SE516733C2 - Sätt och anordning för att skicka nätenhetsoperationer mellan nätenheter - Google Patents

Description

n »unc n 10 15 20 25 30 35 516 733 2 toder kan vara tillgängliga för att möjliggöra en smidig övergång i form av en mjuk handoff tvärs över skarven 200, följt av en övergång från den kodomvandlar-/urvals- enhet som är källa till den kodomvandlar-/urvalsenhet som är mål. Det inses av fackmannen på området att käll- och målkodomvandlarna kan vara placerade i närheten av var- andra i ett centralt stationsplatsschema eller placerade på avstånd från varandra i ett distribuerat stations- platsschema. När helst en övergång sker (dvs källcellen faller ur en mjuk handoff-förbindelse) skickas "ägarskapet" för samtalet till en av målcellernas styr- enhet och tillhörande kodomvandlar-/urvalsenhet. Målcel- lens styrenhet som tar emot ägarskapet blir då källcell- styrenhet och tar alla efterföljande beslut avseende mjuk handoff till den faller ur. Ägarrättsmetoder tenderar emellertid att förlita sig på en särskild systemarkitek- tur för att kunna användas. Dessutom tenderar ägarrätts- metoder att inte stämma överens med standarder för öppna gränssnitt, såsom det av Motorola föreslagna "A+-gräns- snitt" eller andra kommunikationsprotokollstandarder så- som IS-4l, vilken publicerades av Electronic Industries Association (EIA), 2001 Eye Street, N.W., Washington, D.C. 20006. Därför finns det ett behov av ett sätt att lösa problemen med kodomvandlarskarven 200, som kan an- vändas i standarder för öppna gränssnitt.

Sammanfattning av uppfinningen I ett radiokommunikationssystem som har en käll- och en màlkodomvandlare och en mobilkommunikationsenhet som inträder i en särskild kommunikationsmod är ett sätt och en anordning för att skicka kodomvandlaroperationer mel- lan käll- och målkodomvandlare som förknippas med mobil- kommunikationsenheten åstadkomna. Detta uppnås genom om- vandling av nedlänksinformation från målkodomvandlaren från en första informationstyp till en andra informa- tionstyp och omvandling av upplänksinformation från mål- kodomvandlaren från en andra informationstyp till en första informationstyp i källkodomvandlaren. Dessutom be- o~ - ann »»;,| 10 15 20 25 30 35 516 735 3 stäms tiden för att skicka de kodomvandlaroperationer som förknippas med mobilkommunikationsenheten mellan käll- och màlkodomvandlaren. Därefter meddelas käll- och màl- kodomvandlarna tiden för att skicka kodomvandlaroperatio- nerna. När de har meddelats förbikopplas steget för om- vandling av nedlänksinformationen så att nedlänksinforma- tion av en första typ från källkodomvandlaren tillförs màlkodomvandlaren vid nämnda tid. Vidare omvandlas upp- länksinformation i màlkodomvandlaren från den andra in- formationstypen till den första informationstypen vid nämnda tid. Dessutom övervakas upplänksinformation av den andra typen för en övergång till den första typen av upp- länksinformation, med början vid nämnda tid i källkodom- vandlaren. Som gensvar på övergången till den första ty- pen av upplänksinformation i källkodomvandlaren förbi- kopplas steget för omvandling av upplänksinformationen så att upplänksinformation av den första typen från màlkod- omvandlaren inte omvandlas. Vidare övervakas nedlänks- information av den andra typen för en övergång till den första typen av upplänksinformation, med början vid nämnda tid i màlkodomvandlaren. Som gensvar på övergången omvandlas nedlänksinformationen från den första typen till den andra typen i màlkodomvandlaren.

Kort beskrivning av ritningarna Fig 1 är ett blockschema som visar tre alternativa, föredragna utföringsformer av uppbyggnaden av kommunika- tionssystemsnätenheter i enlighet med föreliggande upp- finning.

Fig 2 är ett schema över cellulär täckning i ett kommunikationssystem som arbetar enligt någon av de i fig l visade, alternativa, föredragna utföringsformerna.

Fig 3 är ett blockschema som visar ett exempel på en nedlänksoperation i ett kommunikationssystem i enlighet med någon av de i fig 1 visade, alternativa, föredragna utföringsformerna.

Fig 4 är ett blockschema som visar ett exempel på en upplänksoperation i ett kommunikationssystem i enlighet nupnn 10 15 20 25 30 35 516 733 4 med någon av de i fig 1 visade, alternativa, föredragna utföringsformerna.

Detaljerad beskrivning I fig 1 visas tre alternativa, föredragna utförings- former av uppbyggnaden av en kommunikationssystemsnäten- het enligt föreliggande uppfinning. Kodomvandlar-/väljar- enheten (dvs en nätenhet) är en nyckelkomponent i ett DS- CDMA-system, och säljare är alla intresserade av att le- verera denna utrustning inbäddad i sin egen systemarki- tektur. strukturerna A, B och C) Det antas att likartade arkitekturer (exempelvis har denna utrustning antingen fysiskt tillordnad mobiltjänstväxeln (MSC) (t ex kodom- vandlare 100), eller fysiskt placerad mellan basstations- styrenheten (BSC) och nämnda MSC (exempelvis kodomvand- lare 102 och 104). Denna utrustningsfunktion styrs emel- lertid logiskt av nämnda BSC. Vidare kan en specifik kod- omvandlar-/väljarenhet inte styras av fler än en BSC. I den följande beskrivningen avser hänvisningar till en käll-BSC den BSC som styr den aktiva kodomvandlar-/väl- jarenheten. Det kan då sägas att denna käll-BSC har ägar- skapet över samtalet, vilket innebär att dess kodomvand- lar-/väljarenhet är den styrande punkten för all kommuni- kation BSC till mobilenhet (t ex handoff-styrning). Ägar- skapet över ett samtal kan förbli hos nämnda käll-BSC till dess att det inte finns några fler pilotkanaler un- der dess domän som mobilenheten önskar att hålla i sin aktiva styrkanalsuppsättning eller i sin kanditatstyrka- nalsuppsättning. Vid en lämplig tidpunkt kommer käll-kod- omvandlaren att försöka att överlämna ägarskapet till en målcell i en mål-BSC, som väljs av nämnda käll-BSC.

Det underliggande syftet med det följande förfaran- det för att skicka "samtals"-ägarskap mellan kodomvand- lare är att åstadkomma en bättre, mindre restriktiv algo- ritm än den kända tekniken för att understödja en mängd olika systemuppbyggnader, och att göra det på ett sätt som kan beskrivas och inbegripas i en "open standard in- terface specification" (dvs "gränssnitt A+").

Tre möjliga 10 15 20 25 30 35 516 733 5 uppbyggnader visas i fig l, som åskådliggör förloppet av steg som är nödvändiga för varje uppbyggnad för att flyt- ta och definiera om användningen av kodomvand- lar-/väljarenheter som är involverade i "samtalet" och av de landkretsar som bär taltrafik för samtliga i samtalet involverade kanaler.

Konfigurationerna A och B anordnar kodomvandlare-/- väljarenheten 102 eller 104 fysiskt mellan nämnda BSC och MSC. Konfiguration C anordnar kodomvandlar-/väljarenheten 100 fysiskt som ett tillägg till nämnda MSC. I samtliga konfigurationer styrs kodomvandlar-/väljarenheten logiskt av nämnda BSC. Fig 1 visar flera steg under övergången från käll-kodomvandlar-/väljarenheten till mål-kodomvand- lar-/väljarenheten. Dessa steg framväxer som ett resultat av de under denna procedur vidtagna åtgärderna.

En översikt av proceduren beskrivs enligt följande.

I steg 1 släpper käll-BSC 110 den sista cellen under sin domän från mjuk-handoff-kopplingen via en intern mjuk- handoff-släpprocedur, inser att de återstående cellerna i mjuk-handoff-kopplingen ligger under mål-BSC 106, och be- stämmer att en släppkällprocedur är lämplig. I slutet av detta steg håller käll-kodomvandlar-/väljarenheten 104 inte längre på med att lyssna på/välja källkanalen. I steg 2 väljer nämnda käll-BSC 110 en övergångstid för att förflytta ägarskapet över samtalet och kodomvandlar-/väl- jarstyrningen av mobilkopplingen till nämnda mål-BSC 106.

Nämnda käll-BSC 110 sänder ett meddelande om mjuk-hand- off-släppkälla till nämnda mål-BSC 106 via den MSC 108 "som innehåller en kretsidentitetskod för den existerande mjuk-handoff-kopplingskretsen, vilken kommer att användas som en PCM-förbikopplingskrets för att temporärt trans- portera PCM mellan käll-kodomvandlaren 104 och mål-kod- omvandlaren 114, och en kodomvandlar-handoff-tid för övergången. Om nämnda mål-BSC 106 accepterar ägarskapet och väljer att fortsätta mjuk-handoff-kopplingen så kom- mer den att sända ett handoff-kvittensmeddelande till nämnda MSC 108. Denna kodomvandlar-handoff-tid bestäms 10 15 20 25 30 35 516 733 6 med utgångspunkt i den största nätfördröjningen för att leverera kodomvandlar-omkopplingstiden till mål-kod- omvandlare-/väljarenheten 114. Leveransen av kodomvand- lar-omkopplingstiden kan vara inom bandet (såsom en ägar- rättslösning) eller utom bandet i ett "gränssnitt A+"- protokoll, men utom bandet erbjuder den mest systemobero- ende lösningen. En minsta fördröjningstid kan behöva vara en ny, ändringsbar parameter som används för att bestämma en lämplig kodomvandlar-omkopplingstid eftersom tillver- karfördröjningar i kommunikationssystemet kan skilja sig åt. Övergàngstiden överförs till käll-kodomvandlar- /väljarenheten 104. Nämnda mål-BSC 106 överför också denna övergångstid till mål-kodomvandlar-/väljarenheten 114. Nämnda MSC 108 kommer att reservera en mål-PSTN- landkrets för nämnda mål-BSC 106 för att därefter ansluta PSTN-anslutningen 116 också. Vanligtvis kommer detta att vara målsidan av den existerande mjuk-handoff-kretsen.

Följaktligen är målsidan hos PCM-förbikopplingskretsen och den krets som reserveras av nämnda MSC 108 för mål- PSTN-anslutningen vanligtvis desamma. I steg 3 har kod- omvandlar-handoff-tiden anlänt och ägarskapsövergången har skett. Käll-kodomvandlar-/väljarenheten 104 är emel- lertid fortfarande fysiskt sett en del av det existerande samtalet, eftersom den överför PCM mellan nämnda MSC 108 och nämnda mål-BSC 106 via PCM-förbikopplingskretsen. Vid denna tidpunkt sänds ett handoff-klar-meddelande från nämnda mål-BSC till nämnda MSC som signalerar att käll- kodomvandlar-/väljarenheten nu kan släppas från samtalet.

Innan den sänder handoff-klar (endast för konfigura- kan det bli nödvändigt för nämnda mål-BSC 106 (TPC) länksgrenen som utgörs av nämnda MSC:s 108, nämnda mål- tionen B) att ansluta en tredje-part-konferens mellan ned- BSC:s 106 landkrets, nedlänkövergàngstrunken från nämnda käll-BSC 110 och den förkodomvandlade nedlänksgrenen till mobilstationen 112. Nedlänksgrenen från nämnda MSC har vilo-pulskodmodulering (PCM), medan nedlänksgrenen från källan har PCM från det allmänna telefonnätet 116 (PSTN). .w- u-u 10 15 20 25 30 35 516 733 ;¶ä¥:¿mvümvÉïï?" . . n n . n n ø a - | ø n ø nu 7 PCM är utsändningsupplänk till nämnda MSC 108 och nämnda käll-BSC 110.

I ett steg 4 (visas ej) omkopplar nämnda MSC 108 PSTN-anslutningen 116 från käll-landkretsen till mål- landkretsen. Nämnda MSC 108 sänder nollställ-kommando- meddelanden till nämnda käll-BSC 110 och nämnda mål-BSC 106 vid behov för att instruera nämnda käll-BSC 110 och mål-BSC 106 att frigöra särskilda oanvända landresurser. Övergången är nu fullgjord med käll-kodomvandlar-/väljar- enheten 104 borttagen. Nämnda TPC i nämnda mål-BSC 106 (i konfigurationen B) kan också frigöras efter en fördröj- ning, i stället för som svar på ett meddelande.

Mellan stegen 2 och 3 anländer kodomvandlar-omkopp- lingstiden och flera händelser måste ske för att överföra "samtals"-ägarskapet. Notera först att kodomvandlarna 104 och 114 måste ha tillgänglig systemtid. När kodomvandlar- omkopplingstiden inträffar väntar käll-kodomvandlar-/väl- jarenheten 104 på nästa 20-millisekunders (ms) ramgräns för "Qualcomm code excitation linear prediction" (QCELP) (dvs en typ av talkodningsram som används i IS-95), och vid den tidpunkten förbikopplar käll-kodomvandlaren 104 omedelbart nedlänks-PCM till mål-kodomvandlaren 114. På upplänkssidan måste käll-kodomvandlaren 104 övervaka den inkommande informationsbitströmmen under en förutbestämd tidsperiod eller till dess att käll-kodomvandlaren 104 känner igen övergången från QCELP-ramarna till PCM-sam- pel, och vid den tidpunkten stoppa upplänkskodomvandlar- processen fràn QCELP till PCM, för att därigenom förbi- koppla upplänks-PCM direkt till PSTN 116. Denna över- gångstid för upplänkskodomvandling kräver att käll-kodom- vandlaren 104 kopplar om från 1, 2 eller 3 inkommande vä- gar med 15 kilobitar per sekund (kbps) till en enda in- kommande väg med 64 kbps. 16-kbps-vägarna kan vara, men behöver inte vara, delfrekvensvägar. Fig 4 åskådliggör några av käll-BSC-kraven för en övergång.

När kodomvandlar-omkopplingstiden inträffar inväntar mål-kodomvandlar-/väljarenheten 114 nästa 20 ms QCELP- annan 10 15 20 25 30 35 | n o c » | Q o a » oo ramgräns, och vid den tidpunkten kodomvandlar mål-kodom- vandlaren 114 omedelbart upplänks-QCELP till PCM. På ned- länkssidan måste kodomvandlaren 114 övervaka bitströmmen under en förbestämd tidsperiod eller till dess att kodom- vandlaren 114 känner igen övergången från QCELP-ramar till PCM-sampel, och påbörjar vid den tidpunkten ned- länkskodomvandlarprocessen från PCM till QCELP för ut- sändning till varje mjuk-handoff-anslutning för detta "samtal". Denna övergångstid för nedlänkskodomvandling kräver av mål-kodomvandlaren att denna kopplar om från 1, 2 eller 3 inkommande, 16 kbps vägar till en enda, inkom- mande väg med 64 kbps. Vägarna med 16 kbps kan, men behö- ver inte, vara delfrekvensvägar. Fig 3 åskådliggör detta krav.

Genom de ovan beskrivna procedurerna är ett förfa- rande åstadkommet för upprätthållande av en mjuk-handoff- övergång tvärs över en skarv med en arkitekturellt obero- ende övergång rörande "samtals"-ägarskap (dvs övergång rörande "samtals"-styrning från en kodomvandlar-/väljar- enhet till någon annan). Förfarandet utnyttjar existe- rande handoff-procedurer som är tillgängliga i IS-95 och som i sin tur minimerar nätsignaleringen. Dessutom låter sig förfarandet lånas för användning i en standard med öppet gränssnitt (exempelvis "gränssnitt A+"), eftersom det är ett arkitekturellt oberoende förfarande. Det inses att nätenheter också kan konfigureras i ljuset av det ovan beskrivna förfarandet.

De häri beskrivna principerna kan sammanfattas en- ligt följande. I ett radiokommunikationssystem som har en käll-kodomvandlare 104 och en mål-kodomvandlare 114 och en mobilkommunikationsenhet 112 som inträder i en viss kommunikationsmod är ett förfarande åstadkommet för att skicka kodomvandlaroperationer mellan käll-kodomvandlaren 104 och mål-kodomvandlaren 114, vilka förknippas med mo- bilkommunikationsenheten 112. Detta skickande av kod- omvandlaroperationer tar sin början med omvandling av nedlänksinformation från mål-kodomvandlaren 104 från en anno; 10 15 20 25 30 35 516 733 9 första informationstyp (PCM) till en andra informations- typ (QCELP) och omvandling av upplänksinformation från mål-kodomvandlaren 104 från en andra informationstyp (QCELP) till en första informationstyp (PCM), i käll-kod- omvandlaren 104. Vidare bestäms en särskild tid för att skicka kodomvandlaroperationerna, som förknippas med mo- bilkommunikationsenheten 112, mellan käll-kodomvandlaren 104 och mål-kodomvandlaren 114. Käll-kodomvandlaren 104 och mål-kodomvandlaren 114 meddelas den särskilda tiden för att skicka kodomvandlaroperationerna. Vid den sär- skilda tidpunkten förbikopplas omvandlingen av nedlänks- informationen så att nedlänksinformationen av en första typ (PCM) från käll-kodomvandlaren 104 matas till mål- kodomvandlaren 114. Dessutom omvandlas, vid den särskilda tidpunkten, upplänksinformation i mål-kodomvandlaren 114 från den andra informationstypen (QCELP) till den första informationstypen (PCM). Med början vid den särskilda tidpunkten övervakar också käll-kodomvandlaren 104 upp- länksinformation av den andra typen (QCELP) för en över- gång till den första typen av upplänksinformation (PCM).

Som gensvar på övergången till den första typen av upp- länksinformation (PCM) i käll-kodomvandlaren 104 förbi- kopplas omvandlingen av upplänksinformationen så att upp- länksinformation av den första typen (PCM) från mål-kod- omvandlaren 114 inte omvandlas. Vidare övervakar mál-kod- omvandlaren 104, med början på den särskilda tidpunkten, nedlänksinformation av den andra typen (QCELP) för en övergång till den första typen (PCM) av nedlänksinforma- tion. Som gensvar på övergången till den första typen (PCM) av nedlänksinformation i mål-kodomvandlaren 114 om- vandlas nedlänksinformationen från den första typen_(PCM) till den andra typen (QCELP) i mål-kodomvandlaren 114.

Dessa steg för att skicka kodomvandlaroperationer utförs med hjälp av en logisk förbindelse mellan käll-kodomvand- laren 104 och mål-kodomvandlaren 114. Den logiska förbin- delsen kan bildas av en operativ koppling mellan åtmins- tone två av de följande systemenheterna, som innefattar: n an. u 10 15 20 25 30 35 a n c ø n . n a n n nu 516 733 10 käll-kodomvandlaren, mål-kodomvandlaren, en första mobi- litetshanterare, en första basstationsstyrenhet, en andra basstationsstyrenhet, en första kommunikationsväxel, en andra kommunikationsväxel, och ett allmänt telefonnät.

Förfarandet för att skicka kodomvandlaroperationer kan även innefatta att skicka styrinformation till mål- kodomvandlaren 114 som anger att mål-kodomvandlaren 114 skall ta över kommunikation med mobilkommunikationsenhe- ten 112. Som gensvar pà att mål-kodomvandlaren 114 tar emot styrinformation för att ta över kommunikation med mobilkommunikationsenheten 112 frigörs käll-kodomvandla- ren 104 från kommunikation med mobilkommunikationsenheten 112.

På samma sätt kan även förfarandet för att skicka kodomvandlaroperationer innefatta att skicka styrinforma- tion till käll-kodomvandlaren 104 som anger att käll-kod- omvandlaren 104 skall upprätthålla kommunikation med mo- bilkommunikationsenheten 112. Som gensvar på att käll- kodomvandlaren 104 tar emot styrinformation för att upp- rätthålla kommunikation med mobilkommunikationsenheten 112 lämnas mål-kodomvandlaren 114 i sitt ursprungliga operationstillstånd (t ex i en förbikopplingsmod) beträf- fande kommunikation med mobilkommunikationsenheten. Även om uppfinningen har beskrivits och åskådlig- gjorts med en viss grad av särskiljning är det underför- stått att föreliggande åskådliggörande av utföringsformer endast har gjorts i exemplifierande syfte och att många ändringar i arrangemanget och kombinationen av delar lik- som steg kan utföras av fackmannen på området utan någon avvikelse från uppfinningens tanke och ram såsom de defi- nieras i patentkraven. Exempelvis har nätenhetsoperatio- nerna beskrivits i samband med en kodomvandlar-handover- operation. Det inses emellertid av fackmannen på området att läran enligt föreliggande uppfinning enkelt kan an- passas för användning i andra typer av nätenhetsoperatio- ner, såsom processer för diversitetskombinering och kom- munikationslänkskryptering. Vidare kan käll- och mål- -o- n g n ø o n n . n n n n n Q n a ao av: 516 735 ll nätenheterna vara andra enheter än kodomvandlare, såsom mobilitetshantare, basstationsstyrenheter, kommunika- tionsnätsväxlar, eller lokaliseringsregister. Slutligen skulle radiokommunikationskanalen alternativt kunna vara en elektronisk databuss, en trådlinje, en optisk fiber- länk, en satellitlänk eller vilken som helst annan typ av kommunikationskanal.

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 516 733 12 n o u ø u a . o o c ; | n n o nu PATENTKRAV

1. Förfarande för att skicka nätenhetsoperationer, i ett radiokommunikationssystem som har en käll- och en mål-nätanordning och en mobilkommunikationsenhet som in- träder i en viss kommunikationsmod, mellan käll- och mål- nätanordningarna, vilka förknippas med mobilkommunika- tionsenheten, k ä n n e t e c k n a t av stegen att: (a) omvandla en första informationsform till en andra form i käll-nätanordningen; (b) meddela käll- och mål-nätanordningarna att ope- rationer som förknippas med mobilkommunikationsenheten kommer att skickas vid en särskild tidpunkt; (c) förbikoppla steget att omvandla informationen så att den första informationsformen matas till mål-nät- anordningen vid den särskilda tidpunkten; (d) övervaka inkommande information för att finna den första formen av inkommande information, i mål-nät- anordningen; och (e) omvandla den första informationsformen till den andra formen i mål-nätanordningen, som gensvar på närva- ron av den första formen av inkommande information i mål- nätanordningen.

2. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e - t e c k n a t av att steget att övervaka innefattar att utföra en algoritm som väljs ur en grupp bestående av: att detektera en förändring i innehållet i den inkommande informationen och övervaka tills en vänttid löper ut.

3. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e - t e c k n a t av att en kommunikationsriktning för in- formationen väljs ur en grupp som består av en upplänks- radiokommunikation och en nedlänksradiokommunikation.

4. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e - t e c k n a t av att mål- och käll-nätanordningarna är belägna nära varandra. 10 15 20 25 30 35 o o o o ø a u n o ø o. 516 735 13

5. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e - t e c k n a t av att varje nätanordning väljs ur en grupp som består av: en kodomvandlare, en mobilitetshan- terare, en basstationsstyrenhet, en kommunikationsnäts- växel, och ett lokaliseringsregister.

6. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e - t e c k n a t av att kommunikationsmoden väljs ur en grupp som består av: en mod för handoff mellan regionala enheter, en mod för diversitetskombinering, och en mod för kommunikationslänkskryptering.

7. Nätanordning för användning i ett radiokommunika- tionssystem som gör det möjligt att skicka en nätanord- ningsoperation mellan en käll- och en mål-nätanordning som förknippas med en mobilkommunikationsenhet, k ä n - n e t e c k n a d av: (a) informationsomvandlarorgan för omvandling av en första informationsform till en andra form; (b) meddelandeorgan för att meddela mål-nätanord- ningen att operationer som förknippas med mobilkommunika- tionsenheten kommer att skickas vid en särskild tidpunkt; och (c) förbikopplingsorgan, som operativt kopplar till nämnda informationsomvandlarorgan och nämnda meddelar- organ, för förbikoppling av informationsomvandlarsteget så att den första informationsformen matas till mål-nät- anordningen vid den särskilda tidpunkten;

8. Nätanordning enligt patentkrav 7, k ä n n e - t e c k n a t av att en kommunikationsriktning för in- formationen väljs ur en grupp som består av: en upplänks- radiokommunikation och en nedlänksradiokommunikation_

9. Nätanordning enligt patentkrav 7, k ä n n e - t e c k n a t av att nätanordningen väljs ur en grupp som består av: en kodomvandlare, en mobilitetshanterare, en basstationsstyrenhet, en kommunikationsnätväxel och ett lokaliseringsregister.

10. Nätanordning enligt patentkrav 7, k ä n n e - t e c k n a t av att nätanordningsoperationen väljs ur 10 516 733 " 14 en grupp som består av: handoff mellan regionala enheter, diversitetskombinering och kommunikationslänkskryptering.

11. ll. Nätanordning enligt patentkrav 7, k ä n n e - t e c k n a t av övervakningsorgan för övervakning av inkommande information för att finna den första formen av inkommande information; och av att informationsomvandlar- organet vidare är styrbart för omvandling av den första informationsformen till den andra formen i nätanord- ningen, som gensvar på närvaron av den första formen av inkommande information i den övervakade, inkommande in- formationen. o annu-o