114 är formade för att glidbart flänsen 116 respektive orienter- och utmatningszonerna 104, inmatnings- och utmatningszonerna ta emot pipen 118, ingsutskottet 132. Den tredje kanalen, alltsa utskotts- kanalen 114, 116, för att underlätta mottagandet av förslutningen 20 kan. utformas med ett trattformat inlopp in i apparaten 100.

Orienteringsapparaten 100 har en roterande cylinder 118 soul sitter 5. huvuddelen. 102, i förslut- ningarnas väg 20, mellan in- och utmatningszonerna 104, 106. Cylindern 118 roterar kring en axel A, och har företrädesvis tvá, varandra motstaende halv- 122, 122 har utformats för att minst en, cirkelformade vaggor 120, symmetriskt placerade kring axeln A. Vaggorna 120, ta emot förslutningen 20, kring dess pip 118, och leda förslutningen genom en vridning 180° frán inmatnings- till Cylindern 118 ligger i linje med och bryter den första och den andra 110, 112, och ligger som framgår av figuren 11 ovanför zonen 104 utmatningszonen 106. kanalen alltsa kanalerna för pipen och flänsen, den tredje kanalen 114, alltsa utskottskanalen. 112 utgör med Den första och den andra kanalen 110, bàda undantag för rotationen av och runt cylindern 118 en väsentligen rak väg genom apparaten, Den tredje kanalen 114 har 124, 126. enligt beskrivningen nedan. ett par av förgreningar Den första 10 15 20 25 30 35 T 161 _l2_ förgreningen 124 utgör en rak väg. Den andra förgreningen 126 följer en väg som viker av och återförenas, med en utåtriktad, bågformig avvikning, från den första kanaldelen, kring cylinderns periferi, och har i figuren betecknats 128. Den avvikande delen 128 av kanalförgreningen löper en sträcka som motsvarar ca 90° rotation av cylindern 118. avvikande kanaldelen 128 övergår i 130 till en inàtriktad, bågformig kanaldel 133, innebärande ett riktningsbyte, och denna kanaldel återförenas med den genomgående raka Den kanalen. Den àterförenande kanaldelen 133 går samman med den raka kanalen 124 i 134, motsvarande en rotation av cylindern 118 på omkring 90°.

Den tredje kanalen 114 har väsentligen två delar, en rak del 124 och en krökt del 126. Den krökta delen 126 har en del 128 som kröker avvikande utåt, och som vid 130 övergår i en inåt återförenande del 132, som i 134 förenas med den raka kanalen 124. drift har motsvarande sätt som utföringsformen 160, Under orienteringsapparaten 100, på se figurerna 12A-D, utformats för att glidbart ta emot en förslut- ning 20, vars utskott 132 styrs in i den tredje kanalen 114, ningen 20 när den lämnar apparaten 100 har sin framkant 138 riktad framåt.

Arbetssättet hos apparaten 100 kommer först att varvid förslutningen 20 riktas så att förslut- beskrivas med en förslutning 20 på väg in i apparaten 100 med sitt utskott 132 (dvs bakkanten 140) riktad bakåt. Som framgår av figuren 12A når förslutningen 20 Den tratt- formiga kanalinloppet 116 i kanalen 114 styr förslut- inmatningszonen 104 till apparaten 100. ningen 20 så att framkanten 138 på förslutningen 20 kommer först in i cylindern 118, varvid pipen 18 vilar i vaggan 120. Figuren 12A visar tydligast hur utskottet 132 är just i nivå med avvikningspunkten i den tredje kanalen 114. När cylindern roterar medurs förblir för- slutningen 20 stationär i förhållande till vaggan 120, och roterar medurs tillsammans med den roterande vaggan :unna 10 15 20 25 30 35 517¿16¶ šßïfiš<ß3.í" _13- 120. Efterhand utskottet 132 den avvikande vägen 128, se figuren 12B. som förslutningen 20 roterar följer Här, i det läge som avbildas i figuren 12B, anligger utskottet 132 mot kanalväggen vid övergången 130. När cylindern 118 fortsätter sin rotation medurs, tvingas utskottet 132 följa den avvikande vägen 133, och förslutningen 20 roterar nu moturs, enligt figuren l2C, i förhållande till vaggan 120 som fortsätter sin rotation. När vaggan 120 kommer i linje med utmatnings- zonen 106 har utskottet 132 riktats bakat, med förslut- ningens 20 framkant 138 riktad framàt mot utmatnings- zonen 106. När förslutningen 20 lämnar apparaten 100 blir det med framkanten 138 främst.

Figuren 13 visar apparaten 100 frán figuren 11, med en förslutning 20 pà. väg in i apparaten med sin bakkant 140 riktad framát. Förslutningen 20 kommer in i apparaten 100 och vandrar nedàt sà att pipen 118 hamnar i vaggan 120. I denna position är utskottet 132 i linje med axeln A. När vaggan 120 roterar förblir utskottet kvar i den raka kanaldelen 124 i den tredje kanalen 114, och fungerar som rotationstapp för förslutningen 20. Efterhand som vaggan 120 roterar vrids förslut- kring utskottet 132.

Sedan lämnar förslutningen 20 vaggan 120 och apparaten 100, med sin framkant 138 riktad framàt. vakuumhallaren 76, via ett tvärsnitt av ettymotháll 74 i en beslagsapplikator. En sàdan beslagsapplikator beskrivs i US-A-5 601 669.

Vakuumhàllaren 76 är sammanbyggd med mothället 74. Vakuumhállaren 76 bestar av en hàllarsko 77, en central vakuumkanal 82, en anslutningskanal 84 och ett ningen 20 180° med vaggan 120, Figuren 14 visar uttag 86 för anslutning till ett vakuumrör. Kanalerna 82 och 84 ingar i mothällets 74 huvuddel 90. Den ena änden av ett rör 92, ej avbildat, ansluts till uttaget 86, och den andra änden av röret 92 ansluts till en' källa 94 för lufttrycksreglering, ej avbildad. Tryck- regulatorn 94 kan skapa vakuum genom att luft sugs ut ur de olika kanalerna, men kan även köras ät andra hállet för att skapa förhöjt tryck i kanalerna. När ruin» 10 15 20 25 30 35 517i16¶ _ 14 _ vakuum läggs pá sugs luft genom röret 92 via kanalen 82 ut ur hàllarskon 77, som har en kanal 96 med öppningen 200, mot vilken en förslutning 20 kan fästas. När för- slutningen 20 har fastnat pà hállarskon 77 kan mot- hállet 74 utföra sin funktion enligt nagon av beskriv- ningarna i ovannämnda patentskrifter eller När mothàllet har flyttats till en behàllare reverseras tryckregulatorn 94, så att trycket tillämpningar. i kanalerna ökar och förslutningen "bläses loss" frän hällarskon 77, väsentligen samtidigt som förslutningen 20 fästs vid behållaren, ultraljudssvetsning eller antingen genom andra metoder smältsvetsning. Tidstyrningen av reverseringen av tryckregulatorn 94 styrs av en programmerbar logisk krets (PLC), som ocksa styr rörelsen hos mothállet och svetsanordningen.

Figurerna 15 - 17 visar utformningen av' hallar- skon 77 till vakuumhàllaren. Framsidan 201 pä hallar- skon 77 kan ha ett runtomlöpande spar 204 som omsluter en dyna 206 där öppningen 200 finns för att utöva vacuum. I dynan 206 kan även finnas flera kanaler 208 för mottagande av utskottet 28 när 20 hàlls fast av hàllarskon 77. vakuumhällaren i en förslutning Nedan beskrivs funktionen hos relation till hela apparaten 300.

Frán en inmatare 66 matas ett flertat förslut- ningar 20 via en glidbana 68 till en orienterings- apparat 30. I orienteringsapparaten 30 orienteras för- slutningarna 20 pà rätt sätt för montering pá en förpackning, oavsett vilken orientering förslutningarna 20 har när de när fram till orienteringsapparaten 30.

Tyngdkraften utnyttjas för orienteringen av förslut- ningen 20 under dess passage genonl kanalerna 40 - 46 och 70 i orienteringsapparaten 30 har förslutningen den oriente- orienteringsapparaten 30. I bottnen av ring som motsvarar att locket öppnas uppàt, om det är fraga om förslutning med gangjärnsledat lock. En för- slutning med annan typ av lock är orienterad med anpassning till sin öppningsmekanism. sàsom. »vara 10 15 20 25 s17~1sfi _15.. o o ~ . n | u n o ø 0- När förslutningen 20 intagit korrekt läge kan den mothàllet 74 för placering pà en förpackning eller behållare. Mothàllet 74 kan placera förslutningen 20 i en öppen förpackning, eller placera samverka med förslutningen 20 mot utsidan pa en försluten förpackning. Mothállet 74 kan placera förslutningen 20 i en öppen förpackning, eller sätta fast förslutningen pà utsidan av en försluten förpackning. Mothállet 74 kan samverka med förslutningen 20 via en tunga 72, eller om mothàllet 74 är i ett hállaren 76 enligt uppfinningen, kan det samverka. med stycke med vakuum- förslutningen 20 via en hàllarsko 77 med en öppning för anslutning till en tryckregulator 94 som kan utöva vakuum pá 'förslutningen 20 sà att den hàlls emot nallarskon 77 när max-mallen 74 flyttas. Mothallec 74 flyttas fràn en station för anfästning av en förslut- ning till ett läge där förslutningen 20 fästs pà förpackningen.

Om vakuumhàllaren 76 enligt uppfinningen används utövas ett vakuum pà förslutningen 20 så att denna hálls an emot mothàllet 74, och detta vakuum upprätt- hàlls tills förslutningen 20 har fästs permanent. vid förpackningen. En försluten förpackning 202 med fästad förslutning visas i figuren 18. Föreliggande uppfinning kan vara integrerad i en maskin för formning, fyllning och förslutning, eller vara placerade före eller efter förslutning till ett maskinen, för fästning av en förpackningsämne respektive en försluten förpackning.

Claims (11)

10 15 20 25 30 517s16¥ PATENTKRAV

1. I Apparat för orientering av en förslutning till en behållare, vilken förslutning är försedd med en fläns med en pip som sticker ut centralt i sidled placerad därpå och är koaxiell med flänsen, samt med ett orienteringsutskott som sticker ut àt motsatta hållet från flänsen, varvid orienteringsutskottet är smalare än flänsen, innefattande: en första och en andra gejd som avgränsar en utskottskanal, vilken utskottskanal har en inmatningsände och en utmatningsände och minst en krök däremellan som avgränsar ett stycke av kanalen som delvis sträcker sig allmänt sett vinkelrätt mot kanalens längdaxel; samt en flänskanal som avgränsas av flera längsgående stänger som minst sträcker sig längs hela den första och andra gejden och löper nära dessa, så att flänsen hålls kvar i denna flänskanal.

2. Apparat enligt kravet 1, även innefattande en plan kropp, varvid nämnda första och andra gejden sticker ut från denna plana kropp.

3. Apparat enligt kravet 1, där utskottskanalen innefattar en övre kanaldel med en första bredd, en mellandel med en andra bredd som är mindre än den första bredden, samt en nedre kanaldel med en tredje bredd som är mindre än den andra bredden.

4. Apparat enligt kravet 1, där den första gejden har ett första vinkelrätt gejdelement, ett första inàtgàende gejdelement, ett första utàtgàende gejdelement och ett första parallellt gejdelement.

5. Apparat enligt kravet 4, där den andra gejden har ett andra vinkelrätt gejdelement, ett andra inàtgàende gejdelement och ett andra parallellt gejdelement.

6. Apparat enligt kravet 1, där den första och den andra gejden vardera utgörs av en sammanhängande stäng. 10 15 20 25 30 sivsfst l?

7. Apparat enligt kravet 1, innefattande en tredje och en fjärde längsgående stång som är parallella med den första respektive den andra längsgående stången.

8. Apparat enligt kravet 1, även innefattande en vakuumhàllare som befinner sig i bottnen av orienteringsapparaten.

9. Apparat enligt kravet 1, där förslutningen har ett uppfällbart lock.

10. Förslutningsorienteringssystem för fästning av en orienteringskänslig förslutning på en behållare, innefattande: en orienteringskänslig förslutning med en fläns som har en första och en andra sida och en rak kant längs sin periferi, en pip som sticker ut från flänsens första sida och ett orienteringsutskott som sticker ut från flänsens andra sida; en orienteringsapparat; samt ett mothäll, k ä n n e t e c k n at a v a tt orienteringsapparaten innefattar: en första och andra gejd som avgränsar en utskottskanal, varvid denna utskottskanal har en inmatningsände och en utmatningsände, samt minst en krök däremellan som avgränsar ett stycke av kanalen som delvis sträcker sig allmänt sett vinkelrätt mot kanalens längdaxel; samt en flänskanal som avgränsas av flera längsgående stänger som minst sträcker sig längs hela den första och andra gejden och löper nära dessa, så att flänsen hålls kvar i denna flänskanal.

11. System enligt kravet 10, där orienteringsapparaten även innefattar en plan huvuddel, från vilken plana huvuddel den första och andra gejden sticker ut. 12 System enligt kravet 10, där nämnda utskottskanalen innefattar en övre kanaldel med en första bredd, en mellandel med en nedre kanaldel med en tredje bredd som är mindre än den andra bredden. S17“16t c ø n v o n g lö 13.' System enligt kravet 10, där den första gejden har ett första vinkelrätt gejdelement, ett första inàtgàende gejdelement, ett första utàtgàende gejdelement och ett första parallellt gejdelement.