SE514593C2 - Friktionskoppling med slitagejustering - Google Patents

Description

25 30 35 514 593 2 är anordnade att begränsa tryckskivans rörelseslag och som är automatiskt förskjutbara alltefter aktuellt slita- ge, huvudsakligen friktionsskivans slitage, samt som är inrättade mellan tryckskivan och kåpan.

I detta system tas ingen hänsyn till membranets rörelseslag. Det förhåller sig emellertid sà, att man nödvändigtvis mäste sörja för en extra frikopplingsrörel- se, dvs en extra deformation av membranet mellan det läge där urkopplingen är helt realiserad, och det slutliga läge som motsvarar ändläget av rörelseslaget hos fri- kopplingspedalen. Detta kan leda till att systemet för slitagejustering fungerar med bristfällig precision. Upp- finningen gör det möjligt att undvika denna olägenhet.

Den till grund för uppfinningen liggande idén gär ut pä att i tillkopplat tillstànd stabilisera membranets läge genom styrning av stödvulstens läge.

Närmare bestämt avser uppfinningen en friktionskopp- ling av den typ som omfattar följande vridfasta delar: en tryckskiva, en käpa och ett membran, vilket samverkar med en stödvulst i form av en krans uppburen av tryckskivan, samt medel för justering för slitage inbegripande, dels för begränsning av tryckskivans rörelseslag avsedda organ, som är automatiskt förflyttbara och som är in- rättade mellan tryckskivan och kåpan, dels ett kompen- sationsorgan. Friktionskopplingen kännetecknas av att kompensationsorganet har samverkande ringformiga ramper och är belastat av minst en i omkretsled verkande fjäder samt är inrättat mellan stödvulsten och tryckskivan, att stödvulsten omfattar anslagsorgan som samverkar med kàpan för att stabilisera membranets läge i tillkopplat tillstànd och att anslagsorganen utgörs av stödelement som är fastsatta pà sidan av stödvulsten och som sträcker sig genom fönster hos membranet för att kunna ta stöd mot kàpan.

I tillkopplat tillstànd intar membranet således all- tid samma läge, varvid dess lutning är identisk sä att dess läge stabiliseras. 10 15 20 25 30 35 514 593 3 Ovannämnda anslagsorgan kan samverka direkt med kåpan (dvs komma i direkt anliggning mot denna) eller in- direkt (dvs komma i anliggning mot ett annat element som inte är avsett att förflyttas i förhållande till kåpan, t ex ett fast och icke deformerbart parti av membranet).

Med andra ord kan anslagsorganen appliceras mot membranet i omedelbar närhet av dess ansättningscirkel med avseende på kåpan. På enkelt sätt har stödvulsten en krans som är försedd med ramper och avsedd att samverka med en mellan- liggande krans vilken är försedd med motsatta ramper och inrymd i ett spår hos tryckskivan.

Ytterligare fördelaktiga särdrag hos uppfinningen avser centreringen av stödvulstens krans.

Uppfinningen och dess fördelar kommer att beskrivas närmare i det följande under hänvisning till bifogade ritningar som i exemplifierande syfte åskådliggör flera möjliga utföringsformer av en koppling utformad i enlig- het med uppfinningens principer.

Fig 1 visar i en delvy och med vissa delar i sektion en friktionskoppling enligt uppfinningen i ett tänkt nytt tillstånd och i tillkopplat läge.

Fig 2 visar i en fig 1 motsvarande vy kopplingen i slutet av det verksamma rörelseslaget för urkoppling.

Fig 3 visar i en fig 2 motsvarande vy kopplingens utseende under membranets extra rörelseslag.

Fig 4 visar en fig 1 motsvarande vy med antagandet att friktionsskivan har utsatts för slitage och att detta ännu inte har kompenserats.

Fig 5-7 visar i vyer motsvarande de föregående sli- tagejusteringen under en urkopplingsmanöver.

Fig 8 visar i perspektiv och i närmare detalj stöd- vulsten och de med ramper försedda kompensationsorganen som möjliggör slitagejustering.

Fig 9-12 visar i fig 1 motsvarande vyer varianter pà anslagsorganen.

Fig 13-15 visar i fig 1 motsvarande vyer varianter på stödkransens centreringsorgan. lO l5 20 25 30 35 514 593 4 I fig 1-7, vartill först hänvisas, åskådliggörs ett avsnitt av en friktionskoppling, i synnerhet de delar som är relaterade till uppfinningen, nämligen en friktions- skiva eller -lamell 11, som på sin ytteromkrets är för- sedd med i figurerna åskådliggjorda friktionsbelägg, en tryckskiva eller -platta 12 samt ett av metall bestående membran 13, vilket har formen av en skiva och bildar en fjäder som utövar en axiell kraft på tryckskivan 12 via en ringformig stödvulst 16, vilken har formen av en krans och uppbärs av tryckskivan 12. Alla delar är inrymda i ett lock eller en kåpa 17 som är avsedd att vara fäst på en mottrycksskiva (ej visad). Närmare bestämt omfattar stödvulsten 16 ett avsmalnande kantparti 18, mot vilket membranet 13 tar stöd. Membranet 13 är svängbart i när- heten av sin ytterkant vid en ring 20 som är fastgjord inuti kåpan 17. Ringen 2O är här skild från kåpan 17, men den kan även vara i ett stycke med kåpan 17 och då vara åstadkommen genom pressning. Membranet 13, som i fritt tillstånd har stympat konisk form, manövreras konven- tionellt i axiell led, här genom dragkraft, via en ur- kopplingsklack (ej visad), vilken i sin tur förflyttas medelst en mekanism förbunden med kopplingspedalen.

Tryckskivan 12, membranet 13, stödvulsten 16 och kåpan 17 är vridfast förbundna med varandra, varvid tryckskivan 12 är förbunden med kåpan 17 via konventionella, tangentiellt sig sträckande tungor (ej visade), vilka bildar elastiska organ som verkar axiellt och som strävar att frikoppla tryckskivan 12 från friktionsskivan 11 i urkopplat tillstånd. Tryckskivan 12 har vidare tappar (ej visade), vilka för axiell inriktning är avsedda att samverka med kantpartier av vidgade öppningar 46 som mem- branet 13 har på sin inre omkrets av sin Belleville- -bricka. Dessa öppningar och tappar visas i fig 14 och 17 i publikationen FR-A-2 463 874, till vilken hänvisas för närmare detaljer vad gäller mottrycksskivan och urkopp- lingsklacken. 10 15 20 25 30 35 514 593 5 Här har öppningarna 46 rektangulär form, och av detta skäl benämns de i det följande fönster 46, vilka bildar änden av slitsar som delar upp membranets fingrar två och två. Det är på de inre fingrarna av membranet 13 som urkopplingsklacken utövar sin dragkraft.

Såsom kommer att framgå gör tapparna det möjligt att låsa membranet 13 mot vridning.

Enligt en variant kan denna låsning åstadkommas medelst axiella flänsar som sträcker sig ut från kàpans 17 botten och som komplementärt ingriper med fönstren 46.

Dessa flànsar motsvarar flänsarna 48 i fig 11.

Organ avsedda att justera för slitage av friktions- skivan 11 är anordnade, och de omfattar dels ett kompen- sationsorgan 22 som är inrättat mellan stödvulsten 16 och tryckskivan 12, dels organ 24 som är avsedda att begränsa skivans 12 rörelseslag och som under belastning av mem- branet 13 är förflyttbara då slitage har uppstått huvud- sakligen på friktionsskivans 11 friktionsbelägg och i mindre grad på friktionsytor tillhörande tryckskivan och mottrycksskivan. De för begränsning av rörelseslaget avsedda organen 24 är inrättade mellan tryckskivan 12 och kåpan 17.

Enligt det beskrivna exemplet visar fig 8 närmare uppbyggnaden av kompensationsorganen 22. Stödvulstens 16 krans är monterad pà en mellanliggande krans 25 inrymd i ett cirkulärt, centrerat spår 26 hos tryckskivan 12.

Stödvulstens 16 krans har ramper 27, och den mellan- liggande kransen 25 har ramper 28 som bildar motsatta eller samverkande ramper. Ramperna 27, 28 samverkar med varandra pà så vis att avståndet mellan tryckskivan 12 och stödvulstens 16 kantparti 18, alltefter kopplingens axiella riktning, kan variera vid relativ vridning mellan de båda kransarna 16, 25, som här består av pressad plåt.

Minst en i omkretsled verkande fjäder 30 är monterad mellan de båda kransarna 16, 25 och är avsedd att ge en sådan relativ vridning i en riktning som strävar att öka lO l5 20 25 30 35 514 593 6 detta avstånd. Här visas hur tre fjädrar 30 är anordnade med jämn fördelning i omkretsled.

Vidare omfattar de rörelseslagsbegränsande organen 24 flänsar 36 som är formade i vinkel och fastgjorda på kåpan 17 samt i ingrepp med utvändiga omkretsspår 39 upp- tagna i tryckskivans 12 gods. Dessa spår 39 kan ersättas av en yttre, i omkretsled sig sträckande urskärning av tryckskivan 12. Varje fläns 36 är fäst vid kåpan 17 medelst en nit 37 som sträcker sig genom ett axiellt, av- långt hål 38 i flänsen 36. En elastisk låsbricka 40 är inrättad mellan flänsen 36 och nitskallen. Läsningen är sådan att flänsarna 36 kan förflyttas genom samverkande med ytan (eller kantpartiet) av det längst bort från friktionsskivan 11 belägna spåret 39 i en riktning marke- rad med pilen F under verkan av tryckskivan 12 som i sin tur belastas av membranet 13 vid tillkoppling, om ett slitage av friktionsskivan har uppstått. Flänsarna kan dock inte återgå i motsatt riktning under verkan av skivan som är belastad av de tangentiella tungorna. Ytan hos det närmast friktionsskivan 11 belägna spåret 39 be- gränsar således tryckskivans 12 förflyttning i riktning bort från kåpans 17 botten genom samverkan med flänsarnas 36 tvärställda parti. Det inses således att flänsarna 36 förflyttar sig gradvis parallellt i pilens F riktning under kopplingens hela livslängd.

I kopplingen enligt uppfinningen omfattar stöd- vulsten 16 vidare anslagsorgan som samverkar med kåpan 17 för att stabilisera (bestämma) membranets 13 läge i till- kopplat tillstànd. Anslagsorganen utgörs här av ansätt- nings- eller stödelement 45 som är fastgjorda på sidan av stödvulsten 16 och som sträcker sig genom membranets 13 fönster 46 för att kunna ta stöd mot kåpan 17, närmare bestämt mot dennas botten. Som framgår av fig 1 har stöd- elementen 45 L-formad profil.

I det följande kommer de för justering för slitage avsedda organens funktion att beskrivas med hänvisning till fig 1-8. 10 15 20 25 30 35 514 593 7 I fig 1 visas kopplingen i sitt nya tillstànd (ski- vans 11 friktionsbelägg är nya), och kopplingen befinner sig i tillkopplat tillstànd och är inställd. På grund av membranets 13 kraft är tryckskivan 12 således applicerad mot friktionsskivan 11, och flänsarna 36 är i anliggning mot de bakre ytorna (eller kantpartierna) av motsvarande spår 39. Här används uttrycken "främre" eller "bakre" med avseende på pilens F riktning. Kransarna 16 och 25 är av den typ som visas i fig 8, och ramperna 27 och 28 är helt i ingrepp med varandra så att det av kransarna 16 och 25 bestående aggregatet uppvisar sin minsta bredd i en rikt- ning parallell med geometriaxeln. Varje fläns 36 är pla- cerad på så vis att den främre kanten av det avlånga hå- let 38 befinner sig i kontakt med niten 37 med snäv mon- teringspassning. Således finns det en liten spalt mellan hàlets 38 främre kant och niten 37. Givetvis är spàrets 39 bredd större än flänsens 36 tjocklek. Ett förutbestämt spel g etableras mellan änden av varje stödelement 45 och kåpans 17 bakre vägg (botten). Detta spel g är totalt lika med det spel som finns mellan spåret 39 och flänsen 36, och det definierar tryckskivans 12 lyftning, dvs av- ståndet mellan tryckskivan 12 och friktionsskivan 11. Vid urkoppling, såsom visas i fig 2 och 3, deformeras (sned- ställs) membranet 13 på så vis att den tillåter tryckski- van 12 att föras tillbaka tills flänsarna 36 kommer i kontakt med de motsvarande spårens 39 främre kanter. På samma gång kommer stödelementen 45 i kontakt med kåpans 17 bakre vägg.

Den i fig 2 visade situationen representerar membra- nets 13 verksamma rörelseslag, som gör det möjligt att säkerställa en effektiv urkoppling med förekomst av ett spel mellan tryckskivan 12 och friktionsskivans 11 belägg för undvikande av all kontakt.

Fig 3 visar membranets 13 extra rörelseslag, varav framgår att stödvulsten 16 hålls fast av stödelementen 45, vilket medför att membranet 13 och stödvulsten 16 hålls åtskilda. 10 15 20 25 30 35 514 593 8 I fig 4 antas att friktionsskivan 11 har utsatts för visst slitage, och kopplingen visas i tillkopplat till- stånd. Under dessa betingelser har membranet 13 fört tillbaka flänsarna 36 en sträcka motsvarande slitaget av friktionsskivan 11. I gengäld har slitagejusteringen i nivå med stödvulsten 16 ännu inte realiserats; detta kommer att ske vid efterföljande urkoppling. Således har avståndet mellan stödelementet 45 och kåpans 17 bakre vägg ökats av slitaget så att ett spel gl, som är större än spelet g, har uppstått.

Vid efterföljande urkoppling, såsom visas i fig 5-7, överförs membranets 13 deformation först via tryckskivans 12 återgång och dess frigöring från friktionsskivan 11 (fig 5), sedan genom kontakten med stödelementen 45 mot kåpan 17 (fig 6). Mellan dessa båda lägen för membranet 13 kan de båda kransarna 16 och 25 vridas i förhållande till varandra under verkan av fjädern 30 så att stöd- vulstens 16 kantparti 18 återgår till sitt ursprungliga läge. I ett första steg bringas tryckskivan 12 närmare bestämt i anliggning mot flänsarna 36, varvid de främre kanterna av spåren 39 kommer i anliggning mot flänsarnas 36 tvärställda parti (fig 5). I detta läge finns ett spel gZ, som motsvarar slitaget av friktionsbeläggen och/eller tryck- och mottrycksskivorna, mellan stödelementen 45 och kåpan 17 botten. Eftersom membranets 13 rörelse full- följs, kommer tryckskivan 12 att hållas fast och uppstår ett spel mellan membranet 13 och stödvulsten 16. Detta spel upptas automatiskt pga fjädrarna 30, som bringar kransen 25 att vrida sig, och en axiell translation av stödvulsten 16 pga förekomsten av de samverkande ramperna 27, 28, tills stödelementen 45 kommer i anliggning mot den ihåliga kåpans 17 botten. Det bör påpekas att tryck- skivan 12 förblir orörlig med hänsyn tagen till de tan- gentiella tungornas återföringskraft, vilken är otill- räcklig för att förflytta flänsarna 36. Detta läge sta- biliserar sig (förblir detsamma) trots membranets 13 extra rörelseslag (fig 7), eftersom stödvulsten 16 hålls 10 15 20 25 30 35 514 593 fast av stödelementen 45. Således intar membranet 13 all- tid samma läge när kopplingen befinner sig i tillkopplat tillstånd så att detta stabiliseras.

Det bör påpekas att slitagejusteringen reglerar sig själv vid den första frikopplingsoperationen. Efter att aggregatet bestående av kåpan 17, tryckskivan 12 och mem- branet 13 har gjorts fast på mottrycksskivan med monte- ring av friktionsskivan 11 är det nämligen så, att tryck- skivan 12 först och främst tar stöd mot flänsarna, var- efter kransen 16 via sina element 45 tar stöd mot kåpan 17, såsom visas i fig 7. Av detta skäl uppstår, såsom framgår av fig 8, ett spel mellan kransarna 25 och 16, varvid kopplingen regleras på så sätt som visas i fig 1.

Fig 9-12 visar varianter på de stödelement som är förbundna med stödvulsten 16. I dessa figurer har de kom- ponenter som överensstämmer med föregående utförings- former samma hänvisningsbeteckningar.

Enligt den i fig 9 visade utföringsformen består anslagsorganen av stöd- eller anslagselement 45g som är fastgjorda på sidan av stödvulsten 16 radiellt i riktning utåt från denna. Därigenom tar stödelementen 45a stöd mot kåpan 17 (i dennas yttre parti) utan att sträcka sig genom membranet 13.

En liknande lösning visas i fig 10, där anslags- organen utgörs av anslags- eller stödelement 45b som är fastgjorda på sidan av stödvulsten 16, radiellt i rikt- ning ut från denna, och som är avsedda att ta stöd mot membranet 13 i omedelbar närhet av dess ansättningscirkel med avseende på kåpan 17. Närmare bestämt är elementens 45b ändar belägna mitt för membranets 13 yttre kant mitt för ringen 20. Stödelementen 45b tar således stöd mot kåpan 17 med hjälp av ett fast och icke deformerbart parti av membranet 13.

Som framgår av fig 11 har anslagsorganen flänsar 48 som är utskurna ur kåpan 17 och bockade inåt. Dessa flän- sar 48 sträcker sig genom membranets 13 fönster 46 i riktning mot tryckskivan 12. Under dessa betingelser för- 10 15 20 25 30 35 514 593 10 ses stödvulsten 16 med minst ett sidoutskott 49 som sam- verkar med kàpans 17 flänsar 48. Avståndet e definieras mellan utskottet 49 och flänsarnas 48 ändar. Vid denna utföringsform kan sidoutskottet 49 ha formen av en konti- nuerlig krans eller kan bestå av enskilda flänsar som var och sig motsvarar en fläns 48.

Det bör påpekas att flänsarna 48 likaledes kan tjäna till att låsa membranet 13 mot vridning genom samverkan med fönstrens 46 kant, varvid flänsarna 48 är plana och tunna, under det att de är tunna i radiell riktning och har större utsträckning i omkretsled.

Vid den i fig 12 visade utföringsformen består varje anslags- eller stödelement av en sidofläns 50 som uppbär en tapp 51 monterad med friktionsgrepp. Denna montering underlättar inställningen av det förutbestämda avstånd som definieras mellan anslagsorganen och kåpan 17.

Det bör påpekas att det vid de i fig 1 och 12 visade utföringsformerna är kransen 25 som vrids i spåret 26 vid slitagejustering, eftersom stödvulsten 16 inte kan vrida sig i förhållande till membranet 13. Kransen 25 år så- ledes vridbar men translationsfast, medan stödvulstens 16 krans är translationsrörlig men vridfast.

Vid den i fig 9-11 visade utföringsformen, där an- slagsorganen inte sträcker sig genom membranet 13, kan kransen 16 vridas, och till följd härav kan kransen 25 vara fäst på tryckskivan 12, t o m utformad direkt i denna.

I samtliga fall uppstår problemet med att centrera kransen 16, vilken i själva verket ständigt bör befinna sig i kransens 25 förlängning. Vid den fig 1 visade ut- föringsformen kan centreringen exempelvis erhållas på ett mycket enkelt sätt genom att stödvulstens 16 krans och den mellanliggande kransen 25 kopplas samman med varandra i omkretsled medelst minst tre fjädrar 30 som är placera- de på lika avstånd från varandra i omkretsled och anord- nade radiellt utåt från kransarnas 16, 25 utsida. I detta fall är det alltså antalet fjädrar och dessas placering i lO 15 20 25 30 35 514 593 ll omkretsled som ger centreringen av stödvulstens 16 krans.

Närmare bestämt kan fjädrarna 30, här tryckfjàdrar, ha två ändar som var för sig är förankrade i kransen 25 och i kransen 16. Andra lösningar är möjliga. Vid den i fig 13 visade utföringsformen hålls stödvulstens krans 16 således centrerad medelst minst en cylindrisk förlängning 55 av en vägg till spåret 26. Denna förlängning 55 träder i kontakt med ett parti av kransens 16 sidoyta och håller således denna centrerad. Givetvis kan denna cylindriska förlängning 55 också ersättas av enkla anslag fördelade i omkretsled på en cylindrisk yta som förlänger spårets 26 vägg.

Enligt den i fig 14 visade utföringsformen hålls stödvulstens krans 16 centrerad medelst flänsar 56 som är förbundna med anslags- eller stödorgan i form av stöd- elementen 45, varvid dessa flänsar 56 samverkar med en centrerad, cylindrisk referensyta 57 hos tryckskivan 12.

Vid den i fig 15 visade utföringsformen hålls stöd- vulstens krans 16 centrerad genom samverkan mellan stöd- elementen 45 och kanterna på de fönster 46 av membranet 13 som de sträcker sig genom. Denna montering kräver en speciell matris för monteringsspelet mellan elementet 45 och kanterna på membranets 13 fönster 46.

Det i fig 9 visade partiet 45a kan givetvis ha kro- kig form, såsom visas medelst prickstreckad linje, och kan ta stöd mot kåpans 17 radiella yttre rand.

Det inses att kransarna 16 och 25 utgör en axiell förlängning av varandra. De kan formas utifrån ett och samma rör. För möjliggörande av detta är kransarna 16, 25 företrädesvis av metall. Utgående från ett och samma rör kan man sålunda samtidigt (och med precision) skära ut ramperna 27, 28 medelst en laserstràle. Kransarna 16, 25 erhålls således pà ett ekonomiskt sätt och med god preci- sion genom skärning med laserstràle.

Vidare har tryckskivan 12, som består av gjutbart material, vanligtvis gjutgods, enkel form innebärande att spåret 26 för upptagning av kransen 25 kan erhållas på 10 15 20 25 514 593 12 ett förenklat sätt, t ex genom gjutning med en avslutande fräsoperation, om behov av detta föreligger.

Kompenseringsorganen 22 enligt föreliggande uppfin- ning erhàlls således pà ett enkelt och ekonomiskt sätt och ger en tillförlitlig funktion.

Givetvis är föreliggande uppfinning inte begränsad till de beskrivna utföringsexemplen. Speciellt kan spåren 39 utformas i delar som är förbundna med tryckskivans 12 ytteromkrets. Det kan exempelvis handla om ett antal skruvar försedda med skallar som uppvisar spåren 39.

Organen för begränsning av tryckskivans 12 rörelseslag kan ha annan form. Det kan exempelvis röra sig om en stäng som uppbär en tätning vilken är elastiskt deformer- bar och sträcker sig axiellt. Stängen är i glidingrepp och fastgjord i ett axiellt urtag i tryckskivan, samt är förbunden med kåpan 17. Stängens tätning glider i ur- taget.

För närmare detaljer kan hänvisas till fig 3 i pub- likationen FR-A-2 599 446. sàdana organ för begränsning av tryckskivans rörelseslag Givetvis kan man använda som visas i fig l och 5 i nyssnämnda publikation, näm- ligen slitsförsedda tappar som är sä monterade att de är i friktionsingrepp i häl upptagna i tryckskivan, varvid en ring är i friktionsingrepp pà tryckskivans ytterom- krets samt omfattar radiella utskott som är i ingrepp med avlånga hål hos kåpan.

Tappar för vridfast läsning av membranet visas i fig l och 3 i ovannämnda publikation FR-A-2 599 446.

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 514 593 13 PATENTKRAV

1. Friktionskoppling med slitagejustering, omfattan- de följande vridfasta delar: en tryckskiva (12), en kåpa (17) och ett membran (13), vilket samverkar med en stöd- vulst (16) (12), samt medel för justering för slitage inbegripande i form av en krans uppburen av tryckskivan dels för begränsning av tryckskivans (12) rörelseslag (24), som är inrättade mellan tryckskivan (12) och kåpan (17), avsedda organ som är automatiskt förflyttbara och dels ett kompensationsorgan (22), k ä n n e t e c k - n a d av (22) formiga ramper och år belastat av minst en i omkretsled att kompensationsorganet har samverkande ring- verkande fjäder samt är inrättat mellan stödvulsten (16) och tryckskivan (12), att stödvulsten (16) omfattar anslagsorgan (45) som samverkar med kåpan (17) för att stabilisera membranets (13) läge i tillkopplat tillstànd, och att anslagsorganen utgörs av stödelement (45) som är fastsatta på sidan av stödvulsten (16) och som sträcker sig genom fönster (46) hos membranet (13) för att kunna ta stöd mot kåpan (17).

2. Koppling enligt krav 1, «k ä n n e t e c k n a d av att stödelementen (45) har L-formad profil.

3. Koppling enligt något av kraven 1-2, k ä n n e - t e c k n a d (51) av att varje stödelement omfattar en tapp som är monterad genom friktionsgrepp.

4. Koppling enligt något av föregående krav, k ä n - (16) ramper (27) som samverkar med motsvarande ramper (28) upp- n e t e c k n a d av att stödvulstens krans omfattar burna av tryckskivan (12). k ä n n e t e c k n a d (28) liggande krans (25) som är inrättad mellan stödvulstens

5. Koppling enligt krav 4, av att de samverkande ramperna tillhör en mellan- (16) krans och tryckskivan (12).

6. Koppling enligt krav 5, k ä n n e t e c k - 10 15 20 25 514 593 14 av att den mellanliggande kransen (25) år inrymd i (26) k ä n n e t e c k n a d n a d ett centrerat, cirkulårt spår i tryckskivan (12).

7. Koppling enligt krav 6, av att stödvulstens (16) krans hålls centrerad medelst minst en cylindrisk förlängning (55) av en vägg till- hörande spåret (26) eller i omkretsriktningen sig sträckande anslag som utskjuter från en cylindrisk yta vilken bildar förlängning av en sådan vägg.

8. Koppling enligt krav 5 eller 6, k ä n n e - t e c k n a d (16) krans hålls som år förbundna med an- av att stödvulstens (56) slagsorganen (45) och som samverkar med en cylindrisk, centrerad medelst flånsar centrerad referensyta hos tryckskivan (12).

9. Koppling enligt krav 1 eller 2, k å n n e - t e c k n a d av att stödvulstens (16) krans hålls centrerad genom samverkan mellan stödelementen (45) och kanterna hos de fönster (46) av membranet (13) som de sträcker sig genom.

10. Koppling enligt krav 5, k å n n e t e c k - (16) år hopkopplade med varandra i om- av att stödvulstens krans och den mellan- (25) kretsled medelst minst tre fjädrar (30), vilka år pla- n a d liggande kransen cerade med lika vinkeldelning i omkretsled och anordnade (16, 25).

11. Koppling enligt något av kraven 5-10, radiellt på utsidan av kransarna k à n - (25) krans år samtidigt utskurna ur ett av att den mellanliggande kransen (16) och samma rör medelst en laserstråle. n e t e c k n a d och stödvulstens