SE514863C2 - Banformigt element avsett att användas som vätskebarriär i ett absorberande alster samt absorberande alster och användning av ett banformigt element - Google Patents

Description

20 25 30 514 863 2 elastiken, dvs den yttre vätskebarriären, och är gjort av ett väsentligen vätskeoge- nomträngligt material, t ex ett nonwoven material. Vätskebaniären består av en bana vars ena längsgående kant är fast vid det absorberande alstret och vars andra fria kant är avsedd att ligga an mot användaren. Den fria kanten är elastiskt rynkad med hjälp av en gurnmitråd som är invikt i banans kant. Exempel på blöjor med vätske- barriärer visas i t ex SE-TB-O 264 238 och GB-A-2 188 532. l EP-AZ-O 357 298 beskrivs en arman typ av barriär i ett absorberande alster. Detta alster innefattar ett undre vätskeogenomträngligt skikt, ett absorberande skikt täckt med ett vätskegenomsläppligt hölje och ett övre vätskegenomsläppligt skikt, avsett att vara vänt mot användaren. Det övre skiktet motsvarar ungefär det undre skiktets storlek och form, och har en öppning som är avsedd att släppa igenom avföring och ev urin och öppningen är placerad så att den kommer att befinna sig vid tarmöpp- ningen då alstret användes. Mellan det övre skiktet och det absorberande skiktet bil- das en ficka där avföringen tas emot. Det övre skiktet har elastiska band fästa longi- tudinellt utmed det absorberande alstret för att öppningens kanter ska täta mellan fickan och användaren och förhindra att avföringen ska komma i kontakt med an- vändaren.

På exempelvis blöjor med inre vätskebarriärer eller manschetter kommer barriären att vara placerad så att den ligger an mot användarens ben och skinka och ska där förhindra läckage. Varje gång det kommer urin i blöjan kommer det en viss mängd på en gång. Det tar en liten stund innan urinen tränger genom ytskiktet och sugs upp i det absorberande skiktet, så en viss volym urin kommer att ”flyta” i det absorbe- rande alstret ovanpå ytskiktet. Det är denna volym urin som barriären ska förhindra att tränga ut vid kanterna av det absorberande alstret. Manschetter kan även använ- das på t ex bindor.

Det har dock visat sig att det läcker vätska även vid denna barriär. Vid den elastiskt rynkade kanten, som ligger an mot användaren, tränger vätska ut. I och med att bar- 10 15 20 25 30 514 863 3 riärkanten, som ligger an mot användaren, är rynkad bildas små genomgående porer eller kanaler i kontaktytan mellan barriären och användarens hud. Genom dessa kan vätskan tränga ut. Om baniären sträcks ut mera, dvs töj s ut, kommer rynkningen att bli mindre. Därigenom blir de genomgående porerna mindre och ett högre väts- ketryck, genombrottstryck, erfordras innan baniären börjar läcka. Samtidigt kommer emellertid baniären att vara hårt spänd mot användarens gren, vilket minskar kom- forten och flexibiliteten då användaren rör sig. Ändamålet med uppfinningen är att lösa detta problem.

Kortfattad beskrivning av uppfinningen Föreliggande uppfinning avser ett banfonnigt element, som innefattar ett långsträckt 'väsentligen oelastiskt material och ett långsträcld bandformigt elastiskt organ med två längsgående kanter, där det elastiska organet är fäst mot det väsentligen oelas- tiska materialet så att en längsgående del av det elastiska organet är fri. Elementet är avsett att användas som vätskebaniär i absorberande alster. Det bandfonniga elas- tiska organet är fast i fórspänt tillstånd mot det väsentligen oelastiska materialet, så att det oelastiska materialet rynkas. Det elastiska organets fria del uppvisar lärnpli- gen en väsentligen slät yta i både relaxerat och spänt tillstånd.

Uppñnningen avser även ett absorberande alster, som innefattar längsgående och tvärgående kanter, ett undre vätskeogenomträngligt skikt, ett absorberande skikt, ett övre vätskegenomträngligt skikt, avsett att vara vänt mot användaren, och på vardera sidan om det övre skiktets mitt minst en längsgående vätskebaniär av väsentligen vätskeogenomträngligt material, fäst utefter eller vid alstrets längsgående kant och omfattande en fii töjbar kant avsedd att vara vänd mot användaren, varvid vätske- baniären innefattar ett långsträckt bandformigt elastiskt organ, med två längsgående kanter och omfattande en längsgående fri del, som bildar den töjbara kanten och som ar avsedd att ligga an mot användaren. Vätskebaniärenia är fästa utefter eller vid 10 15 20 25 30 514 863 4 alstrets längsgående kanter och eventuellt även vid de två tvärgående kanterna på alstret.

Uppfinningen avser även ett absorberande alster innefattande ett undre vätskeoge- nomträngligt skikt, avsett att vara vänt bort från användaren vid användning, ett ab- sorberande skikt, därpå ett vätskegenomträngligt skikt och ett övre vätskeogenom- trängligt skikt avsett att ligga an mot en användare och försett med elastik för att forrnas mot en användares kropp. Detta övre skikt är försett med minst ett hål för att passa tarmöppning och urinledarens öppning på en användare. Det övre vätskeoge- nomträngliga skiktet omfattar elastiska vätskebarriärer enligt ovan fasta runt hålet eller hålen.

Uppfinningen avser också användning av ett element enligt uppfinningen som väts- kebarriär i absorberande alster.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen I det följande beskrives uppfinningen mer i detalj med hänvisning till speciella utfö- ringsexempel och till bifogade ritningar, där Fig l visar en blöja med konventionella vätskebaniärer.

Fig la visar ett förstorat uppsprängt tvärsnitt genom partiet I på Fig l av ett banfor- rnigt element enligt konventionell teknik.

Fig 1 b, c, d, e, f och g visar olika utföringsformer av ett banforrnigt element enligt uppfinningen motsvarande ett förstorat tvärsnitt genom partiet I på Fig 1.

Fig 2 visar ett jämförande diagram över beräknat respektive uppmätt genombrott- stiyck vid olika tillgänglig töjning för en konventionell vätskebarriär.

Fig 3 visar hur en vätskebariiär i det absorberande alstret enligt en utföringsforin av uppfmningen kommer att ligga an mot användaren.

Fig 4 visar ett foto taget med svepelektronmikroskop, med 300 gångers förstoring, av en treskiktsfilm uttänjd 150 %. 10 15 20 25 30 514 863 5 Fig 5 och 6 visar foton tagna med svepelektronmiltroskop av en utföringsform av en vätskebaniär enligt uppfinningen, där en treskiktsfilrn likadan som den på fotot i Fig 4 användes. Vätskebarriären ligger an mot plexiglas, vid 50 resp. 0% tillgänglig töj- ning. Fotona är tagna med 5 % lutning mot plexiglaset.

Fig 7a,b visar den mätutrustning som använts för bestämning av läckagetrycket eller genombrottstrycket.

Fig 7c visar en principvy över mätning med utrustningen visad på Fig 7a,b.

Fig 8 visar en schematisk vy över en por som bildas mellan en vätskebaniär och plexiglas och principen för bestämning av bestämning av radien r, Fig 9a, b visar principen för hur den tillgängliga töjningen beräknas.

Fig A-E visar foton tagna med svepelektronmikroskop av en konventionell vätske- barriär från en blöja tillverkad av Kimberly-Clark av märket Huggies när den ligger an mot böjt plexiglas, fotona är tagna vid 10, 20, 30, 40 respektive 50 % tillgänglig töjning.

F ig Aa-Ea visar vyer motsvarande fotografiema i Fig A-E.

Fig 10-12 visar foton tagna med svepelektronrnikroskop av en utföringsfonn av en vätskebaniär enligt uppfinningen, där en elastisk film användes. Fotona motsvarar de på Fig 5 och 6 och är tagna vid en förstoring av 130 gånger, F ig 10, 11, resp. 1000 gånger, Fig 12.

På F ig. 1 och la visas en konventionell blöja eller inkontinensskydd 1, som omfattar ett övre vätskegenomträngligt skikt 30, ett absorberande skikt 32 och ett undre väts- keogenomträngligt skikt 31, vilka skikt avgränsas av två tvärgående kanter 8, 9 och två längsgående kanter 6, 7. Vidare finns längsgående benelastik 4, 5 och på vardera sidan om den längsgående rnittlinjen en upprättstående vätskebarriär 2, 3.

Blöjan på Fig l är således försedd med konventionella, inre vätskebarriärer 2,3 och yttre barriärer, dvs benelastik, 4,5. De yttre barriärema, benelastiken 4,5, består van- ligen av elastiktrådar fästa i förspänt tillstånd mellan det övre 30 och undre 31 skik- tet i det absorberande alstret. Vätskebarriärerna 2,3 är placerade i anslutning till alst- 10 20 25 30 514 865 6 rets l två längsgående kanter 6, 7. Varje inre barriär 2,3 består av ett banfonnigt element 10 av ett väsentligen vätskeogenomträngligt material och är vid sin ena längsgående kant ll, i anslutning till de längsgående kanterna 6,7, fäst vid det övre vätskegenomträngliga skiktet 30 eller det undre vätskeogenomträngliga skiktet 31.

Elementets andra, fria kant 12 (Fig la) är avsedd att ligga an mot användaren och denna kant är elastiskt rynkad med hjälp av elastiktråd/ar 13, som är fästa i fórspänt tillstånd i en invikning i barriärelementet. Detta visas i Fig la där en förstorad ge- nomskärning genom en barriär 2,3 enligt konventionell teknik visas. På figuren visas för tydlighets skull skikten separerade från varandra. Då blöjan används kommer vätskebarriärema 2,3 att ligga an mot användarens gren och skinka och ska här fór- hindra att vätska läcker ut. Den elastiska rynkningen gör dock att det bildas genom- gående porer eller kanaler i kontaktytan mellan barriären och användarens hud. Så- dana porer eller kanaler bildas även vid benelastiken.

Med ”porer” avses de genomgående kanaler som bildas mellan en vätskebarñär och användarens hud, där vätska kan tränga ut. Dessa bildas framförallt på grund av att vätskebarriären är rynkad där den ligger an mot användarens hud. Ju mer relaxerad barriären är, ju större porer bildas.

Vid betraktande av hur mycket en vätskebaniär är utsträckt, kan begreppet tillgäng- lig töjning utnyttjas.

Vid tillverkning av det absorberande alstret, tex en blöja, ”låses” elastikmaterialet, som har en given töjningsgrad, fast vid övriga icke-töjbara material, vanligen non- woven. Elastikmaterialets töjningsgrad vid tillverkningen kan ej överskridas vid an- vändning av produkten eftersom det är fastlåst vid ett icke-töjbart material. Detta vi- sas i Pig 9a. Eiasflianatenaiet har då längden L.

En blöja sitter något sammandragen på användarens kropp. Elastikmaterialet har då dragits samman till den mindre längden Lx, vilket visas i Fig 9b. Tillgänglig töjning 10 15 20 25 30 514 863 7 X är ”fórlängningsmöjligheten” firån användartillståndet upp till maximalt utspänd produkt. Detta kan uttryckas med formeln: L = L, ( (X / 100) + 1 ), där X är den till- gängliga töjningen i procent. L, ges av storleken på användaren, L fås av produkt- specifikationen. Ur detta kan den tillgängliga töjningen X beräknas.

För att studera tätningen mellan en vätskebaniär eller någon annan rynkad baniär och användarens hud har en provningsutrustning konstruerats. Denna visas på Fig 7a, 7b och 7c och omfattar ett stativ av plexiglas med en bottenplatta a och en ståen- de bärarskiva b, vid vilken är fäst en vågrätt liggande, upptill öppen, första halvcy- linder 101 med en skala över tillgänglig töjning utefter sin periferi. Halvcylindern är fäst vid bärarskivan vid sin ena ände och uppvisar en ändvägg 101 ' vid den andra änden. Längst ner uppvisar halvcylindem 101 ett hål 102, till vilket ett uppåtgående lodrätt påfyllningsrör 103 och ett lutande mätrör 104 leder, båda med en skala ut- tryckt i mm vatten. Utrustningen omfattar dessutom en lös andra halvcylinder 105 med något större diameter än halvcylindem 101, med ena sidan öppen och med en ändvägg 105' vid den andra änden.

Vid mätning spännes, såsom visas på F ig. 7b, en vätskebarriär fast längs den första halvcylinderns yttre periferi och fästes runt de övre kanterna. Den elastiska delen 107 riktas mot halvcylinders infästning vid bärarskivan b och barriärmaterialet åt andra sidan vikes runt halvcylindems 101 ändvägg 101 '. Den elastiska delen fästes utefter cylindems skala så att den tillgängliga töjningen kan avläsas därpå. Den andra halvcylindem 105 anordnas med sin ändvägg 105' mot den första halvcylin- dems ändvägg 101 ', med den uppvikta bärarmaterialdelen däremellan och pressas däremot med hjälp av en klämrna 1010 så att ett litet spel 109 erhålles mellan de cy- lindriska väggarna. Syntetisk urin fylles på genom röret 103. Först tyngs vätskebar- riären ner och fyller ut spelet mellan halvcylindrarna. Därefter kommer ett vätske- tryck att byggas upp mot den elastiska kanten 107 samtidigt som en vätskepelare bildas i rören 103, 104, där trycket kan avläsas. Vätska påfylles tills läckage uppstår vid pilen B (Fig 7c) vid genombrottstrycket. 10 15 20 514 863 Med elektronmikroskop, förstoring l30 ggr, har anliggriingen av en vätskebarriär mot mätutrustningen studerats, såsom visas på Fig A-E och Aa-Ea . En konventio- nell vätskebarriär från en blöja tillverkad av Kimberly-Clark av märket Huggies an- vändes. Plexiglaset ska här motsvara användaren. Baniären har töjts olika mycket, till olika tillgängliga töjningar, och det bildas därmed olika stora porer 30. Porerna 30 syns som mörka områden mellan det ljusa plexiglaset 31 på vänstra kanten och barriärens 33 fibrer 34. Porema antages fungera som kapillärer, varvid r = radien för den största möjliga cirkel 32, som kan inneslutas däri. På Fig. 8 visas principen för bestämning av porradien.

På Fig Aa-Ea har inritats den genomgående poren 30 som bildas mellan trådarna el- ler fibrerna 34 i barriärmaterialet 33 och plexiglaset 31. Vidare visas den största möjliga cirkel som kan inneslutas i poren och som bestämmer porradien. Följande värden har erhållits för porradien vid olika tillgänglig töjning, såsom visas på figu- YCITIa.

Tillgänglig töjning Porradie 10 % 0,0208 mm 20 % 0,08l2 mm 30 % O,l208 mm 40 % 0,l458 mm 50 % 0,l458 mm Kommentar: vid 10% tillgängligt töjning var det mycket svårt att på fotot mäta upp porstorleken och det angivna värdet kanske därför ej är tillförlitligt.

När man jämför bilderna på Pig Aa-Ea ser man att porerna 30 mellan plexiglaset 31 och vätskebariiären 33 blir större ju högre tillgänglig töjning man har. Porerna blir alltså större ju mer relaxerad vätskebarriären Detta innebär att bariiären läcker 10 15 20 25 30 514 863 9 vid ett lägre tryck ju mer relaxerad barriären är och vid högre genombrottstryck ju mer spänd den Samma blöja kommer att läcka olika snabbt beroende på användarens storlek. Om en storväxt person med tjocka ben använder blöjan, kommer både benelastiken och de inre barriärerna att bli relativt spända och porema blir mindre än om t ex en mindre eller smalare person med smalare ben använder blöj an. I det senare fallet kommer barriären att sitta löst om benen och i grenen och porerna blir därmed större, vilket innebär större risk för läckage, både genom den större porstorleken och genom att spänningen i elastiken är lägre. Hur spänd barriären är kommer även att inverka på passformen.

I och med att det elastiska organet i det banformiga elementet enligt uppfinningen uppvisar en väsentligen slät yta oberoende av om det är uttänjt eller relaxerat kom- mer de porer som bildas i kontaktytan mellan vätskebarriären och användarens hud att ha mindre radie, enligt ovanstående definition, än porema i en konventionell vätskebaniär. Dessutom kommer porradien väsentligen inte att förändras då barriä- ren spänns eller relaxeras. Eftersom porradien är mindre blir det svårare för vätska att kunna läcka ut i kontaktytan mellan barriärelementet enligt uppfinningen och an- vändarens hud och genombrottstrycket ökar.

I det följande åskådliggöres uppfinningen närmare genom några exempel på icke- begränsande utföringsformer.

Exempel Ett absorberande alster enligt uppfinningen, såsom blöja, binda, inkontinensskydd eller liknande, visas på F ig 1 och innefattar längsgående och tvärgående kanter 6,7,8,9, ett undre vätskeogenomträngligt skikt 31, ett absorberande skikt 32, ett övre vätskegenomträngligt skikt 30, avsett att vara vänt mot användaren, samt på vardera 10 l5 20 25 30 514 865 10 sidan om det övre skiktets längsgående mittlinj e minst en längsgående vätskebarriär 2,3,4,5 av ett element l4 av väsentligen vätskeogenomträngligt material, fäst utefter eller vid alstrets längsgående kant 6,7. Då alstret är t ex en blöja har det en midjedel vid sin fram- och bakdel och en mellanliggande del är grendel. Dess tvärgående kanter 8,9 kommer att vara placerade vid bärarens midja och de längsgående kan- tema 6,7 vid grenen och vid benen då produkten används.

I en utföringsfonn utgör benelastiken 4,5 de yttre vätskebarriärema och inre man- schetter 2,3 de inre vätskebarriärema 2,3. I en andra utfóringsforrn enligt uppfin- ningen är benelastiken de enda vätskebarriärema 4,5.

Vätskebarriären enligt uppfinningen innefattar ett längsträckt bandforrnigt elastiskt organ 15, med två längsgående kanter 16, 17, 21, 22 och omfattande en längsgående fri del 17, 24, 25, som bildar den töjbara kanten och som är avsedd att ligga an mot användaren, varvid den längsgående fria delen 17, 24, 25 uppvisar en väsentligen slät yta i både relaxerat och spänt tillstånd och radien för den största cirkeln som kan inneslutas i någon genomgående por bildad i kontaktytan mellan vätskebarriärens kant och användaren är väsentligen oförändrad vid olika tillgängliga töjningar vid användandet av alstret. Vätskebaniären kan även omfatta ett långsträckt, banformigt, väsentligen oelastiskt material 18 med två längsgående kanter 19,23, där den ena kanten 19 är fäst mot det absorberande alstrets 1, 20, 28 övre vätskegenomträngliga skikt 30 eller undre vätskeogenomträngliga skikt 3l och den andra kanten 23 är fast mot det elastiska organet 15. Det elastiska organets fria del 17, 24, 25 uppvisar en väsentligen slät yta i både relaxerat och spänt tillstånd och porstorleken kommer vä- sentligen att vara oberoende av den tillgängliga töjningen. I några utfóringsforrner (se Fig l e och 1 f) är det bandformiga elastiska organet fäst mot det oelastiska mate- rialet 18 längs med båda sina längsgående kanter 21,22 och bildar en vikning eller böj 24. I dessa fall är det vikningen eller böjen 24 som utgör den fria längsgående delen som är avsett att ligga an mot användaren. 10 15 20 25 30 b'|4 865 ll Det banforrniga elementet enligt uppfinningen innefattar ett elastiskt organ känne- tecknat av att det elastiska organet är ett bandfonnigt organ 15 med två längsgående kanter 16, 17, 21, 22 och är fäst mot det väsentligen oelastiska materialets 18 andra kant 23 så att en länggående kant 17, 24 av det elastiska organet 15 är fri eller det elastiska organets 15 båda kanter 21, 22 är fästa mot det väsentligen oelastiska mate- rialets 18 andra kant, varvid det elastiska organet 15 uppvisar en vikning eller böj 24 i området mellan de båda kanterna 21, 22 och vikningen eller böjen 24 utgör en fii del 24, varvid den fria kanten eller delen 17, 24 uppvisar en väsentligen slät yta i både relaxerat och spänt tillstånd.

Elementen 14 som visades i Fig 1 b-g kan alla tänkas användas i ett absorberande alster enligt uppfinningen, de är alla olika utföringsfonner av elementet som används som vätskebarriärer i det absorberande alstret. Vid utfóringsforrnen enligt Fig 1 g fästs det elastiska organet i förspänt tillstånd mot det absorberande alstret 20, och vid utföringsformerna enligt Fig lb-f fästs det elastiska organet 15 i förspänt tillstånd mot det oelastiska materialet 18. Elementen 14 används som våtskebairiärer vid ben- elastiken 4, 5 eller vid inre vätskebarriärerna, manschetterna 2, 3. De kan även an- vändas vid både benelastiken och manschettema, men företrädesvis används de vid de innersta vätskebarriärerna. Finns inga manschetter är alltså benelastiken de in- nersta vätskebaniärerna. Vätskebaniären kommer att utgöra en tätning med små po- rer oberoende på nivån på tillgänglig töjning. Porerna har en radie på högst 0,1 mm, företrädesvis högst 0,05 mm eller allra helst 0,02 mm.

I Fig lb visas en förstorad genomskärning av en utföringsfonn av ett banfonnigt element 14 enligt uppfmningen. Ett långsträckt bandfonnigt elastiskt organ 15 med två längsgående kanter 16,17 är i förspänt tillstånd med sin ena kant 16 fäst mot ett långsträckt väsentligen oelastiskt, vätsketätt material 18. Det elastiska organet 15 är fäst i en invikning i det väsentligen oelastiska materialet 18. Den andra kanten 17 på det elastiska organet är fri och bildar en längsgående fri del på det elastiska organet.

Det långsträckta väsentligen oelastiska materialets fiia kant 19 är avsett att fästas vid 10 15 20 25 30 2314 öbó 12 det absorberande alstret 20 i anslutning till dess längsgående kanter. Det elastiska organets fria kant 17 uppvisar en väsentligen slät yta både i relaxerat och spänt till- stånd och ska åstadkomma en ”tätning” i kontaktytan mellan användarens hud och vätskebarriären. Det elastiska organets 15 bredd är minst 0,5 cm, företrädesvis minst 1,0 cm.

I Fig 1 c-g visas några andra utfóringsfonner av ett banformigt element enligt upp- finningen. Fig 1 c visar ett banfonnigt element 14 där det bandfonniga elastiska or- ganets 15 ena kant 16 är fast mot det väsentligen oelastiska materialet 18, på den sida som är riktad mot mitten på det absorberande alstret 20 (enligt pilen). Den fria kanten 17 bildas av det elastiska bandets 15 ena kant.

I Fig 1 d visas en liknande uttöringsforrn som den i Fig 1 c, men här är det band- forrniga elastiska organets 15 ena kant 16 fast mot den sida på det oelastiska materia- let 18 som är riktad utåt från det absorberande alstrets mitt (enligt pilen). På samma sätt som i utforingsfonnen i Fig 1 c bildas den fria kanten 17 av det elastiska bandets 15 ena längsgående kant.

Fig 1 e visar ett banforrnigt element 14, där det elastiska bandformiga organet 15 är vikt kring det oelastiska materialets 18 ena kant 23 och är fäst där emot genom de två längsgående kanterna 21, 22. Det bandformiga elastiska organet uppvisar en vik- ning eller böj 24 i området mellan de båda kanterna, vilken böj ej kommer att vara fäst mot det oelastiska materialet 18. Böj en 24 uppvisar en slät yta både i relaxerat och spänt tillstånd. 1 denna utfóringsfonn är det vikníngen eller böjen 24 som bildar den längsgående fri delen i det bandforrniga elastiska materialet 15, vilken är avsett att ligga an mot användaren. För tydlighets skull visas på figuren de längsgående kanterna 21, 22 separerade från det elastiska organet.

Fig lf visar ett banfonnigt element 14 där det elastiska bandforrniga organets 15 två längsgående kanter 21,22 är fästa mot det oelastiska materialets 18 ena sida, dels 10 15 20 25 514 863 13 mot dess kant 23 och dels längre ner på den sida som är riktad från det absorberande alstrets 20 mitt (se pilen). Det bandfonniga organet är vikt så att det bildas en vik- ning eller böj 24 i området mellan de båda kantema 21, 22. Liksom vid uttörings- formen i Fig 1 e är det vikningen eller böjen 24 som bildar den fria längsgående de- len på det bandforrniga elastiska materialet 15, vilken är avsett att ligga an mot an- vändaren.

Ytterligare en utfóringsform visas i Fig 1 g, där det banformiga elementet 14 i sin helhet består av ett längsträckt elastiskt organ. Det elastiska organet har två längs- gående kanter 25, 26, där den ena kanten 25 bildar den fria längsgående delen på det elastiska organet och är avsedd att ligga an mot användaren och den andra kanten 26 är avsedd att fästas i ett fiirspänt tillstånd vid det övre vätskegenomsläppliga skiktet 30 eller det undre vätskeogenomträngliga skiktet 31 i det absorberande alstret 20 i anslutning till de längsgående kantema 6, 7.

I de banformiga elementen som visas i F ig lb-f är de elastiska bandfonniga organen 15 fasta vid det oelastiska materialet 18 genom exempelvis svetsning eller limning.

Det elastiska bandfonniga organet 15 uppvisar en längsgående fri del 17, 24, 25,som är avsedd att ligga an mot användaren. Det elastiska organet är fäst i fórspänt till- stånd mot det banformiga oelastiska materialet 14, 18 i utfóringsforrnema på Fig lb- f och mot det absorberande alstrets övre vätskegenomsläppliga skikt 30 eller vätske- ogenomträngliga skikt 31 i utföringsforrnen på Fig lg. Det elastiska organet uppvisar en väsentligen slät yta både i relaxerat och spänt tillstånd. I alla uttöringsforrnema omfattar barriärelementet en töjbar kant, som bildas av det elastiska organet.

I och med att det elastiska organet 15 ligger an mot användarens hud och har en vä- sentligen slät yta kommer det att fimgera som en ”tätning” mellan användarens hud och vätskebarriären. I F ig 3 visas schematiskt hur det elastiska bandforrniga organet 15 i vätskebaniärerna 27 i det absorberande alstret 28 kommer att ligga an mot an- 10 15 20 25 514 863 14 vändaren 29 i en av utfóringsformerna. Elementet som används som vätskebarriär 27 är den utföringsforrn som beskrivs i Pig l b.

Vid ytterligare en annan utföringsforrn fästes en andra barriär intill varje tvärgående kant 8, 9 hos den absorberande produkten.

Uppfinningen avser även en annan utforingsform av ett absorberande alster. Detta alster innefattar ett undre vätskeogenomtränglig skikt, avsett att vara vänt bort från användaren, vid användning, ett absorberande skikt, därpå ett vätskegenomträngligt skikt och ett övre vätskeogenomträngligt skikt avsett att ligga an mot en användare och försett med elastik fór att fonnas mot en användares kropp. Det övre vätskeoge- nomträngliga skiktet är fast mot det undre vätskeogenomträngliga skiktet i ytterkan- tema, och detta övre skikt är försett med minst ett hål for att passa tarmöppning och urinledarens öppning på en användare. Det övre vätskeogenomträngliga skiktet om- fattar elastiska vätskebaniärer av ett element 14 av väsentligen vätskeogenomträng- ligt material fäst runt hålet eller hålen. Vätskebarriären innefattar ett långsträckt bandforrnigt elastiskt organ 15, med två längsgående kanter l6,17,2l,22, varvid det elastiska organet 15 har en fri långsträckt del l7,24,25, som är avsedd att ligga an mot användaren, varvid den fria långsträckta delen 17, 24, 25 uppvisar en väsentli- gen slät yta i både relaxerat och spänt tillstånd och radien for den största cirkel som kan inneslutas i någon genomgående por bildad i kontaktytan mellan vätske- barriärens kant och användaren är väsentligen oförändrad vid olika tillgängliga töj- ningar vid användande av alstret. Utfóringsfonnerna som visas i Pig l b-g är möjliga att använda.

I Pig 4-6 visas foton tagna med ett svepelektronmilcroskop av en treskiktsfilm, som användes som elastiskt bandformigt organ i en utfóringsforrn av uppfinningen. Po- tona är tagna vid en förstoring av 120 gånger, Pig 4, resp. 130 gånger, Pig 5 och 6. 10 15 20 25 5 1 4 8 6 3 15 Fig 4 visar ett foto uppifrån av treskiktsfilmen uttänjd 150 %. Treskiktsfilmen består av ett elastiskt inre skikt av SBS (styren-butadien-styren) och två icke-elastiska yttre skikt av PP (polypropen). Då treskiktsfilrnen spänns ut spricker PP-filmen upp och bildar ett nätverk av trådar och band. Den uppspruckna P-P-filmen syns som ljusa områden 35 och bandforrniga områden 36.

Fig 5 och 6 visar ett foton av vätskebarriären med en tillgänglig töjning av 50% resp. 0% när den ligger an mot plexiglas 37. Treskiktsfilmen har tänjts ut med 150 % och låst vid denna uttänjning, som således motsvarar 0 % tillgänglig töjning. En tillgäng- lig töjning av 50% (Fig 5) innebär att filmen är uttänjd med 100%.

Filmen ligger här an mot plexiglaset 37 relativt tätt. De porer som bildas är lång- sträckta, med liten höjd. Porradien är ca 0,02 mm på både Fig 5 och Fig 6. ”Skikten” 38 som syns är de bandformiga områdena 36 på Fig 4.

I denna utforingsforrn av uppfinningen är porradien oberoende av den tillgängliga töjningen. Porradien ligger på ca 0,02 mm, vilket motsvarar porradien vid 10 % till- gänglig töjning for en konventionell barriär.

På Fig 2 visas ett diagram över uppmätt genombrottstryck, vid olika tillgänglig töj- ning, for denna utföringsform av uppfinningen och, som jämförelse, för den vätske- barriär som åskådliggöres på F ig A-E. Det framgår av diagrammet att föreliggande vätskebaniär ger väsentligt högre genombrottstryck än den konventionella vätske- barriären.

Trots att porradien för föreliggande barriär är väsentligen konstant vid olika tillgäng- lig töjning ökar genombrottstrycket vid minskande tillgänglig töjning. Detta torde bero på den ökade spänningen i elastiken. 10 15 20 25 514 865 16 På Fig 11 och 12 visas foton motsvarande de på Fig 5 och 6 av en elastisk film i ett skikt bestående av SBS. Fotona är även här tagna med filmen vid 50 % resp 0 % till- gänglig töjning (filrnen uttänjd med 100 resp. 150%). Inga porer över huvud taget kan påvisas. På Fig 13 visas samma fihn vid 1000 gångers förstoring. Fortfarande syns inga porer. Porradien är således så liten att den ej kan mätas.

Uppfinningen avser även användning av ett banforrnigt element 14, som innefattar ett långsträckt väsentligen oelastiskt och väsentligen vätskeogenomträngligt material 18 med en första och andra längsgående kant 19,23 och ett bandformigt elastiskt or- gan 15, fäst i förspänt tillstånd mot det väsentligen oelastiska materialets 18 andra kant, för rynkning av detta och så att en längsgående kant 17,24 av det elastiska or- ganet 15 är fri eller det elastiska organets 15 båda kanter 21,22 är fästa mot det vä- sentligen oelastiska materialets 18 andra kant, varvid det elastiska organet 15 uppvi- sar en vikning eller böj 24 i området mellan de båda kanterna 21,22 och vikningen eller böjen 24 utgör en fri del 24, som vätskebarriär i absorberande alster l, 20, 28, såsom blöja, inkontinensskydd eller liknande, varvid den längsgående fria kanten eller delen 17, 24 uppvisar en väsentligen slät yta i både relaxerat och spänt tillstånd.

Dessutom avses användning av ett element 14 av väsentligen vätskeogenomträngligt material, som vätskebarriärer i absorberande alster 1, 20, 28, såsom blöja, binda, in- kontinensskydd eller liknande, varvid vätskebarriären innefattar ett långsträckt band- forrnigt elastiskt organ 15, med två längsgående kanter 16, 17, 21, 22 och en längs- gående fri del 17, 24, 25. Vätskebairiären omfattar även ett banformigt, väsentligen oelastiskt material 18 med två längsgående kanter 19, 23, där den ena kanten 23 är fäst mot det elastiska organet 15 och den andra kanten 19 skall fästas mot det absor- berande alstret 1, 20, 28. Även här kan alla utfóringsforrner av elementen i Fig lb-f användas. 10 15 20 25 30 514 863 17 Exempel på material i det väsentligen oelastiska materialet är nonwoven, t ex ett flerlagers-nonwoven. Ett sådant material kan t ex vara SMS, dvs spunbond-melt- blown-spunbond.

Material i det elastiska organet är exempelvis elastisk film eller band baserad på sty- renblocksampolymerer, såsom SBS (styren-butadien-styren), SIS (styren-isopren- styren), SEBS (styren-eten-buten-styren) eller SEPS (styren-eten-propen-styren).

Filmen kan även bestå av flera skikt. Exempelvis kan det vara en treskiktsfilm där de yttre skikten består av polypropen, där polypropenet har till uppgift att underlätta fastsättning av filmen vid det oelastiska materialet eller vid det absorberande alstret.

Polypropen ger dessutom en mer behaglig känsla mot huden än en del andra elas- tiska filrner, som kan kännas ”plastiga” mot huden, vilket man vill undvika.

Då en flerskiktsfilrn används är det möjligt att ett av de yttre skikten spricker sönder på det sätt som PP-filmen gör i den treskiktsfilm som visas i Fig 4. Det är den upp- spruckna tihnen som ger upphov till de största porema mellan filmen och använda- ren. För att få så små porer som möjligt vid en sådan film är det viktigt att det yttre filmskiktet, som kommer att ligga an mot användaren, år mycket tunt så att det inte ger upphov till större porer än nödvändigt. Det yttre filmskiktet bör inte vara tjockare än 20 pm. Porstorleken bör då bli mindre än 20 um. Om det inte finns något yttre filmskikt som spricker upp blir porstorleken ännu mindre.

Dagens produkter av absorberande alster har en vätskebaniâr som ger en tillgänglig töjning av ca 10-50 % på användaren då produkten användes. Under 10 % tillgänglig töjning är obekvämt och motsvarar ungefär en snibblöjas tillgängliga töjning. I det absorberande alstret enligt uppfinningen har det elastiska organet en tillgänglig töj- ning av 10-80 % eller företrädesvis 15-50 %. I Elementet enligt uppfinningen innefattar ett elastiskt organ som uppvisar en väsent- ligen slät yta i både relaxerat och spänt tillstånd och kommer att uppvisa inga eller 10 514 863 18 synnerligen små porer i kontaktytan mellan vätskebarríären och användarens hud.

Vätskebarriären bildar en tätning med små porer oberoende på nivån på tillgänglig töjning. Porema har en radie på högst 0,1 mm eller företrädesvis högst 0,05 mm eller allra helst 0,02 mm.

En stor fördel med det absorberande alstret enligt uppfmningen är alltså att det hind- rar läckage då en viss mängd vätska, såsom urin, flyter ovanpå det övre skiktet.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de här beskrivna utfóringsforrner- na, utan en rad ytterligare modifikationer är tänkbara inom ramen för de efterföljan- de patentkraven.

Claims (15)

10 15 20 25 30 514 863 19 Patentkrav

1. Banfonnigt element (14), avsett att användas som vätskebaniär i absorberande alster (1 ,20,28), såsom blöja, inkontinensskydd eller liknande, varvid elementet (14) innefattar ett långsträckt väsentligen oelastiskt och väsentligen vätskeogenom- trångligt material (10,l8) med en första och andra längsgående kant (19, 23) och ett långsträckt elastiskt organ (1 3,15) fäst i förspänt tillstånd mot det väsentligen oelas- tiska materialet (10,1 8), för rynkning därav, kännetecknat av att det elastiska or- ganet är ett bandformigt organ (15) med två längsgående kanter (16, 17, 21, 22) och är fäst mot det väsentligen oelastiska materialets (18) andra kant (23) så att en längs- gående kant (1 7,24) av det elastiska organet (15) är fri eller det elastiska organets (15) båda kanter (21,22) är fästa mot det väsentligen oelastiska materialets (18) andra kant, varvid det elastiska organet (15) uppvisar en vikning eller böj (24) i om- rådet mellan de båda kantema (2l,22) och vikningen eller böjen (24) utgör en fri del (24), varvid den fria kanten eller delen (1 7,24) uppvisar en väsentligen slät yta i både relaxerat och spänt tillstånd.

2. Element enligt krav 1, kännetecknat av att det elastiska organet består av en elastisk film, baserad på t ex SBS, SIS, SEBS eller SEPS.

3. Element enligt något av föregående krav, kännetecknat av att det väsentligen oelastiska materialet består av ett nonwoven-material, t ex ett flerlagers-nonwoven, såsom SMS eller SM, eller ett hydrofobt polypropen-nonwoven.

4. Element enligt något av föregående krav, kännetecknat av att det elastiska orga- nets bredd är minst 0,5 cm, företrädesvis rninst 1,0 cm.

5. Absorberande alster (1,20,28), såsom blöja, inkontinensskydd eller liknande, inne- fattande längsgående (6,7) och tvärgående (8,9) kanter, ett undre vätske- ogenomträngligt skikt (3 l), ett absorberande skikt (32), ett övre vätskegenom- 10 15 20 25 30 514 865 20 trängligt skikt (30), avsett att vara vänt mot användaren, samt på vardera sidan om det övre skiktets mitt minst en längsgående vätskebarriär (2,3,4,5) av väsentligen vätskeogenomträngligt material (10), fäst utefter eller vid alstrets längsgående kant (6,7) och omfattande en fri töjbar kant (12,l7,24,25) avsedd att vara vänd mot an- vändaren, kännetecknat av att vätskebaniären innefattar ett långsträckt bandformigt elastiskt organ (15), med två längsgående kanter (l6,17,2l,22) och omfattande en längsgående fri del (17,24,25), som bildar den töjbara kanten och som är avsedd att ligga an mot användaren, varvid den längsgående fria delen (17, 24, 25) uppvisar en väsentligen slät yta i både relaxerat och spänt tillstånd och radien för den största cir- kel som kan inneslutas i någon genomgående por bildad i kontaktytan mellan vätske- baniärens kant och användaren är väsentligen oförändrad vid olika tillgängliga töj- ningar vid användande av alstret.

6. Absorberande alster, innefattande ett absorberande skikt, inneslutet mellan ett undre vätskeogenomträngligt skikt, avsett att vara vänt bort från en användare vid användning, och ett vätskegenomträngli gt skikt, och ett övre vätskeogenomträngligt skikt avsett att ligga an mot en användare och försett med elastik för att formas mot en användares kropp, varvid det övre vätskeogenomträngliga skiktet är fäst mot det undre vätskeogenomträngliga skiktet i ytterkantema, och detta övre skikt är försett med minst ett hål för att passa tarmöppning och urinledarens öppning på en använ- dare, varvid det övre vätskeogenomträngliga skiktet omfattar elastiska vätske- barriärer av väsentligen vätskeogenornträngligt material fäst runt hålet eller hålen, kännetecknat av att vätskebarriären innefattar ett långsträckt bandformigt elastiskt organ (15), med två längsgående kanter (1 6,l7,2l,22), varvid det elastiska organet (15) har en fri långsträckt del (17,24,25), som är avsedd att ligga an mot användaren, varvid den fria långsträckta delen (17, 24, 25) uppvisar en väsentligen slät yta i både relaxerat och spänt tillstånd och radien för den 'största cirkel som kan inneslutas i nå- gon genomgående por bildad i kontaktytan mellan vätskebaniärens kant och använ- daren är väsentligen oförändrad vid olika tillgängliga töjningar vid användande av alstret. 10 15 20 25 514 863 21

7. Absorberande alster enligt krav 5 eller 6, kännetecknat av att vätskebari-iären om- fattar ett långsträckt väsentligen oelastiskt material (18) med två längsgående kanter ( 19,23), där den ena kanten (19) är fäst mot det absorberande alstret (l,20,28) och den andra kanten (23) är fäst mot det elastiska organet (15), med detta i fórspänt till- stånd.

8. Absorberande alster enligt krav 7, kännetecknat av att porradien i kontaktytan mellan vätskebarriären och användaren är mindre än 0,10 mm, företrädesvis mindre än 0,05 mm eller allra helst mindre än 0,02 mm, vid en tillgänglig röjning inom in- tervallet 15-50 % eller företrädesvis vid en tillgänglig töjning av 10-80 %.

9. Absorberande alster enligt något av kraven 7-8, kännetecknat av att det elastiska organet (15) är fäst mot det väsentligen oelastiska materialet (l 8) så att det elastiska organets en ena kant (17) utgör den längsgående fria delen (17).

10. Absorberande alster enligt kravet 7, kännetecknat av att det elastiska organets (15) båda kanter (21, 22) är fästa mot det väsentligen oelastiska materialet (18), var- vid det elastiska organet (15) i området mellan de båda kantema (21, 22) uppvisar en vikning eller böj (24), som utgör det elastiska organets längsgående fria del (24).

11. ll. Absorberande alster enligt något av kraven 5-10, kännetecknat av att det elas- tiska organet består av en elastisk film, baserad på t ex SBS, SIS, SEBS eller SEPS, företrädesvis SBS.

12. Absorberande alster enligt något av kraven 7-l 1, kännetecknat av att det väsent- ligen oelastiska materialet består av ett nonwoven-material, t ex ett flerlagers- nonwoven material, såsom SMS eller SM, eller ett hydrofobt polypropen-nonwoven. 10 15 20 514 863 22

13. Absorberande alster enligt något av kraven 5-12, kännetecknat av att det om- fattar tvärgående vätskebarriärer fästa i anslutning till var och en av alstrets tvärgä- ende kanter (8,9).

14. Absorberande alster enligt något av kraven 5-13, kännetecknat av att det elas- tiska organets bredd är minst 0,5 cm, företrädesvis minst 1,0 cm.

15. Användning av ett banformigt element (14), som innefattar ett långsträckt vä- sentligen oelastiskt och väsentligen vätskeogenomträngligt material (18) med en fór- sta och andra längsgående kant (1 9,23) och ett bandformigt elastiskt organ (15), fäst i fórspänt tillstånd mot det väsentligen oelastiska materialets (18) andra kant, for rynkning av detta och så att en längsgående kant (1 7,24) av det elastiska organet (15) är fri eller det elastiska organets (15) båda kanter (21 ,22) är fästa mot det väsentligen oelastiska materialets (18) andra kant, varvid det elastiska organet (15) uppvisar en vikning eller böj (24) i området mellan de båda kanterna (21,22) och vikningen eller böjen (24) utgör en fri del (24), som vätskebarriär i absorberande alster (1, 20, 28), såsom blöja, inkontinensskydd eller liknande, varvid den längsgående fria kanten eller delen (17, 24) uppvisar en väsentligen slät yta i både relaxerat och spänt till- stånd.