SE515082C2 - Förfarande och arrangemang vid ett datorsystem - Google Patents

Description

25 30 35 515 082 2 måste handgripligen fysiskt ställa om för att välja start- adress för motsvarande BIOS-programmodul.

För att åstadkomma en snabbare åtkomst av programmodulerna kopieras dessa normalt från PROM-kapslarna till ett i sys- temet ingående primärminne, vilket har kortare accesstider.

Genom ett byte av minnesorgan får en del av primärminnet samma adresser som PROM-kapslarna. Kopieringen enligt känd teknik innebär att varje individuell programmodul kopieras till samma adress som den hade i FROM-kapseln, fast den efter kopieringen finns i primärminnet. Detta illustreras medelst pilar i fig 5, där fig 5A illustrerar det minnesområde som omfattar PROM-kapslarna och fig 5B illustrerar primärminnet.

De streckade områdena i fig 5A avser mjukvarumoduler som är lagrade i PROM-kapslar. Enligt känd teknik krävs en separat PROM-kapsel för varje mjukvarudul. Eftersom den rutin som sköter kopieringen inte har information om de olika program- modulernas uppgift, måste samtliga moduler kopieras. Det enda sättet för systemadministratören att undvika att primärminnet i onödan belastas med programmoduler som datorsystemet inte har behov av, är att handgripligen fysiskt avlägsna mot- svarande PROM-kapsel eller spärra den medelst en bygling.

Vidare är det av flera olika skäl, bl a på grund av att olika programmoduler upptar olika mycket minnesutrymme, enligt känd teknik omöjligt eller mycket svårt att effektivt utnyttja minnesutrymmet i datorsystemets PROM-enheter.

Definitioner Nedan följer en lista över uttryck och deras betydelse i föreliggande ansökan: Fastvara avser sådan information eller mjukvara som lagras i permanent-minnesorgan. Fastvara kan även kallas fast mjukvara eller inbyggd mjukvara. å 10 15 20 25 30 35 515 082 3 Permanent- minnesorgan Ett minnesorgan som bibehåller den i minnesorganet lagrade informationen även vid bortfall av kraftförsörjningen.

Flyktigt minnesorgan Ett minnesorgan som förlorar den i minnesorganet lagrade informationen vid bortfall av kraftförsörjningen.

Arbetslagra Att lagra mjukvara på ett minnesområde som utnyttjas vid databearbetning.

Arbetslagring kan exempelvis ske i ett arbetsminne.

Arbetsminne Ett minnesorgan som databearbetningsorganet primärt arbetar med.

Syften hos föreliggande uppfinning Huvudsyftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande för att i ett datorsystem på ett enkelt sätt kunna hantera fastvara.

Ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning är att göra det möjligt att mjukvarumässigt välja vilka mjukvarumoduler som skall placeras vid vilka minnespositioner.

Ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande som gör det lätt att i omplacera programmoduler eller datatabeller, som vid uppstart av datorsystemet är lagrade som fastvara, på ett sådant sätt att det kvarblivande lediga minnesutrymmet blir lätt att ut- nyttja.

Ett ytterligare syfte är att åstadkomma ett förfarande för att i ett datorsystem erhålla ett minskat behov av permanent- minnesorgan. 10 15 20 25 30 35 515 082 4 Ett ytterligare syfte är att automatiskt avkänna systemets konfiguration och i beroende därav anpassa valet av program- moduler och deras placering i minnesutrymmet.

Ett ytterligare syfte är att åstadkomma omflyttbart lagrad fastvara i ett datorsystemarrangemang.

Ett ytterligare syfte är att reducera den mängd hårdvara, såsom adressavkodare, byglar, socklar til permanentminnes- organ mm, som krävs i ett datorsystem.

Dessa och andra syften, som framgår av den fortsatta beskriv- ningen, uppnås enligt uppfinningen med ett förfarande av det slag, som anges i den kännetecknande delen av patentkravet 1.

Ytterligare särdrag och vidareutvecklingar av förfarandet och ett arrangemang enligt uppfinningen anges i de övriga patent- kraven.

Kort beskrivning av ritningarna För att föreliggande uppfinning enkelt ska kunna förstås och utföras kommer den att beskrivas medelst åskådningsexempel och med hänvisning till de bifogade ritningarna, i vilka : Figur 1 visar en schematisk bild av ett datorsystem enligt en utföringsform av uppfinningen.

Figur 2 visar ett flödesdiagram över en utföringsform av ett förfarande vid uppstart av en datorenhet enligt föreliggande uppfinning.

Figur 3A, 3B, och 3C visar blockschemata över minnesareor i minnesorgan i datorsystemet enligt föreliggande uppfinning.

Figur 4 visar ett flödesdiagram över en utföringsform av ett förfarande vid lagring av fastvara i en datorenhet enligt föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 30 35 515 082 5 Figur 5A och SB visar blockscheman över minnesareor i minnesorgan ett datorsystem enligt känd teknik.

Beskrivning av utföringsformer av uppfinningen I fig 1 visas en schematisk bild av ett datorsystem 10 vilket innefattar en datorenhet 20. Datorenheten 20, som exempelvis kan utgöras av en persondator, kan innefatta ett databearbet- ningsorgan 30, såsom exempelvis en eller flera mikroprocesso- rer.

Vid uppstart av datorenheten 20 läser databearbetningsorganet 30 av information i ett minnesorgan 40. Minnesorganet 40 kan vara ett permanentminnesorgan. Enligt en utföringsform av uppfinningen utgörs permanentminnesorganet 40 av ett FLASH- minnesorgan. Enligt en annan utföringsform av uppfinningen utgörs permanentminnesorganet 40 av ett konventionellt EEPROM. Minnesorganet 40 kan vara försett med fastvara såsom exempelvis uppstartprogramvara och BIOS-programmoduler.

Enligt uppfinningen kan vissa mjukvarumoduler i minnesorganet 40 vara lagrade i komprimerad form. Ett komprimerat datapaket innefattande en eller ett flertal mjukvarumoduler upptar mindre minnesutrymme vid lagring, än motsvarande mängd infor- mation upptar vid lagring i okomprimerad form, såsom är väl känt av fackmannen.

Databearbetningsorganet 30 kan utnyttja en minnesarea inom vissa adressgränsvärden där min_adr kan utgöra den lägsta adressen och max_adr kan utgöra den högsta adressen.

Adressvärdet mid_adr kan illustrera en adressgräns mellan minnesorgan som är tillgängliga för datorenheten 20.

Precis vid uppstart av datorenheten 20 kan databearbetnings- organ 30 använda sig av minnesorganet 40 vid arbete med adresser inom området mellan mid_adr och max_adr, och av ett minnesorgan 50 vid arbete med data vid adresser inom området mellan min_adr och mid_adr. Minnesorganet 50 kan vara ett flyktigt minnesorgan. 10 15 20 25 30 35 515 082 6 Efter att vissa uppstartsprocedurer är genomförda inträffar en brytpunkt, varvid databearbetningsorganet kan "byta ut" minnesorganet 40 mot ett annat minnesorgan 60. Detta innebär att databearbetningsorganet 30 efter brytpunkten kan nå minnesorganet 60 vid adressering till någon adress i området mid_adr till max_adr, istället för att nå minnesorganet 40.

Att på detta vis koppla om från ett minnesorgan 40 till ett annat minnesorgan 60 kan ge den fördelen att utöka den mängd minnesarea som databearbetningsorganet 30 kan nå med kort accesstid. Enligt en utföringsform av uppfinningen är minnes- organet 60 ett flyktigt mínnesorgan med kort accesstid till data.

Till datorenheten 20 kan en eller flera kringutrustningar eller periferienheter vara anslutna. I fig 1 illustreras detta med enheterna 70, 80, 90 och 100. Vidare kan dator- enheten 20 vara anslutningsbar till ett nätverk 105, såsom exempelvis ett Local Area Network, genom vilket datorenheten 20 kan kommunicera med andra datorenheter.

I fig 2 visas en utföringsform av ett första förfarande enligt uppfinningen. Det i fig 2 illustrerade förfarandet ger möjlighet att välja vilka mjukvarumoduler som ska kopieras till arbetsminnet, samt att välja på vilka adresser i arbets- minnet respektive moduler ska lagras, oberoende av vilka adresser modulerna befinner sig på i permanentminnesorganet 40.

Steg S110: Det i fig 2 illustrerade förfarandet kan initieras vid upp- start eller omstart av datorenheten, som framgår av steg S110 i fig 2.

Steg S120 Och S130 Vid steg S120 exekverar den i datorenheten ingående data- bearbetningsenheten 30 ett första uppstartprogram. Detta 10 15 20 25 30 35 0515 082 7 uppstartprogram kan exekveras, och vid exekvering kan det första uppstartprogrammet innefatta en rutin att kontrollera vilka kringutrustningar som ingår i den hårdvara som ingår i datorsystemet, såsom illustreras med steg S130 i fig 2. Den nu erhållna konfigureringsinformationen kan lagras i en konfigureríngstabell som sålunda anger vilka programmoduler datorsystemet defakto har behov av med den konfigurering datorsystemet har.

Enligt en annan utföringsform av förfarandet så kan konfigu- reringstabellen ändras av en användare av datorenheten, och enligt den utföringsformen kan steg S120 följas av steg S140.

Det ligger vidare inom uppfinningens ram att konfigurerings- tabellen kan ändras både automatiskt, enligt steg S130, och manuellt, såsom beskrives nedan. Enligt en utföringsform av uppfinningen kan konfigureringstabellen uppdateras automa- tiskt vad avser en första grupp av mjukvarumoduler medan konfígureringstabellen uppdateras medelst interaktion med en användare vad avser en andra grupp av mjukvarumoduler.

Steg S140 I steg S140 genomför det första uppstartprogrammet ett anrop till ett dekomprimeringsprogram som utför uppackning eller dekomprimering av de fastvarumoduler som anges i konfigure- ringstabellen och som är lagrade i komprimerat skick. Enligt en annan utföringsform av förfarandet genomför det första dekomprimeringsprogrammet dekomprimering av alla i minnes- organet 40 lagrade fastvarumoduler, varvid urvalet av de moduler som ska användas sker i enlighet med konfigureríngs- tabellen efter dekomprimeringen.

Med hänvisning till fig 3A visas en schematisk bild av minnesutrymmet i datorenhetens minnesorgan. Enligt den i fig 3A illustrerade utföringsformen av uppfinningen avser minnes- områdena a, b, c, d och e sådana minnesområden som innehåller fastvara, d v s information som inte förloras vid bortfall av 10 15 20 25 30 35 515 (182 s kraftförsörjningen. Denna fastvara finns då på minnesområden i permanentminnesorganet 40 (fig 1 och fig 3A).

Beskrivning av minnesområden enligt en utföringsform av uppfinningen Minnesområdet a kan innefatta den programkod som exekveras vid uppstart av datorenheten, och minnesområdet b kan vara en allmän parameterarea i vilken en mängd parametrar lagras.

Området c kan innefatta den ovan nämnda konfigurerings- tabellen med information om vilka mjukvarumoduler som skall användas, och information om på vilka adresser respektive mjukvarumodul ska arbetslagras. Vidare kan minnesområdet c innefatta det ovan nämnda dekomprimeringsprogrammet, vilket kan användas för att dekomprimera komprimerad data.

Minnesområdet d kan vara ett minnesområde som innefattar komprimerade mjukvarumoduler.

Minnesområdet e kan innefatta en kontrolltabell med infor- mation såsom första lagrade checksummor för de komprimerade modulerna och dekomprimeringskoden. Enligt en utföringsform av uppfinningen finns i kontrolltabellen en lagrad checksumma som gäller för dekomprimeringskoden och de komprimerade modulerna. Enligt en annan utföringsform av uppfinningen finns också en lagrad checksumma som gäller för de dekompri- merade mjukvarumodulerna i kontrolltabellen. Vidare kan kontrolltabellen i till den konfigureringstabell som lagras i minnesområdet c. minnesområdet e innefatta minnesadressen Vidare kan minnesområdet e innefatta information såsom det datum då den i området c lagrade konfigureringstabellen senast ändrades. Dessutom kan minnesområdet e innefatta information om antalet gånger som fastvaran ändrats. Den sistnämnda informationen är speciellt viktig i det fall att fastvaran är lagrad i minnesorgan som endast klarar ett visst antal omprogrammeringar, såsom exempelvis är fallet med en del FLASH-minnen. 10 15 20 25 30 35 1515 Û82 9 I steget S140, enligt fig 2, beräknas en andra checksumma med alla komprimerade mjukvarumoduler som underlag, och före dekomprimering av modulerna jämförs denna andra checksumma med den i kontrolltabellen lagrade checksumman. Om check- summorna stämmer överens så kan sålunda uppstartprogrammet avläsa den i minnesområdet c lagrade konfigureringstabellen och därefter kan fastvaruprogrammet dekomprimera mjukvara och, såsom illustreras med pilen 110 i fig 3, lagra den i minnesorganet 50 där åtkomsttiden är kort. Denna lagring i minnesorganet 50 kan dock vara en mellanlagring för att sedan, så som beskrivs nedan, "arbetslagra" utvalda mjukvaru- moduler.

I det fall att checksummorna enligt ovan inte stämmer överens kan, enligt förfarandet, en larmfunktion aktiveras.

Fig 3A visar det minnesområde som databearbetningsorganet 30 når vid uppstart av datorenheten. Med pilen 110 illustreras att information d som lagrats i form av fastvara i minnes- organet 40 dekomprimeras och flyttas till minnesorganet 50.

I fig 3B illustreras det minnesområde i minnesorganet 50 som upptas av den dekomprimerade informationen d med streckade ytor, 120.

Vidare innefattar steget S140 kopiering av mjukvarumodulerna a, c och e till en minnesarea 125 i minnesorganet 50 (fig 3B). Detta innebär att det exekverande programmet kan kopiera sig självt, och sedan fortsätta att exekveras från minnes- arean 125.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar även mjukvarumodulerna i minnesområdena c och e komprimerad data, såsom exempelvis konfigureringstabellen, varför den ovan beskrivna dekomprimeringen även berör dessa moduler, enligt den utföringsformen. 10 15 20 25 30 35 515 082 10 Steg S145 I steg S145 kan den ovan nämnda brytpunkten inträffa, varvid minnesorganet 40 byts ut mot minnesorganet 60. Kombinationen av minnesorganet 50 och minnesorganet 60 kallas i det föl- jande för arbetsminnet 130 (fig 3C). Arbetsminnet kan utgöras av ett primärminne.

Steg S150 I steg S150 kan uppstartprogrammet använda sig av informa- tionen i konfigureringstabellen för att avgöra vilka av programmodulerna som skall utnyttjas i datorsystemet, och för att erhålla information om var, dvs på vilka adresser, res- pektive mjukvarumodul skall placeras i arbetsminnet 130 för den framtida användningen, fram till dess datorenheten stop- pas och startas om igen.

Vidare sker i steget S150 ett urval, varvid endast utvalda mjukvarumoduler placeras på de adresser i arbetsminnet där de ska finnas tillgängliga under den normala driften av datorsystemet (fig 2 och 3C). I fig 3B visas bl a tre dekom- primerade programmoduler 150, 160 och 170. Modulen 150 kan exempelvis vara en initieringsrutin för en Novel dataserver, medan modulen 160 kan vara en rutin för en Unix server och modulen 170 kan vara en annan motsvarande modul som endast behövs ibland. Pilen 140 illustrerar ett exempel då endast en, nämligen modulen 160, av modulerna 150, 160 eller 170 väljs ut och lagras för användning i datorsystemet.

Detta urval sker, i steg S150, med hjälp av information i konfigureringstabellen. Konfigureringstabellen kan innefatta en deltabell per mjukvarumodul. Varje enskild deltabell är då relaterad till en enskild mjukvarumodul. En deltabell kan innefatta information i form av en modulflagga, varvid varje modulflagga kan inta endera av två skilda värden, och om flaggan har ett första värde så ska motsvarande modul arbets- lagras i arbetsmínnet 130, så som illustreras med pilen 180 i fig 3 som visar att mjukvarumodulen 190 flyttas eller kopie- 10 15 20 25 30 35 515 082 ll ras till ett adressområde i minnesorganet 60. Om flaggan har ett andra värde så ska motsvarande modul inte användas under systemets drift med nuvarande konfiguration och modulen arbetslagras därför inte i arbetsminnet. Det sistnämnda gäller exempelvis för modulerna 150 och 170 i det i fig 3 illustrerade exemplet. Dessa båda moduler lämnas kvar på de adresser de har enligt fig 3B, och så småningom kommer de att bli överskrivna av annan information vid datorsystemets drift.

Deltabellen kan vidare innefatta modulassocierad information om vilken typ motsvarande mjukvarumodul är. Detta kan vara exempelvis information om huruvida modulen innefattar pro- gramkod eller annan data, och/eller information om vilken typ av programkod det är.

När de aktuella mjukvarumodulerna arbetslagrats i arbets- minnet i enlighet med konfigureringstabellen kan arbetsminnet 130 vara beskaffat så som visas i fig 3C. I fig 3C visas ett exempel varvid mjukvarumodulen 190 förflyttats från mellan- lagringen i minnesorganet 50 till arbetslagring i en första minnesarea i minnesorganet 60. På samma sätt har modulen 160 flyttats till en andra minnesarea i minnesorganet 60, vilken andra minnesarea adressmässigt ligger nära eller alldeles angränsande till den första minnesasrean. De adressområden som utnyttjas för arbetslagring av mjukvarumodulerna i arbetsminnet kan skrivskyddas för att hindra att de senare raderas eller skrivs över under systemets drift.

Dekomprimeringen, enligt steg S140, av minnesarean d resulte- rade också i mjukvarumoduler 200, 210, 220 och 230 som mel- lanlagrats inom området 120 i minnesorganet 50.

Mjukvarumodulerna 210 och 220 kan vara moduler som är använd- bara endast före laddning av operativsystem till datoren- heten. Enligt den utföringsform av uppfinningen som illustre- ras i fig 38 och 3C bibehålles dessa moduler på de minnes- adresser där de först lagrats i arbetsminnet, och dessa adressareor behöver inte skrivskyddas. 10 15 20 30 35 515 (182 12 I adressområdet under den andra minnesarean med modulen 160 och angränsande till densamma kan modulen 200 placeras.

Enligt en utföringsform av uppfinningen placeras modulen 230 så att ett visst adressutrymme 240 erhålles mellan modulen 200 och modulen 230. Adressarean 240 kan exempelvis utnyttjas för ett tillkopplingsbart minnesorgan, såsom exempelvis ett PCMCIA-kort.

Steg S160 När steg S150 slutförts kan datorenheten övergå till normal drift, såsom illustreras med steget S160 i fig 2.

Steg S170 180 och 190 Under den normala driften kan det finnas möjligheter för användaren eller operatören att initera en förändring av konfigurationstabellen, såsom indikeras med steg S170 i fig 2. Detta kan exempelvis åstadkommas genom ett speciellt omkonfigureringskommando som ger åtkomst till den i minnes- organet 40 lagrade konfigureringstabellen. Enligt den ut- föringsform då konfigureringstabellen lagras i komprimerad form i minnesorganet 40 kan omkonfigureringskommandot ge tillgång till den dekomprimerade konfigureringstabellen i arbetsminnet 130. Enligt denna sistnämnda utföringsform av uppfinningen kan användaren vidare initiera en komprimering och nedlagring av den modifierade tabellen till permanent- minnesorganet 40.

I steg 180 kan operatören lagra adressinformation i konfigu- reringstabellen, så att mjukvarumodulerna kan arbetslagras på ett sådant sätt att arbetsminnet kan utnyttjas på ett opti- malt sätt.

Vidare kan operatören mata in information om vilka mjukvaru- moduler som skall lagras och skrivskyddas i arbetsminnet. 10 15 20 25 30 35 515 082 13 Steg S195 Om användaren inte begär någon bearbetning av konfigurerings- informationen så följs steget S150 endast av systemets norma- la drift fram till dess datorenheten stängs av eller åter- ställes så som indikeras med steg S195.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är fastvarumodulerna i minnesorganet 40 lagrade i okomprimerad form, och enligt den utföringsformen genomförs inte någon dekomprimering.

Sätt att åstadkomma omkonfiggrerbarhet av data lagrad som fastvara Uppfinningen omfattar vidare ett förfarande att lagra fast- vara i en datorenhet på ett sådant sätt att mjukvarumoduler lagrade som fastvara på ett enkelt sätt kan göras flyttbara till valda adresser i arbetsminnet 130. Vidare kan det för fastvara utnyttjade minnesutrymmet i en datorenhet avsevärt reduceras, enligt uppfinningen. Detta andra förfarande enligt uppfinningen illustreras i fig 4 och beskrivs nedan.

Steg S210 Vid inlagring av den blivande inbyggda mjukvaran i dator- enheten sker följande: Förfarandet påbörjas och i ett första steg S210 anges den blivande inbyggda mjukvara, även kallad fast mjukvara, som önskas få inladdad i datorenhetens perma- nentminnesorgan.

Steg S220 Och S230 I steg S220 komprimeras den utvalda mjukvaran, och i steg S230 lagras den i ett utvalt minnesområde i det första min- nesorganet 40 som behåller data även vid spänningsbortfall. 10 15 20 25 30 35 515 0182 14 Steg S240 I steg S240 matas ett dekomprimeringsprogram in och även det kan lagras i det första minnesorganet 40.

Steg S250 I steg S250 matas, enligt en utföringsform av förfarandet konfigureringsinformation in och även den kan lagras i det första minnesorganet. Konfigureringsinformationen kan vara i form av en datatabell som anger bl a vid vilka minnesadresser de olika mjukvarumodulerna skall lagras vid dekomprimering.

Vidare kan tabellen innefatta information om vilka mjuk- varumoduler som ska arbetslagras i arbetsminnet och/ eller på vilka adresser modulerna ska arbetslagras när det första förfarandet enligt uppfinningen utförs, såsom beskrivits ovan.

Enligt en alternativ utföringsform av det andra förfarandet sammanställs all den blivande inbyggda mjukvaran, inklusive såväl BIOS-programvara som konfigureringstabell och andra mjukvarumoduler innan all denna information väsentligen samtidigt lagras i permanentminnesorganet 40. Enligt detta förfarande av uppfinningen sker komprimering av utvalda moduler innan denna sammanställning utförs, så att det data- paket som sedan laddas in på permanentminnesorganet har precis det innehåll som önskas lagrat i permanentminnes- organet 40.

Eftersom en stor del av fastvaran, enligt uppfinningen kan lagras i komprimerad form blir behovet av minneutrymme i permanentminnesorgan i motsvarande grad mindre. Detta innebär att mängden hårdvara kan minskas för samma mängd fastvara.

Enligt en utföringsform av uppfinningen lagras all fastvara i en och samma FLASH-minneskapsel.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen lagras mjuk- varumodulerna i permanentminnesorganet 40 i okomprimerad 515 082 15 form, tillsammans med den ovan nämnda konfigureringsinfor- mationen och ett uppstartprogram.

Claims (13)

10 15 20 25 30 35 515 082 16 Patentkrav

1. Förfarande i ett datorsystemarrangemang innefattande åtminstone en datorenhet (20) och åtminstone ett första minnesorgan (40) innefattande åtminstone ett första datablock (a,b) med information lagrad i form av fastvara, varvid förfarandet innefattar steget att initiera start av datoren- heten (20), samt steget att överföra mjukvarumoduler från det första minnesorganet till ett andra minnesorgan (l30,60,50) kännetecknat av stegen att avläsa förändringsbar konfigure- ringsinformation som är lagrad i en i det första minnes- organet (40) lagrad konfigureringstabell (c); att överföra utvalda moduler bland de mjukvarumoduler (d) som är lagrade i det första minnesorganet (40) till det andra minnesorganet (l30,60,50), varvid de utvalda mjukvarumoduler- na (160) lagras vid i beroende av den avlästa konfigurerings~ informationen utvalda adressområden i det andra minnesorga- net.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att vid start av datorenheten dekomprimera åtminstone ett andra datablock (d), som är lagrat som komprimerad fastvara i det första minnes- organet (40), att lagra det dekomprimerade datablocket i det andra minnesorganet (130, 60, 50).

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att dekomprimera programvara, såsom BIOS-program, som ingår i det andra datablocket.

4. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att dekomprimera konfigurationsinformation (c, e) som ingår i det andra datablocket.

5. Förfarande enligt krav 2, 3 eller 4, känneteçknat av att mellanlagra det dekomprimerade datablocket (d) i det andra minnesorganet (120, 50, l30);_ att i beroende av konfigureringsdata (c) välja ut de i det dekomprimerade datablocket (d) ingående mjukvarumoduler (160, 10 15 20 25 30 _35 515 082 17 190, 200, 230) som skall arbetslagras i det andra minnes- organet (130, 60, 50).

6. Förfarande enligt krav 2, 3, 4 eller 5, kännetecknat av att beräkna en första kontrollsumma med det komprimerade datablocket som underlag; och att jämföra den första kontrollsumman med en andra i perma- nentminnesorganet (40) lagrad kontrollsumma, varvid överens- stämmelse mellan kontrollsummorna innebär att dekomprimering av datablocket genomförs, och I en skillnad mellan kontrollsummorna leder till aktivering av en larmfunktion.

7. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att avkänna datorsystemets konfiguration, såsom i systemet ingående hårdvarukomponenter; och att utifrån kännedom om systemets konfiguration, medelst ett i datorsystemet ingående datorprogram uppdatera konfigure- ringstabellen innefattande konfigureringsdata.

8. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att i beroende av i konfigureringstabellen ingående adressinformation placera varje mjukvarumodul på ett för respektive mjukvarumodul avsedd adressområde, dvs arbetslagra de utvalda mjukvarumodulerna; att skrivskydda de adresser vid vilka de utvalda mjukvarumo- dulerna arbetslagrats.

9. Förfarande för att åstadkomma omflyttbart lagrad fastvara i ett datorsystemarrangemang innefattande åtminstone en dato- renhet (20) och åtminstone ett första permanentminnesorgan (40), varvid förfarandet innefattar steget att lagra mjuk- varumoduler i permanentminnesorganet (40), vilka mjukvaru- moduler är anordnade att vara användbara under datorenhetens drift; kännetecknat av att lagra en konfigureringstabell i permanentminnesorganet (40), vilken konfigureringstabell innefattar information om datorsystemets hårdvarumässiga upPbY99nad= 10 15 20 25 30 35 515 082 18 att lagra ett uppstartprogram i permanentminnesorganet (40), vilket uppstartprogram är anordnat att, vid exekvering, i beroende av förändringsbar konfigureringsinformation i kon- figureringstabellen överföra informationsinnehàllet i utvalda mjukvarumoduler till utvalda adressomrâden i ett arbetsminne- sorgan (130, 60, 50).

10. Förfarande enligt krav 9, kännetecknat av att lagra komprimerade mjukvarumoduler i permanentminnesorganet (40): att lagra ett dekomprimeringsprogram i permanentminnesorganet (40), vilket dekomprimeringsprogram är anordnat att, vid exekvering, dekomprimera komprimerade mjukvarumoduler; att dekomprimeringsprogrammet är anordnat att vara anrop- ningsbart av uppstartprogrammet; att lagra en moduladresslista i permanentminnesorganet vilken moduladresslista innefattar information om på vilken adress varje mjukvarumodul skall lagras i arbetsminnet.

11. ll. Datorsystemarrangemang innefattande åtminstone en dator- enhet (20) och åtminstone ett första minnesorgan (40) inne- fattande åtminstone ett första datablock (a, b) med informa- tion lagrad i form av fastvara samt ett andra datablock (d) som innefattar en eller ett flertal mjukvarumoduler; varvid datorenheten (20) är anordnad att vid start exekvera ett i det första datablocket lagrat uppstartprogram (a) för att överföra mjukvarumoduler till ett andra minnesorgan (130, 60, 50) kännetecknat av att det första minnesorganet (40) inne- fattar en konfigureringstabell som innefattar förändringsbar konfigureringsinformation; och att datorenheten (20) är anordnad att vid start överföra informationsinnehållet i utvalda mjukvarumoduler bland de mjukvarumoduler som är lagrade i det första minnesorganet (40) till det andra minnesorganet (130, 60, 50), samt att avläsa konfigureringstabellens information och, i beroende av .den avlästa konfigureringsinformationen, lagra de utvalda mjukvarumodulerna vid utvalda adressomrâden i det andra minnesorganet. 10 515 082 19

12. Datorsystemarrangemang enligt krav ll, kännetecknat av att det andra datablocket (d) innefattar komprimerade mjuk- varumoduler; att det första datablocket (a, b) innefattar ett dekomprime- ringsprogram (c) för dekomprimering av data; att uppstartprogrammet är anordnat att anropa dekomprime- ringsprogrammet, och därmed åstadkomma dekomprimering av de komprimerade mjukvarumodulerna.

13. Datorsystemarrangemang enligt krav ll eller 12, kännetecknat av att det första minnesorganet (40) är ett permanentminnesorgan; att det andra minnesorganet är ett till datorenheten hörande arbetsminnesorgan.