SE512826C2 - Absorberande alster med vätskebarriär med tätande beläggning - Google Patents

Description

512 826 2 Genom de upprättstående vätskebarriärema bildas ett ”tråg” under användaren, där ett snabbt och stort utsläpp av urin kan rymmas under den tid som erfordras for att vätskan skall passera genom det vätskegenomträngliga övre skiktet. Försök att för- bättra vätskebarriärerna har hittills varit inriktade på att utnyttja tätare material och att utforma flikarna tillräckligt stora. Är vätskeutsläppet alltför stort eller om användaren sitter eller ligger så att utrymmet mellan de upprättstående vätskebarriärema trycks ihop kommer emellertid vätskan att stiga över bräddama och kan läcka ut.

För närvarande kan således absorberande alster, såsom blöjor eller inkontinensskydd, omfatta dels längs de yttre längsgående kanterna anordnade tätningskanter, avsedda att sluta till runt användarens ben och forma alstret, dels ett par innanför de yttre längsgående kantema liggande inre manschetter eller vätskebarriärer, som är avsedda att bilda en tät barriär mot ett snabbt vätskeutsläpp, som ej omedelbart suges upp av alstrets absorptionskropp. Dessa inre manschetter skall således kunna motstå ett relativt högt vätsketryck under en begränsad tidsperiod av storleksordningen nå- gon minut. Efter denna tidsrymd har vätskan sugits upp av absorptionskroppen.

Sidomanschetter kan även användas på t ex bindor. Det förekommer även tvärgående manschetter för tätning vid absorptionskroppens tvärgående kanter.

Det förekommer även absorberande alster utan de beskrivna inre vätskebarriärema. I dessa fall bildar de yttre längsgående tätningskantema absorptionskroppens enda vätskebarriärer.

Vidare finns absorberande alster, som omfattar ett vätskeogenomträngligt skikt avsett att vara vänt mot användaren och omfattande elastiska trådar för att forma det mot användaren. I det vätskeogenomträngliga skiktet finns hål för att passa användarens tarmöppning och mynningen till urinledaren. Runt åtminstone en del av hålets eller hålens omkrets är elastik anordnad för att forma hålkanten mot 512 826 3 användaren och bilda en tätning. Under det vätskeogenomträngliga skiktet är anordnad en absorptionskropp ínnesluten mellan ett vätskegenomsläppligt skikt och ett vätskeogenomträngligt skikt så att absorptionskroppen kommer att hänga ner under användaren med det vätskeogenomträngliga skiktet vänt bort från användaren.

De inre manschettema är uppbyggda av dels ett tunt barriärskikt av ett väsentligen vätsketätt oelastiskt material, t ex non-woven, dels ett elastiskt organ, som rynkar samman den mot användaren anliggande kanten på vätskebarriären. Det stumma, icke-elastiska materialet är utefter sin ena långsträckta kant fäst antingen vid det ab- sorberande alstrets övre vätskegenomsläppliga skikt så att ingen vätska kan passera mellan dessa två skikt eller vid det undre vätsketäta skiktet utefter alstrets sidokant.

Längs det stumma materialets andra kant är det elastiska organet fäst så att den drar ihop vätskebarriären, som bildar en rynkad kant, som vid applicering mot an- vändaren kommer att delvis sträckas ut. Vanligtvis består denna rynkade kant av en elastisk tråd inlagds i en kanal i det icke-töjbara materialet, vilken kanal bildats genom vikning av materialets kant och sammansvetsning till en kanal. Vid användning av det absorberande alstret sträcks den rynkade kanten delvis, varvid sträckningen är beroende på hur stor användaren är samt hur alstret appliceras.

Uppfinningen beskrives med hänvisning till de bifogade ritningarna, där Fig. la,b visar den mätutrustning som använts för bestämning av läckagetrycket eller genombrottstrycket utan resp med påspänt material och Fig. lc visar en principvy över hur mätningen sker, Fig. 2a,b visar en schematisk vy över en por i en vätskebarriär och principen för be- stämning av det vägda medelvärdet cos Gm och bestämning av radien r, Fig 3a,b visar en konventionell blöja eller inkontinensskydd med upprättstående vätskebarriärer, Fig 4a,b visar principen för hur den tillgängliga töjningen beräknas, Fig Sa visar uppmätta genombrottstryck för tre olika vätskebarriärer, 512 826 4 Fig 5b visar ett jämförande diagram över beräknat resp uppmätt genombrottstryck vid olika tillgänglig töjning för den bästa vätskebarriären på Fig Sa, Fig 6 visar uppmätt genombrottstryck för dels en konventionell upprättstående vätskebarriär och dels för två utföringsforrner av uppfinningen, Fig 7 visar ett jämförande diagram över beräknad resp uppmätt genombrottstryck vid olika tillgänglig töjning fór den ena utföringsformen av uppfinningen visad på Fig 6, Fig 8-13 visar fotografier tagna med elektronmikroskop av olika vätskebarriärer, vid olika tillgänglig töjning och Fig 8a - 12a visar vyer motsvarande fotografierna på Fig 8-12.

Ett absorberande alster, såsom en blöja, är tillverkat så att det skall kunna användas av personer av olika storlek. Detta åstadkommes genom sammanrynkning av vätske- barriärer och sidokanter med hjälp av elastik. Beroende på användarens storlek kommer vätskebarriärer och sidokanter att vara uttänjda i olika omfattning och såle- des kommer spänningen runt barriärens kant att variera beroende på användaren.

Vid studium av en vätskebarriärs tätningsförrnåga kan spänningen i barriärens elastik förväntas vara av betydelse och följaktligen är det även av betydelse hur mycket barriärenär utsträckt.

Vid betraktande av hur mycket en vätskebarriär är utsträckt, kan begreppet tillgäng- lig töjning utnyttjas.

Vid tillverkning av det absorberande alstret, tex en blöja, ”låses” elastikmaterialet, som har en given töjningsgrad, fast vid övriga icke-töjbara material, vanligtvis nonwoven. Elastikmaterialets töjningsgrad vid tillverkningen kan ej överskridas vid användning av produkten eftersom det är fastlåst vid ett icke-töjbart material. Detta visas på Fig 4a. Elastikmaterialet har då längden L. 512 826 5 En blöja sitter något sammandragen på användarens kropp. Elastilunaterialet har då dragits samman till den mindre längden Lx.

Den tillgängliga töjningen X är ”forlängningsmöjligheten” från användartillståndet upp till max utsträckt produkt. Detta kan uttryckas med formeln: L = Lx ( (X/l 00) + 1 ), där X är den tillgängliga töjningen i procent.

För att studera tätningen mellan en vätskebarriär eller någon annan rynkad barriär och användarens hud har en provningsutrustning konstruerats. Denna visas på Figur la, lb och lc och omfattar ett stativ av plexiglas med en bottenplatta a och en ståen- de bärarskiva b, vid vilken är fäst en vågrätt liggande, upptill öppen, forsta halvcy- linder 1 med en skala över tillgänglig töjning utefter sin periferi. Halvcylindem är fäst vid bärarskivan vid sin ena ände och uppvisar en ändvägg 1' vid den andra än- den. Längst ner uppvisar halvcylindem l ett hål 2, till vilket ett uppåtgående lodrätt påfyllningsrör 3 och ett lutande mätrör 4 leder, båda med en skala uttryckt i mm vatten. Utrustningen omfattar dessutom en lös andra halvcylinder 5 med något större diameter än halvcylindem 1, med ena sidan öppen och med en ändvägg 5 ' vid den andra änden.

Vid mätning spännes, såsom visas på Fig. lb, en vätskebarriär fast längs den forsta halvcylinderns yttre periferi och fästes runt de övre kanterna. Den elastiska delen 7 riktas mot halvcylinders infästning vid bärarskivan b och barriärmaterialet åt andra sidan vikes runt halvcylindems 1 ändvägg 1'. Den elastiska delen fästes utefter cy- lindems skala så att den tillgängliga töjningen kan avläsas därpå. Den andra halvcy- lindem 5 anordnas med sin ändvägg 5 ' mot den forsta halvcylinderns ändvägg 1', med den uppvikta bärarmaterialdelen däremellan och pressas däremot med hjälp av en klämma 10 så att ett litet spel 9 erhålles mellan de cylindriska väggama. Syntetisk urin fylles på genom röret 3. Först tyngs vätskebarriären ner och fyller ut spelet mellan halvcylindrama. Därefter kommer ett vätsketryck att byggas upp mot den elastiska kanten 7 samtidigt som en vätskepelare bildas i rören 3, 4, där trycket kan 512 826 6 avläsas. Vätska påfylles tills läckage uppstår vid pilen B (Fig lc) vid genombrotts- trycket.

Två vanliga typer av vätskebarriärer, Huggies standing gather och Parnpers standing gather, samt en vätskebarriär som ännu ej är i produktion, Peaudouce leg elastic, har studerats på denna utrustning och läckagetendensen med det elastiska elementet ut- sträckt till och låst vid olika tillgänglig töjning har undersökts. Det vätsketryck som for en till en viss grad utsträckt barriär, dvs for en barriär med en viss tillgänglig töjning, erfordras for läckage har bestämts på provningsutrustningen och det visar sig då att trycket varierar beroende på hur mycket den rynkade kanten är utsträckt.

De uppmätta värdena visas i diagrammet på Fig Sa. Som framgår av figuren ger emellertid olika barriärer olika genombrottstryck vid samma tillgänglig töjning. Det verkar således vara så, att det kan finnas andra faktorer som påverkar tätningen än enbart elastikmaterialets spänning.

Utgångspunkten for uppfinningen är att åstadkomma en förbättrad tätning utgående från andra faktorer än själva spänningen i elastiken.

Utgående från teorin att läckaget ej sker genom att barriärmaterialets elastik släpper från användarens hud, utan forst sker genom de genomgående porer eller kanaler som bildas mellan användarens hud och vecken i barriärmaterialets rynkade kant, har man forsökt skapa en modell for att teoretiskt kunna bestämma läckagetrycket och därigenom få fram vilka parametrar som skall påverkas for att en bättre tätning skall uppnås.

Med Laplaces ekvation kan kapillärtrycket beräknas for porema i porösa strukturer.

Enligt Laplace är kapillärtrycket AP = 2y cos6/r, där y är vätskans ytspänning, 9 är vätskans vätvinkeln mot materialet i kapillärväggama och r är kapillärens radie. Då 9 är över 90° är cost) negativt och följaktligen AP negativt. Kapillärväggen är hydrofob 512 826 7 och det erhållna trycker AP beskriver genombrottstrycket, dvs det maximala tryck som en kapillär eller por kan motstå. Då 6 är under 90° är kapillärväggen hydrofil och AP och cos6 positiva. Vätska kommer att ”sugas” in i poren.

Vid undersökning av trycket i en kapillär eller por, där väggen består av flera mate- rial, såsom i en por, som bildas mellan hud och ett veck i en vätskebarriär får läng- derna som bildas av resp material vägas samman så att ett medelvärde erhålles för cos 9 , i det följande betecknat cos Gm. Genombrottstrycket blir då AP = 2y cos9m /r.

I föreliggande fall är situationen att väggama i poren består dels av ett hydrofilt ma- terial, dvs hud, som har en vätvinkel under 90°, och dels av det hydrofoba materialet i vätskebarriären, som har en vätvinkel över 90°. Cos6m är det vägda medelvärdet för porväggens cos6 och beräknas såsom visas på Fig. 2a, där A betecknar längdan- delen hydrofob vägg och B betecknar längdandelen hydrofil vägg, varvid A + B = 1.

Därvid erhålles cos6m = A-cosfifob + B-cosöfil.

Försök har utförts enligt nedan for att kontrollera om den angivna modellen kan ut- nyttjas som underlag för bestämning av genombrottstrycket.

Hudens vätvinkel varierar med hudens tillstånd, tex beroende på om huden är tvättad eller smutsig. För jämförelseändamål har mätutrustning av plexiglas med en vätvin- kel av 77°, vilken ligger nära medelvärdet för hudens vätvinkel (ca 74°), använts.

Mätningar har skett på den kommersiella vätskebarriär som ger bäst tätning enligt Fig. Sa, dvs Huggies standing gather, som har en vätvinkel av l20°. Som vätska har använts syntetisk urin. y är då ytspänningen för syntetisk urin, dvs 0,06 N/m.

Med elektronmíkroskop, förstoring 130 ggr, har anliggningen av en vätskebarriär mot mätutrustningen studerats vid olika tillgänglig töjning, såsom visas på Fig 8- 12 och 8a-l2a . Av figurema framgår att en genomgående por bildas mellan trådarna eller fibrerna i barriärmaterialet och provutrustningens plexiglasvägg. Denna por ,512 826 8 antages fiingera som en kapillär, varvid r = radien för den största möjliga cirkeln innesluten i kanalen, såsom framgår av Fig. 2b.

På Pig. 8a-12a har inritats den genomgående poren. Följande värden har erhållits för porradien vid olika tillgänglig töjning, såsom visas på figurema.

Tillgänglig töjning Porradie 10 % 0,0208 mm 20 % 0,0812 mm 30 % 01208 mm 40 % 0,1458 mm 50 % 0,1458 mm Kommentar: vid 10% tillgängligt töjning var det mycket svårt att på fotot mäta upp_ porstorleken och det angivna värdet kanske därför ej är tillförlitligt.

Porens ändpunkter i sidled, avsedda för beräkning av den hydrofoba resp. hydrofila längdandelen i poren, visas med kryssmarkeringar på Fig 8a-l2a, Längdförhållandet mellan hyádrofob och hydrofil yta i poren vid vid olika tillgänglig töjning visas i föl- jande tabell.

Tillg. Töjn. - Hydrofil yta Hydrofob yta 10 % 39 % 61 % 20 % 39 % 61 % 30 % 32 % 68 % 40 % 39 % 61 % 50 % 50 % 50 % 512 826 9 En jämförelse mellan genombrottstrycket erhållet i provningsutrustningen och det med ovan angivna formel erhållna beräknade genombrottstrycket visas på fig. Sb.

Eftersom överensstämmelsen mellan beräknat och uppmätt genombrottstryck är god är det således möjligt att förbättra tätningen mot användaren genom att påverka | AP I , dvs I (27 cos6m /r) | så att detta värde ökar. En förutsättning härvid är att spänningen i elastiken är tillräckligt hög för att vätskebarriären ej skall börja läcka vid ett lägre tryck genom att elastiken släpper och låter barriären ”lätta” från använ- daren genom att vätskepelaren tynger ner barriären så att denna släpper från anligg- ningsytan. l AP | kan påverkas så att det ökar genom att produkten l (27 cos9m /r)l ökas. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett absorberande alster, som har förbättrad tätande förmåga mot en avsedd användare.

Detta åstadkommes genom ett absorberande alster, som omfattar ett vätskeogenom- trängligt skikt, som är avsett att vara vänt bort från en användare, ett övre vätskege- nomsläppligt skikt, som är avsett att vara vänt mot användaren, en absorptionskropp mellan dessa skikt, vilka avgränsas genom två väsentligen tvärgående kanter och två väsentligen längsgående kanter, samt på varsin sida om det vätskegenomsläppliga skiktets längsgående mittlinje minst en längsgående elastisk vätskebarriär av ett väsentligen vätsketätt material, där en längsgående kant är fri och vänd mot användaren och den andra längsgående kanten är fäst vid det övre vätskegenomsläppliga skiktet utefter alstrets längsgående kant eller vid det vätskeogenomträngliga skiktet vid alstrets längsgående kant, där på minst en vätskebarriär på vardera sidan om absorptionskroppens mitt åtminstone den fria kanten är behandlad med ett tätningsmedium, som vid användning åtminstone delvis fyller ut genomgående porer som bildas mellan vätskebarriärens fria kant och 512 826 10 anliggningsytan på en användare, och/eller som vid applicering på en användare smetar av sig på anliggningsytan för att därigenom öka vätvinkeln mot huden. Ändamålet enligt uppfinningen uppnås även med ett absorberande alster, som omfat- tar ett väsentligen vätskeogenomträngligt skikt avsett att vara vänt mot en användare och försett med elastik för att formas mot en användares kropp, vilket skikt är försett med hål avsedda att passa tarmöppningen och urinledarens öppning på en användare, runt vilka hål elastiskt sammanrynkade tätningskanter är anordnade i det väsentligen vätskeogenomträngliga skiktet, varvid en absorptionskropp är anordnad på den från användaren vända sidan om det väsentligen vätskeogenomträngliga skiktet, vilken absorptionskropp är innesluten mellan ett vätskegenomsläppligt skikt, på den mot användaren vända sidan, och ett vätskeogenomsläppligt skikt, där minst en tätnings- kant är behandlad med ett tätningsmedium, som vid användning åtminstone delvis fyller ut genomgående porer som bildas mellan tätningskantens fria kant och anliggningsytan på en användare, och/eller som vid applicering på en användare smetar av sig på anliggningsytan och därigenom öka vätvinkeln mot huden.

Vätskebarriärens kant eller tätningskanten är lämpligen belagd med ett tätnings- medium i tillräcklig mängd for att både delvis fylla ut porema och kunna smeta av sig på en användare.

Den påforda mängden kan vara endast ett mycket tunt skikt avsett att överföras på huden vid anbringande av alstret på en användare. Lämpligen användes emellertid tillräcklig mängd för att tätningsmediet både skall minska porradien genom att delvis fylla ut porema och kunna smeta av sig på en användare. Den påforda mängden kan vara o,1-1oo g/mz lämpligen 1-30 g/rnz , speeielii 2-20 g/nß , i synnerhet 3-10 g/m? Till exempel kan en mängd av ca 20 g/mz användas.

Då huden är hydrofil och har en medelvätvinkel av ca 74° är det lämpligt att tät- ningsmediet åtminstone ökar denna vätvinkel till över 90° så att huden blir hydrofob. 512 826 11 Företrädesvis har tätningsmediet en vätvinkel över 95° och då speciellt av minst l00°.

Tätningsmediet bör ha sådana reologiska egenskaper att det är väsentligen stelt eller trögflytande vid rumstemperatur och tillräckligt lättflytande för att vid kroppstempe- raturen smeta av sig mot huden på användaren. Tätningsmediet får ej bli så lättfly- tande vid kroppstemperaturen att det rinner ut och smutsar ner användarens kläder.

Vidare får det ej vara alltför stelt vid rumstemperatur, eftersom det då kan lossa från vätskebarriären eller tätningskanten som klumpar eller smulor. För en fackman är det lätt att genom laboratorieförsök bestämma vilka tätníngsmedium som har lämpliga reologiska egenskaper.

Förutom att tätningsmediet måste ha rätt viskositets- och flytegenskaper för att fylla ut hålrum, ha rätt ytenergi för vätskebarriärfiinktion, bör det uppfylla krav som att inte penetrera huden, inte ge ifrån sig skadliga ämnen eller på annat sätt negativt på- verka hudens normala funktion. Det får inte heller i grunden förändra sina egenska- per över tiden.

Andra önskvärda egenskaper hos mediet är att bidraga till minskad friktion mot och/eller nötning av huden.

För ändamålet kan man använda salvor (ointments) med fett/olja av animaliskt, vegetabiliskt eller petrokemiskt ursprung. Exempel på sådana salvor är Silonsalva (Perstorp Pharma), petrolatum (Vaselin ® ).

Det är även möjligt att använda emulsioner av vatten i olja, vilka är hydrofoba.

Andra möjliga tätningsmedier är tex ett vid 20°C halvfast eller fast preparat, som omfattarl0-95% av ett polysiloxanmjukningsmedel, som har plastisk eller flytande konsistens vid 20°C, och 5-90%, företrädesvis 560%, av ett medel som kan bringa 512 826 I, mjukningsmedlet att stelna på barriären, vilket medel lämpligen har en smältpunkt av minst 35°C, företrädesvis minst 40°C, och utgöres av fettsyraestrar eller fettsyraami- der med flera hydroxylgrupper, fettalkoholer med 14-22 kolatomer, fettsyror med 12-22 kolatomer, fettalkoholetoxylater med 12-22 kolatomer eller en blandning därav. Lämpliga sådana tätningsmedier beskrives i WO 96/ 1 6681.

Det använda tätningsmediet måste vara dermatologiskt godtagbart och får ej ge irri- tationer eller allergiska reaktioner.

En fördel med alstret enligt uppfinningen är att det kommer att glida lättare mot an- vändarens hud och på detta sätt förorsaka mindre irritation än konventionella sådana alster.

I det följande beskrives uppfinningen mer i detalj med hänvisning till speciella utfö- ringsexempel och till bifogade ritningarna.

Exempel På Fig. 3a visas en konventionell blöja eller inkontinensskydd 20, som omfattar ett övre vätskegenomträngligt skikt 22, ett absorberande skikt 23 och ett undre vätske- ogenomträngligt skikt 21, vilka skikt avgränsas av två tvärgående kanter 24, 25 och två längsgående kanter 26, 27. Vidare finns längsgående benelastik 28 och på var- dera sidan om den längs-gående mittlinj en en upprättstående vätskebarriär 29. På Fig. 3b visas en vy i genomskärning av hur denna är uppbyggd av ett vätskeogenom- trängligt skikt 12, vars fria kant är böjd runt två försträckta elastiska trådar 13. Ge- nom trådarna 13 kommer skiktet 12 att rynkas samman.

Vätvinkeln har ändrats i två försök. I det första fallet spåndes en plastfilm med en vätvinkel av 97,5° över den första halvcylindems plexiglasyta. Detta motsvarar att barriären behandlas så att användarens hud kommer att få en högre vätvinkel. Denna 512 826 13 är hydrofob, i motsats till hudens normala medelvätvinkel på ca 74°. På Fig 6 jämfö- res resultatet av denna förändring av vätvinkeln (mittkurvan) med tätningen som er- hålles med den upprättstående vätskebarriären Huggies standing gather (nedersta kurvan). Som framgår av mätvärdena uppnås en förbättring av tätningen på detta sätt.

Den översta kurvan i F ig 6 visar mätningar erhållna med en vätskebarriär som be- handlats med vaselin. Vaselinet har en vätvinkel på 100°. Vaselinet kommer dels att täppa till porerna delvis, dvs minska porradien, dels att smeta av sig på användaren och därigenom öka vätvinkeln mot huden. Som framgår av diagrammet på Fig 6 erhålles en stor förbättring, som överstiger den då endast hudens vätvinkel ändras, detta trots att man samtidigt erhåller en minskning av barriärens vätvinkel genom att vaselinet även smetar ner vätskebarriären och sänker dess vätvinkel från l20° till 100°.

På Fig 7 visas ett diagram, där den beräknade resp uppmätta tätningen vid ändring av vätvinkeln visas. De uppmätta värdena har erhållits genom att plexiglaset belagts med den ovan beskrivna plastfilmen och motsvarar mittenkurvan i diagrammet på Fig 6. En^god överensstämmelse erhålles mellan beräknade resp uppmätta värden.

På Fig 13 visas ett elektronmikroskopfotografi över en vätskebarriär med en till- gänglig töjning av 30 %_, där barriärmaterialet är belagt med vaselin. Detta tätnings- medium uppvisar de i diagrammet på Fig 6 visade tätningsegenskapema. Av foto- grafiet framgår att fibrema i barriärmaterialet har en tjock beläggning, som ökar fib- remas diameter och därigenom minskar storleken på de genomgående porerna.

Uppfinningen har ovan åskådliggjorts genom vissa konkreta, icke-begränsande utfo- ringsforrner. Det är möjligt att variera uppfinningen inom ramen för bifogade krav.

Speciellt kan i ett alster utan inre vätskebarriärer de yttre barriärema, dvs benelasti- ken, behandlas med ett tätningsmedium. Det är även möjligt att behandla både de 512 826 M inre och de yttre barriärerna enligt uppfinningen. I vissa fall kan det även vara av fördel att behandla endast de yttre barriärema, trots att alstret uppvisar inre vätske- barriärer. Likaledes kan tvärgående vätskebarriärer behandlas med ett tätnings- medium

Claims (7)

512 826 15 Patentkrav

1. Absorberande alster som omfattar ett vätskeogenomträngligt skikt (21), som är avsett att vara vänt bort från en användare, ett övre vätskegenomsläppligt skikt (22), som är avsett att vara vänt mot användaren, en absorptionskropp (23) mellan dessa skikt, vilka avgränsas genom två väsentligen tvärgående kanter (24,25) och två vä- sentligen längsgående kanter (26,27), samt på varsin sida om det vätskegenomsläpp- liga skiktets längsgående mittlinje minst en längsgående elastisk vätskebarriär (29) av ett väsentligen vätsketätt material (12), där en längsgående kant är fri och vänd mot användaren och den andra längsgående kanten är fäst vid det övre vätskege- nomsläppliga skiktet (22) utefter alstrets längsgående kant (26,27) eller vid det väts- keogenomträngliga skiktet (21) vid alstrets längsgående kant (26,27), kännetecknat av att på minst en vätskebarriär (29) på vardera sidan om absorptionskroppens längsgående mittlinje är åtminstone den fria kanten behandlad med ett tätningsme- dium, som vid användning åtminstone delvis fyller ut genomgående porer som bildas mellan vätskebarriärens fria kant och anliggningsytan på en användare, och/eller som vid applicering på en användare smetar av sig på anliggningsytan for att därigenom öka vätvinkeln mot huden.

2. Absorberande alster, som omfattar ett väsentligen vätskeogenomträngligt skikt avsett att vara vänt mot en användare och försett med elastik for att formas mot en användares kropp, vilket skikt är forsett med hål avsedda att passa tarmöppningen och urinledarens öppning på en användare, runt vilka hål elastiskt sammanrynkade tätningskanter är anordnade i det väsentligen vätskeogenomträngliga skiktet, varvid en absorptionskropp är anordnad på den från användaren vända sidan om det väsent- ligen vätskeogenomträngliga skiktet, vilken absorptionskropp är innesluten mellan ett vätskegenomsläppligt skikt, på den mot användaren vända sidan, och ett vätske- ogenomsläppligt skikt, kännetecknat av att minst en tätningskant är behandlad med tiíil 512 826 ett tätningsmedium, som vid användning åtminstone delvis fyller ut genomgående porer som bildas mellan tätningskantens fria kant och anliggningsytan på en användare, och/eller som vid applicering på en användare smetar av sig på anliggningsytan och därigenom öka vätvinkeln mot huden.

3 Absorberande alster enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att vätskebarriärens kant eller tätningskanten är belagd med tätningsmediet i tillräcklig mängd for att både delvis fylla ut porema och kunna smeta av sig på en användares hud.

4. Absorberande alster enligt något av kraven 1-3, kännetecknat av att den påförda mängden är 0,1-100 g/mz lämpligen 1-30 g/mz , speciellt 2-20 g/mz och då i synnerhet 3-10 g/mz.

5. Absorberande alster enligt något av kraven l - 4, kännetecknat av att tät- ningsmediet har en vätvinkel över 90°, företrädesvis över 95° och då speciellt av minst l00°.

6. Absorberande alster enligt något av kraven 1-5, kännetecknat av att tätningsmediet har sådana reologiska egenskaper att det är väsentligen stelt eller trögflytande vid rumstemperatur och tillräckligt lättflytande for att vid kroppstemperaturen smeta av sig mot huden på användaren.

7. Absorberande alster enligt något av kraven l-6, kännetecknat av att tätningsmediet utgöres av en salva med fett eller olja av animalsikt, vegetabiliskt eller petrokemiskt ursprung eller av en emulsion av vatten i olja.