SE515752C2 - Direktåtkomst i OFDM-system - Google Patents

Description

35 mottagaren kombineras komplementär FFT-databehandling med Viterbi-dekodning i demoduleringsstadiet. Detta säkerställer att den totala bitfelsnivän blir mycket lag. Denna speciella variant av OFDM är känd som CD OFDM (Code Division Orthogonal Frequency Division Multiplex).

För enkelhetens skull används i denna specifikation begreppet OFDM bàde för FD OFDM och CD OFDM, sàvida inte speciell referens görs till antingen FD OFDM eller CD OFDM .

Användning av frekvensdelad OFDM (FD OFDM) i upplänken av ett multiaccess-system kräver att alla mobila stationer uppfyller kraven pá ortogonalitet mellan underbärfrekvenser i tids- och frekvensdomänen.

Användningen av FD OFDM kräver sàlunda en direktàtkomstteknik som ej stör ortogonaliteten mellan underbärfrekvenser. Eftersom tidssynkronisering är väsentlig om ortogonalitet skall bibehállas mellan underbärfrekvenser, är det viktigt att fördröjningsskillnaden mellan en mobil station och en basstation beräknas under ett direktátkomstprotokoll.

I ett direktàtkomstprotokoll sänder en mobil station en känd signalsekvens till en basstation. Basstationen kan làsa till den kända sekvensen, detektera den och beräkna tidsfördröjningen. Enligt den föreliggande uppfinningen kan direktátkomstfrekvensen upprepas cykliskt och kan omfatta en m-sekvens, en Gold-sekvens, eller en fyrfassekvens med goda korskorrelationsegenskaper som moduleras pà underbärfrekvensen i frekvensdomänen.

Direktàtkomstsekvensen sänds utan skyddsgap.

Direktátkomstsekvensen kan moduleras pà alla underbärfrekvenser, eller alternativt endast pá valda underbärfrekvenser. Alternativt kan direktàtkomstsekvensen moduleras pà alla 10 15 25 30 35 underbärfrekvenser, men vissa underbärfrekvenser kan sändas med högre effekt än andra.

Multi-access radiotelefonisystem är naturligtvis väl kända, t.ex. GSM-systemet i vilket ett flertal mobila stationer betjänas via ett flertal basstationer anslutna till en kommunikationsinfrastruktur för styrning av individuella kommunikationer och väljande väg för sàdana kommunikationer via ett landbaserat nätverk, t.ex. ett PSTN. Alla sàdana system kräver ett protokoll för direktätkomst eller procedur. Användningen av OFDM för sádana system är alltsa känd. Emellertid medför kraven pá OFDM med avseende pà underbärfrekvensortogonalitet speciella problem. Den föreliggande uppfinningen föreslar en lösning pá dessa problem.

PCT patentansökan WO 95/07581 beskriver en metod att synkronisera en OFDM QAM- eller QPSK-mottagare när den först slas pà. Signalstyrkan sätts pà noll för del av synkroniseringssymbolen. Under den àterstàende delen av symbolen moduleras symbolen med en frekvens som har optimala autokorrelerande egenskaper. Uppfinningen pàstàs kräva endast en symbol för synkronisering.

US patent 5,228,025 avslöjar en metod för synkronisering för användning i OFDM-system. Vissa underbärfrekvenser utesluts eller reduceras i styrka i underbärfrekvens- rastret. Metoden används vid sändning av digital data i multipelkanaler, i synnerhet radio (program) (broadcasting), och synkroniseringsmönstret repeteras.

PCT patentansökan WO 92/16063 avslöjar ett OFDM-system för sändning och mottagning av digital data i tidsmultiplexerade kanaler. Varje OFDM-ram inkluderar frekvensreferenssymbol för synkronisering av en mottagare med en sändare. 25 30 35 Synkroniseringstekniker som används i OFDM- och TDMA- system avslöjas ocksà i de följande dokumenten: US Patent 5,l9l,576; PCT patentansökan WO 93/ll616; Europeiska patentansökan O,549,445 Al; och Europeiska patentansökan O,608,024 Al.

Inget av de nämnda tidigare dokumenten avslöjar användningen i ett digitalt radiotelefonisystem av ett protokoll för direktàtkomst i vilket en direktátkomst- sekvens kan repeteras cykliskt för att underlätta anslutning av en mobil station till en basstation vid anropsinitiering eller handover av anrop.

Enligt en första aspekt pà den föreliggande uppfinningen tillhandhálles ett protokoll för direktàtkomst för användning i ett multi-access digitalt radiokommunikationssystem som har ett flertal mobila stationer och ett flertal basstationer och som använder OFDM som en upplänk mellan en mobilstation och en basstation i vilken en mobilstation sänder en direktàtkomstsekvens, karakteriserad av att nämnda mobila station cykliskt repeterar nämnda direktàtkomstsekvens.

Företrädesvis använder nämnda upplänk FD OFDM.

Företrädesvis lyssnar nämnda mobilstation efter en PICH sänd av nämnda basstation, nämnda PICH, OFDM-symbol som sänds av nämnda basstation, och efter detektering av synkronierar nämnda mobila station till och nämnda mobila station lyssnar till en BCH för en direktátkomstsekvens och ett underbärfrekvensnummer tilldelad en AGCH och sänder sedan nämnda direktàtkomstsekvens pá en direktátkomstkanal och, efter sändning av ett flertal cykler av nämnda direktàtkomstsekvens, kontrollerar nämnda mobila station .. -~.~u 30 35 (Fl _,-Ä L? ~._;¿ C- TO direktàtkomstsekvens, kontrollerar nämnda mobila station AGCH för att avgöra om nämnda basstation har gett nämnda mobila station access eller ej.

Företrädesvis sänds nämnda direktätkomstsekvens med en effekt som bestäms av datan i AGCH-kanalen och, om nämnda mobila station ej fàr access till nämnda basstation, sänder nämnda mobila station pà nytt nämnda direktátkomstsekvens med högre effekt. I Företrädesvis hissar nämnda basstation, vid detektering av nämnda direktàtkomstsekvens, en upptagetflagga i nämnda BHC genom att ta bort direktàtkomstsekvensen frán nämnda BHC, och nämnda basstation sänder "timing advance"-information pä AGCH:n och nämnda mobila station justerar sin "timing advance" i enlighet med nämnda sända data, och nämnda mobila station sänder ytterligare en direktátkomst med en ny direktätkomstsekvens för att verifiera "timing advance" av nämnda mobila station.

Företrädesvis sänder nämnda basstation, vid mottagning av nämnda direktàtkomstsekvens, ett kvitto pá nämnda AGCH tillsammans med data som informererar nämnda mobila station vilka underbärfrekvenser som skall användas för DICH och DCCH, ett godtyckligt valt nummer som "ekas" av basstationen, för att och nämnda mobila station sänder sedan för att identifiera den mobila stationen, förhindra datakollisioner.

Nämnda direktàtkomstsekvens kan vara en m-sekvens.

Alternativt kan nämnda direktàtkomstsekvens vara en Gold-sekvens.

Alternativt kan nämnda direktátkomstsekvens vara en fyrfassekvens med goda korskorrelationsegenskaper. »n-fl nu 15 30 35 Q? _.,Ä Un <1 CW ßå Nämnda direktätkomstsekvens kan appliceras pà alla underbärfrekvenser som finns tillgängliga.

Alternativt kan vissa underbärfrekvenser, dedicerade till nämnda direktatkomstkanal, pà vilken nämnda direktatkomstsekvens appliceras, sändas med en högre effekt än andra underbärfrekvenser, pà vilka nämnda direktàtkomstsekvenser ocksa applicerats.

Alternativt kan nämnda direktàtkomstsekvens appliceras endast pá vissa underbärfrekvenser dedicerade till nämnda direktàtkomstkanal.

Underbärfrekvenser dedicerade till nämnda direktàtkomstkanal kan vara ojämnt fördelade i avständ till varandra.

Nämnda direktàtkomstsekvens kan repeteras cykliskt utan nàgot skyddsgap mellan symboler; alla andra kanaler som bär modulerad data, sàsom BCH och DICH, kan inkludera skyddsgap mellan symboler.

Nämnda skyddsgap kan ha en varaktighet som star i ett heltalsförhällande till varaktigheten av en symbol i nämnda direktàtkomstkanal.

En basstation kan reagera pa en direktàtkomstsekvens som sänds av en mobil station om, och endast om, nämnda direktàtkomstsekvens detekteras i átminstone tva pà varandra följande dataramar.

Enligt en andra aspekt pá den föreliggande uppfinningen tillhandahàlles ett mobilradiotelekommunikationssystem omfattande ett flertal basstationer, ett flertal mobila stationer och användning av OFDM för upplänkar mellan mobilstationer och basstationer, karakteriserat av att vn» m... 20 25 30 35 "å ...i nämnda mobilradiotelekommunikationssystem är anordnat att arbeta med ett direktátkomstprotokoll som angetts i de föregàende textstyckena.

Enligt en tredje aspekt pà den föreliggande uppfinningen tillhandahàlles en metod att mäta prestandan hos en direktatkomstsekvens, lämplig för användning med ett direktàtkomstprotokoll som visats ovan, karakteriserad av att en signal genereras genom att modulera en direktàtkomstsekvens som testas pa ett flertal underbärfrekvenser och sedan utsätta nämnda signal för IFFT-databehandling, signal, utsättande nämnda signal för en införande ett tidsskift i nämnda multivägsmodellbehandling för att simulera fördröjningsspridning och doppler-shift, och överförande nämnda signal till en mottagare i vilken nämnda direktàtkomstsekvens detekteras och "timing advance" beräknas.

Störningar kan päföras nämnda signal efter det att nämnda signal har varit föremål för nämnda flervägs modellbehandling (multi path model processing).

Enligt en fjärde aspekt pà den föreliggande uppfinningen tillhandahàlles en apparat för mätning av prestanda pà en direktàtkomstsekvens, lämplig för användning med ett direktàtkomstprotokoll som visats ovan, karakteriserat av att nämnda apparat inkluderar IFFT-anordningar för inverterad fourier transformeringsbehandling (inverse fourier transform processing) av en signal omfattande en direktàtkomstsekvens som skall testas, där nämnda signal moduleras pà ett flertal underbärfrekvenser; tidskiftanordning för att införa ett slumpmässigt tidsskift, med en likformig fördelning över varaktigheten av en symbol, i signalen; modellanordningar för att pá nämnda signal simulera 30 35 effekterna av fördröjningsspridning och doppler-skift; och mottagningsanordning för att detektera nämnda direktàtkomstsekvens och beräkna "timing advance".

Störningsgenererande anordning kan tillhandahållas för att tillföra störningar till nämnda signal efter det att nämnda signal har passerat genom nämnda modellanordning.

Enligt en femte aspekt pà den föreliggande uppfinningen tillhandahàlles ett mobilradiotelekommunikationssystem omfattande ett flertal basstationer och ett flertal mobila stationer och användande av FD OFDM för upplänkar mellan mobilstationer och basstationer, och användande av ett direktàtkomstprotokoll i vilket en mobil station sänder en direktàtkomstsekvens, karakteriserat av att: - nämnda mobila station lyssnar efter en PICH sänd av nämnda basstation; - efter detektering av nämnda PICH synkroniserar nämnda mobila station till OFDM-symboler sända av nämnda basstation, och nämnda mobila station sänder sedan direktàtkomstsekvens pa en direktàtkomst- kanal; - nämnda mobila station lyssnar pà en BHC efter en direktàtkomstsekvens som är ledig och ett underbärfrekvensnummer till en AGCH; - efter sändning av ett flertal cykler av nämnda direktàtkomstsekvens kontrollerar nämnda mobila station en AGCH för att fastslà om nämnda basstation har gett nämnda mobila station access eller ej; 10 25 30 35 nämnda direktätkomstsekvens sänds med en effekt som bestäms av data pá AGCH-kanalen; om nämnda mobila station ej ges access till nämnda basstation, sänder den mobila stationen pá nytt direktátkomstsekvens med högre effekt; vid detektering av nämnda direktátkomstsekvens hissar nämnda basstation en upptagetflagga i BCH:n genom att ta bort nämnda direktátkomstsekvens fràn nämnda BCH; nämnda basstation sänder "timing advance"- information pà AGCH:n; nämnda mobila station justerar "timing advance" enligt nämnda sända data; nämnda mobila station sänder ytterligare en direktátkomst med en ny direktàtkomstsekvens för att verifiera "timing advance"-justering av nämnda mobila station; vid mottagning av nämnda nya direktatkomst- sekvens sänder nämnda basstation ett kvitto pà nämnda AGCH tillsammans med data som informerar nämnda mobila station om vilka underbärfrekvenser som kommer att användas för en DICH och DCCH; nämnda mobila station sänder sedan ett slumpmässigt valt nummer som "ekas" av basstationen för att identifiera mobilstationen för att förhindra datakollision; och nämnda mobila station repeterar cykliskt nämnda direktátkomstsekvens.

Utförandeformer av uppfinningen kommer nu att beskrivas med hjälp av exempel med referenser till bifogade figurer, där: 10 15 20 25 30 35 Figur 1 illustrerar energispektrat hos en första typ av direktátkomstkanal.

Figur 2 illustrerar energispektrat hos en andra typ av direktatkomstkanal.

Figur 3 illustrerar impulsresponsen hos ett matchat filter för en m-sekvenslängd pà 511.

Figur 4 illustrerar impulsresponsen hos ett matchat filter för en m-sekvenslängd pà 31 fylld med nollor till en längd av 511, med dedicerade underbär- frekvenser med samma fyllning.

Figur 5 illustrerar impulsresponsen hos ett matchat filter för en m-sekvenslängd pá 31 fylld med nollor till en längd av 511, med dedicerade underbar- frekvenser pà samma avstånd.

Figur 6 illustrerar förhållandet mellan informationskanalen (DICH) och direktátkomstkanalen.

Figur 7 illustrerar en anordning för miljömässig simulering av ett OFDM-system till vilket den aktuella uppfinningen hänför sig.

Figur 8 illustrerar tätheten i ett störnings- spektrum för störningar av typ "punctuated noise". 10 30 35 H 3 '""' ~ 515 752 Figur 9 illustrerar en direktátkomstkanal använd för simulering.

Figur 10 illustrerar effekterna av en direktátkomstkanaltyp när det gäller prestandapoäng.

Figur 11 illustrerar inverkan av kanalfrekvensrespons pà en direktàtkomstkanal.

Figur 12 och 13 illustrerar prestandan hos ett direktàtkomstprotokoll enligt den föreliggande uppfinningen.

Figur 14 och 15 illustrerar sannolikheten av att en mobil station bryter ortogonaliteten användande ett direktàtkomstprotokoll enligt den föreliggande uppfinningen.

Ett stort antal förkortningar används i beskrivningen av utförandet av den föreliggande uppfinningen. För att assistera läsaren ges nedan en ordlista över de viktigaste termerna och förkortningarna som används i denna patentspecifikation.

ACA: Adaptiv kanalallokering (Adaptive Channel Allocation) AGCH: Kanal som beviljats access (Access Grant Channel).

BHC: Sändningsstyrkanal (Broadcast Control Channel), ibland även förkortad BCCH.

BS: Basstation (Base Station).

C-time: Korrelationstid (Correlation Time).

W 20 25 30 35 CD-OFDM: Koddelnings OFDM (Code Division OFDM) COFDM: Kodad OFDM (Coded OFDM).

CODIT: Koddelad testbädd (Code Divided Testbed) - begrepp fràn ett Race II-projekt.

DCCH: Dedicerad styrkanal (Dedicated Control Channel).

DICH: Dedicerad informationskanal (Dedicated Information Channel).

FD-OFDM: Frekvensdelnings OFDM (Frequency Division OFDM).

FFT: Fast Fourier Transform Gold code: Psuedo~slumpmässig sekvens med làg ömsesidig korskorrelering, definierad av R. Gold 1967, GSM: En europeisk standard för digital mobil cellulär radiotelefoni.

IFFT: Inverterad Fast Fourier Transformering (Inverse Fast Fourier Transform). m-sequence: Maximal längdsekvens (Maximum Lenght Sequence).

MS: Mobil station (Mobile Station).

OFDM: Ortogonal frekvensmultiplexering (Orthogonal Frequency Division Multiplex). 30 35 PICH: Pilotkanal (Pilot Channel).

PSTN: Publikt telefonnät (Public Switched Telephone Network).

QAM: Kvadraturamplitudmodulering (Quadrature Amplitude Modulation).

QPSK: Kvadraturfasskiftsnyckling (Quadrature Phase Shift Keying).

RA: Direktàtkomst (Random Access).

RACH: Direktàtkomstkanal (Random Access Channel).

SCH: Synkroniseringsskanal (Synchronization Channel).

SNR: Signal/störningsförhállande (Signal to Noise Ratio) TA: "Timing advance".

TDMA: "Time Division Multiple Access".

U/I: Användare/störningsförhàllande (User to Interference Ratio).

Ett godtyckligt accessprotokoll enligt den föreliggande uppfinningen kommer nu att beskrivas med referens till en uppkoppling av ett anrop. En liknande procedur kan naturligtvis användas vid handover av anrop mellan basstationer. Initialt lyssnar en mobil station efter PICH som sänds av basstationen. PICH:en ger basstationen i kombination med SCH:n, får den mobila stationen att synkronisera till OFDM-symboler som identifiering och, 15 25 30 35 u... .- o _ 14 Il *"' ~ 515 752 sänds av basstationen. Den mobila stationen mäste dä synkroniera med BCH:n sä att den kan erhälla information om vilken direktàtkomstsekvens den skall använda och vilka underbärfrekvenser som skall användas av AGCH. Den mobila stationen sänder sedan direktátkomstsekvensen och ökar uteffekten enligt effektstyrningsinformation sänd av basstationen över AGCH:n. Den mobila stationen sänder 25 konsekutiva direktàtkomstsekvenser, kontrollerar AGCH:n för att se om direktàtkomst har getts och, om inte, ökar uteffekten och försöker igen. Den initiala uteffekten pá direktátkomstkanalen baseras pà den mottagna effekten frán basstationen, tillsammans med viss marginal. Varaktigheten av 25 konsekutiva direktätkomstsekvenser är 5 ms.

När basstationen detekterar direktàtkomstkanalen hissas en upptagetflagga pà BCH:n genom att direktátkomstkoden tas bort frán BCH n. Basstationen sänder "timing advance"-information pà AGCH:n. Den mobila stationen justerar sedan tidsfördröjningen enligt TA-informationen och sänder en ny direktátkomstsekvens för att verifiera den justerade tidsfördröjningen. Basstationen sänder ett kvitto pà AGCH:n om korrekt TA-information använts.

Basstationen informerar den mobila stationen om vilka underbärfrekvenser den mobila stationen skall använda för DICH:n och motsvarande DCCH. Den mobila stationen sänder sedan ett slumpmässigt valt nummer som "ekas" av basstationen, och används för att identifiera den mobila stationen och eliminera eventuella kollisionsproblem.

Tre olika typer av direktàtkomstprotokoll kan användas.

Alla dessa kan baseras pá en m-sekvens, mappad pà underbärfrekvenser i frekvensdomänen. Varje underbärfrekvens överför en fyrfas konstellation (QPSK).

Samma m-sekvenser används för att forma I- och Q- komponenterna hos OFDM-signalen (I-komponenten är infas- X0 15 20 30 35 15, 515 752 ningskomponenten och Q-komponenten är kvadraturfaskompo- nenten). De goda autokorrelationsegenskaperna hos m- sekvenserna gör dem lämpliga för användning i direktàtkomstprotokoll.

Andra möjliga sekvenser är Goldsekvenser, eller fyrfassekvenser med goda korskorreleringsegenskaper. I själva verket kan det finnas fördelar med att använda de senare tvá sekvenserna i vissa system.

De tre typerna av direktatkomstkanaler är häri betecknade Typ l, Typ 2 och Typ 3.

En Typ 1 direktàtkomstkanal har direktátkomstsekvensen pà alla tillgängliga underbärfrekvenser. m-sekvensen har en längd av Sll symboler. Denna Typ av direktátkomstkanal arbeter med en mycket lág SNR sä att direktàtkomsten inte stör annan trafik.

En Typ 2 direktátkomstkanal är lik en Typ l direktátkomstkanal i det att m-sekvensen är placerad pà alla underbärfrekvenser. Emellertid är vissa av underbärfrekvenserna dedicerade till direktatkomstkanalen, är ej tillgängliga för andra användare, och använder en högre effekt.

En Typ 3 direktatkomstkanal använder endast dedicerade underbärfrekvenser för direktàtkomstsekvensen. Som i Typ 2 direktàtkomstkanal är dedicerade underbärfrekvenser ej tillgängliga för andra användare, sà SNR:en kommer att bli avsevärt bättre. m-sekvensen kommer emellertid att bli mycket kortare eftersom endast ett begränsat antal underbärfrekvenser är allokerade till direktátkomstkanalen.

Spektra av Typ l och Typ 2 direktàtkomstkanaler visas i Figur l respektive 2. Spridning av direktàtkomst- 25 30 35 ..A; .=. s i - v n s i = f: L n n 116: e e» af~ vn nu L!!! 515 752 sekvensen över alla underbärfrekvenser i Typ l och 2 direktàtkomstkanaler underlättar beräkningen av "offset"-tiden för en känd sekvens som är dränkt i störningar. Typen och längden pá sekvensen är en avgörande faktor för SNR:en. Eftersom direktàtkomstkanalen kommer att tolka andra användares information som störningar, och vice versa, bör effektförhàllandet mellan användarna och direktátkomstkanalen vara sä stort som möjligt, sä att direktàtkomstkanalen inte interfererar med normal trafik.

Avståndet mellan till direktátkomstkanal dedicerade underbärfrekvenser är kritisk för utförandet av Effekten av underbärfrekvensvalet för direktàtkomstkanalen vid beräkningen av "time offset". beräkning av "time offset" visas i Figur 3 till 5. Figur 3 motsvarar en full längd, 511, m-sekvens, medan Figur 4 och 5 motsvarar en m-sekvens med en längd av 31 med påfyllning av nollor till en längd av 511. I Figur 4 varierar underbärfrekvensavstandet mellan underbärfrekvenser dedicerade till direktàtkomstkanalen, medan i Figur 5 underbärfrekvensavständet mellan underbärfrekvenser dedicerade till direktátkomstkanalen är detsamma, dvs dedicerade underbärfrekvenser är jämnt fördelade över OFDM-rastret. När de dedicerade underbärfrekvenserma är lika fördelade uppstàr en tvetydighet när det gäller "time offset", som framgàr av Figur 5. Valet av en lämplig separation mellan underbärfrekvenserna dedicerade till direktátkomst- kanalen minimerar denna tvetydighet, vilket framgár av Figur 4.

Innan direktátkomstsekvensen utsätts för IFFT i sändaren, fylls nollor pà i sekvensen för att generera 20 30 35 ' " ' ' ' 1! I lvrn x"ø|| z: Q »I _, .

IE 17 ' 515 752 en 1024 punkters rad. Detta band begränsar direktátkomstkanalen, se Figur 1 och 2.

Direktàtkomstsekvensen repeteras cykliskt utan nagot skyddsgap. Alla andra kanaler, t.ex. BCH och DICH, förmedlar modulerad information, som inkluderar ett skyddsgap mellan tecknen, se Figur 6. En fördelaktig egenskap hos den cykliskt repeterade, bandbegränsade, direktàtkomstsekvensen är att ortogonaliteten upprätthàlles och det är därför enkelt att beräkna den "time offset" som fördröjningsskillnaden kräver.

Förhållandet mellan varaktigheten hos direktàtkomstkanalen och varaktigheten av skyddstiden bör vara ett heltal, N, sà att direktátkomstkanalen kommer att synkroniseras till alla andra kanaler var Nzte OFDM-symbol, se Figur 6, dvs ett heltalsförhàllande existerar mellan varaktigheten av ett skyddsgap och varaktigheten av en OFDM-symbol i direktàtkomstkanalen.

Tvá viktiga parametrar för att bedöma prestandan hos ett direktàtkomstprotokoll är sannolikheten för inträffandet av en falsk detektering av en direktàtkomstsekvens och misslyckande med att detektera en korrekt direktàtkomst- sekvens. En direktátkomstsekvens sägs ha detekterats när en basstation korrekt identifierar att en mobil station har sänt en direktàtkomstsekvens. En mobil station maste ocksá mäta utbredningsfördröjningen i en mottagen direktàtkomstsekvens, här kallad beräkning. Detektering och beräkning utförs i tva olika grenar av en mottagare, se Figur 7.

Ett falskt larm definieras som detektering av en direktatkomstsekvens när ingen sadan sekvens har sänts av nàgon mobil station i den cell som betjänas av basstationen. Falskt larm kan orsakas av: l0 30 35 r : Åå 515 752 - detektering av en direktàtkomstsekvens sänd av en mobil station i en angränsande cell, eller - bakgrundsstörningar som felaktigt tolkas som en direktátkomstsekvens.

Det första fallet ovan kan anses vara osannolikt, och sannolikheten kan ytterligare reduceras genom att kräva tvà godtyckliga accessförsök med användande av olika direktàtkomstsekvenser.

I det andra fallet är sannolikheten för ett falskt larm sannolikheten att vita Gauss-störningar tolkas som en direktàtkomstsekvens. Baserat pà anordningen beskriven med referens till Figur 7, kan signalenergin som kommer in i detektorn skrivas som: n E=;:|x@i*j'xLiP 'Ä n =;:XÉi*;:Äš¿ u -1 zn -1 där Xmi, XLi E NflLULoch är de verkliga och imaginära delarna av störningarna i underbärfrekvens i; n är antalet underbärfrekvenser dedicerade till direkt- àtkomstkanalen; DKOJM är vita Gausstörningar med ett nollmedelvärde och standardavvikelse G.Eæt sista steget tas i antagandet att alla störningar är okorrelerade, Xi E bKO,G). Det kan visas att E E X2 med M=2n graders frihet, dvs E har en "Chi square distribution", se J.G. :vv-u- 20 30 35 1:9 i 515 752 Proakis "Digital Communications", Mc Graw-Hill 2nd ed, 1989, vilket ger E{E} = och i fallet när m är jämnt m.oz = 2.n.o¿ där FE (y) är sannolikheten för värdet y och FE är den sannolika densitetsfunktionen för E. .<-X-1* 2.0* Sannolikheten för ett falskt larm, PFA, SOlTl Pm = P(E>K.E{E}) - kan nu beräknas 1 - P(11:z1<.2.11.01) =1-1=,<1<.2.11. 021 8-1 =e-K.n_ 2 RIO J. k! .(K.n)* där K är det antal gànger en signal mäste överstiga den normala störenenerginiván, och k är summeringsvariabeln.

Sannolikheten för ett falskt larm för olika värden pà K och n framgàr av följande tabell: u m3 n=s n=1o n=1s n=31 u 1<=2 111111* 212111* 111111* 111111* 111111* u 1<=3 1131112 151111* 112111* 111111* 215111" u-evw. 15 30 35 a e; i t a v v »f p eu i 1 i ' 20' 515 752 Användningen av K=2 och 31 dedicerade underbärfrekvenser ger en sannolikhet för falskt larm pà 4,99xlO'5, vilket motsvarar ett falskt larm var 40:e sekund (GSM tillàter ett falskt larm var 23:e sekund). Denna sannolikhet kan reduceras drastiskt om g successiva ramar maste uppfylla detekteringskriterierna. Om dessa händelser kan anses oberoende är frekvensen av falska larm: _.. I FEL: R" Användningen av K=2 och g=2 skulle ge en frekvens av falsklarm pà 2,49xl0°11, vilket motsvarar ett falsk larm var 13:e vecka.

Sannolikheten för en korrekt direktàtkomst defineras som sannolikheten för detektering av direktàtkomst och beräknande av "timing advance"-informationen. Denna sannolikhet är svär att beräkna, sa den mäste uppskattas med hjälp av en simulering. Antag att: - A är händelsen av en korrekt detektering; och - B är händelsen av en korrekt beräkning av "timing advance".

Sannolikheten för ett korrekt direktatkomstförsök kan uttryckas som p1(,4na)=P(A) .P(B|A) där sannolikheterna P(A) och P(B|A) är lätta att mäta i en simulering. van-a 30 35 . .. v, f: n ff »I r a rf o få g i ii . . _. .-| -r«. ' **' t . . g 2'1 515 752 f I Signaleringsprotokollet kräver tvá successiva direktàtkomstförsök. Dessa tva försök kan antas vara oberoende, även om den lilla tidsdifferensen mellan försöken antyder att de ej är oberoende. Om emellertid det första direktátkomstförsöket lyckas, är det sannolikt att nästa också kommer att lyckas, eftersom det endast kommer att vara smà förändringar i kanalen.

Ett värsta fall kan da anses som tva oberoende försök, vilket kan skrivas som Pm=z>1 (Ana) .P2 (Ana) = (Ptafla) P Ett speciellt problem inträffar när basstationen detekterar direktätkomst men inte kan utföra en korrekt 'timing advance'-beräkning. I CODIT behandlas detta som ett falskt larm, men detta kan inte göras i OFDM-fallet eftersom ett fel i "timing advance'-informationen kommer att leda till förlorad ortogonalitet i den mobila stationen och detta komer att skapa stockning för andra användare. Lösningen finns i signaleringsprotokollet, (direktàtkomstprotokollet) tidigare beskrivet, vilket kräver en ytterligare direktatkomst att sändas för att kontrollera "timing advance'-beräkningen. Detta kommer inte att bryta ortogonaliteten. Sannolikheten för stockning kan dá beräknas som sannolikheten för att tva (oberoende) successiva godtyckliga accessförsök där detektering lyckas men beräkning misslyckas. Alla andra fall leder ej till förlust av ortogonalitet eftersom ingen överföring tilläts frán den mobila stationen. Med användning av samma variabler som tidigare kan denna sannolikhet skrivas som PfPLAJïPU) .P(A,I'BZ) .Pgmml där Éx är den komplementära händelsen i direktátkomst nummer x och Paflml är sannolikheten av tva successiva vuu-ø 15 30 35 , » .., . . _ .f _ x a > . -- _ . . . I 22= : 4. .. .s n: 515 75 beräkningar som ej avviker mer än ett halvt skyddsgap i vardera riktningen, vilket tycks vara en rimlig tolerans. Värdet pá Pamml är svàrt att kalkylera eller beräkna. Om det antas att det är en enhetlig fördelning av beräkningarna och att skyddsgapet är ungefär 10% av OFDM-ramen, då är Pequal = 0,10; den sista ekvationen kan dä skrivas som P,= (ma) -Pwm ) 2 . Pmfl där P(A B) är sannolikheten av ett korrekt godtyckligt accessförsök.

Prestandan hos olika direktaccessprotokoll kan mätas med hjälp av apparaten som visas i Figur 7. Denna apparat simulerar en mobilradiokanal med snabb fading (fast fading) vilket motsvarar en makrocellmiljö.

Fördröjningsspridningen är ungeför 10% av C-tiden och max. dopplerspridning är vald till omkring 2% av underbärfrekvensens bandbredd. Direktátkomstsekvensen är allokerad till underbärfrekvenser enligt det direktàtkomstprotokoll som testas, för att forma en signal som underkastas IFFT. Ett tidsskift införs sedan i signalen för att simulera utbredningsfördröjningen mellan den mobila stationen och basstationen. Ett slumpmässigt tidsskift med en enhetlig fördelning över varaktigheten av en OFDM-symbol används under varje direktátkomstförsök. Fördröjningsspridning och doppler- skift simuleras med användning av en 100-tap multivägsmodell motsvarande en Jake-modell, se W.C.

Jakes et al.; "Microwave Mobile Communications", John Wiley & Sons, New York 1974. Slutligen adderas störningar till signalen. »nuva- 10 20 25 30 35 ä! š; a; o s »,' » .;, , 515 752 v» av v » ~ w o De störningar som används i simuleringen kallas "ideligen avbrutna störningar" (punctuated noise). De bestàr av tva komplexa komponenter definierade av tvà parametrar U/I och SNR. Spektraltätheten hos "punktuated noise" illustreras i Figur 8. Det bör uppmärksammas att parametrarna SNR och U/I ej är effektspektraltätheten, utan parametrar som används för att beräkna _ spektraltätheten. Observera att det finns en nivà pà bakgrundstörningar som definerieras av SNR, och en störningsnivà som representeras av störningar som genereras av andra användare av systemet och som definieras U/I. "Punctuation"-draget i störningsspektrat kommer endast upp när en underomgàng av tillgängliga bärfrekvenser dediceras till direktätkomstkanalen, som i fallet med Typ 2 och Typ 3 direktátkomstkanaler. Andra användare kommer ej att använda dedicerade underbärfrekvenser, sá de enda störningar som kommer upp pä dessa underbärfrekvenser kommer att vara bakgrundsstörningar. Om det antas att det finns ett stort antal användare pá systemet, kan U/I-störningar approximeras som komplexa Gauss-störningar. Under simuleringar används en normal trafikbelastning och andra användare antas belägga 37% av underbärfrekvenserna, slumpmässigt valda.

Mottagaren illustrerad i Figur 7 har tvá grenar, en för tidsberäkning och den andra för direktätkomst- detektering.

"Timing advance"-beräknaren använder ett matchat filter implementerat i frekvensdomänen. För att reducera störningsinterferensen används en integrator för att integrera över ett antal direktätkomstramar. Typiskt kan integrationen utföras över 24 OFDM-symboler. Detta motsvarar en tidsperiod av mellan 2,5 ms och 5 ms, med -..-ø 10 20 25 30 35 515 752 en C-tidsvaraktighet mellan 100 us och 200 us, vilket representerar en rimlig integrationstid i en mobil "A Physical Mobile Radio Channel Model", IEEE Transactions Vehicular Technology, Vol. 40, No 2, May 1991, pp 472-482. kanal; se R. Braun & U. Dersh, Mottagarens detekteringsgren plockar ut de underbärfrekvenser som är dedicerade till _ direktàtkomstkanalen och beräknar den totala energin.

Direktàtkomstkanalen kommer att detekteras om energin överstiger den normala energiniván vid K tillfällen. De följande 25 energivärdena sparas, eftersom direktàtkomsten kommer att sluta nagonstans i detta fönster. Den sista ramen som uppfyller detekteringskriterat används för "timing advance"- beräkning. Denna procedur garanterar att tidsberäkning utförs pà en ram vid slutet av direktàtkomstproceduren, när störningar har minskats genom integration.

Vid fastställande av prestandan hos olika direktatkomstprotokoll är nyckelparametrar sannolikhet för detektering, beräkning av "timing advance", och frekvens av falsklarm.

Sambandet mellan fördelning av dedicerad underbärfrekvens och prestanda är pä intet sätt enkelt.

För direktátkomstkanaler av Typ l och Typ 2 mäste flera simuleringar utföras för att bestämma ett bra mönster för de dedicerade underbärfrekvenserna. För att jämföra de olika mönstren kan ett poängsystem i vilket poängen definieras som det högsta värdet i impulsresponsen dividerat med det näst högsta värdet. Den totala energin i direktàtkomstkanalerna mäste upprätthàllas pa samma nivà sà att poäng mellan olika direktàtkomstkanaler kan jämföras rättvist. u-. von 15 20 30 35 'i - f . , z å ' i 5 à g 5 1 ' e v = _ ; g 1 , , 515 752 Figur ll illustrerar effekten av antalet underbärfrekvenser vid poängsättningen. Det framgàr att direktàtkomstkanaler av Typ 2 alltid överträffar direktàtkomstkanaler av Typ 3, pá grund av de längre m- sekvenser som används i Typ 2 direktàtkomstkanaler. För stora antal dedicerade (till direktátkomstkanalen) underbärfrekvenser är det liten skillnad mellan prestandan hos Typ 2 och Typ 3 direktàtkomstkanaler.

Naturligtvis konvergerar báde Typ 2 och Typ 3 direktätkomstkanaler i Typ l direktatkomstkanal när 511 dedicerade underbärfrekvenser används.

Ett annat problem man möter vid val av mönster för dedicerade underbärfrekvenser för Typ 2 och Typ 3 direktätkomstkanaler uppstár om en mängd information är koncentrerad till ett smalt frekvensband. Om det finns ett "dip" i kanalfrekvensresponsen pà ett sádant band kommer det att leda till en mycket kraftig förlust av information i direktàtkomstkanalen, vilket i sin tur kommer att göra detektering och beräkning omöjlig. Detta problem inträffar endast i samband med en Typ 3 direktátkomstkanal och illustreras i Figur 10. Det är sàledes viktigt att, vid en Typ 3 direktàtkomstkanal, välja ett mönster av underbärfrekvenser utspritt över det tillgängliga OFDM-frekvensrastret.

När endast ett begränsat antal underbärfrekvenser väljes har en Typ 2 direktàtkomstkanal utpräglat bättre prestanda än en Typ 3 direktátkomstkanal. Det är liten skillnad mellan prestanda för Typ 1 och Typ 2 direktátkomstkanal. Injektion av energi i en Typ 2 direktátkomstkanal ökar detekteringssannolikheten; basstationen behöver endast kontrollera uteffekten pá det matchade filtret när det finns en avsevärd effektökning pä de dedicerade underbärfrekvenserna. g F. . är , _._, , , VT , , 25 » « . .. .. =, l w-.snp- lO 15 30 35 äßf 515 752 Det finns ingen enkel lösning när det gäller valet av antalet underbärfrekvenser dedicerade till direktatkomstkanalen. Det kan vara fördelaktigt, se beskrivningen avseende sannolikheten för falsklarm, att använda mycket fa underbärfrekvenser dedicerade till direktatkomstkanalen, i kombination med vissa krav pa "successiva ramar". Detta kommer emellertid att göra "timing advance"-beräkningen mindre exakt, beroende pa tvetydighet om vilken ram som skall användas i beräkningen. Å andra sidan tar ett stort antal dedicerade underbärfrekvenser en massa kapacitet i ansprak bade i termer av bandbredd och signalinformation. Användningen av 31 underbärfrekvenser tycks representera en acceptabel kompromiss, när den arrangeras i det underbärfrekvensmönster som illustreras i Figur 9.

Simuleringar som använder apparaten illustrerad i figur 7 har bekräftat teoretiska beräkningar om sannolikhet för falsklarm.

Prestandan för direktatkomstprotokollet hos den föreliggande uppfinningen illustreras i Figurerna 12 och 13. Figur 13 visar att direktatkomstprotokollet kan arbeta vid mycket lagt U/I. De laga sannolikheterna för U/I beror pa problem i tidsberäkningen.

Detekteringssannolikheten gar aldrig under 99,3% i simuleringen. Figur 12 visar att prestanda är mycket beroende av SNR. Simuleringen visar att "drop" vid lag SNR huvudsakligen beror pa detekteringsprocessen som är beroende av U/I.

Sannolikheten för stockning som ett resultat av brytning av ortogonalitet illustreras i Figurerna 14 och 15. v-n-vn 515 752 Simuleringar utförda pá Typ l, Typ 2 och Typ 3 direktàtkomstkanaler visar att en Typ 2 direktátkomstkanal representerar ett speciellt fördelaktigt protokoll, som gör det lätt att detektera och att beräkna tidsfördröjníngen mellan en mobil station och en basstation utan att störa ortogonalitet.

Utförandet av en Typ 3 direktàtkomstkanal kan förbättras genom användning av en equaliser som implementeras i frekvensdomänen. -..-

Claims (26)

lå PATENTKRAV. 5 1 5 7 5 2

1. Ett direktàtkomstprotokoll för användning i ett multi-access digitalt radiokommunikationssystem som har ett flertal mobila stationer och ett flertal basstationer och som använder OFDM som en upplänk mellan en mobil station och basstation i vilket en mobil station sänder en direktåtkomstsekvens, k a r a k t e r i s e r a t av att nämnda mobila station cykliskt repeterar nämnda direktåtkomstsekvens. varvid nämnda upplänk utnyttjar FD OFDM.

2. Ett direktàtkomstprotokoll enligt patentkrav 1, k a r a k t e r i s e r a t av att nämnda mobila station lyssnar efter en PICH sänd av nämnda basstation, och efter detektering av nämnda PICH, nämnda mobila station synkroniserar till OFDM-symboler sända av nämnda basstation, att nämnda mobila station lyssnar till en BCH för en direktåtkomstsekvens och ett underbärfrekvensnummer för en AGCH och sedan sänder nämnda direktåtkomstsekvens på en direktåtkomstkanal och, efter sändning av ett flertal cykler av nämnda direktåtkomstsekvens, nämnda mobila station kontrollerar nämnda AGCH för att fastställa om nämnda basstation har gett nämnda mobila station access eller ej.

3. Ett direktàtkomstprotokoll enligt patentkrav 2, k a r a k t e r i s e r a t av att nämnda direktåtkomstsekvens sänds med en effekt som bestäms av data på AGCH-kanalen och av att om nämnda mobila station ej ges access till nämnda basstation, nämnda mobila station på nytt sänder direktåtkomstsekvens med högre effekt.

4. Ett direktátkomstprotkoll enligt något av patentkraven 1 eller 3, k a r a k t e ri s e r a t av att, vid detektering av nämnda direktåtkomstsekvens, nämnda basstation hissar en upptagetflagga i nämnda BCH genom att ta bort nämnda direktåtkomstsekvens från nämnda BCH, av att nämnda basstation sänder ”timing advance"-information på AGCH:n, av att nämnda mobila station justerar sin timing advance" enligt nämnda sända data, och av att nämnda mobila station sänder ännu en direktätkomst med en ny direktåtkomstsekvens för att verifiera "timing advance"-justeringen av nämnda mobila station.

5. Ett direktàtkomstprotokoll enligt patentkrav 4, k a r a kt e r i s e r a t av att, vid mottagning av nämnda nya direktåtkomstsekvens, nämnda basstation sänder en kvittens på nämnda AGCH tillsammans med data som informerar nämnda mobila station om vilka underbärfrekvenser som kommer att användas för en DICH och DCCH, och av att nämnda :ft 515 752 mobila station sedan sänder ett slumpmässigt valt nummer som ”ekas” av basstationen, för att identifiera den mobila stationen, för att förhindra datakollisioner.

6. Ett direktåtkomstprotokoll enligt något av föregående patentkrav, k a r a k t e r i s e r a t av att nämnda direktåtkomstfrekvens är en m-sekvens.

7. Ett direktåtkomstprotokoll enligt något av patentkraven 1 till 6 k a r a k t e r i s e r a t av att nämnda direktåtkomstsekvens är en Gold-sekvens.

8. Ett direktåtkomstprotokoll enligt något av patentkraven 1 till 6, k a r a k t e r i s e r a t av att nämnda direktåtkomstsekvens är en fyrfas-sekvens med goda korskorreleringsegenskaper.

9. Ett direktåtkomstprotokoll enligt något av föregående patentkrav, k a r a k t e r i s e r a t av att nämnda direktåtkomstsekvens appliceras på alla tillgängliga underbärfrekvenser.

10. Ett direktåtkomstprotokoll enligt patentkrav 9, k a r a k t e r i s e r a t av att vissa underbärfrekvenser, dedicerade till nämnda direktàtkomstkanal, på vilken nämnda direktåtkomstsekvens är applicerad, sänds med högre effekt än andra underbärfrekvenser, på vilka nämnda direktåtkomstsekvens också är applicerade.

11. Ett direktåtkomstprotokoll enligt något av patentkraven 1 till 9, k a r a kt e r i s e r a t av att nämnda direktåtkomstsekvens är applicerad endast på vissa underbärfrekvenser dedicerade till nämnda direktåtkomstkanal.

12. Ett direktåtkomstprotokoll enligt något av patentkraven 10 eller 11, k a r a k t e r i s e r a t av att underbärfrekvenser dedicerade till nämnda direktätkomstkanal är ojämnt fördelade i avstånd till varandra.

13. Ett direktåtkomstprotokoll enligt något av föregående patentkrav, k a r a k t e r i s e r a t av att nämnda direktåtkomstsekvens repeteras cykliskt utan något skyddsgap mellan symboler, och av att alla andra kanaler som förmedlar modulerad data, såsom BCH och DlCH, inkluderar skyddsgap mellan symboler . ßö 515 752

14. Ett direktåtkomstprotokoll enligt patentkrav 13, k a r a k t e r i s e r a t av att nämnda skyddsgap har en varaktighet som ståri ett heltalsförhållande till varaktigheten av en symbol i nämnda direktåtkomstkanal.

15. Ett direktåtkomstprotokoll enligt något av föregående patentkrav, k a r a kt e r i s e r at av att en basstation reagerar på en direktåtkomstsekvens som sänds av en mobil station om, och endast om, nämnda direktåtkomstsekvens detekteras i åtminstone två konsekutiva dataarmar.

16. Ett mobilradiotelekommunikationssystem omfattande ett flertal basstationer, ett flertal mobila stationer och som använder OFDM som upplänkar mellan mobila stationer och basstationer, k a r a k t e r i s e r a t av att nämnda mobila radiotelekommunikationssystem är anordnat att arbeta med ett direktåtkomstprotokoll enligt något av patentkraven 1 till 16.

17. Apparat för mätning av prestandan hos en direktåtkomstsekvens, lämplig att använda med ett direktåtkomstprotokoll enligt något av patentkraven 1 till 16, k a r a kt e r i s e r a d av att nämnda apparat inkluderar IFFT-anordningar för ”inverse Fourier'- transforrneringsdatabehandling av en signal omfattande en direktåtkomstsekvens som skall testas, där nämnda signal moduleras pà ett flertal underbärfrekvenser; tidskiftsanordning för att införa ett slumpmässigt tidsskift, med en likformig fördelning över varaktigheten hos en symbol, på signalen; modelleringsanordning för att simulera, på nämnda signal, effektema av fördröjningsspridning och dopplerskift; och mottagningsanordning för att detektera nämnda direktåtkomstsekvens och beräkna "timing advance”.

18. Apparat enligt patentkrav 17, k a r a k t e r i s e r a d av att nämnda apparat vidare inkluderar en störningsgenererande anordning för tillförande av störningar på signalen efter det att nämnda signal har passerat genom nämnda modelleringsanordning.

19. Apparat enligt patentkrav 18, k a r a k t e r i s e r a d av att nämnda störningsgenererande anordning är anordnad att generera "punctuated noise".

20. Ett mobilradiotelekomrnunikationssystem omfattande ett flertal basstationer och ett flertal mobila stationer och användande FD OFDM för upplänkar mellan mobila stationer och basstationer, och utnyttjande ett direktåtkomstprotokoll i vilket en mobil station sänder en direktåtkomstsekvens, k a r a k t e r i s e r a t av att: 3l 515 752 -nämnda mobila station lyssnar efter en PICH sänd av nämnda basstation; -efter detektering av nämnda PICH, synkroniserar nämnda mobila station till OFDM-sym boler sända av nämnda basstation; nämnda mobila station sänder sedan direktåtkomstsekvens på en direktåtkomstkanal; -nämnda mobila station lyssnar på en BCH för en direktåtkomstsekvens som är ledig och ett underbärfrekvensnummer för en AGCH; -efter sändning av ett flertal cykler av nämnda direktåtkomstsekvens kontrollerar nämnda mobila station en AGCH för att avgöra om nämnda basstation har gett nämnda mobila station access eller ej; -nämnda direktåtkomstsekvens sänds med en effekt som bestäms av datan som överförs på AGCH-kanalen; -om nämnda mobila station ej ges access till nämnda basstation, sänder nämnda mobila station på nytt en direktåtkomstsekvens med högre effekt; -vid detektering av nämnda direktåtkomstsekvens hissar nämnda basstation en upptagetflagga i nämnda BCH genom att ta bort nämnda direktåtkomstsekvens från nämnda BCH; -nämnda basstation sänder ”timing advance”- information på AGCH:n. -nämnda mobila station justerar sin ”timing advance” enligt nämnda sända data; -nämnda mobila station sänder ännu en direktåtkomst med en ny direktåtkomstsekvens för att verifiera "timing advance”-justeringen av nämnda mobila station -vid mottagning av nämnda nya direktåtkomstsekvens sänder nämnda basstation ett kvitto på nämnda AGCH tillsammans med data som informerar nämnda mobila station om vilka underbärfrekvenser som kommer att användas för en DlCH och OCCH; ål 5 l 5 7 5 2 -nämnda mobila station sänder sedan ett slumpmässigt valt nummer som "ekas" av basstationen för att identifiera mobilstationen för att förhindra datakollisioner; och -nämnda mobila station repeterar cykliskt nämnda direktåtkomstsekvens.

21. Ett mobilradiotelekommunikationssystern enligt patentkrav 20, k a r a k t e r i s e r a t av att nämnda direktåtkomstsekvens är en m-sekvens.

22. Ett mobilradiotelekommunikationssystern enligt patentkrav 21, k a r a kt e r i s e r a t av att nämnda direktåtkomstsekvens är en Gold-sekvens.

23. Ett mobilradiotelekommunikationssystern enligt patentkrav 21, k a r a k t e r i s e r a t av att nämnda direktåtkomstsekvens är en fyrfas-sekvens med goda korskorrelerande egenskaper.

24. Ett mobilradiotelekommunikationssystern enligt något av patentkraven 20 till 23, k a r a k te r i s e r at av att var och en av nämnda flertal mobila stationer inkluderar anordning anordnad att applicera nämnda direktåtkomstsekvens på alla tillgängliga underbärfrekvenser.

25. Ett mobilradiotelekommunikationssystem enligt patentkrav 24, k a r a kt e r i s e r a t av att vissa underbärfrekvenser är dedicerade till nämnda direktåtkomstkanal, och av att varje mobil station har effektstyrningsanordning anordnad som gör att vissa underbärfrekvenser sänds med högre effekt än andra underbärtrekvenser, pä vilka nämnda direktåtkomstsekvenser också appliceras.

26. Ett mobiIradiotelekommunikationssystem enligt något av patentkraven 20 till 25, k a r a k te r i s e r a t av att varje mobil station inkluderar anordning för att applicera nämnda direktåtkomstsekvens endast på vissa underbärfrekvenser, vilka är dedicerade till nämnda direktåtkomstkanal