SE518915C2 - Absorberande alster med förbättrad passform - Google Patents

Description

unna» Innan »annu 15 20 25 30 -518 915 a .nu nu 2 alstret konstrueras på ett sådant sätt att detta självt uppvisar en bättre kroppsanpassning utan direkt stöd från underbyxan under användning.

Alster uppvisande en mer kroppsanpassad form före användning är exempelvis ett alster, vilket vid leverans redan uppvisar en kroppsanpassad form, ett alster, vilket med ett handgrepp av användaren ändrar formen från en i huvudsak plan form till ett mer kroppsanpassat format innan alstret sätts på plats i underbyxan, eller ett alster, vilket intar en mer kroppsanpassad form då detta utsätts exempelvis av krafterna från användarens lår under användning.

Dokument som beskriver alster vilka uppvisar en förformad beständig kroppsformad form, vars ändpartier är krökta på ett sådant sätt att dessa följer användarens kropp är exempelvis EPO 944 372 och WO 98/22059. Nackdelen med alster vilket uppvisar en redan kroppsanpassad form vid leverans är att de är svåra att förpacka, tar stor förpackningsvolym, vilket ger ökade transportkostnader, och är mindre diskreta för användaren att handha före och efter användning. Ett förformat alster kan exempelvis vara svårt att förvara diskret i en byx- eller jackficka. En annat problem som kan uppstå är att alster med förfonnad beständig form inte passar i storlek för alla användare utan att ett flertal storlekar måste tillverkas.

Att använda sig av elastiska organ är vanligt förekommande för att förforma ett flexibelt alster så att alstret intar en mer kroppsanpassad form. Ett alster innefattande elastik vilket bidrar till att alstrets ändpartier böjs upp mot användaren firms exempelvis beskrivet i dokument WO 99/25282 och GB 2 193 100. WO 99/25282 beskriver ett elastiskt organ som löper längs alstrets längsgående rnittlinje fäst undertill den centralt absorberande delen av alstret.

GB 2 193 100 beskriver ett alster varvid man har fäst elastiska organ längs produktens kanter för att alstrets ändpartier skall krökas och skapa bättre anliggning mot användarens kropp. Nackdelen med att använda sig av :annu lars: 15 20 25 5-18 915 elastiska organ för att forma alster är att det är en kostsam lösning, som är komplex att producera.

Alster som intar en kroppsanpassad fonn under användning då alster utsätts för användarens lårkrafter är exempelvis beskriven i dokumentet GB 2 326 598. Nackdelen med alster, vilka är beroende av yttre krafter, exempelvis krafter från användarens lår är att när denna kraft upphör kan artikeln återgå till sin ursprungsfonn. Kraften från användarens lår upphör exempelvis då användaren står brett med benen eller intar sittande skomakarställning.

Ett armat exempel på att åstadkomma form hos ett alster är beskrivet i patentskriften EP 0 467 184. Alstret innefattar sidoflikar på ömse sidor om alstrets länggående sidokanter och böjliga organ undertill och i ett område ut i de båda sidoflikama. Användaren skall förforma alstret till önskad form innan alstret används. Nackdelen med ett alster beskrivet här ovan är att användaren kan fmna det svårt att veta exakt vilken forrn alstret skall formas till för att passa. Detta kan föranleda att ett format alster behöver justeras efter prövning, kanske behöver detta utföras ett antal gånger innan passfonnen blir tillräckligt bra. Detta kan bli ett irritationsmoment för användaren.

Ett armat exempel på ett dokument som beskriver ett absorberande alster med förbättrad kroppsforrn är EP O 982 017. Alstret är försett med sidoflikar på ömse sidor om alstrets länggående sidokantema, vilka bidrar till alstrets kroppsanpassade form genom att alstrets sidoflikar viks runt troskanten. Den form som alstret erhåller i EP 0 982 017 är en upphöjning i rnittpartiet av alstret på den sidan ämnad att vara vänd mot användaren. Utformningen av alstrets sidoflikar bidrar inte till att främre och bakre partiet av alstret kröks upp mot användaren. annan nosa» 15 20 25 30 4 Det kvarstår således ett behov av ett absorberande alster med bättre passfonn, som kan tillverkas på ett effektivt sätt.

Redogörelse för uppfinningen Med föreliggande uppfinning har åstadkommits ett alster av det i inledningen omtalade slaget, vilket alster väsentligen undanröjer de problem som varit förknippade med tidigare kända sådana alster.

Ett enligt uppfinningen utfört alster utrnärks därvid främst av att alstret är försedd med böjlinjer. En böjlinje är ett område i fonn av en linje, vilket uppvisar en lägre styvhet än omkringliggande områden. Därmed möjliggörs en vikning av materialet i området för böjlinjen. Böjlinjerna på båda sidorna av centrumlinjen uppvisar bågforrnade linjer vilka sträcker sig mellan sidoflikamas motstående, tvärgående sidokanter, varvid böjlinjernas bågar buktar ut i riktning från alstrets längsgående centrumlinje och sträcker sig in i sidoflikarna. Genom att förse alster med ett område av hög böjstyvhet i ett område, som i längsled sträcker sig över sidoflikamas hela längd och i tvärsled sträcker sig från åtminstone ett stycke in i den ena sidofliken till åtminstone ett stycke in i den andra sidofliken, samtidigt som alstret förses med böjlinjer på ett sådant sätt vilket beskrivits här ovan, kröks alstret automatiskt när sidoflikama viks i omrâdet för böjlinjerna i riktning nedåt mot det vätskeogenomträngliga baksidesskiktet och runt underbyxans kanter i grenområdet så att alstrets båda ändpartier böjs inåt mot användarens kropp.

Ett böjstyvt område är ett område hos alstret vilket uppvisar en tillräcklig styvhet för att uppfinningen skall vara möjlig att utföra. Styvheten för det böjstyva området bör inte understiga 5,0 Newton. För att alstret skall vara bekvämt att bära bör styvheten hos för det böj styva området inte överstiga 15 Newton. Styvheten är uppmätt enligt metoden CIRCULAR BEND round nyss: siin; 10 l5 20 25 30 518 915 5 PROCEDURE, vilken är väl känd inom branschen och exempelvis användes av Procter & Gamble. Denna metod är beskriven i EP 0 336 578, till vilken hänvisas för närmare detaljer om metoden. Den beskrivna metoden är en modifiering av ASTM D 4032-82 och ger en sirnulerad deformering av det testade materialprovet i alla riktningar, en av ytorna av det testade materialprovet blir konkav och motsatta ytan av det testade materialprovet blir konvex vid yttre belastning. Metoden ger ett värde på en kraft, som motsvarar ett medelvärde av materialprovets styvhet i alla riktningar.

Enligt en föredragen utföringsforrn av uppfinningen utgörs det böjstyva området huvudsakligen av styvheten hos det vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet placerat på den sidan om alstret vilken är vänd bort från användaren under användning Det böjstyva vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet sträcker sig även in åtminstone ett stycke in i de båda sidoflikama. Alstret förses med böjlinjer vilka underlättar vikning av sidoflikarna nedåt och nmt grenområdet i ett par underbyxor samtidigt som alstrets båda ändpartiema böjs upp mot användares kropp.

Det vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet kan utgöras av polypropen- , polyetenplast, hårdkomprimerad hydrofilt cellulosamaterial, kartong, skum material, laminat av nämnda material eller liknande.

Böjlinjerna i det vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet kan åstadkommas på ett flertalet sätt. Vilken teknik som används för att åstadkomma böjlinjerna beror naturligtvis på vilka material som används för det böjstyva området. Ett exempel är att vid gjutningen av det vätskeogenomträngliga baksidesskiktet, exempelvis formgjutning av ett polypropen- eller polyetenskikt, utforma formen på ett sådant sätt att böjlinjer uppstår. Ett annat sätt att åstadkomma böjlinjer i det vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet vid det tillfällen då detta utgörs av ett fibröst material är att de formar vilket det fibrösa materialet skall :anse unna» |»>n| 10 15 20 25 518 915 šïï* fi n \|o nu 6 formas i är utformade på ett sådant sätt att mindre eller inget material hamnar i området för böjlinjema. Detta ger upphov till en försvagning i det vätskeogenomnängliga baksidesskiktet i området för böjlinjema.

Ett annat sätt är att det vätskeogenomsläppligt baksidesskikt byggs upp olika i olika områden, exempelvis genom att laminera ihop ett antal olika skikt ovanpå varandra. Genom att använda sig av färre skikt i området för böjlinjen erhåller man ett område som är mindre böjstyvt än omkringliggande material.

Ett ytterligare sätt att åstadkomma försvagningar i områdena för böjlinjerna i det vätskeogenomträngliga baksidesskiktet är exempelvis genom att fräsa, slitsa, stansa eller hålgöra delvis eller helt igenom materialet. Böjlinjerna kan utgöras av en kontinuerlig försvagning längs hela böjlinjen eller ett antal försvagningar i form av exempelvis efter varandra gjorda slitsar i området för böjlinj erna.

Fördelen med att använda sig av ett böj styvt vätskeogenomträngligt baksidesskikt är att inga ytterligare rullställ krävs vid tillverkning av alstret eftersom man ersätter det traditionella vätskeogenomträngliga baksidesskiktet mot det vätskeogenomträngliga materialet vilket avses i uppfinningen.

Enligt en annan utföringsform utgörs artikelns böjstyva område i huvudsak av ett separat böjstyvt materialskikt eller laminat, vilket placerats och fästs tvärs alstret mot insidan eller utsidan av det vätskeogenomträngliga baksidesskiktet.

Alstret uppvisar bågformade böjlinjema på båda sidorna av centrumlinj en, vilka sträcker sig mellan sidoflikamas motstående, tvärgående kanter, varvid böjlirijernas bågar buktar ut i riktning från alstrets längsgående centrumlinje och sträcker sig in i sidoflikarna. :vara »unna -Itnn lO l5 20 25 30 518 915 7 Böjlinjemas form och placering tillsammans med alstrets böjstyva område bidrar till att sidoflikarna böjs nedåt och runt benuttagen i grenområdet i ett par underbyxor samtidigt som alstrets båda ändpartier automatiskt kröks upp mot användarens kropp. Det separata böjstyva baksidesskiktet kan utgöras av polypropen- , polyetenplast, hårdkomprimerad cellulosamaterial, skummat material eller liknande. Denna utföringsforrn ger upphov till ett alster med mjukare ändpartier, dvs områden med lägre uppmätt böjstyvhet än det för uppfinningen beskrivna böjstyva område i och mellan sidoflikama. Ändpartier med lägre böj styvhet medför mer upplevd komfort hos vissa användare. Det är dock viktigt att områdena för ändpartierna inte utgör allt för stor del av alstret vid de tillfällen då områdena för ändpartiema uppvisar väsentligt lägre böjstyvhet då detta skulle medföra att områdena för ändpartierna inte kröker sig upp mot användarens kropp då sidoflikama böjs och viks runt troskanterna i grenområdet utan hänger ner bort från användarens kropp. Lägre böjstyvhet definieras som ett värde lägre än det värde som uppmätts för det böjstyva området. Väsentligt lägre böjstyvhet anses vara ett uppmätt värde av omkring 1,0 Newton.

Enligt en ytterligare utföringsfonn utgör alstrets böjstyva område i huvudsak av den absorberande kärnan. Vid denna utföringsforrn är det en fördel att böjlinjerna inte enbart fungerar som böjlinjer utan även fungerar som vätskebarriärer för att förhindra att absorberad vätska sprider sig till områdena på de sidor av böjlinjen som är riktade mot sidoflikarnas längskanter.

Det största uppmätta avståndet mellan de båda böjlinjerna rekommenderas att ligga mellan 35 mm och 60 mm. Då partiet mellan böjlinjerna uppvisar böjstyvhet bör avståndet ej vara för stort eftersom problem kan uppkomma i form av skav och irritation av huden i grenområdet samt risk för att alstret knycklas ihop tvärs i grenen på grund av kraften från användarens lår.

Anni: »asus 10 15 20 25 30 518 915 Beskrivning av ritningar Figur 1 Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur9 visar en dambinda, sedd från den sida vilken vid användning skall vara vänd mot användaren visar ett snitt efter linjen II-II genom darnbindan i figur 1 visar ett snitt efter linjen III-III genom darnbindan i figur 1 visar en dambinda enligt en annan utföringsfonn av uppfinningen, sedd från den sida vilken vid användning skall vara vänd mot användaren visar ett snitt efter linjen V-V genom darnbindan i figur 4 visar ett snitt efter linjen VI-VI genom darnbindan i figur 4 visar en dambinda enligt ytterligare en utföringsfoim av uppfinningen, sedd från den sida vilken vid användning skall vara vänd mot användaren visar ett snitt efter linjen VIII-VIII genom darnbindan i figur 7 visar ett snitt efter linjen IX-IX genom darnbindan i figur 7 Beskrivning av utförinizsexemnel I exemplen är absorberande alster i form av bindor beskrivna men uppfinningen kan självfallet även tillämpas på trosskydd eller inkontinensskydd. .av uu Ulula sons: -olnn 10 15 20 25 30 51 s 915 'E I figur 1-3 visas en dambinda 101 som uppvisar två tvärsgående ändkanter 111, två längsgående sidokanter 112, och ett vätskegenomsläppligt ytskikt 102 anordnat på den sida vilken är avsedd att vara vänd mot användaren. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 består lämpligen av något mjukt, hudvänligt material. Exempel på lämpliga vätskegenomsläppliga material är typer av ickevävda fibertyg, så kallade nonwovemnaterial. Ett annat exempel på vätskegenomsläppligt ytskikt 102 är ett skikt av kontinuerligt längsgående fibrer. Andra användbara vätskegenomsläppliga material är perforerade plastfilmer, nät, stickade, virkade eller vävda textilier samt kombinationer och laminat av de uppräknade materialtyperna.

Dambindan 101 innefattar vidare ett vätskeogenomsläppligt baksidesskikt 103 anordnat på den sida av dambindan som skall vara vänd bort från användaren. 1 det visade utföringsexemplet används en böjstyv plastfihn vars uppgift är att ge dambindan bland annat tillräcklig böjstyvhet i ett område längs hela sidoflikamas hela längd 117, som sträcker sig i tvärsled från åtminstone ett stycke in i den ena sidofliken 106 till åtminstone ett stycke in i den andra sidofliken 106.

En annan väsentlig uppgift är att det vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet 103 förhindrar att absorberad vätska lärrmar dambindan och därmed smutsar ner användarens underbyxor. Exempel på lämpliga filmer är polypropen och polyeten-filmer eller larninat av dessa. Exempel på andra material kan var hårdkomprimerade hydrofila cellulosamaterial, skum material, laminat av närrmda material eller liknande. Materialen uppräknade här ovan kan med fördel vara luftgenomsläppliga för att ge dambindan 101 ökade komfort- egenskaper i fonn av upplevd luftighet och mindre upplevelse av fuktighet för användaren jämfört med om det vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet 103 skulle utgöras av ett icke luftgenomsläppligt material. »annu nas-n i..»n 10 15 20 25 30 513 915 zjjj; 10 Enligt utföringsexemplet uppvisar det vätskegenomsläppliga baksidesskiktet 103 lika stor böj styvhet i hela sin utsträckning, men den höga höj styvheten kan naturligtvis begränsas till området mellan sidoflikarnas motstående, tvärgående sidokanter, som sträcker sig i tvärsled från åtminstone ett stycke in i den ena sidofliken 106 till åtminstone ett stycke in i den andra sidofliken 106.

Mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 och det vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet 103 är en absorberande kärna 104 placerad, vilken kan inne- fatta ett eller flera materialskikt. Lämpliga material för den absorberande kärnan 104 kan exempelvis vara cellulosamassa. Denna kan föreligga i rullar, balar eller ark som torrdefibreras och överförs i fluffad form till en massa- matta, om så önskas med inblandning av s.k superabsorbenter, som är polymerer med förmåga att absorbera flera gånger sin vikt av vatten eller kroppsvätska. Exempel på andra användbara material är olika typer av regenererad cellulosa, t ex viskosfibrer såsom beskrivs i SE 9903070-2.

Naturliga fibrer såsom bomullsfibrer, torv, eller liknande kan också förekomma. Det är naturligtvis även möjligt att utnyttja absorberande och/eller hydroñla syntetfibrer eller blandningar av naturliga fibrer och syntetfibrer.

De båda skikten, det vätskegenomsläppliga ytskiktet 102 och det vätske- ogenomsläppliga baksidesskiktet 103 är förbundna till varandra och bildar en utskjutande förbindningskant 105 kring darnbindans längsgående sidokanter 112 och tvärsgående ändkanter 111. Förbindningen kan åstadkommas med vilken som helst för ändamålet känd teknik, såsom limning, svetsning eller sömnad.

Vidare uppvisar dambindan två sidoflikar 106 anordnade på vardera sidan om den absorberande kärnan 104, varvid sidoflikama 106 är i tvärsriktningen utskjutande fiån vardera längsgående sidokant 112. Sidoflikama 106 har en unpun »»«~ø 1..r. 10 15 20 25 30 - 518 915 11 sådan form och storlek att de under användning kan vikas runt underbyxomas benuttag. Sidoflikama 106 har en utsträckning i längdled, som är minst 1/4 av dambindans längd, för att åstadkomma en lämplig uppåtböjning av dam- bindans ändpartier 113. Sidoflikama kan sträcka sig över hela dambindans längd men företrädesvis sträcker de sig över ungefär halva dambindans längd, såsom visas i figur 1. I denna utföringsforrn utgörs sidoflikama 106 av det vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet 103. Ett fastsättningsorgan 107 är anordnat på den bort från användaren vända ytan i området för den absorberande kärnan 104 av det vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet 103.

Det är fördelaktigt att fastsättningsorganet 107 inte sträcker sig längs hela dambindans längd, ända fram till dambindans 101 båda ändpartier 113.

Fastsättningsorgan 107 placerat i områdena för dambiridans ändpartier 113 skulle medföra att darnbindan 101 begränsas att kröka sig eftersom underbyxan ger upphov till motstånd.

I denna utföringsfonn är fastsättningsorganet 107 ett adhesivt organ vilket skyddas av ett avlägsningsbart skyddsskikt 109. Skyddsskiktet 109 uppvisar släppegenskaper. För att åstadkomma ett skyddsskikt 109 med släpp- egenskaper kan detta behandlas exempelvis med silikon på åtminstone den sida vilken är vänd mot det adhesiva fastsättningsorganet 107. Ett annat sätt att skapa släppegenskaper hos skyddsskiktet 109 är att utforma detta med ett flertal utskott så att den yta som ligger an mot det adhesiva fastsättnings- organet 107 är mycket liten, vilket gör att erforderlig kraft som går åt för att avlägsna Skyddsskiktet 109 från det adhesiva fastsättningsorganet 107 är tillräckligt lågt för att skyddsskiktet 109 och/eller dambindan 101 inte skall rivas i sönder då skyddsskiktet 109 avlägsnas från det adhesiva fastsättnings- organet 107. Skyddsskiktet 109 skyddar fastsättningsorganet 107 mot smuts och damm och hindrar adhesivet från att vidhäfta mot andra icke önskade ytor eller mot sig självt tills dess att dambindan skall användas. Som ett alternativ till det adhesiva fastsättningsorganet 107 kan ett organ vilket uppvisar hög :annu »nina 10 15 20 25 i 513 915 12 friktion såsom kardborrematerial eller skummat material användas. Då ett kardborrematerial eller skummat material används som fastsättníngsorgan, kan skyddsskiktet 109 uteslutas. Även de utskjutande sidoflikama 106 har försetts med fastsättningsorgan 108 på den bort från användaren vända ytan för att säkerställa att sidoflikama 106 ligger an mot underbyxans utsida vid användning. Fastsättningsorganet 108 utgörs lämpligen av ett adhesivt fastsättningslim vilket skyddas av avlägsningsbara skyddskikt 110. Som ett altemativ till det adhesiva fastsättriingsorganet 108 kan ett organ vilket uppvisar hög friktion såsom kardbonematerial eller skummat material användas. Då ett kardborrematerial eller skurnmat material används som fastsätmingsorgan, kan skyddsskíktet 110 uteslutas.

Vidare uppvisar dambindan 101 böjlinjer 114 på båda sidorna av centrum- linjen, varvid böjlinjema 114 uppvisar bågformade linjer, exempelvis sinusfonnade linjer, vilka sträcker sig mellan sidoflikamas motstående, tvärgående sidokanter och buktar ut i riktning från centrumlirijen och sträcker sig in i sidoflikama 106. Det största uppmätta avståndet 118 mellan de båda böjlinjema 114 rekommenderas att ligga mellan 35 mm och 60 mm. Då partiet mellan böjlinjerna är böjstyvt bör avståndet 118 ej vara för stort eftersom problem kan uppkomma i form av skav och irritation av huden i grenområdet samt risk för att alstret knycklas ihop tvärs i grenen på grund av kraften från användarens lår.

I den i figur 1 visade utföringsfonnen är sidoflikarna 106 symmetriskt placerade i dambindans längsled, vilket är föredraget. Om sidoflikamas utsträckning i längsled är 'A av dambindans längd bör dessa vara syrnmetïiskt placerad för att medge den önskade uppåtböjningen av ändpartiema 113 medan det är möjligt att låta sidoflikama vara förskjutna i längsled mot någon av ändpartiema. Dock skall avståndet i längsled mellan sidoflikamas sido- s 1 s 915 :IF 13 kanters anslutningspunkt till dambindans längsgående sidokanter 112 inte vara större än 3/8 av dambindans längd.

Figurerna 4-6 visar en ytterligare variant av uppfinningen. Liksom den i 5 figuren 1-3 visade dambindan, är dambindan 401 i figur 4-6 uppbyggt på konventionellt vis, med en absorberande kärna 404 irmesluten mellan ett västskegenomsläppligt ytskikt 402 och ett vätskeogenomsläppligt baksídes- skikt 403. Vidare uppvisar dambindan två sidoflikar 406 anordnade på vardera sidan om den absorberande kärnan 404, varvid sidoflikama 406 är i tvärs- 10 riktningen utskjutande från vardera längsgående sidokant 412. Sidoflikarna 406 har en sådan form och storlek att de under användning kan vikas runt underbyxomas benuttag.

Ett separat böjstyvt materialskikt 415 vars huvudsakliga uppgift är att ge 15 dambindan tillräcklig böjstyvhet åtminstone i ett område, som i längsled sträcker sig mellan sidoflikamas 406 motstående, tvärgående sidokanter och i tvärled sträcker sig mellan sidoflikama och åtminstone en bit in i de båda sidoflikama 106, har placerats tvärs dambindan 401 på den sida av det vätskeogenomsläppliga baksidesskíktet 403 som är vänd mot den absorberande 20 kärnan. Det separata böj styva materialskiktet 415 sträcker sig utanför dambindans längsgående 412 kanter för att därmed även bilda sidoflikama 406. Det är givetvis möjligt att ett separat böjstyvt materialskikt 415 placeras på den sida av det vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet 403 som är vänd bort från den absorberande kärnan 404. Exempel på lämpliga material är 25 polypropen och polyeten-filmer eller laminat av dessa. Exempel på andra lämpliga material kan var hårdkomprimerade hydrofila cellulosamaterial, skum material, laminat av nämda material eller liknande för att åstadkomma ett skikt med rätt böjstyvhet. :xtra n .sm-in y a »furu unna; ,.in. 10 15 20 25 518 915 14 I det visade utföringsexemplet används en tunn flexibel plastñlm till det vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet 403. Exempel på lämpliga filmer är polypropen och polyeten-filrner, mikroporös filrn eller laminat av dessa.

Förbindningen mellan det separata böj styva materialskiktet 415 och det vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet 403 kan åstadkommas med vilken som helst för ändamålet känd teknik, såsom lirnning, svetsning eller sömnad.

Förbindningen mellan det separata böjstyva materialskiktet 415 och det vätskegenomsläppliga ytskiktet 402 kan även här åstadkommas med vilken som helst för ändamålet känd teknik, såsom limning, svetsning eller sömnad.

Böjlinjema 414 kan göras i det separata böj styva materialskiktet 415 innan eller efter det att material sätts ihop med det vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet 403.

I figurer 7-9 visas en darnbinda 701 sedd från den sidan vilken vid användning skall vara vänd mot användaren. Darnbindan 701 är av huvudsakligen samma uppbyggnad som dambindorna illustrerade i tidigare figurer 101 och 401.

Numreringen av de olika delarna på dambindan i figuren 7-9 är därför i analogi med den som använts vid beskrivningen av darnbindan i figurerna 101 och 401. Den i figur 7 visande dambindan 701 skiljer sig emellertid i ett hänseende till tidigare beskrivna dambindor 101 och 401.

I denna utföringsform åstadkommes alstrets böj styvhet huvudsakligen av den absorberande kärnan 704, varvid ett böjsstyvt ornråde sträcker sig åtminstone i längsled över hela sidoflikarnas hela längd och i tvärsled från åtminstone ett stycke in i den ena sidofliken 706 till åtminstone ett stycke in i den andra sidofliken 706. nu: n- »oron oaunn -iitn 10 15 518 915 ' 15 Böjstyva områden specifika för uppfinningen hos den absorberande kärnan 704 kan åstadkommas genom att man komprimerar den absorberande kärnan 704 i nämnda områden och på det sättet uppnår högre böj styvhet hos materialet. Ett annat sätt att åstadkomma högre böjstyvhet i områden specifika för uppfinningen är att placera flertalet absorberande skikt ovanpå varandra.

Det är även möjligt att den absorberande kärnan 704 uppvisar lika stor böjstyvhet i hela sin utsträckning.

Vid denna utföringsform då det böjstyva området utgörs av den absorberande kärnan 704 är det en fördel att böjlinjema 714 inte enbart fungerar som böjlirijer 714 utan även fungerar som vätskebarriärer för att förhindra att absorberad vätska sprider sig till områdena på de sidor av böjlinjen 714 som är riktade mot sidoflikamas ytterkonturer 716. Den absorberande kärnan 704 innefattas lärnpligtvis av ett fonnbeständigt absorberande material vilken behåller sin böj styvhet även då detta har absorberat vätska och är vått.

Lämpliga material kan exempelvis vara skummaterial, airlaid, eller fluffmassa, vilken har förstärkts med syntetiska fibrer.

Claims (1)

1. vvs-a »snus -»,=- 10 15 20 25 s 1 s 915 i* 16 Patentkrav . Absorberande alster (101) såsom en dambinda, ett trosskydd eller ett inkontinensskydd, vilket alster (101) uppvisar två tvärsgående ändkanter (111), två längsgående sidokanter(1 12), en längsgående centnnnlinje, ett vätskegenomsläppligt ytskikt (102), ett vätskeogenomsläppligt baksidesskikt (103) och mellan dessa skikt anordnad absorberande kärna (104), varvid alstret (101) uppvisar sidoflikar (106) utskjutande från de längsgående sidokantema (112) på ömse sidor om den absorberande kärnan (104), varjämte alstret uppvisar ett böjstyvt område, som i längsled sträcker sig över sidoflikamas hela längd och i tvärsled sträcker sig från åtminstone ett stycke in i den ena sidofliken (106) till åtminstone ett stycke in i den andra sidofliken (106) k änn e t e c kn at av att alstret är försedd med bågfonnade böjlinjer (114) på båda sidorna av alstrets centrumlirije, vilka sträcker sig mellan sidoflikamas motstående, tvärgående sidokanter buktar ut i riktning från alstrets längsgående centrumlinje och sträcker sig in i sidoflikama (106). . Absorberande alstret enligt krav 1, kännetecknat av att det böjstyva området har en böjstyvhet som inte understiger 5,0 Newton. . Absorberande alstret enligt krav 1 eller 2, k ännete cknat av att det största avståndet (118) mellan böjlinjemas (114) är mellan 35 - 60 mm. . Absorberande alster enligt något av kraven 1-3, k änn e t e c kn at av att böjlinjema (114) åstadkommes av skillnad i det böjstyva materialets densitet eller av mindre material för det böj styva materialskiktet i området för böjlirijerna (114) jämfört med närliggande områden. 51 8 9 15 ;::= l7 5. Absorberande alster enligt något av kraven 1-4, k änne t e ckn at av att det böjstyva området utgörs huvudsakligen av alstrets vätskeogenomsläppliga baksidesskikt (103). 5 6. Absorberande alstret enligt något av kraven 1-4, k än n e t e c k n at av att det böjstyva området huvudsakligen utgörs av ett separat böjstyvt materialskikt (415). 7. Absorberande alstret enligt krav 5 eller 6, k änn e te c kn at av a tt det 10 böj styva området utgörs av åtminstone ett materialskikt av polyeten, polypropenfilm, hårdkomprimerad cellulosamaterial, skummat material eller laminat av dessa. 8. Absorberande alstret enligt krav 6, k ann e te c kn at av att det böjstyva 15 materialskiktet (415) är placerat mot den vätskeogenomsläppliga baksidesskiktet (403) 9. Absorberande alstret enligt något av kraven 1-4, k än n e t e c kn at av att det böj styva området utgörs huvudsakligen av alstrets absorberande kärna 20 (704). 10.Absorberande alstret enligt krav 9, kånnetecknat av att den absorberande kämas (704) böjstyvhet åstadkommits genom att den absorberande kärnan (704) komprimerats eller byggts upp av flertalet 25 materialskikt. . H ll.Absorberande alstret enligt krav 10, k ännete c knat av att det böjstyva . området utgörs av åtminstone ett materialskikt av skurnmaterial, airlaid, fluffmassa, vilken har förstärkts med syntetiska fibrer, eller blandning av 30 dessa material.. s 1 s 91 s 18 12. Absorberande alstret enligt krav 5 , 6 eller 9, kännete ckn at av att det böjstyva området utgörs av ett material som är fonnbeständigt i vått och torrt tillstånd. »|;;; m|nn f 51 a 915 *Ijë iâiß H Figururnurnrering lO1,401,701 = alster 102,402,702 = vätskegenomsläppligt ytskikt 103,403,703 = vätskeogenomsläppligt baksidesskikt 5 104,404,704 = absorberande kärna 105,405,705 = försegling mellan ytmaterial och baksida 106,406,706 = sidoflíkar 107,407,707 = fastsâtmingsorgan undertill på alstret 108,408,708 = fastsätmingsorgan undertill på sidoflikarna 10 109,409,709 = skyddsskikt undertill på alstret 110,410,71O = skyddsskíkt undertill på sidoflikama 111,411,711 = tvärsgående ändkanter 112,412,712 = längsgående sidokanter l13,413,713 = ändpartier 15 114,414,714 = böjlinje 415 = separat styvt material 116,416,716 = sidoflikens ytterkontulr 117,417,7l7 = sidoflikarnas längd 118,418,718 = avstånd mellan böjlmjerna 20

1. Böjstyvt område v\,,, Mm»