SE512833C2 - Anslutning av strömförsörjning för styrkrets för batteri med stöldskydd - Google Patents

Description

40 512 833 2 Det är ett ytterligare syfte att anvisa en strömförsörjning av styrkretsar för ett stöldskyd- dande batteri, som ger säkerhet även vid brott i ledningsförbindningar.

Det är ett ytterligare syfte att anvisa ett praktiskt arrangemang för dragning till elektris- ka ledningar till styrkretsar i ett stöldskyddande batteri.

De nämnda syftena uppnås med uppfmningen, vars närmare kännetecken framgår av de bifogade patentkraven.

I locket till ett batteri, i det föredragna fallet ett blybatteri, finns ett Stöldskydd innefat- tande en brytaranordning och styrkretsar. För ett åstadkomma en god värmeavledning från brytaranordningen är denna i direkt kontakt med metallplattor fastsatta vid poler i enskilda battericeller, dvs i två seriekopplade celler, i de två poler som annars skulle vara permanent förbundna. Dessa poler kan i ett utförande vara belägna vid samma långsida av batteriet som ytterpolema, vilket i vissa fall åstadkoms med en från det konventionella avvikande förbind- ning av dessa battericeller och de närmast intilliggande cellerna. Från ytterpolerna kan pol- stycken gå fram till längsgående kanaler, som sträcker sig frarn till ett utrymme för brytaran- ordningen och styrkretsarna. I dessa kanalerna finns då elektriska ledningar till styrkretsarna och särskilt till ett strömförsörjníngsaggregat. Vid brott i en sådan ledning kan strömförsörj- ningsaggregat få spänningstillförsel från ett minskat antal battericeller, på den andra sidan om brytaranordningen, via ledningar förbundna med de cellpoler, vid vilka brytaranordningen är ansluten. För detta finns lämpligt placerade dioder i tillförselledningar till strömförsörj- ningsaggregatet.

Ett batteri med en stöldskyddande anordning innefattar på konventionellt sätt flera cel- ler, som är sammankopplade i serie. I varje cell finns positiva och negativa batteriplattor och dessa förbundna av positiva resp negativa plattbryggor, vilka var och en då bildar en pol i cellen. En elektriskt styrd brytare inkopplad mellan två seriekopplade, intilliggande celler och är alltså inkopplad i stället för den normala seriekopplingen mellan dessa celler, dvs är an- sluten till en positiv pol hos en cell och en negativ pol hos en angränsande cell. Styrkretsar påverkar brytaren för att överföra denna i stängt tillstånd, då ingen eller liten ström kan uttas från batteriet. En sådan brytare kan vid ledande tillstånd utveckla en hel del energi genom restresistans i denna och denna energi i form av värme kan avledas, genom att brytaren också är i god termisk kontakt med de poler, till vilka brytaren är elektriskt ansluten. För detta är brytaren åtminstone delvis anbragt på en elektriskt och terrniskt ledande platta och brytarens ena elektriska anslutning innefattar en yta i beröring med denna platta. Brytarens anslutningar kan alltså innefatta ledande metalldelar med undre ytor, som bildar en sådan anslutning.

Plattan är sedan i sin tur i elektrisk och intim termisk kontakt med en av de nämnda polerna.

Den pol, med vilken plattan är i kontakt, kan vara förlängd av ett polstycke för att underlätta placeringen av brytaren. Denna pol eller det polstycke, med vilken plattan är i kontakt, har på fördelaktigt vis en övre, i huvudsak plan yta, mot vilken plattan är anbragt.

På båda de nämnda polerna kan sådana plattor och polstycken finnas anordnade.

De poler, till vilka brytaren är ansluten, kan ha polutsprång, som sträcker sig upp från en plattbrygga, dvs ett förbindelseelement mellan plattor av samma polaritet i en cell, i form 10 15 20 25 30 35 40 512 833 av en rotationssymmetrisk stång, särskilt cirkulärcylindrisk stång eller med formen av stym- pad cirkulär kon med liten konvinkel. Vid derma stång är då ett polstycke vid sin ena ände fastgjort med ett rotationssymmetriskt, särskilt cirkulärcylindriskt eller koniskt, hål anpassat till stången. Vid sin andra ände är polstycket fastgjort vid och anslutet till den elektriskt styrda brytaren. Ett sådant arrangemang möjliggör en vridning av polstyckena vid montering av dessa på polerna, så att ett önskat avstånd kan fås mellan de punkter, där polstyckena förbinds med brytaren eller med de ledande plattor, till vilka brytaren är ansluten. Fastgöring av polstyckena vid polutsprångens stänger kan åstadkommas genom en svets vid en kant av de hål, som är anpassade till stängema. Stängerna kan vidare ha en längd, så att deras ändytor ligger väsentligen i samma plan som en övre yta hos polstyckena, för att möjliggöra att pol- styckena får en väsentligen plan övre yta.

Batteriet är för övrigt anordnat på vanligt sätt med plattorna i alla celler väsentligen parallella med varandra och det har ytterpoler, från vilka nyttig ström kan uttas. Om cellerna alla är väsentligen likadana, får då batteriet formen av en väsentligen rätvinklig kropp med en längdriktning vinkelrätt mot plattorna. För möjliggöra att brytaren och dess styrkretsar an- bringas med kort yttre anslutning bör de ligga vid den långsida batteriet, som är parallell med längdriktningen och ligger intill ytterpolerna, där denna sida kan benämnas batteriets fram- sida. Därför skall i detta fall ytterpolema och den nämnda positiva polen och den negativa polen, till vilka brytaren är ansluten, ligga vid demia långsida eller allmänt alla ligga på samma sida om en rnittlinje i batteriets längdriktning.

Alla poler hos battericellerrta utom polerna hos de celler, där brytarorganet är anslutet, och en pol hos de närmast dessa liggande cellerna kan i detta fall vara placerade och hop- kopplade på konventionellt sätt i ett sicksackmönster, medan de andra cellernas poler och plattbryggor kan utformas med centrumförbindningar.

I konventionella blybatterier för 12 eller 24 V finns sex resp tolv celler, dvs ett antal som är jämnt delbart med sex. Brytarorganet är då på föredraget sätt inkopplat mellan de två mittersta intilliggande cellerna, dvs med sina anslutningar mellan en positiv pol hos en mitt- cell och en negativ pol hos den angränsande mittcellen.

Den elektriska styrkrets för brytarorganet kräver själv en tillförsel av elektrisk ström för sin drift och kan härför via elektriska ledare vara elektriskt ansluten till ytterpolema hos batteriet för att i normalfallet få sin energiförsörjning därifrån, från hela batteriet och alla celler. Dessa ledare kan då vara förlagda i kanaler i locket, vilka sträcker sig i batteriets längdriktning vinkelrätt mot batteriplattorna, och vidare kan ytterligare polstycken finns an- bragta på ytterpolerna. Dessa skall då sträcka sig väsentligen parallellt med batteriplattorna in till kanalerna, där de är elektriskt förbundna med ledama. På detta sätt kan korta ytterligare polstycken användas, vilka om de utförs av bly såsom för fallet med en blyackumulator ändå har en ansenlig vikt.

Ofta är locket försett med inspektionsproppar, en placerad över varje battericell, vilka är förbundna av en avgasningskanal, som sträcker sig i batteriets längdriktning, och då ligger kanalerna för de elektriska ledarna med fördel intill avgasningskanalen eller åtminstone mel- 10 15 20 25 30 35 40 512 833 4 lan avgasningskanalen och ytterpolema, så att det inte krävs någon lång, tung del hos pol- styckena för passage under avgasningskanalen.

Med sådana kanaler för ledarna kan de vara öppna eller öppningsbara vid sina yttre ändar. Förbindningen mellan de ytterligare polstyckena och ledarna kan då göras åtkomlig.

För att anordna en säker strömförsörjning av den elektriska styrkretsen kan derma också via andra elektriska ledare vara ansluten till samma poler hos intilliggande celler som bryta- ren. Då finns dioder inkopplade i de första och andra ledarna med en sådan polaritet, att när alla ledare är hela eller det fmns ett avbrott i en av de andra elektriska ledarna, styrkretsen får sin strömförsörjning från ytterpolema i batteriet, dvs i normalfallet, medan om brytaren är i spärrande läge styrkretsen får sin strömförsörjning från de då från varandra båda avskilda grupperna av battericeller och om avbrott fås i en första ledare till en ytterpol, som ju nor- malt är tärnligen långa, styrkretsen får sin strömförsörjning från de battericeller, som ligger mellan den andra ytterpolen och brytaren. Givetvis kunde också styrkretsens strömförsörjning vara permanent från celler inom en sådan grupp, men det skulle ge en ojämn belastning av cellerna, med hänsyn till att ett startbatteri under den största tiden inte levererar någon ström eller endast en låg ström.

För att inte styrkretsama i batteriet skall dra ström från batteriet vid exempelvis lagring före försäljning kan en rnatningsledning till ett strömförsörjningsaggregat ingående i styrkret- sarna kan ha ett avbrott, som sluts manuellt vid användning av batteriet. För detta kan mat- ningsledningen passera genom en utifrån tillgänglig kopplingsbrygga, som avlägsnas när batteriet skall lagras.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall nu beskrivas närmare i anslutning till ett ej begränsande utföringsex- empel i samband med de bifogade ritningarna, i vilka: - Fig. 1 visar en vy uppifrån av ett stöldskyddat batteri, där locket är delvis borttaget över ett utrymme för brytare och styrkretsar, - Fig. 2 är en sektion längs linjen II-II i fig. 1 av den övre delen av batteriet, - Fig. 3 är en sektion längs linjen III-III i fig. l, - Fig. 4 är en sektion längs linjen IV-IV i fig. 1, - Fig. 5 är en vy uppifrån av ett konventionellt batteri med borttaget lock, - Fig. 6 är en vy uppifrån av ett batteri med borttaget lock, där anslutningen mellan battericeller är modifierad, - Fig. 7 visar en vy uppifrån av ett stöldskyddat batteri med en annan placering av brytare och styrkretsar, där en täckplatta är borttagen, - Fig. 8 är en vy uppifrån av ett batterikärl med avlägsnat lock och lämpat för utföran- det enligt fig. 7, - Fig. 9 är ett elektriskt kopplingsschema för den stöldskyddande anordningen.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER I fig. 1 visas sett uppifrån ett batteri försett med en stöldskyddande krets. Av själva batteriet ses här ett lock 1 med negativ batteripol 3 och positiv batteripol 5. Polariteten anges 10 15 20 25 30 35 40 512 833 genom tecken på lockets översida intill respektive batteripol. Enligt vad som är synligt i sektionerna genom den övre delen av batteriet i fig. 3 är den bakre delen 7 av batteriets ovandel eller lock upphöjt i förhållande till de partier, där batteriets yttre poler 3 och 5 är belägna. l detta bakre övre parti 7 finns proppar 9 inskruvade i motsvarande gängningar i locket ovanför varje enskild battericell och de är placerade ovanför en kanal 10, som går i batteriets längdriktiiing och förbinder utrymmena ovanför battericellerna med varandra. Prop- parna 9 kan bortskruvas för att kontrollera elektrolytriivån i de enskilda cellerna. Mellan de yttre batteripolema 3 och 5 finns i batteriets främre kant också ett upphöjt parti ll, vars översta del ligger i samma plan som det bakre partiet 7. I detta främre upphöjda parti 11 finns elektronikkretsar för kontroll av batteriet. Sålunda finns elektroniska kretsar inkapslade i ett tätt och hårt plastmaterial, visat vid 13. En brytaranordning 15 är också anordnad i detta parti 11 och är ansluten mellan de seriekopplade mellersta cellerna i batteriet, se också kopp- lingsschemat i fig. 9.

Eftersom brytaranordningen 15 är ansluten mellan två inre celler i det av flera seriekop- plade celler bestående batteriet, är det lämpligt med en från det normala avvikande anslutning mellan plattsatserna i battericellema. I fig. 5 visas uppifrån ett startbatteri av standardtyp med sex seriekopplade celler 17. De negativa plattorna 19 i varje cell är upptill förbundna av en polbrygga 21 medan de positiva plattorna 23 är förbundna med hjälp av polbryggor 25. Pol- bryggorna 21 och 25 är här omväxlande placerade vid den ena sidan av plattornas överkanter respektive vid den andra och alltså också omväxlande vid den ena och den andra sidan av batterikärlet 26. Härigenom kommer vid en placering av battericellerria 17 intill varandra med enkla mellanväggar 27 mellan varje cell och med plattorna i alla celler parallella med var- andra och med mellanväggarna 27 den positiva polbryggan 25 i en battericell att ligga nära intill den negativa polbryggan 21 den närmast intilliggande battericellen 17. Med en lämplig utformning av polbryggorna, så att dessa utskjuter något mot en intilliggande polbrygga, kan då en sådan positiv polbrygga 25 och negativ polbrygga 21 enkelt förbindas, t ex med hjälp av svetsar visade vid 29. En polbrygga 21' respektive 25” i de yttersta battericellerna 17 ansluts dock inte på detta sätt utan är försedda med uppåtriktade mer eller mindre cylindriska eller svagt koniska polutsprång 31 respektive 33, jämför också sektionen i fig. 4.

Denna placering av pblstyckenria 21 och 25 är dock, såsom redan påpekats, inte lämp- lig, när man vill placera en brytaranordning 15 mellan de två innersta cellerna i ett sådant batteri och man samtidigt vill ha brytaranordningen placerad vid en kant, den främre kanten, av batteriet, längs vilken polutsprången 31 respektive 33 för anslutning till de yttre polerna 3 och 5 är belägna. Anslutningen mellan de två mittersta cellernas negativa respektive positiva plattsatser blir vid den enkla sicksackkonñgurationen enligt fig. 5 belägen vid den andra kanten eller sidan av batteriet.

Polbryggorna hos de fyra mittersta cellerna i ett batteri kan då modifieras på det sätt, som visas av vyn uppifrån i fig. 6 av ett batteri med borttaget lock. Battericellerria betecknas här 17.1, 17.2, 17.6 med början från den mest negativa battericellen. De yttersta batteri- cellerria 17.1 och 17.6 utförs här på samma sätt som vid den kända tekniken. De andra batte- 15 20 25 30 35 40 512 853 ricellerrra är dock förändrade vad gäller polbryggorna. I den andra battericellen 17.2 är dess negativa polbrygga 21.2 oförändrad medan dess positiva polbrygga 25.2 har en del, som förbinder de olika positiva plattorna 23 med varandra och som motsvarar polbryggan 25 i ett ordinärt batteri. Polbryggan 25.2 är här förlängd i riktning mot batteriets mittlinje vinkelrätt mot plattsatserna och avslutas längs denna mittlinje av ett åt sidan utskjutande parti, i mittlin- jens riktning, av samma typ som finns på de andra enkla polstyckena avsedda för förbindning med polstycket i den intilliggande battericellen. I nästa battericell 17.3 är dess negativa pol- brygga 21.3 utförd på motsvarande sätt och har precis samma geometriska fonn, som den beskrivna polbryggan 25 .2 i den föregående cellen.

Vid den tredje cellen 17.3 är vidare den positiva polbryggan 25.3 inte utförd med något utsprång i sidled för förbindning med nästa battericell utan har ett uppstående polutsprång 35 av samma typ, som ñnns på de yttersta polbryggorna 31 respektive 33 i yttercellema 17.1 och 17.6. Detta polutsprång 35 kan såsom visas i ñguren vara beläget på en del av polbryg- gan 25.3 som utskjuter något mot den närrmda mittlinjen hos batteriet. Den negativa polbryg- gan 25.4 i nästa battericell 17.4 är utformad på samma sätt som den positiva, just beskrivna polbryggan 25.3 i den föregående battericellen och har liksom denna ett uppåt utskjutande cylindriskt eller svagt avsmalnande polutsprång 37. Den positiva polbryggan 25.4 i denna battericell och den negativa polbryggan 21.5 i nästa battericell, den femte cellen 17.5 är utforrnade på samma sätt som polbryggorna 25.2 och 21.3 med en serieanslutning mellan battericellerna vid batteriets centrumlinje. De övriga polbryggorna överensstämmer med dem som finns i ett konventionellt batteri enligt fig. 5.

De bredvid varandra belägna polbryggorna 25.3 och 21.4 möjliggör en enkel inkoppling av en brytaranordning mellan dessa och särskilt mellan deras polutsprång 35 och 37, se också sektionerna av batteriets överdel i fig. 2 och 3.

Pâ polutsprången 35 och 37 är vidare likadana polstycken 37 fastgjorda, se särskilt ñg. 3. Ett sådant polstycke 37 förbinder ett polutstprång 35 eller 37 med brytaranordningen 15 och har för den skull ingjutna bultar 41, som ligger med sitt huvud nedåtriktade och med bultarnas 41 gängningar riktade uppåt. Polstyckena 39 har en övre plan yta och genomgås av hål för mottagande av polutsprång 35 eller 37. Polstyckena 41 är liksom polbryggorna för en blyackumulator utförda av'bly och fastsvetsas vid polutsprången 35 eller 37 med svetsar visade vid 43 vid polutsprångens övre ändar.

Mot den övre ytan på polstyckena 39 vilar en metallplatta 45 av bra värrneledande och elektriskt ledande material såsom koppar eller aluminium. Plattorna 45 fasthålls i detta läge med hjälp av muttrar 47 pågängade på bultama 41, vilka passerar genom lämpligt upptagna hål i metallplattoma 45. Plattorna 45 har rektangulär forrn och är så placerade, att de har en innerkant eller sida parallell med en motsvarande innerkant eller sida hos den andra plattan och på avstånd från denna. Två andra kanter eller sidor på plattorna är inriktade med var- andra. Härigenom blir plattoma 45 elektriskt isolerade från varandra och brytaranordningens ena anslutning, ej visad, kopplas till den ena plattan, medan den andra anslutningen kopplas till den andra plattan. 10 15 20 25 30 35 40 512 853 Batterier med olika kapacitet kan ha olika många plattor i varje plattsats och därför kan avståndet mellan polutsprången 35 och 37 bli olika för olika batterityper. Polstyckena 39 är emellertid vridbara kring polutsprången före fastsättningen och förbindningen med pol- utsprången, så att de ingjutria bultarna 41 kan placeras på samma avstånd för varierande batterityper. Vidare ger placeringen av plattorna 45 mot den stora övre ytan på polstyckena 39 en god värrneledande och elektriskt ledande förbindning mellan dessa. Detta är särskilt värdefullt i de fall, att brytaranordningen 15 själv utvecklar en hel del effekt, som på något sätt måste borttransporteras.

Utrymmet omkring brytaranordningen 15 och dess förbindningar med plattorna 45 skyddas av ett metallock 49, som är utfört av härdad plåt och har formen av en nedåt öppen rektangulär låda. Övriga delar av locket 1 och batterikärlet 26 är genomgående utförda av lämpligt plastmaterial. En fastlirnmad täckplatta 50 bildar ett lock på det främre upphöjda partiet och ligger sålunda ovanpå skyddsmetallocket 49 och över den kapslade elektroniken i blocket 13. Från detta utskjuter metalltungor 52 för bl a elektronikkretsamas kommunikation med andra elektriska anordningar i ett fordon, där batteriet kan vara placerat.

De elektroniska kretsarna i blocket 13 är med hjälp av en ledning 51 förbundna med brytaranordningen 5 för att styra dennas på- och tillslag. De elektroniska kretsarna i det kapslade blocket 13 erfordrar dessutom kontakt med olika poler i batteriet, särskilt dess yttre anslutningspoler för övervakning av batteriet. De är också anslutna till de mittersta cellernas poler, mellan vilka brytaranordningen 15 är inkopplad, med hjälp av korta ledningar 51 fast- lödda på plattorna 45.

För anslutning av de elektroniska kretsarna till de yttre polema 3 och 5 är polerna 3 och 5 försedda med polstycken 53, se bl a sektionen i fig. 4. Polstyckena 55 är försedda med genomgående hål för mottagande av polutsprången 31 respektive 33. Vid det genomgående hålet är polstyckena 55 utformade såsom en bussning med yttre cylindrisk eller svagt avsmal- nande form. Denna yttre yta utgör sedan den egentliga batteripolen för inkoppling av batteriet i exempelvis ett motorfordon. Svetsar 58 förbinder elektriskt polutsprången 31 och 33 med den övre kanten på den hylsliknande delen på polstyckena 55.

Polstyckena 55 är förlängda i riktning mot batteriets rnittlinje, dvs de ligger i en rikt- ning väsentligen parallellt med cellplattornas plan. De avslutas i ett utrymme 57 i locket 1, som går i batteriets längdriktning intill kanalen 10 och sträcker sig fram till det främre upp- höjda partiet ll hos batteriet, där brytaranordningen 15 och de elektroniska kretsarna 13 är placerade. Från denna inre ände i utrymmet 57 går lösa ledningar 59 till det kapslade blocket 13, se också fig. 1. Dessa ledningar 59 är förbundna med polstyckena 55, genom att i dessas innersta partier i utrymmet 57 gängade hål finns, i vilka skruvar 61 med underliggande kon- taktbleck 63 är fastskruvade. Genom denna utformning av polstyckena 55 och det längsgående utrymmet 57 kan samma polstycken 55 användas för batterier av olika storlek med varierande antal plattor i cellerna. Skruvarna 61 och blecken 63 är åtkomliga genom att kanalen 57 är öppen vid sin yttre ände. Eventuellt kan här snäpplock finnas anordnade.

Det är givetvis möjligt att också placera brytaranordningen 15 och elektroniken i den 15 20 25 30 35 40 512 853 8 andra kanten, den bakre kanten av batteriet såsom åskådliggörs av fig. 7 och 8. Här behöver bara två polbryggor i de rnittersta cellerna 17.3 och 17.4 modifieras jämfört med ett kon- ventionellt batteri. I dessa mittersta celler är sålunda de polbryggor 25'.3 och 2124, med vilka dessa celler normalt forbinds, utformade på liknande sätt som polbryggoma med pol- utsprången 35 och 37 i den tidigare utföringsformen. Sålunda är dessa polbryggor utförda väsentligen normala polbryggor, vilka saknar utsprång åt sidan för serieförbindning till nästa battericell men eventuellt med en något utskjutande del mot batteriets centrumlinje. På denna utskjutande del kan då polutsprången 35' och 37' vara belägna och lämpligen framställda i ett stycke vid gjutning av polbryggorna 25 '.3 och 21'.4.

På polbryggorna utsprång 35' och 37 ' är såsom tidigare polstycken 55 fastgjorda, som kan ha väsentligen samma utformning som tidigare. Elektriskt och terrniskt väl ledande plattor 45 i sedan fasta vid polstycken 55 såsom ovan med hjälp av bultar 41 och muttrar 47 och på plattorna sitter brytaranordningen 15 i elektrisk och termisk kontakt.

Till de elektroniska kretsarna, som här är ingjutna i ett block 13' också placerat i den bakre upphöjda delen 7 av locket 1, går såsom ovan lösa ledrringar, dels en ledning 51' från brytaranordningen 15 för styrning av denna i till- och frånläge, dels ledningar 53' från plat- torna 45 och till sist ledningar 59' för kontakt med batteriets ytterpoler 3 och 5. Dessa led- ningar 59' är i andra ände fastskruvade vid den inre, bakre änden av polstycken 64, som liksom polstyckena 55 är fastgjorda vid polutsprången 31 och 33 på de yttersta polbryggorna men sträcker sig längre mot batteriets bakre sida, förbi dess centrumlinje och in i det bakre upphöjda partiet.

I fig. 9 visas ett kopplingsschema delvis i blockforrn av ett stöldskyddat batteri. Detta är i den föredragna utföringsformen ett blybatteri med sex seriekopplade battericeller 17. Batteri- ets avgivna spänning mellan de yttre anslutningarna 3 och 5 är då nominellt 12 V. De elekt- roniska kretsarna, som styr brytaranordningen 15 och som är anbragta i det kapslade blocket 13, innefattar elektroniska styrkretsar 65 i forrn av exempelvis en lämplig mikroprocessor. De elektroniska styrkretsarna 65 styr vidare via ledningen 51 brytaranordningen 15, så att t ex ett avbrott erhålls i batteriet och detta inte kan leverera någon spänning, i det fall att inte en identifierande styrsignal har erhållits utifrån.

För drivning av de elektroniska styrkretsarna 65 erfordras en strömförsörjning av regle- rad typ, t ex en matningsspänning av SV. För detta finns i kapseln 13, 13' ett strömförsörj- ningsaggregat 67, som på sin utgång levererar reglerad likspänning. Strömförsörjningsaggre- gatet 67 mottar i sin tur den för sin drift nödvändiga energin normalt från batteriets ytterpoler 3 och 5 via ledningarna 59, 59', såsom har beskrivits ovan. För strömförsörjning även när brytaren 15 är spärrad och inte någon ström kan passera genom batteriet och som en extra sä- kerhet kan strömförsörjningsaggregatet också erhålla en reducerad spänning via ledningarna 53, 53' direkt från plattorna 45, se fig. 1. Bl a är ju ledningarna 59, 59' till de yttre batteri- polerna är tämligen långa och dessutom fastsatta med skruvar, varför det kan finnas någon risk för att avbrott i spänningstillförseln från ytterpolema skulle kunna inträffa. Vid avbrott i endera av dessa ledningar 51 får strömförsörjningsaggregatet 67 matning endast från tre 10 20 25 512 833 9 battericeller, alltså med en spänning av ca 6V. Om vidare brytaren 15 är i "frånläge", får strömförsörjningsaggregatet 67 också en spämiing av 6V men i detta fall parallellt från de båda avskilda grupperna om vardera tre celler, 17.1, 17.2, 17.3 och 17.4, 17.5, 17.6.

För detta finns dioder inkopplade med lämplig polaritet i ledningarna 59 och 53. Sålun- da finns en första diod 71 inkopplad i förbindelseledningen 59, 59' med den negativa pol- anslutningen 3. Denna diod 71 har sin negativa elektrod ansluten till polanslutningen 3. På samma sätt finns en diod inkopplad i förbindelseledningen 59, 59' med den positiva polanslut- ningen 5 men denna diod 74 har sin positiva elektrod ansluten till den positiva polanslutning- en 5. I den ledning 53, 53°, som förbinder den positiva plattan 45 med elektronikblocket 13 resp l3', finns en diod 73 ansluten, vars negativa elektrod är ansluten till plattan och alltså till plussidan hos brytaranordningen 15 eller allmänt med den negativa polbryggan 21.4 eller 2124 i den fjärde battericellen 17.4. Till sist finns en diod 72 inkopplad i förbindelseledning- en 53, 53' med den negativa plattan 45 i det upphöjda utrymmet ll. Denna diod har sin positiva elektrod ansluten till brytarens 15 negativa sida, eller liktydigt därmed till den posi- tiva polbryggan 25.3 eller 25'.3 hos den tredje battericellen 17.3.

Om ett brott skulle inträffa i den ledning 59 resp 59', som går från den positiva pol- anslutningen 5 till elektronikblocket 13 eller 13', får strömförsörjningsaggregatet 67 sin mat- ningsspänning från de tre första battericellerrra 17.1, 17.2 och 17.3. På motsvarande sätt erhålls vid brott i ledningen 59, 59' från den negativa polanslutningen 3, att strömförsörj- ningsaggregatet 67 får sin matningsspänning från de tre mest positiva cellerna i batteriet, dvs cellerna 17.4, 17.5 och 17.6.

Ett utifrån åtkomligt avbrottsställe finns med fördel för elektronikens strömförsörjning, såsom visas i figuren med två av kontakttungorna 52, se även fig. 1 och 3, inkopplade i en strömtillförselledning närmast intill strömförsörjningsaggregatet 67. Vid lagring av batteriet ñmrs inte någon förbindning mellan dessa kontakttungor, så att elektronikkretsarna då inte drar ström från batteriet. Styrelektroniken 65 och brytaranordningen 15 är också med fördel anordnade, så att vid utebliven strömförsörjning brytaranordningen 15 spärrar och inte någon ström kan uttas från batteriet. Kontakttungorna 52 kan vid användning av batteriet slutas med hjälp av ett lämpligt utformat kontaktbleck, antytt vid 77.

Claims (4)

20 512 833 10 PATENTKRAV

1. Batteri innefattande flera celler, som är sammankopplade i serie och som var och innefattar positiva och negativa batteriplattor, var och en försedd med en pol eller anslutning, och vidare innefattande ytterpoler, ett batterikärl och ett därpå anbragt lock, k ä n n e - t e c k n a t av ett elektriskt styrt brytarorgan inkopplat mellan två intilliggande celler, dvs med sina anslutningar mellan en positiv pol hos en cell och en negativ pol hos en angränsande cell, en elektrisk styrkrets för brytarorganet, som för sin elektriska strömförsörjning via elektriska ledare är elektriskt ansluten till ytterpolerna hos batteriet, att dessa ledare är förlagda i kanaler i locket, vilka sträcker sig i batteriets längdriktning vinkelrätt mot batteriplattorna, att polstycken finns anbragta på ytterpolerna och sträcker sig väsentligen parallellt med batteriplattorna in till kanalerna, där de är elektriskt förbundna med ledarna.

2. Batteri enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at av att kanalerna är öppningsbara vid batterilockets ändkanter, så att härigenom förbindningen mellan polstyckena och ledarna kan göras átkomlig.

3. Batteri enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att batterilocket är försett med inspektionsproppar, en placerad över varje battericell, vilka är förbundna av en avgasnings- kanal, som sträcker sig i batteriets längdriktning, och att kanalerna för de elektriska ledarna ligger intill -avgasningskanalen

4. Batteri enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att kanalerna för de elektriska ledarna ligger mellan avgasningskanalerna och ytterpolerna.