SE514462C2 - Absorberande alster såsom en dambinda, ett inkontinensskydd, ett trosskydd eller liknande - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 ' '-.« . . ,. t ' ~ 'f < Ü f :r f' ' I i f . <. , ,,.Cc 1 i << Ä' 'Ä «<'- m-.tc- w< p < Ä å I" , * “cci r f “ ' v cc: 2 normalt i grenpartiet i användarens underkläder med hjälp av limytor applicerade på alstret.

Ett problem med denna typ av fastsättning är att limytorna kan kontamineras så att de förlorar sin vidhäftningsförmåga. Ett annat problem med limfastsättning är att lim kan vidhäfta vid användarens underkläder permanent, det vill säga, limmet går inte att tvätta bort och underkläderna blir förstörda. Ett ytterligare problem med limfastsättning är att det krävs skyddsremsor för att Sådana användningen avlägsnas och kastas bort. Många användare av täcka limytorna. skyddsremsor måste innan absorberande alster upplever detta som omständligt och besvärligt.

Ett ytterligare problem som är speciellt påtagligt om stora ytor av alstret täcks av lim, är att alstret snarare följer underklädernas rörelser än kroppens. Detta leder till en ökad risk för läckage, då glipor lätt uppstår mellan alstret och användarens kropp. I de fall alstret istället följer med kroppens rörelser kommer detta att leda till att fastsättningen mot underkläderna utsätts för skjuvkrafter.

Detta kan medföra att alstret släpper från underkläderna eller deformeras. I värsta fall kan givetvis båda dessa saker inträffa samtidigt. Följden blir i samtliga fall att alstret inte täcker de områden det är avsett för, med läckage som följd.

Ett sätt att minska detta problem är genom att utforma limytorna på olika sätt, såsom anges exempelvis i GB 2 119 656 och GB 2 119 657, eller genom att kombinera limytor med ytor med hög friktion såsom anges i US 3 888 255.

UPPFINNINGENS ÄNDAMÅL: Ändamålet med uppfhuüngen är att avhjälpa ovanstående 10 15 20 25 30 35 > f « < < ,. - « . z , . , f - ~ . c '_ Å <~ I... _ v cec < f :'C( f m» o C: e. - « « «~ _ - =°.° cf< C* * ~u. 3 problem och framställa ett alster som har bra passform och kan sitta på plats mot kroppen utan hjälp av särskilda fastsättningsanordningar.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: Ett alster av det inledningsvis omtalade slaget vid vilket problemen. förknippade med tidigare kända sådana alster väsentligen undanskaffats utmärks enligt uppfinningen av att bredden hos mittpartiet är högst 60 mm samt att vinkeln a är 30-90°.

Ytterligare utföringsformer framgår av de efterföljande patentkraven.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: Genom föreliggande uppfinning löses problemen med dålig passforn1 och fastsättning. Detta. åstadkommes genom att konstruera alstret så att dess mittparti uppvisar en mindre bredd än åtminstone dess ena. ändparti, samt genom att tillse att vinkeln mellan alstrets längdriktning och den huvudsakliga riktningen på alstrets långsidor där alstret När ett dylikt konstruerat alster placeras med det ändparti som uppvisar smalnar av' mot mittpartiet är 30-90°. det bredare tvärsnittet framåt på användaren, det vill säga mellan användarens ljumskar kommer alstret naturligt att hållas kvar och inga ytterligare fastsättningsorgan såsom limytor kommer att behövas. Detta beror på att alstrets mittpartis bredd och den vinkel varmed detta övergår i ändpartiets bredd valts på ett sådant sätt att alstret passar in. mot användarens anatomi. Ett på detta sätt utformat alster hakar fast i användarens ljumskar och från att förflyttas bakåt Detta är ett vanligt problem hindrar alstret mellan användarens ben. vid konventionella alster, eftersom användarens benrörelser 10 15 20 25 30 35 514 matar alstret bakåt.

Vinkeln mellan alstrets längdriktning och den huvudsakliga riktningen på alstrets långsidor där alstret smalnar av mot mittpartiet skall vara 30-90°. Vid vinklar överstigande 90° kan ändpartiets kanter komma att skava mot användarens ljumskar och ben och därigenom skapa obehag för användaren.

Ju mindre vinkeln är desto större är risken att alstret skall glida bakåt in mellan användarens ben. Med en vinkel understigande 30° är denna risk oacceptabelt stor. En vinkel mellan 35° och 55° ger den bästa avvägningen mellan fasthållning och komfort. En vinkel på 45° har befunnits vara speciellt gynnsam. Ett alternativt sätt att beskriva den för uppfinningen viktiga vinkeln är i termer av förhållanden mellan mittpartiets bredd på dess smalaste ställe och ändpartiets bredd på dess bredaste ställe.

Bredden på det ändparti som vid användningen är avsett att vändas framåt på användaren bör vara 1.5-5 ggr så bred på sitt bredaste ställe som mittpartiets bredd på det smalaste stället.

Det finns även en, om än inte lika stor, risk att alstret glider framåt mellan användarens ben. Denna risk elimineras om även det ändparti vilket är avsett att placeras bakåt på så att dess bredd är användaren utformas större än mittpartiets bredd.

För att alstret inte skall vecka eller skrynkla sig i mittpartiet och därigenom orsaka obehag för användaren och det viktigt att mittpartiets tvärsnitt eller bredd anpassas efter användarens anatomi. eventuellt läckage, är Det mest kritiska området i användarens grenparti ur komfortsynvinkel vad beträffar alstrets bredd, är där den muskelgrupp passerar som har sitt ursprung på insidan av bäckenbotten och sitt fäste längs låret. Denna muskelgrupp består av musklerna Adductor Bre'vis, Adductor Lo'ngus, I __ c' (h. (w. Å- *<* F \.7“f = ' “ ' f Ät: nl' f - « , r * * ff var e 10 15 20 25 30 35 _ »~.- \ r < . : f- = « « .E f . v [,“ ' i' < fco f. “ - I n, wâ ~~ g gf f g < V “ I “' ß °=\ cce. < 5 Gra'cilis och Adductor Mä'gnus.

Mätningar har gett vid handen att avståndet i användarens grenområde mellan denna Adductor muskelgrupp på vänster- och högersidan är förvånansvärt lika för alla människor och ligger mellan 30 mm och 35 mm. Fetma påverkar givetvis bredden mellan låren, men bredden mellan muskelgrupperna i grenområdet är densamma och de är dessa som gör att ett alster kan upplevas som om det skaver. Fettvävnaden lägger sig utanpå musklerna, men bidrar inte till den eventuella känslan av obehag. Om alstret är konstruerat i ett mycket styvt material bör därför mittpartiets bredd åtminstone i det område som skall passa mellan senorna inte överstiga c:a 40 mm och företrädesvis inte överstiga c:a 35 mm. Detta kritiska område är i alstrets längdriktning cza 5-15 mm långt. skrynklar sig, Ett mycket styvt material ger inte efter eller men kan däremot skava mot användarens muskelursprung och framkalla obehag.

Ett alster uppbyggt av material som är mycket styvt och som uppvisar ett helt rakt tvärsnitt måste ha en total bredd som är mindre än vad som är nödvändigt vid en konstruktion som är mer flexibel. Ett sätt att tillverka ett flexiblare alster är att ge dess tvärsnitt en annan form än rakt. Ett sådant mer flexibelt tvärsnitt kan exempelvis uppvisa en eller flera åsar. Det kan till exempel uppvisa den huvudsakliga formen av bokstaven M.

Alstretsy styvhet är betydelsefull för att undvika att alstret vrids, böjes, knäckes eller skjuvas under användning. För att förhindra att alstret förlorar i styvhet -när mittpartiets tvärsnitt görs smalare kan alstrets kanter vikas eller rullas in, »åtminstone vid mittpartiet. Detta gör att en materialbit vars totala raka tvärsnitt är för brett för att vara bekvämt, kan användas.

På så sätt ökas styvheten hos alstret medan komforten w; -. 10 15 20 25 30 35 514 462 bibehålls.

För att balansera komfort mot behövlig styvhet hos alstret är det också möjligt att använda sig av flera material med olika styvhet för att bygga upp mittpartiet med en variabel styvhet i tvärled. Exempelvis kan.mittpartiet byggas upp av en central del av styvare material med ytterdelar av mindre styvt material. Ytterdelarna kommer därmed att ligga an mot användarens lår. Ytterdelarna begränsas således i alstrets längdriktning av de bägge ändpartierna och. i alstrets tvärled av alstrets långsidor' och den lnellan. de bägge ytterdelarna liggande centrala delen avnüttpartiet. Med en dylik konstruktion kan1nittpartiet tillåtas vara bredare än om enbart det styvare materialet används. Alstret får genom förstärkningen av mittpartiets centrala del bättre styvhetsegenskaper än om ett mindre styvt material använts.

Samtidigt kan uppnås hög komfort för användaren.

Exempel på styvare material vilka lämpar sig för användning i mittpartiets centrala del är förhållandevis tjocka skikt av polypropenfilm, polyetenfilm och bundna fibernätverk.

Med ett förhållandevis tjockt materialskikt avses i det här skikttjocklek överstigande c:a 0,2 mm. Det är vidare möjligt att förhöja sammanhanget materialskikt med en styvheten hos ett plastskikt genom att blanda plasten med talk, krita, eller andra styvhetshöjande fyllmedel. Vidare kan styvheten hos mittpartiets centrala del åstadkommas medelst styva inlägg av metall eller trä såsom plattor, stänger skelettartade konstruktioner, eller liknande. De mindre styva ytterdelarna består med fördel av ett eller flera skikt av mjuka, eftergivliga material såsom plastfilmer och nonwovenskikt av det slag som vanligen används som höljesmaterial på absorberande alster.

Ytterdelarna kan vidare innefatta absorberande material, såsom absorberande nonwovenskikt, cellulosafluffskikt, tissueskikt, eller liknande. 10 15 20 25 30 35 ', ,' _' f' f f- «. 1 ' * ~f u , , ' -sc < 1 1 _ ' f n e < I f K z f - :i :ør m 7 Ett absorberande alster enligt uppfinningen har lämpligen förhållandevis liten bredd. Beroende på vilka material som används och hur konstruktionen av alstrets mittparti ser ut, har det emellertid visat sig att mittpartiets bredd kan varieras mellan 15 mm och 60 mm, företrädesvis mellan 20 mm och 35 mm. Ett mittparti med en större bredd bör därvid lämpligen kunna tryckas samman av de krafter som uppstår under normal användning, så att mittpartiets bredd under användningen inte överskrider c:a 40 mm och företrädesvis inte överskrider c:a 35 mm. Vidare har det visat sig att alster vilka har en bredd under användningen som är mindre än c:a 15 mm fungerar dåligt ur läckagesäkerhetssynpunkt.

Det är därför lämplig: om mittpartiet ä: åtminstone så styvt, sådan mittpartiet under användningen inte kan tryckas samman till eller har konstruktion i övrigt att en bredd underskridande c:a 15 mm.

Hela mittpartiet behöver ej uppfylla de angivna breddkriterierna. Som nämnts ovan utgörs det kritiska området av det område av alstret som skall passa in mellan där vänster- och högersidans Adductormuskelgrupper, sonxhar sina ursprung på insidan av bäckenbotten och sina fästen längs låret, passerar användarens grenområde. Precis framför dessa börjar ljumskarna. På alstret motsvaras detta område av det område på alstret där alstret börjar breddas och mittpartiet övergår i det ena ändpartiet. Som tidigare nämnts är det område på alstret som skall passa in mellan lårens Adductormuskelgrupper ca. 5-15 mm långt.

Den lämpliga bredden på alstrets mittparti i åtminstone ovan beskrivna kritiska område, är som tidigare nämnts beroende på val av material och val av konstruktion på alstrets mittparti. Väljs en konstruktion med ett styvare material i den centrala delen och mindre styvt material i ytterdelarna, är en lämplig bredd på det styvare materialet c:a 20 mm och en lämplig total bredd på mittpartiet är 10 15 20 25 30 35 ' ' “s e . . : < - f- f . J" . .pc ° \ < coq.

\ I i _, f F. _ _ L y ts .

-. N 8 högst c:a 40 mm och företrädesvis c:a 35 mm. Det vill säga, vardera ytterdelen är mellan c:a 7,5 mm och 10 mm bred. Om det material som används till ytterdelarna har förmågan att fungera son1 en bälg, det vill säga 'vecka sig på ett kontrollerat sätt, kan mittpartiet tillåtas vara ända upp till c:a 60 mm brett. Vid användning kommer trycket från användarens lår att pressa ihop alstret till en bredd av c:a 30-35 mm i det aktuella området. Det gäller givetvis för alla bredder större än c:a 30-35 mm att alstrets mittparti kommer att tryckas ihop i tvärled, förutsatt att hela mittpartiet inte utgörs av ett mycket styvt material.

En sådan konstruktion av' mycket styvt. material skulle istället skära in i användarens lår och orsaka användaren obehag.

Genom att alstret är format så att åtminstone dess ena ändparti är avsevärt bredare än dess mittparti och med alstrets sidokanter vid det bredare ändpartiet vinklade i förhållande till sidokanterna vid mittpartiet, ansluter alstret väl till krökningen kring användarens lår. Särskilt lämpligt är det därvid att det användningen är avsett att vara vänt framåt på användaren ändparti som vid uppvisar den angivna breddningen i förhållande till mittpartiet. Vidare är anpassningen av alstrets bredd till det kritiska området mellan de på ömse sidor om grenen nedlöpande muskelgrupperna avgörande för alstrets passform.

Ett alster enligt uppfinningen har genom sin form förmåga att under användningen sitta på plats mot användarens kropp utan att särskilda fastsättningsorgan behöver utnyttjas.

För att ytterligare säkerställa god kvarhållning av alstret mot kroppen under användning och förhindra att alstret glider i längdriktningen, har det befunnits vara lämpligt att det breddade ändpartiet uppvisar förhållandevis hög styvhet. Därigenom undviks att ändpartiet under användning skrynklas samman, eller deformeras på annat vis, så att 10 15 20 25 30 35 .., , _: _ , “ '~ ~ fo' - 'f- = .v . ._ _, ___-isf' -* 1» 9 lår. Ett ändparti fungerar nämligen som ett slags hake som stöder alstret kan glida mellan användarens styvt mot låren och motverkar förflyttning av alstret i längdriktningen. Särskilt fördelaktigt är det därvid om det ändparti som är avsett att under användningen vara vänt framåt på användaren är förhållandevis styvt. Ett styvt framparti motverkar nämligen bakåtmatning av alstret under användningen, något som annars kan vara ett problem, exempelvis då användaren går, eller springer.

Ytterligare ett sätt att öka passformen och förhindra att alstret under användningen förflyttar sig ur läge i förhållande till användarens kropp, är genonn att kröka alstret i längdled efter kurvaturen på användarens kropp.

Det har därvid befunnits vara särskilt fördelaktigt om frampartiet, dvs det ändparti på alstret vilket under användningen är avsett att vändas framåt på användaren är vinklat uppåt i förhållande till mittpartiet på den sida av alstret vilken är avsedd att vara vänd mot användaren. upp från alstrets att alstrets vinklat mittpartiet, så att del i längdriktning bättre ansluter till formen på användarens Genom framparti är alstrets främre blygd, minskas risken att alstret under användningen glider bakåt på användaren ytterligare. Det vinklade frampartiet anligger under användningen över användarens blygd och fungerar som en stopplatta som motverkar att alstret matas För att den. önskade att bakåt av användarens benrörelser. bromseffekten skall erhållas, alstrets framparti och grenparti är så styva, att vinkeln är det nödvändigt däremellan väsentligen bibehålls även under användningen.

Det kan emellertid av bekvämlighetsskäl vara lämpligt att alstrets långsidor, respektive kantpartier närmast framkanten utgörs av mindre styvt material.

Den styvhet som är av betydelse för bibehållande av en 10 15 20 25 30 35 v01 n 514 462 10 vinkel ß *mellan frampartiet och. mittpartiet är främst böjstyvheten mot böjning utmed i tvärriktningen sig sträckande böjlinjer. Det exakta värdet på vinkeln ß är av underordnad betydelse för uppnående av den önskade bromseffekten, så länge ß är mellan 20° och 50°.

De material som kan användas för att förhöja styvheten hos alstrets ändpartier är lämpligen av samma slag som.de styva material som omtalats i samband med beskrivningen av ett styvt mittparti. För att uppnå tillräcklig styvhet i den färdiga konstruktionen har det visat sig att egenstyvheten hos åtminstone någon komponent i det aktuella området av alstret bör överstiga 100 N, mätt enligt ASTM D 4032-82 "Cirkular Bend Procedure", vilken metod finns utförligt beskriven i EP 0 336 578. Med egenstyvhet avses därvid styvheten hos ett plant materialskikt.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERNA: Uppfinningen skall i det följande beskrivas mer ingående med hänvisning till de utföringsexempel som visas på ritningarna. Därvid visar: figur 1 en perspektivvy av en dambinda enligt uppfinningen, figur 2 en dambinda enligt uppfinningen sedd fiånckn sida av bindan vilken är avsedd att värnias mot användaren, figur 3 ett snitt utefter linjen III-III genom dambindan i figur 2, figur 4 en dambinda enligt en andra utföringsform av uppfinningen sedd från den sida av bindan vilken är avsedd att vändas mot användaren, 10 15 20 25 30 35 ~rr ° ' f-cec- < 4 _ K p; m., ,_ c . (_ (i. . _, N rr ll figur 5 ett tvärsnitt genom mittpartiet hos en dambinda enligt en tredje utföringsform av uppfinningen, figur 6 ett tvärsnitt genom mittpartiet hos en dambinda enligt en fjärde utföringsform av uppfinningen, figur 7 en. perspektivvy av' en dambinda enligt en femte utföringsform av uppfinningen, figur 8 ett snitt utefter linjen VIII-VIII genom dambindan i figur 7, figur 9 en, perspektivvy av en dambinda enligt en sjätte utföringsform av uppfinningen och figur 10 ett snitt utefter linjen X-X genom dambindan 1 figur 9.

NÄRMARE BESKRIVNING Av FIGURER ocn uTFöR1NGsFoRMßR= Den i figurerna 1,2 och 3 visade dambindan 1 innefattar ett vätskegenomsläppligt ytskikt 2 anordnat på den sida av dambindan 1 vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren, ett vätskespärrande skikt 3 anordnat på den sidan av dambindan l som vid användningen är avsedd att vara vänd från användaren samt ett mellan dessa båda skikt anordnat absorptionsskikt 4.

Materialet i ytskiktet 2 kan exempelvis vara en perforerad plastfilm, ett nät av plast eller textilt material, ett nonwoven eller ett laminat av exempelvis ett perforerat plastskikt och ett nonwovenskikt. Plasten kan, vara en termoplast, såsom polyeten. Nonwovenmaterialet kan vara av naturliga fibrer, såsom cellulosa eller bomull, eller 10 15 20 25 30 35 ... f , 4 :f " ° I 'f ett - 1.:' j' I f om _ ~ < 10' "' ° < ~ ß . _ c _ na L 0 f- ef. fm. 12 syntetiska fibrer, såsom polyeten, polypropen, polyester, polyuretan, nylon eller regenererad cellulosa.

Ytskiktets 2 huvuduppgifter i dambindan, är att leda vätskan in till absorptionsskiktet 4, att vara mjukt och behagligt mot användarens kropp, samt att förhindra s.k. återvätning dvs. att absorberad kroppsvätska tränger tillbaka mot användarens hud. Det är, av bekvämlighetsskäl och för att undvika hudirritationer, viktigt att ytan på den del av dambindan som ligger an mot användarens hud _bibehålls så torr som möjligt under användningen. En torr yta på dambindan upplevs dessutom av användaren som svalare och behagligare vid användningen, samt' är både rent visuellt och vid hantering av dambindan då denna skall bytas mer tilltalande än en nersölad, blöt yta.

Det vätskespärrande skiktet, eller baksidesskiktet.3 består av ett vätskeogenomträngligt material. Tunna, vätsketäta plastfilmer är lämpliga för ändamålet, men det är även möjligt att använda material som från vbörjan är vätskegenomsläppliga, men som försetts med en beläggning av plast, harts, eller annat vätsketätt material. Härigenom förhindras läckage av vätska från undersidan av det absorberande alstret. Spärrskiktet 3 kan således bestå av vilket som helst material som uppfyller kriteriet på vätskeogenomtränglighet samt ändamålet tillräcklig flexibilitet och hudvänlighet. Exempel på material lämpliga som spärrskikt är plastfilmer, nonwoven uppvisar för och laminat av» dessa. Användbara plastfilmer' kan till exempel vara av polyeten, polypropen eller polyester.

Spärrskiktet kan alternativt bestå av ett laminat av ett vätskeogenomträngligt plastskikt, vänt mot absorptionskroppen och ett nonwoven, vänt mot användarens underkläder. En sådan konstruktion ger ett läckagesäkert spärrskikt med textil känsla. 10 15 20 25 30 35 i . . , c _ ; : c . <. k c ° lf» 4 , _ " - 4- ß f en: '_ _ :w . t. No n ( _ . i _ 2 < *I <. a < f ” <*' °f~ :än 13 Absorptionsskiktet 4 framställs lämpligen av cellulosamassa. Denna kan föreligga i rullar, balar eller ark som torrdefibreras och överförs i fluffad form till en ibland s.k. som är att absorbera flera gånger sin egen vikt av vatten eller massamatta, med inblandning av superabsorbenter, polymerer med förmåga kroppsvätska. Exempel på andra användbara material är olika typer av naturliga fibrer såsom bomullsfibrer, torv, eller liknande. Det är naturligtvis även möjligt att utnyttja absorberande syntetfibrer, eller blandningar av naturliga fibrer och syntetfibrer. Absorptionsmaterialet kan vidare innehålla ytterligare komponenter, såsom formstabiliserande organ, vätskespridande organ, eller bindemedel såsom exempelvis termoplastiska fibrer som värmebehandlats för att hålla sammanhängande fibrer och partiklar till en att i ihop korta enhet. Det är även möjligt absorptionsskiktet använda olika typer av absorberande skummaterial.

De båda yttre skikten 2,3 är inbördes förbundna utanför absorptionsskiktet 4 i en fog 5 belägen utmed dambindans periferi.

Dambindan 1 Ihar huvudsakligen långsträckt fornx med. en längdriktning tvâ långsidor 6,7, två kortsidor 8,9, två ändpartier 10,11 och ett mellan ändpartierna beläget mittparti 12. Mittpartiet och en tvärriktning och uppvisar uppvisar en central del 13 och två ytterdelar 14,15 sett i alstrets tvärriktning. Ytterdelarna begränsas i alstrets längdriktning av de bägge ändpartierna 10,11 och i alstrets tvärriktning av alstrets långsidor 6,7 och den mellan de bägge ytterdelarna 14,15 liggande centrala delen 13 av mittpartiet 12.

Mittpartiet 12 uppvisar en mindre bredd än det ändparti 10 som är avsett att placeras framåt på användaren. Därigenom 10 15 20 25 30 35 _ .__ f ~- < . _ . ,_ f' c 3.- _ "< *C a-uâøoo _ j v =f~ 1:0 C* ( :Ä k( QQ» 14 kan det bredare ändpartiet 10 haka fast mot framsidan av användarens lår och därigenom förhindra att dambindan under användningen glider bakåt på användaren.

Breddningen av alstret i riktning från mittpartiet 12 mot det bredare ändpartiet 10 börjar vid en tvärgående tvärsnittslinje 17. Den vinkel a som därvid bildas mellan en linje parallell med alstrets längdriktning' och den huvudsakliga riktningen på alstrets långsidor 6,7 vid det bredare ändpartiet 10 är mellan 30° och 90°. Breddningen av ändpartiet 10 och vinkeln mellan ändpartiets 10 sidokanter 6,7 och dambindans längdriktning är som tidigare nämnts viktiga parametrar för att dambindan under användningen skall hålla sig på plats och inte glida bakåt mellan användarens ben.

Hela alstrets längd är ca. 150-250 mm. En vanlig längd på en dambinda är ca. 200 mm. Av denna totala längd kan, grovt sett, mittpartiet 12 och de två ändpartierna 10,11 sägas utgöra 1/3 vardera. En totallängd för alstret om 150 mm ger således en längd på 50 mm vardera för mittpartiet 12 och ändpartierna 10,11. Totallängden 200 mm ger en längd på ca. 70 mm för vardera partiet och en totallängd på 250 mm ger en längd på ca. 80 mm för partiet.

Längdförhållandena mellan mittpartiet 12 och ändpartierna 10,11, variera från ovan angivna 1/3 och således utgöra en större eller mindre del än 1/3 av den totala längden för alstret.

Vanligt är att det bakre ändpartiet ll utgör en större del än 1/3 av alstrets totala längd. Mittpartiet 12 begränsas av att alstret breddas från det stället på mittpartiet 12 mot det ändparti 10 som är avsett att vändas vardera samt mellan de bägge ändpartierna kan givetvis smalaste framåt på användaren. Där alstret börjar breddas vidtar ändpartiet 10.

Bredden på mittpartiet 12 är som ovan angivits 10-45 mm i 0 10 15 20 25 30 35 _- z . , t: ._ 1.' ° * "- 1.7 <1: .å '\,'.':°°c c, ' . L. Q '__° gno ¿“ g ' ** (0 C04' 15 mittpartiets smalaste del. Bredden på den bredaste delen av framåt på användaren är 50-200 mm. Förhållandet mellan ändpartiets bredd och dess ändpartiet och för fasthållningen av alstret mot kroppen. det ändparti 10 som är avsett att vändas längd är viktig för stabiliteten hos Med ändpartiets längd avses här avståndet från där alstret börjar breddas från sitt smalaste ställe till alstrets främre kortända 8 xnätt längs en centrumlinje 16 genom alstret vilken är parallell med alstrets långsidor 6,7. Ändpartiets längd mäts längs någon av alstrets långsidor 6,7.I det fall ändpartiets bredd är 100 mm, är en lämplig längd 50 mm, det vill säga ett förhållande 2:1 mellan bredd och längd. Detta ger analogt för en bredd på 50 mm, en längd på 25 mm och för en bredd på 200 mm en längd på 100 mm. Avvikelser från detta 2:1 förhållande mellan bredd och längd på ändpartiet 10 är givetvis möjliga såsom 3:2-3:1.

I figur 3 visas ett tvärsnitt av dambindan 1 sett från det ändparti ll vilket vid användning är avsett att vändas bakåt på användaren. Här visas ett snitt genom mittpartiet 12, så att ytskiktet 2, absorptionsskiktet 4 ses i genomskärning. Det ändparti 10 spärrskiktet 3 och vilket är avsett att vändas framåt på användaren syns i figuren med absorptionsskiktet täckt av ytskiktet 2 och spärrskiktet 3.

För att eliminera risken att alstret glider framåt mellan användarens ben kan även det ändparti 11 vilket är avsett att vändas bakåt på användaren, utformas så att dess bredd är större än mittpartiets 12 bredd. Ett dylikt utformat alster visas i figur 4. Breddningen.av de båda ändpartierna sker i riktning från.mittpartiet 12 mot alstrets respektive kortsidor 8,9. Därvid ändrar alstrets långsidor 6,7 lutning vid två tvärsnittslinjer 17, belägna på ömse sidor om mittpartiet 12 i alstrets längdriktning. 10 15 20 25 30 35 izuf ~ ~ < V i f~ i<ß >f at., M - 2 5, “° ~° < ' (C OC 16 I figur 5 visas en alternativ utföringsform av uppfinningen där absorptionsskiktet 4 byggts upp av ett styvare material i den centrala delen 13 av mittpartiet 12 och ett mindre styvt material i ytterdelarna 14,15 av mittpartiet 12. En sådan konstruktion gör att mittpartiets 12 bredd kan vara styvare materialet valts för hela bibehållen 5 visade större än om det absorptionsskiktet 4, med komfort för På den i dambindans långsidor 6,7 vikts eller rullats in mot dess användaren. figur dambindan har baksida. Detta är en åtgärd som gör att dambindan får en ökad att ett användas. Det vill säga, dambindan erhåller ökad styvhet ökat motstånd mot styvhet utan styvare material behöver och vridning, böjning, med bibehållen därigenom knäckning och skjuvning, komfort för användaren.

De båda i figur 5 visade konstruktionerna som ger möjlighet att avväga erforderlig styvhet för dambindan mot komforten för användaren, genom val av olika material i ytter- och mittdelar sidokanter går givetvis även att använda var för sig. respektive genom användandet av inrullade I figur 6 visas ett tvärsnitt genom dambindans mittparti 12 efter det att dambindan använts. Absorptionsskiktet 4 har byggts upp av olika material i den centrala delen 13 och i ytterdelarna 14,15. Materialet i den centrala delen 13 kan vara ett mycket styvt material om ytterdelarna 14,15 är uppbyggda av ett material som har förmågan att fungera som en bälg. Vid sammanpressning mellan användarens lår kommer ett på detta sätt konstruerat alster vars bredd överstiger det kritiska avståndet mellan de båda muskelgrupperna i användarens gren, att vecka sig i ytterdelarna 14,15 av mittpartiet 12, under det att den centrala delen 13 bibehåller sin plana form.

I motsats till vad som är fallet vid en konventionell 10 15 20 25 30 35 f "1 _, .. :_ c L , *' ~e L i :Wf \r å “ ' l t: «cc e. 17 hela med konstruktion där mittpartiet skrynklar sig okontrollerat, utgör en konstruktion enligt uppfinningen den centrala delen 13 av mittpartiet 12 en plan träffyta för den kroppsvätska som avsöndras i området.

Det finns inga veck på träffytan som kan transportera vätska ovanpå alstret i längs- eller tvärled och orsaka läckage över alstrets kort- eller långsidor 6,7,8,9.

Ett alternativt utförande av uppfinningen för att skapa flexibilitet hos mittpartiet 12 visas i figur 7-8. Figur 7 är en principritning över hur dambindans form ser ut, utan några detaljer utritade. Som tidigare nämnts är ett alternativ till att välja flexibla material, att utforma mittpartiet 12 med varierande egenskaper över tvärsnittet så att själva konstruktionen ger en större flexibilitet.

Ett exempel på en sådan form på mittpartiets 12 tvärsnitt är den i figur 8 visade M-formen. Detta tvärsnitt karakteriseras av att mittpartiets central del 13 buktar nedåt, från användaren, under det att ytterdelarna 14,15 relativt mittdelen buktar mot användaren för att sedan kröka sig ner i riktning mot alstrets baksidesskikt 3 så att dambindans långsidor 6,7 pekar mot alstrets baksidesskikt 3. Ett sådant tvärsnitt ger en flexibilitet åt mittpartiet så att det fjädrande kan uppta den belastning som uppkommer vid användning, snarare än att som konventionella alster veckas irreversibelt, med läckage och obekvämlighet för användaren som följd. I den i figur 7 visade utföringsformen uppvisar även det ändparti 11 som är avsett att vändas bakåt på användaren M-format tvärsnitt.

En utföringsfornn där bara. mittpartiet 12 uppvisar ett M-format tvärsnitt är också tänkbart i enlighet med uppfinningen. En annan.möjlig utföringsform av uppfinningen är att mittpartiet uppvisar ett U-format tvärsnitt, det vill säga, tvärsnittet uppvisar samma form som ovan med undantag för att alstrets långsidor 6,7 inte kröker sig in mot alstrets baksidesskikt 3. e o o o n: o <~ <\-..~ 1 <4, n o q I 0 t oc: c r-r "abov- 10 15 20 25 30 35 - . f . v _ I '_ _ ¿< C _ : « . ' ' '- L n o r . g I - _ o , ~ .m 18 Ett till de i figur 7-8 alternativt utförande av uppfinningen. visas i figur 9 och 10. Figur 9 är en principritning över hur dambindans form ser ut, utan några detaljer utritade.

I figur 10 visas ett till det i figur 8 visade alternativt utseende pålnittpartiets 12 tvärsnitt. Tvärsnittet uppvisar tre åsar till skillnad från de två åsar som uppvisas av tvärsnittet i figur 8. Detta innebär att dambindan i figur 9 uppvisar en mellan de två perifert liggande åsarna, löpande central ås placerad ungefär mitt mellan alstrets längsgående sidokanter 6,7. Dambindan i figur 9 uppvisar ett vätskegenomsläppligt skikt 2, ett vätskespärrande skikt 3 samt ett absorptionsskikt 4. Vidare uppvisar dambindan en upphöjning eller ås 18 anordnad på alstret, utskjutande från den vätskegenomsläppliga ytan 2 och sträckande sig i alstrets längdriktning över alstrets mittparti 12. Avsikten med att förse dambindan. med en central ås är att ge dambindan en till användarens anatomi bättre anpassad form.

Den centrala åsen 18 kan som visas i figuren kan byggas upp av absorptionsmaterial och adderar då till dambindans absorptionskapacitet. Den centrala åsen 18 kan alternativt byggas upp av ett separat formelement, ett styvt ytskikt 2 eller ett styvt baksidesskikt 3.

I figurerna 5,6, 8 och 10 visas enbart ett tvärsnitt av mittpartiet 12. Det bredare ändpartiet 10 har uteslutits ur figurerna för åskådlighetens skull.

De i figurerna 5,6 och 8 visade dambindorna är för enkelhets skull konventionellt uppbyggda med ett vätskegenomsläppligt ytmaterial, ett vätskespärrande baksidesskikt och ett däremellan beläget absorptionsskikt.

En sådan uppbyggnad är inte nödvändig för uppfinningens utförande. Det går lika väl att använda en konstruktion med formelement i för alstret den ett speciellt att ge 10 15 20 514 462 i 19 erforderliga styvheten. Detta formelement kan exempelvis vara placerat mellan absorptionskropp och baksidesskiktet och sträcka sig över hela eller delar av dambindan. En annan möjlighet är att som baksidesmaterial välja ett material som uppvisar tillräckligt styvhet för att ge stadga åt alstret.

De värden som angivits för lnittpartiets bredd och för vinkeln a mellan dambindans längdriktning- och den huvudsakliga riktningen på alstrets långsidor där alstret smalnar av mot mittpartiet är möjliga att kombinera fritt inom ramen för uppfinningen.

Breddningen av dambindan från mittpartiet mot det ena eller båda ändpartierna behöver inte gå efter en rät linje. Den kan således alternativt vara exempelvis parabelformad.eller exponentiell. Den kan även utgöras av en rät linje avbruten Alstrets kan också av en annan rät linje med en annan lutning. kortsidor kan utgöras av' räta linjer: men. de uppvisa annan form såsom exempelvis bågform. 1 - n~»~

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 40 514 Ålezi 20 PATENTKRAV

1. Absorberande såsom en dambinda, ett inkontinensskydd eller ett trosskydd vilket alster har alster, huvudsakligen lângsträckt form med en längdriktning och en tvärriktning och uppvisar två (6,7), två kortsidor (8,9), två ändpartier (10,ll) och ett nællan ändpartierna (l0,11) beläget mittparti (12) vilket uppvisar en i tvärriktningen sig sträckande tvärsnittslinje (17) långsidor från vilken alstrets bredd ökar i riktning mot en kortsida (8) på alstret, varvid det vid kortsidan (8) belägna ändpartiet (10) uppvisar en största bredd, vilken är större än bredden hos mittpartiet (12) vid tvärsnittslinjen, varvid alstrets lângsidor (6,7) tvärsnittslinjen (17), varvid lutningen definieras av en ändrar lutning vid vinkel a mellan vardera långsidan (6,7) på alstret och en längsgående linje parallell med alstrets längdriktning, k ä n n e t e c k n a t av att bredden hos mittpartiet (12) är högst 60 mm samt att vinkeln a är 30-90° mellan alstrets ändpartiets (10) långsidor och den med längdriktning parallella längsgående linjen.

2. Absorberande alster enligt krav 1, och vidare uppvisande ett vätskegenomsläppligt skikt (2) samt ett vätskespärrande skikt (3), k ä n n e t e c k n a t av att en upphöjning (18) är anordnad på alstret, utskjutande från den vätskegenomsläppliga ytan (2) och sträckande sig i alstrets längdriktning över åtminstone alstrets mittparti (12) .

3. Absorberande alster enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att vinkeln a är 35-55 °.

4. Absorberande alster enligt något av kraven l-3, k ä n n e t e c k n a t av att mittpartiets bredd är mellan 15 mm och 60 m. 10 15 20 25 30 35 514 4:62! g 21

5. Absorberande alster enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t av att mittpartiets bredd är mellan 15 mm och 45 mm.

6. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att mittpartiets bredd är mellan 20 mm och 35 mm.

7. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att mittpartiet (12) uppvisar en mindre bredd än båda ändpartierna (l0,l1).

8. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att mittpartiet (12) uppvisar ett M-format tvärsnitt.

9. '9. Absorberande alster, såsom en dambinda eller ett trosskydd, vilket alster har huvudsakligen långsträckt form och uppvisar två långsidor (6,7), två kortsidor (8,9), två ändpartier' (l0,1l) och ett. mellanv ändpartierna (lO,l1) beläget mittparti (12) vilket uppvisar en mindre bredd än åtminstone det ändparti (10), vilket är avsett att vid användning vändas framåt på användaren så att den bredaste delen på ändpartiet (10) är 1,5-5 gånger så bred som den smalaste bredden på mittpartiet (12), k ä n n e t e c k n a t av att ändpartiet (10) uppvisar en hög styvhet.

10. Absorberande alster enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av att ändpartiet (10) uppvisar en bredd som på sitt bredaste ställe är 1,5-3 gånger så stor som ändpartiets (10) längd.

11. ll. Absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid ändpartierna (10,l1) utgörs av ett framparti (10) och ett bakparti (11), k ä n n e t e c k n a t av att 10 15 514 462% 22 alstret åtminstone inom frampartiet (10) uppvisar hög böjstyvhet, varigenom alstrets framparti (10) uppvisar hög formbeständighet under användning av alstret.

12. Absorberande alster enligt krav ll och varvid alstret uppvisar ett vätskegenomsläppligt skikt (2) avsett att vid användning vara vänt mot en användare samt ett vätskespärrande skikt (3) avsett att vid användning vara vänt bort från användaren, k ä n n e t e c k n a t av att alstret åtminstone inom.frampartiet (6) och grenpartiet (8) uppvisar hög böjstyvhet mot böjning utmed i tvärriktningen sig sträckande böjlinjer, varigenom alstrets framparti (6) och grenparti (8) uppvisar hög formbeständighet under användning av alstret, samt att alstrets framparti (6) är vinklat i förhållande till grenpartiet (8), i riktning mot den vätskegenomsläppliga ytan (2), varvid frampartiet (6) bildar en vinkel ß mot grenpartiet (8).