SE511903C2 - Absorberande alster innefattande en absorptionskropp med förbättrade vätskeinsläppsegenskaper - Google Patents

Description

511905 2 absorberande hydrokolloida material, s.k. superabsorbenter. Vätsketransport i sådana material sker ganska långsamt, eftersom den framför allt är beroende av kapillärkrafier i de hålrum som finns mellan fibrer och partiklar i alstrets absorptionskropp. Vätsketransport inuti de hydrokolloida materialen sker genom difliusion som år en än långsammare process än den som alstras genom kapillärln-afizerna Vätskan kommer således att under en tämligen lang tid kvarstanna i alstrets primära vâtområde och först så småningom transporteras ut till omgivande delar av alstrets absorptionsln-opp.

Problemet har accentuerats under senare år då utvecklingen gått mot allnner hårt komprimerade absorptionskroppar fór att reducera förpackninge- volymen samt av transport, lagrings- och milj För att styra vätsketransporten bort från det primära vätomrádet, till delar av absorptionsluoppen, där det finns ännu outnyttjat absorptionsmaterial, är det tidigare känt att förse alstret med vätsketransporterande organ i form av komprimerade mönster, exempelvis ränder, som sprider ut vätskan i alstrets längsled. Ett alster med sådana komprimerade ränder är tidigare känt från PCT/SE94/00835. Vätsketransporten i alstret beror huvudsakligen på skillnader i kapillärkr-afier mellan de komprimerade rändema och omgivande material. Även om viss positiv efiëkt därvid erhålls i form av ett riktat vätskeflöde i absorptionskroppen, är emellertid den hastighet med vilken vätsketransporten sker i alstret alltför låg i förhållande till den hastighet med vilken kroppsvätskan utsöndras till alstret. I synnerhet fór produkter avsedda för urinabsorption, såsom blöjor och inkontinensskydd, där det oña är fråga om att hantera stora vätskemängder som avges under kort tid, är risken därvid, att vätskan inte kan absorberas tillräckligt fort, utan istället :inner på. alstrets yta, ut över alstrets kanter och ger upphov till läckage.

Dessutom medför krafcig komprimering att alstret får styva, svârböjliga partier, vilka gör alstret mindre fóljsamt och mindre benäget att under användningen forma sig efter användarens kropp. 511 903 3 Ett annat sätt att öka förmågan hos ett absorberande alster att ta emot och hålla kvar stora volymer av kroppsvätska, är genom att skapa olika typer av vätskemottagande hålrum, eller skålar i alstret.

I US 3,889,67 9 beskrivs en blöja med ett flertal cirkulära hål anordnade genom blöjans absorpfionskropp. Eftersom vätning av en blöja emellertid sker inom ett begränsat område av blöjan, det primära vätområdet, kommer endast de hål som är belägna närmast detta område att kunna utnyttjas för att initialt ta emot kroppsvätska. Dessa hål fylls snabbt av vätskan och drâneras sedan eflzer hand av det omgivande absorptionsmaterialet genom att vätskan på grund av kapillärkrañerna mellan fibrerna i absorptions- materialet sugs bort fi-ån hålen. Som redan omtalats är detta en långsam process, varigenom risken att det finns kvar vätska i hålen vid den påföljande vätningen av absorptionsln-oppen är avsevärd. Eñerhand kommer dessutom det absorptionsmaterial som är beläget närmast blöjans primära vätområde att mättas av kroppsvätska och förlorar då väsentligen all förmåga att dränera vätska från hålen. Ett annat problem vid denna absorptionskropp, är att den består av ett material som vid vätning kollapsar och väsentligen förlorar sin tredimensionella struktur. Härigenom blir det for vätske- mottagning tillgängliga hålutaymmet i absorptionskroppen i det närmaste obefintligt etter en första vätning.

I US 4,560,372 beskrivs en absorptionskropp innefattande ett spänstfiber- skikt och ett shkt av hydrofila fibrer vilka komprimerats ihop, slitsats och dragits så att öppningar bildas. I absorptionskroppen ingår även 20-6070 superabsorberande material. Genom den höga halten av superabsorbent kommer materialet att srälla vid vätning både i z-rilnníng och i xy-riktning, dvs samtidigt som materialet svälleri tjockleksriktningen kommer det även att svälla in i öppningarna och reducera dessas area väsentligt efter vätning.

I svenska patentansökan nr 9304321-4, beskrivs en absorptionskropp för absorberande alster såsom blöjor, inkontinensskydd och dambindor, vilken är försedd med en vätskemottagningsdel i form av en brunn, belägen väsentligen mitt för absorptionskroppens tilltänkta primära vätområde och som sträcker 511 903 4 sig i djupled in i och genom en vätskelagringsdel i absorptionslnoppen.

Brunnen står i vätskekommunikation med ett under ett vätskelagringsskikt anordnat vâtskesplidningsslcikt och har en större efiektiv medelporstorlek än den omgivande vâts elen.

En absorptionskropp av detta slag fungera: visserligen utmärkt fiâr att ta emot en första vätskemängd och även pâfiåljande vätskemängder om tiden mellan vätskeutsöndringarna är stor fiir att brunnen skall kunna tömmas på vätska mellan vâtskeutsöndringarna. Även absorptionski-oppen enligt svenska patentansökan nr 9304321-4 är beroende av kapillärkrafler fór att dränera vätska från brunnen. Den vätskemottagande brunnen töms dâxfim' fiirst efter hand på vätska genom att vätskan transporterasfi-åndegrövreporernaihnmnentílldefinareporernaidet omgivande absorptionsmatexialet. Dessutom är det risk for att brunnen är fór liten vid stora vätskeutsöndringar, varigenom brunnen kan överfyllas. Äveni WO 87101914, US 4,333,462, US 4,333,463, US 4,333,464, US 4,413,996, EP 0,124,365, GB 2,156, 681, US 4 ,643,727 och i EP 0,528,567, beskrivs liknande alster med hålrum eller skålar fór att ta emot och samla upp vätska.

Det kvarstår dock ett stort behov av ett absorberande alster som tillåter upprepade vätningar med hög insläppshastighet fór vätska även fór de påfolg' 'ande vätningarna.

Enligt uppfinmng' en har astadkommi' 'ts ett alster av det inledmngsvls' ' omtalade slaget, vilket erbjuder en lösning på detta problem.

Alsizret enligt uppfinningen uiznärks främst av att materialet i mottagninga- skiktet vid vâtning uppvisar en förhållandevis låg expansion i en riktning (Xy- riktning) huvudsakligen parallell med alstrets forsta yta så att det vätska- mottagande utrymmets volym ökar minst 400% och helst nunst 900%, då det vätes till Inättriad med 0,9%-ig NaCl-lösning. 511 903 Matefífilets uPRDSíOII i XY- ° ning bör ej vara större än att det vätske- mottagande utryrnmets area i :ry-riktning minskar högst 25%, företrädesvis högst 20% och helst högst 10% vid vätning Materlalets expansioni z-ñktningbörvara Ininst 400% och helst rninst 900%. mottagningsskíktet på den sida av detta som är vänd mot det vätsketäta ytskiktet. bör innefatta ett material med goda vätske- eller absorberande skummaterial.

Enligt ett föredraget utfóringsexempel är ett spridningflsskikt anordnat i vätskekommunikation med absorptionsskiktet antingen mellan detta och lagringsskiktet eller mellan lagringsskiktet och det vätsketäta ytskiktet.

Spriclníngssldktet bör innefatta ett material med goda vätskespridande egenskaper såsom komprimerad cellulosamassa syntetiska eller naturliga fibrer eller ett öppencelligt skummaterial.

Mellan det vâfskegenomslåppliga ytskiktet och mottagningsskiktet är företrädesvis anordnat ett transportskikt innefattande ett material med förmåga att snabbt ta emot vätska och släppa igenom den till underliggande skikt och kan t ex utgöras av ett lågkomprimerat cellulosafluñskikt av mekanisk, termomekanisk kemitennomekanisk (CTMP) massa, på kemisk väg fórstyvade eller tvärbundna cellulosafibrer, en fibermatta eller vadd av syntetiska eller naturliga fibrer eller ett absorberande skummaterial.

Enligt en utfóringsform av uppfinningen, utgörs det vâtskemottagande mottagningsutmmmet av ett eller flera genom åtminstone en del av mottagningsskíktets tjocklek sig siz-âckande hål eller områden med lägre densitet än det omgivande materialet i mottagningsskiktet. 511 903 6 Enligt en annan utfóringsform utgörs mottagningssldktet av åtminstone två separata materialln-oppar, vilka sträcker sig som pelarliknande distansorgan huvudsakligen vinkelrätt mellan två ytterligare i alstret ingående material- skikt och tillsammans med materialskikten avgränsa: ett sammanhängande mottagningsutrymme mellan materialskikten. Enligt ytterligare en utfóringsform utgörs mottagningsutïymmet av åtminstone ett i alstrets längdriktnm' ' g sig sträckande rännformigt halrum“ .

Moflagnjngsskiktet är enligt ännu en utfóringsform av uppfinningen bildat av ett banformigt material vilket är delat i banans längdriktning utmed en ondulerande kurva, varvid bandelarna är förskjutna i förhållande till varandra i banans plan, åtminstone i banans g, varigenom bandelarna mellan sig begränsar mottagningsutrymmet i materialbanans plan. Med ondulerande kurva avses valfri form på kurvan, såsom sinusformig, sågtandforznad, fyrkantsvågfonnad etc. Vågornas amplitud liksom deras våglängd kan variera längs kurvan. Vågorna kan löpa längs en rät, krökt eller vågformig linje.

Ett för användningi ett alster enligt uppfimiingen särskilt lämpligt material for bildande av det mottagningsskikt som omger det vätskemottagande utrymmet är cellulosafibrer av mekanisk, termomekanisk, kemimekanisk eller kemitermomekanisk (CTMP) massa och/eller kemiska massafibrer vilka på kemisk väg fórstyvats eller tvärbundits, vilka fibrer formats till en bana med en ytvikt av 30 - 2000 g/m2- företrädesvis 50-1500 g/mz och helst 100- 1000 g/m2 och komprimerats till en densitet mellan 0,2 - 1,2 g/cm3, företrädesvis o,2s-1,o g/anß och helst o,a-o,9 g/anß. cellulosa/fibrerna kan med fördel utgöras av flíngtorkade fibrer vilka torrformats till en bana och inkorporerats i alstret utan defibrering och fluflbildning. Ett sådant material beskrivs i WO 94110956. Materialet kan vara komprimerat till en forsta denna: menas 0,2 - 1,2 g/cmß och danser mjukgam på mekanisk vag an en andra densitet lägre än den ursprungliga och därvid delamineras, så att det bildats ett flertal ej helt separerade tunna fiberskikt, vilka i sig uppvisar en densitet motsvarande den första densiteten. 511903 7 Ett 811118* tänkbart IIIOl-Tàgningsskikt är bildat av ett materialskíkt med en första tjocklek och innefattande återfiädrande material vilket materialskikt tryckts samman vinkelrätt mot ett plan genom skiktet till en andra tjocklek och bundits i sitt sammantryckta tillstånd med ett i kroppsvätska lösligt bindemedel, varvid bindningen av materialskiktet upphör vid vätning därav och mottagningssldktet åtminstone delvis återtar den forsta tjockleken. Ett sådant mottagningsslcikt kan exempelvis vara bildat av ett komprimerat skiimmaterial som utvidgas i tjockleksled vid vätning, eller av ett komprimerat fiberskikt, åtminstone delvis bestående av fibrer med viss återfiädringsfórmåga i vått tillstånd.

Enligt en annan utfóringsform av uppfinningen är den andel av mottagninge- skiktets volym som utgörs av det vâtskemottagande utrymmet störst inom alstrets primära vätomrâde, dvs. det område av alstret som är avsett att först vätas av kroppsvätska. Det vätskemottagande utrymmets andel av mottagningssskiktets volym kan därvid minska i riktning bort från det primära vätområdet.

Genom att det vätskemottagande utrymmets volym i alstret enligt uppfinningen utvidgas i takt med att alstret utsätts for vätning av kroppsvätska, kan elstret under hela användningen bibehålla en hög insläppshflstighet fór den vätska som träffar alstret. Till skillnad från vid de tidigare kända alstren, sker ingen dramatisk minskning av insläpps- hastigheten vid upprepad vätning, efizersom det ständigt skapas nytt utrymme for mottagning av vätska. I gynnsamma fall kan alstret enligt uppfinningen bibehålla väsentligen samma insläppshastighet för vätskan fortfarande efter ett flertal vâtninger. I särskilt gynnsamma fall, kan insläppshestigheten rent av öka efter den första vätningen.

För att uppnå full eiïekt av det expanderande vâskemottagande utrymmet i en absorptionskropp enligt uppfinningen, är det väsentligt att åtminstone det materialskikt som är anordnati anliggning mot den mot alstrets vâtskegenomsläppliga yta vända sidan av lagringsskiktet har sådan spänst och styvhet, i såväl vått som torrt tillstånd., att det inte kollapsar ogh faller in 511903 8 i det vätskemottande utrymmet, efiersom en stor del av det för vidare vätskeupptagning tillgängliga utrymmet därvid förloras.

De hâlrum, lågdensitetsområden, rännor, eller liknande som tillsammans bildar alstrets vätskemottagande utrymme bör inte ha en dimension i mottagningsskiktets plan överstigande 35 mm och företrädesvis inte över 20 mm. Härmed avses att varje sådant hålrum, lågdensitetsområde, ränna, eller liknande, inte någonstans i mottagningsskiktets plan har sådan utsträckning att det inom sin yta inrymmer en cirkel med en diameter större än 35 mm och företrädesvis inte större än 20 mm. Vid större dimensioner är det svårt att undvika att omgivande materialskikt på grund av materialens böjlighet buktar in i det vätskemottagande utrymmet och därmed minskar detta. Vid användning av absorberande alster formas dessa och kröks efier användarens ln-opp. Det mot användaren vända materialskikten tenderar därvid att krökas så att det buktar in i mottagningsutrymmet. Denna nedböjning ökar i allmänhet då materialet i höljesskiktet är blött, men är även mer uttalad vid stora hålrum i lagringsskiktet. Naturligtvis kan nedböjningen reduceras genom användning av ett styvare materialskikt närmast lagfringsskiktet. Gränsen för hur styvt ett sådant materialskikt kan tillåtas vara bestäms einellertid av de krav som ställs på alstrets formbarhet, flexibilitet och bekvämlighet vid användningen Den minsta, funktionella dimensionen för hålnnn, eller liknande i lagringsskiktet, motsvarar ungefär storleken på en vattendroppe. Ett hålrum eller annat motsvarande utrymme i mottagningsskiktet bör därför inte vara så litet att det innanför dess begränsníngskanter i lagringsskiktets plan inte någonstans går att inskriva en cirkel med en diameter av 3 mm eller mer.

Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare, under hänvisning till de på ritningar-na visade figurerna 511905 9 Figur 1 visar en planvy av en blöja enligt en första utfdringsfonn av uppfinningen, med ett mottagningfskikt bildat av separata materialkroppar.

Figur 2a visar ett snitt utefier linjen H-H genom blöjan i figur 1, innan vätning av blöjan.

Figur 2b visar ett snitt utefter linjen II-II genom blöjan i figur 1, efiser vätníng av blöjan.

Figur 3 visar en planvy av en blöja enligt en andra utfdringsfonn av uppfinningem med ett mottagningsskikt försett med längsgående hålrum elle; kanaler.

Figur 4a visar ett tvärsnitt utefier linjen IV-IV genom blöjan i figur 3, innan vätning av blöjan.

Figur 4b visar ett tvärsnitt utefier' linjen IV-IV genom blöjan i figur 3, efter vätning av blöjan.

Figvlir 5 visar ett längssriitt uteflzer linjen V-V genom blöjan i figur 3, efter vätning av blöj an.

Figur 6 visar en planvy av en blöja med ett nätformigt lagringsslcikt.

Figur 7 visar ett mottagningsskikt enligt uppfinningen, med ett flertal genomgående hål.

Figur 8 visar ett mottagningsslcikt med centralt anordnade öppningar, alternerande med överlappande materialomrâden.

Figur 9 visar en materialbana för framställning av ett mottagningsskikt. 'gur 10 visar ett mottagningsskikt med två rader av olika stora hål.

Figur 11 visar ett mottagningsskíkt med undulerande, rännformiga hålrum.

Figur 12 a och b visar i förstoring ett hål med omgivande partier hos en torr respektive våt provbit av ett forsta material.

Figur 13 a och b visa i förstoring ett hål med omgivande partier hos en torr respektive våt provbit av ett andra material.

Den i figurerna 1, 2a och 2b visade blöjan ses från den sida vilken vid användningen är vänd mot användaren. Blöjan visas utsträckt till plant tillstånd och innefattar ett forsta vätskegenomsläppligt höljesskikt 1, exempelvis av fibertyg, väv, perforerad plastfilm, eller nät anbragt på den sida av blöjan vilken vid användning är avsedd att vara vänd mot 511 905 användaren. Ett andra, vätsketätt höljesskikt 2, exempelvis av plastfilm, eller hydrofoberat fibertyg eller väv, är anbragt på den sida av blöjan vilken vid användning är avsedd att vara vänd bort från användaren. De båda höljesskikten 1,2 omsluter en absorptíonskropp 3 och är inbördes förbundna inom kring absorptionskroppen 3 utskjutande partier 4 av höljesskikten 1,2.

Blöjan är utformad så att den under användningen på ett byxliknande vis omsluter den nedre delen av användarens bål. För detta ändamål uppvisar blöjan ett framparti 5, avsett att vid användning vara vänt framåt på användaren och anligga över dennes mage, ett bakpai-lzi 6, avsett att vid användning vara vänt bakåt på användaren och anligga över dennes stuss, samt ett mellan frampartiet 5 och balcpartiet 6 anordnat grenparti 7, avsett att vid användningen vara anbragti grenomrâdet, mellan användarens ben, Blöjan är väsentligen fimglasformad., varvid dess framparti 5 och bakparti 6 är bredare än grenpartiet 7. Vidare har blöjan två längsgående sidokanter 8, 9 samt en 'främre midj ekant 10 och en bakre midjekant 11. Under användning av blöj an bildar de längsgående sidokanterna 8, 9 blöjans benlinningar, medan de båda midj ekantema 10, 11, tillsammans omgärdar användarens midja och bildar blöjans midjelinning.

Ett elastiskt organ 12,13 är anordnat utmed vardera sidokanten 8, 9 på blöjan De elastiska organen 12,13 är fästa vid blöjan i utsträckt tillstånd, varigenom de då. utsträckningen upphör drar samman blöjans sidokanter 8,9 och kröker blöjan till en trågliknande form. Denna effekt av de elastiska organen 12,13 framgår emellertid ej av figur 1, eftersom blöjan visas i plant tillstånd, med de elastiska organen 12,13 utsträckta. Under användningen tjänar de elastiska organen 12,13 till att hålla blöjans benlinningar i tätande anliggning kring användarens ben. Ett ytterligare elastiskt organ 14 är anordnat utmed blöjans bakre mídjekant 11, for att på motsvarande sätt åstadkomma vid midjelinningen. Flera olika typer av for ändamålet lämpliga elastiska organ 12-14 är tidigare kända, såsom elastiska trådar, band, elastiskt fibertyg, eller liknande. 511 903 11 För att blöj an vid användandet skall kunna fästas samman till byxliknande form kring användarens kropp, är en hopfismingsflik _ vardera sidokanten 8,9, nära den bakre midjekanten 11. Hopfástningsflikaz-na anordnat mottagningsomrâde 17. Vanligen utgörs hopfástningsflikarna är hopvíkta med täsflímytan anliggande mot och skyddad av ett släppmedels- behandlat område på tejpfliken, eller på själva blöjan. Mottagningsområdet 17 utgörs därvid av ett förstärkt område av det vätskeogenomtzängliga hölj es- skiktet 2 på blöjans fi-amparti 5. Sådan förstärkning åstadkommes enklast genom att en plastfilmremsa lamineras mot den bort från absorptíons- kroppen 3 vända sidan av det vätskeogenomizrângliga höljesskiktet 2. Genom av mottagníngsområdet 17 medg öppning och återför- slutning av blöjan, utan att det vätskeogenomträngliga höljesslciktet 2 rivs sönder.

Hopfästnjnggflikag-ga 15, 16 kan alternativt innefatta någon typ av mekanisk fastsättningsanordning, såsom ena delen av ett kardborreförband, en tryckknapp, eller liknande. Härvid utgörs mottagningsområdet 17 av den motsvarande delen av den mekaniska fastsättningsanordningen. Det är även känt att använda fastsâttningsanordningar som närmast är att betrakta som hybrider mellan adhesiva fastsättningsanordningar och mekaniska sådana. Ett exempel härpá beskrivs i EP-A-393,953. För blöjor avsedda att bäras som inlâggi ett par tâttslutande trosor kravs inga fastsättningsorgan.

S k byxblöjor saknar också vanligen Absorptíonskroppen 3 innefattar ett första skikt, transportskiktet 18 anbragt närmast innanför det vä ppliga höljesskiktet 1.

'Pransportskiktet 18 består lämpligen av ett mjukt material med förmåga att snabbt ta emot stora vâtskemängder och uppvisar för detta ändamål förhållandevis stora porer eller kapíllärer. Exempel på sådana material är lâgkomprimerade cellulosaflufiskikt, i synnerhet av mekanisk, termo- mekanisk eller kemitezrznomekanisk (CTMP) massa, kemisk massa av på kemisk väg förstyvade eller tvärbiindna cellulosafibrer, eller fibermattor och 511 905 12 vaddar av andra typer av naturliga fibrer eller av syntetiska fibrer. Även blandningar av cellulosafluünassa eller andra cellulosabaserade fibrer med olika typer 'av syntetiska fibrer kan användas. Det är även möjligt att använda mjuka perforerade eller öppencelliga skummaterial. Materialet uppvisar företrädesvis låg vätskespridningsfórmågva, varigenom det våta området av skiktet även efter upprepade vätningar därav förblir väsentligen begränsat till det primära vätområdet. Härigenom upplevs den mot användaren vända ytan av blöjan såsom torr och behaglig mot användarens hud, även efter tämligen långvarig användning, Transportskiktet 18, är avsett att då blöjan används, ta emot och transportera kroppsvätska vidare bort från det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 1 och bör därför ha stora porer som bjuder så litet motstånd som möjligt för vätskeflödet. Transportskiktet 18 bör även vara mjukt och behagligt mot användarens kropp under hela användningen, Egenskaperna hos materialet i transportskiktet 18 bör därför lämpligen inte ändras väsentligt efier vätning. Det är även önskvärt att materialet har en viss återfiädringsförmåga, så att det strävar att återta sin ursprungliga form efter sammantryckning, eller veckning under användningen.

Om transportskiktet 18 innefattar cellulosafibrer som vanligen har förhållandevis låg spänst i vått tillstånd exempelvis kemisk massa, kan det vara lämpligt att blanda in andra material som höjer våtspänsten och dänned ger det första absorptionsskiktet viss återfi ädringsfórmåga även i vått tillstånd Sådana material är exempelvis olika typer av termoplastiska fibrer eller partiklar som efiuer uppvärmning av sl-:iktet tjänar som bindemedel for fibrerna i skiktet och därigenom låser deras inbördes läge så att släktet dels får högre draghållfasthet, dels större âterfi ädringsfórmåga i såväl vått som torrt tillstånd. Det är även möjligt att kemiskt modifiera cellulosafibrer exempelvis genom tvärbindning, fór att på det sättet höja deras egenspänst, eller att blanda cellulosafibrerna med syntetiska fibrer med hög spänst.

Transportskilztet 18 kan även innefatta en mindre mängd så kallade superabsorbenter, dvs. material i form av fibrer, partiklar, granulag-filrn eller 511 903 13 liknande, som under bildning av hydrogel kemiskt kan absorbera och binda lcroppsvâtska till en mängd motsvarande flera gånger superabsorbentens egenvikt. ' Innanför transportslñktet 18, sett i riktning fi-ån det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 1, är anordnat ett andra absorptionsskíkt 19, i fortsättningen kallat mottagningsskiktet, avsett att på kort tid kunna ta emot och samla upp relativt stora mängder kroppsvâtska. Mottagningssskiktet 19 består av enmängdcyIindrIskakropparZQanordnademedsinenapIanaytaZIi anliggningmot 18 ochmedsinandraplanayta22i anliggning mot ett tredje ahsorptionsslrikt, lagringsskiktet 23, beläget innanför mottagningsskíktet 19, närmast det vätsketâta höljesskiktet 2. De cylindriska kropparna 20 är anordnade på ett inbördes avstånd från varandra och lämnar ett sammanhängande hálrum 24 mellan sig i vilket till blöjan avg-iven kroppsvätska kan uppsamlas. Det vätskemottagande hàlrummet 24 kan även utgöras av ett uitrymme med lägre densitet och ytvikt än omkringliggande materialpartier och exempelvis innehålla ett poröst spänstigt material såsom en fibervadd, ett absorberande skum eller liknande.

Eventuellt kan även material från transportskiktet 18 sfiâcka sig in i håJrummet 24.

Såsom blöjan visas i figur 1, har den sin huvudsakliga utsträckning i xy- planet, varvid x-ñktningen definieras av blöjans tvärriktning och y-riktningen definieras av blöjans De cylindriska kropparna 20 består av ett material som vid vâtning med kroppsvâtska expanderar kraftigt i z- ríktningen, dvs i en mot xy-planetoch endast i liten utsträckning expanderar i :y-planet så att det vätskemottagande hål- mmmets (24) vdym ökar minst 400% och rielst minst 900% då materialet är mättat med 0,9%-íg NaCl-lösning . Materialets expansion i xy-riktning bör ej vara större än att hålrummets 24 area i xy- riktning minskar högst 25%, företrädesvis högst 20% och helst högst 10% vid vätning till mättnad enligt ovan. Materialets expansion i z-riktning vid vätning till mättnad enlig: ovan bör vara minst 400%, och helst mnst 900%. 511 903 14 material fór detta ändamål är exempelvis cellulosafibrer av mekanisk, termomekanisk, kemimekanisk eller kemitermomekanisk (CTMP) massa och/eller kemiska massafibrer vilka på kemisk väg fórstyvats eller tvärbundits, och vilka fibrer formats till en bana med en ytvikt av 30 - 2000 g/m2, företrädesvis so-rsoo g/m2 eeh helst roo-rooo g/m2 eeh kemprirrrerets tm en densitet meusrr 0,2 - 1,2 g/emß, företrädesvis o,2s-1,o g/cm3 och helst 0,3-0,9 g/cm3. Framställningen av ett särskilt lämpligt sådant material beskrivs i WO 94J10956. Det utmärkande fór detta material är att det är framställt genom av flingtorkade oellulosafibrer till en bana med en ytvikt av 30-2000 g/m2 som komprimerats till en densitet mensrr 0,2 - 1 g/tsrrß.

Ytterligare ett lämpligt expanderande material är komprimerad cellulosa- flufimassa (densitet minst 0,2 glcm3 ), i vilken inblandats en viss mängd superabsorberande material, dock mindre än 20 vikts-% superabsorberande material- Inblandning av superabsorbent innebär nämligen att svällningen av materialet i xy-riktning ökar, dvs hålrummens 24 area minskar. Vid användning av materialet enligt WO 94J10956 kan dock en högre inblandningfsgrad av superabsorbent tillåtas eflzersom detta material uppvisar en mycket kraftig svällning i z-riktning, vilken kompenserar for svallnmg" ' en i xy-nktrun' ' g.

De här beskrivna materialen framställs ofizast i form av relativt tunna banor, med en tjocklek på endast ett åtal millimeter. De cylindriska kropparna kan därvid vara bildade av ett eller flera lager av ett sådant material.

Andra lämpliga material fór de cylindriska kropparna är komprimerade skummaterial eller fibervaddar vilka vid vätning åtminstone delvis återgår till sin okomprimerade storlek. Materialen kan vid behov vara låsta i sitt komprimerade tillstånd medelst någon form av vattenlösligt bindemedel.

De här givna exemplen på lämpliga vâtexpandemnde material är endast avsedda att belysa uppfinníngen och skall ej anses vara begränsande för densamma. 511 903 Absorptionskroppens tredje skikt 23, i fortsättningen kallat lagringsskiktet, består av ett material med hög ' pacitet att absorbera och lagra vätska. Ett lämpligt material för detta ändamål är cellulosaflufimassa med en densitet meuen o,os-1,o g/emß, företrädesvis o,1-o,e g/emß, i kombination med z-soee, företrädesvis 10-5096 beräknat på skiktets totala vikt i torrt tillstånd, superabsorbent. Superabsorbenten kan vara i form av ' vor, granuler, pulver eller liknande och är antingen blandad med cellulosafibrerna eller applicerad i form av ett eller flera lager mellan fiberlager. Superabsorbenten är antingen jämnt fördelad i lagringsskiktet 23 eller med varierande koncentration i lagringsskiktets xy-eller z-riktning. Superabsorbenten kan även vara i form av en film.

Det är även tänkbart att som lagringsskikt 23 ha ett väsentligen rent skikt av superabsorbent. Även absorberande skummaterial, tissuelamínat med superabsorbent och torrformade flingtorkade eellulosafiberark enligt WO 94110956 med eventuell inblandning av superabsorbent kan användas som lagringsskikt.

Absorptionslrroppens fjärde skikt 25, i fortsättningen kallat spridnings- skíktet, kan som ett första alternativ bestå av ett material med hög densitet och med hög förmåga till kapillär av vätska. Lämpliga material för detta är komprimerade skikt av cellulosafluflínassa, tissue, absorberande skummaterial eller torrformade flingtorkade cellulosafiberark enligt WO/941Û956. Spridníngsslzikbet 25 är företrädesvis fi-itt från eller innehåller mycket små mängder superabsorbent. Det har företrädesvis en mindre utsträckning i blöjans xy-plan än mottagningsslciktet 18. Härigenom omges vätskespridningsskiktet på alla sidor av ett mjukt, kroppsvänligt material, med låg vätskespridande förmåga.

För att styra vâtsketranspoiten i blöjans längsled, kan spridningsskiktet 25 med fördel vara försett med ett längsgående komprimeringsmönster, såsom rillor, vågmönster, eller liknande. 511 903 16 Sflm ett andra alternativ består spridningsskikæt 25 av en material med lag: vätskeströmningsmotstând, så att vätska relativt fritt kan spridas ut längs skiktet. Lämpliga material for detta ändamål är en porös fibermatta eller vadd av syntetiska eller naturliga fibrer eller ett öppencelligt skummatefial Spridningsslciktet 23 är främst avsett att transportera kroppsvätska bort fiån det område av blöjan som först trrâfias av kroppsvätska, det vätomràdet. Härigenom erhålls ett bättre utnyttjande av absorptions- materialet i absorptionskroppen 3. Spridningsslciktet 25 kan antingen vara anordnat mellan mottagningsslciktet 19 och 24, eller såsom beskrivits ovan vara anordnat mellan tet 24 och det vätsketâta ytskiktet 2.

De cylindriska kropparna 20 i lagringsskiktet 19, är lämpligen fasta vid det underliggande lagringsskiktet 23 eller spridningsskiktet 25, exempelvis genom fór att undvika att de cylindriska kropparna 20 flyttar sig inuti blöjan. Alternativt kan de cylindriska kropparna 20 vara fasta vid ett särskilt skikt, exempelvis av tissue, eller nonwoven, eller vara fästa vid mottagningsslriktet 18. Naturligtvis kan de cylindriska kropparna 20 vara fasta till mer än ett skikt.

Alla absorptionsskikten, 18 , 19 , 23 , 25 i abserptionsiqeppen 3 står i direkt vätskekommunikation till varandra. Detta innebär att var vätska än trâfiar blöjans vfitskggengmsläppljga höljessfikt 1 , kan vätskan alltid transporteras in till blöjane mottagníngmkikt 19 i en riktning huvudsakligen mot höljesskiktet 1.

Innan blöjan absorberat kroppsvätska har mottagningsslciktet 19, såsom visasifigurzatämligenringatjocklek Dethålrum24som bildas mellande Cylíndriska kropparna 20 på blöjan i figur 2a, är emellertid fór att ta emot en första utsöndrad vätskemängd. Den till blöjan avgivna kropps- vätskan träfiar blöjans vätskegenomslâppliga höljesslcikt 1 inom ett litet, begränsat omrâde, det sk primära vätomrádet.

Det primära vâtområdets läge i blöjan varierar något mellan olika användare.

Detta beror dels på olikheter i lcroppsform, dels på användarens kön. Manliga 511 903 17 användare tenderar att våta blöjan något längre fram än kvinnliga användare. Viss variation i det primära vätområdets läge i blöjan kan även ange något bestämt vâtområde för den i figurerna visade blöjan. I allmänhet sker emellertid den vätníngen någonstans i blöjans grenpartzi 7.

Vätskan som passerat transportskiktet 18, samlas upp i hálrummet 24 mellan de cylindriska kropparna 20 i mottagningsslciktet 19 och i fiber- strukturen närmast kring blöjans primära vätomràde. Efterhand sprids sedan vätskan vidare ut i blöjans xy-plan av absorptionsmaterialet i spñdningsskiktet 25.

Emellertid kommer en del av den vätska som vid den första vätningen samlas upp i hålrummet 24 i mottagningsskiktet 19 att absorberas av de cylindriska kropparna 20. Eñersom materialeti de cylindriska kropparna 20 expanderar i blöjans z-riktning då det väts, kommer denna expansion att medföra att transportskiktet 18 och lagringsskiktet 23/vätskespridningsskiktet 25 förs isär i z-riktningen varigenom hålrummet 24 ökar. Vid nästa vätning av blöjan är det tillgängliga utrymmet för momenten upptagning av vätska därför större än vid den första vätningen. Detta medför att insläppshastigheten för vätskan i blöj an inte minskar i någon nämnvärd utsträckning eller till och med ökar med upprepade vätningar av blöjans absorptionskropp 3.

Eñzersom hålrlimmet 24 i mottagnjngsskiktet 19 är sammanhängande mellan de cylindriska kropparna, kommer vätskan som tränger in genom transportskiktet 18 att flöda ut över ett relativt stort område kring det primära vätområdet. Absorption av vätska in i lagringsskiktet 23 respektive spridníngsskiktet 25 aker på grund av dessa skílsts kompakta struktur tämligen långsamt, varigenom en stor del av vätskan kan rinna på skiktets 23 mot hålrummet 24 vända yta och därigenom spridas över ett avsevärt område, innan det absorberas av lagringsskiktet 23 eller av de cylindriska kropparna 20 i mottagningsskiktet 19. Härigenom kommer inte endast de närmast det primära vätomrâdet belägna cylindriska kropparna 20 att vätas 511 903 18 av vätskan och svälla i z-riktningen, utan sådan expansion kommer även att kunna iakktas på ett avstånd fi-ån vâtområdet. Med tiden sprids vätskan ytterligare; ut i blöjan genom vätsketransporten i spridningsskiktet 26 fdr vidare lagringi lagringsshktet 23.

Den i figur 3-5 visade blöjan har samma principiella uppbyggnad som blöjan i figur 1 och innefattar en absorptionskropp 103 innesluten mellan ett vätske- genomsläppligt höljesskilt 101 och ett vätskeogenomträngligt höljesskikt 102. Blöjan har ett fi-amparti 105, ett bakparti 106, samt ett mellanliggande grenparti 107 och uppvisar två längsgående sidokanter 108,109, samt en främre midjekant 110 och en bakre midjekant 111. Blöjan är vidare väsent- ligen T-formad, med T-ets tvärbalk bildande blöjans framparlzi 105 och med T- ets stapel gr-advis ökande i bredd från blöjans grenparfi 107, över bakpartiet 106 mot den bakre midjekanten 111.

Elastiska organ 112,113, är anordnade utmed blöjans sidokanter 108,109, i ett V-formigt mönster divergerande från den främre midjekanten 110 mot den bakre midjekanten 111. En hopfästningsflik 115 , 116 är anordnad vid vardera sidokanten 108, 109, på bakpartiet 106, nära den bakre mídjekanten 111 och ett motsvarande mottagarområde 117 är anordnat på utsidan av det vätske- ogenomträngliga höljesskiktet 102 vid blöjans firamparfi 106, nära den främre midjekanten 110.

Blöjans absorptionskropp 103 innefattar ett transportskikt 118, av samma slag som vid blöjan i figur 1 och av samma format som blöjan i stort. Ett mo 119 med långsträckta vätskemottagfande hàlrum eller kanaler 124 är anordnat innanför transportskiktet 118. Kanalerna 124 kan såsom visas i figuren sträcka sig i alstrets eller alternativt i dess Kanalerna 124 kan antingen utgöras av urstansade hålrum i mottagningsskiktet 119 eller alternativt kan mottagningsskiktet 119 bestå av ett flertal längsgående, alternafivt tvärgâende, remsor mellan vilka det finns långsträckta, vätskemottagande hålrum, eller kanaler 124. Remsorna är fästa genom limning eller liknande pâ ett lagringsskikt 123 alternativt spridningsskikt 125 av motsvarande slag och form som vid blöjan iiiglir 1. 511 903 19 Innan vâtning av blöjan är kanalerna 124 i mottagningsskiktet 119 förhållandevis grunda, såsom bäst kan iakttas i figur 4a. De uppvisar dock en tillräcklig volym för att blöjan skall kimna mottaga en första vätskemängd.

Den vätska som tränger in i blöjan kan snabbt rinna undan från det primära vätområdet längs kanalerna 124. Från dessa kan vätskan sedan så sm ' om absorberas av mottagningsskiktet 119 och av lagringsskiktet 123 respektive spridningsskíktet 125. En del av den vätska som träffar blöjan och tränger ned genom transportskiktet 118, kommer naturligtvis att direkt vâta de partier av mottagningssldktet 119 som befinner sig i blöjans pnmara' " vätområde, varigenom dessa omedelbart böljar svällai blöjans z-riktning. Pâ ett avstånd från det vätområdet sker vätningen av mottagnings- skikcet 119 tär-st efier viss tidsfordröjning, då vätskan hunnit mms ut i kanalerna 124. I figur 5 kan iakttas hur vätskan är spridd i blöjans längsled, genom att de i genomskäming visade mottagningsskiktet 119 har expanderat olika mycket i blöjans z-rikming, beroende på avståndet från det primära ' våtområdet. Figur 4b visar på samma sätt hur vätskan är spridd i blöjans tvärled.

Den i figur 6 visade blöjan har huvudsakligen samma uppbyggnad som blöjorna i figurerna 1-5, med en absorptionsk-ropp 203 innesluten mellan ett vätskegenomsläppligt höljesslnkt 201 och ett vätskecätt höljesskikt 202.

Blöjan är vidare huvudsakligen timglasformad, med ett fi-amparti 205, ett bakparti 206, samt ett mellanliggande smalare grenparti 207 och uppvisar tvâ längsgående sidokanter .208 , 209 samt en främre rnidjekant 210 och en bakre midjekant 211. Elastiska organ 212,' 213, är anordnade uuæd blöjans längsgående sjdokanter 208, 209, Samt utïred dén bakre Inidjekanterl 21 1 .

Blöjan íästs samman till byxlíknande form medelst två hopf 215, 216 vilka är anordnade vid de iängsgående sidokantenrav 208, 209, nära den bakre midjekanten 211 och vilka är fástbara mot ett mottagningsomráde 217 på blöjans finmpartí 205, nära den fiämre midjekanten 210.

Absorptionskroppen 203 är uppbyggd av två sldkt 219, 223 - Det näIIIBSte det vätskegenomslâppliga höljesshktet 201 anordnade absorptionsskiktet 219, 511 903 mottagningsskiktet 219, består av ett grovmaskigt stickat, flätat, eller väv1; nät 226 av material som svâller i blöjans tjockleksled, dvs i z-riktningen, då det väts. Materialet kan exempelvis vara trådar, band, eller remsor innefattande ett superabsorberande, gelbildande material. Ett annat tänkbart material är trådar eller band med en av en polymer- blandning som vid vâtning jäser och bildar ett fozmstabilt skum på banden eller trådarna. Under mottagningsslciktet 219, sett i riktning bort från det vâtskegenomslâppliga höljesskíktet 201, är anordnat ett lagringsskikt 223, av samma slag som beskrivits i anslutning till de i figurerna 1-5 visade blöjorna. Om så önskas, âr det naturligtvis även möjligt att fórse blöjan i figur 6 med ett mjukt, grovporigt, vâtskemottagande transportskikt, mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 201 och lagrmgssmtet 219. Lmaså är det möjligt att anordna ett spridningsslcikt på motsvarande sätt som beskrivits ovani anslutning till figmeina 1-5.

I figur 7 visas en alternativ utforingsform fór ett mottagningsskikt 319, av ett i z-riktningen svällbart material. Mottagningsskiktet 319 uppvisar ett flertal genomgående cirkulära hål 324, vilka tjänar som vätskeupptagande reservoirer. Mottagningflssskiktet 319 är avsett att användas som enda absorptionsslcikt, eller tillsammans med ytterligare absorptionsskikt, såsom transportskikt, lagringsskikt och/eller sprídningssldkt i ett absorberande alster, såsom en blöja, en dambinda ett inkontinensskydd eller liknande. Då mottagningsslciktet utsätts fór vätning, sväller deti z-ziktningen, dvs i ijockleksled, varigenom hàlens 324 volym ökar och därmed även deras förmåga att rymma vätska.

Mottagningsslciktet 319 har högst andel hålrum 324 inom det område som är avsett att vara anbragt i det absorberande alstrets primära vâtomràde.

Eftersom hålen 324 inte är inbördes förbundna, kan inte vätska strömma fritt mellan hålen, utan vätskespridningi mottagningsskihets 319 xy-plan sker genom kapillârtranspozt i absorptíonsmaterialet mellan hålen 324. Det finns därför inget egentligt skäl att anordna hål 324 på ett alltför stort avstånd fi-ån det primära vâtområdet. 511905 21 I figur 8 visas ytterligare ett mottagningsskikt 419 fór användning i absorberande alster. Mattagningsskiktet i figur 8 är bildat av en material- ett repeterande mönster av öppningar 524 och överlappande partier 530 bildats i materialbanan. Materialbanan 519 i figur 9 har skur-its på längden åstadkomma ett godtyckligt antal rader av öppningar-i en materialbana.

Antalet hålrader bestäms därvid av hur många kurvformiga skåror som görs i materialbanan.

Materialbanan 619 i figur 10 har skurits isär i längsled på samma sätt som -materialbanan 519 i figur 9. Därefter har materialbanans 619 ena kantparti szs feßkjufifs i langsled och i warled bar: nån macerialbanans 619 längsgående mittlinje 632. Det andra kantpartiet 629 har firskjutits både i På detta vis kan hâlens 6242 624" storlek och storleken på de överlappande partierna 630', 630" regleras. Genom att förskjuts. ett kantparti 629 mot banans 619 längsgående mitthnje 632, minskas hålens 624" storlek, samtidigt som ett större överlapp 630" mellan bandelarna erhålls mellan hålen. Pâ motsvarande sätt ökas hålens 624' storlek genom att banans 619 kantparti 628 förskjuts bort från mittlinjen 632. 511 903 22 I figur 11 visas hur sammanhängande, längsgående öppningar kan åstad- ' kommas mellan delar av en materialbana 719 som skurits isär utefter huvudsakligen sinusformiga kurvor 727. Banpartierna 728, 729, 731, i figur 11 är inbördes förskjutna både i banans 719 längsled och i dess tvärled genom att de avskurna kantpartienia 728, 729 flyttats i sidled i riktning bort från materialbanans 719 längsgående mitthnje 732. Bredden på den samman- hängande öppningen 7242 724" mellan två banpartier bestäms av hur långt isär banpartierna fors. I figur 11 visas två exempel på olika breda öppningar 7242 7%" . Naturligtvis kan materialbanan 719 uppvisa ett godtyckligt antal sammanhängande öppningar av det här beskrivna slaget." Bandelama kan placeras i alstret med de kurvformíga skåroma antingen i alstrets längs- eller I stället for sinusformigs kurvor kan andra kurvformer av valfri typ väljas, såsom sågtandsform eller fyrkantsvågform.

Om vågorna uppvisar olika amplitud längs kurvan kan hål av varierande storlek erhållas, t ex så att håleni vätområdet är större än hålen utanför vätområdet. Även vågor med varierande våglängd kan väljas, varvid ett varierande överlapp mellan hålen erhålls vid en viss förskjutning mellan bandelarna. xe el Provbitar om 5:5 cm stansades ut från provmaterialen, vilka utgjordes av: A) DFR (dry-formed reel pUlP), dvs. ett torrformat massaark av flíngtorkade ceuulosafibfer av cTMP (enligt Wo 94110956), win song/mä B) DFR enligt ovan med inblandning av 20 vikts-% superabsorbent (Salsorb CL10); C) Kemisk cellulosaflufinassa med inblandning av 48 vikts-% super- absorbent (IM 7100), ytvikt 500 g/mz, D) Kemisk cellulosaflufinassa med inblandning av 30 vikts-% super- absorbent (m 7100), ywik: aoo g/m2. 511903 23 Fyra cirkulära hål med diametern 10 mm stansades ut ur varje provbit.

Provbitarna vägdes ton-t och tjockleken mättes med en mätfot 45x45 mm vid trycket 2,5 N.

Provbitarna lades på ett tätt nätmateñal (typ tepåsematerial) och fick svälla fritt i en skål innehållande 0,9%-ig NaCl-lösning.

Provbitarna togs upp och fick droppa av ca. 30 sek. varefter den våta tjockleken mättes och provet vâgdes.

Skillnaden mellan den våta och den torra tjockleken utgör härvid materialets svällníngsfórmåga i z-Ied.

Följande resultat erhölls: Ifabell 1. Svällningsfónnåga i z-led Prov Torr Våt Torr tjocklek Våt tjocklek ' Ökning vikt g vikt v mm mm % A 0,75 17,71 0,42 5,57 1226 B 1,17 32,50 0,96 8,51 786 C 2,30 77,57 8,96 22,19 148 D 1,19 37,27 5,18 12,21 136 Mâtresultaten utgör medelvärdet av fyra mätningar.

För att mäta svällningen ixy-led och hur denna påverkar storleken på hålen ordes en bilclanalys (Image Analysis) med lijälp av programmen Image Grabber och Optilab enligt följande: Provbítar enligt ovan placerades i en liten glasskål.

Ett mörkt papper lades på ljusbordet till bildanalysapparaten och glasskål och prov placerades på papperet.

Image Grabbar-programmet öppnades och skärpan på kameran ställdes in. 4 bilder togs rakt ovanifiån pá det torra provet, en på varje hål. 0,9%-ig N aCl-lösníng hälldes försiktigt i skålen och provet fick absorbera vätska fritt i 20 min. vätska avlägsnacles försiktigt med en pipett. 4 bilder togs rakt ovanifi-ån på det våta provet, en på vafie hål. 511 903 24 I figur 12a och b visas ett hål med omgivande partier hos en torr respektive våt provbit av prov A.

I figur 13a och b visas ett hål med omgivande partier hos en torr respektive våt provbitav prov C.

Som framgår av bilderna har hålet i provbit A väsentligen bibehållit sin area efter vätningen medan hos provbit C en väsentlig minskning av hålarean skett.

Storleken (arean) på hålen mättes enligt följande: En torr skalbild togs genom att ett skjutmått inställt på 10,0 mm lades på det torra provet varefier en bild togs i Image Grabber.

En våt skalbild togs genom att ett skjutmått inställt på 10,0 mm lades på det våta provet varefter en bild togs i Image Grabber.

Optilab-programmet (Grañek) öppnades för kalibrering av skalan. En linje drogs på skjutzmåttsbilden som kalibrerades till 10,0 mm.

Varje hål som skall mätas kalibrerades mot respektive provs skalbild.

Gràskalan i kanten på hålet mättes, dvs skiljelinjen mellan grâvitt och grått (Fig. 13b), varvid svart ar hål, grått är superabsorbent och grávitt är massa.

Hålarean i mm markerades och resultatet prlntades ut.

Följande resultat erhölls: Tggll 2. Förändring av hålarea och hâlvolym vid vätning Prov Hålarea Hålarea Hålvolym Hålvolym ton- mm2 våt mm2 torr mm3 våt mm3 hålvolym % A 7,53 7,31 3,16 40,71 1188 B 7,50 4,98 7,20 42,38 489 C 6,99 2,86 62,63 63,45 l D 7,22 4,41 37,42 53,84 44 Mâtresultaten utgör medelvärdet av fyra mätningar. Hâlvolymen räknades fram som produkten av hålarea och provtjocklek (Tabell 1). 511903 Även om uppfinningen i det föregående huvudsakligen har beskrivits i anslutning till blöjor, skall det vara underförstått, att den är tillämpbar för alla typer av absorberande alster avsedda for absorption av kroppsvätska.

Exempel på sådana alster är blöjor och inkontinensskydd för barn och vuxna, dambindor, trosskydd, sängskydd, sittskydd, sår-förband, eller liknande.

Uppfinriingen skall inte heller anses vara begränsad till de här beskrivna formerna och storlekarna på hål, rännor och svällbar-a materialkroppar, utan en rad ytterligare utforingsformer är tänkbara. Exempelvis kan hål anordnade i ett mottagiingsslzikt ha vilken som helst lämplig form, eller storlek. Det är dessutom naturligtvis även möjligt att kombinera olika former och storlekar på hål och rännor i ett och samma alster. Även svällbara materialkroppar anordnade som "pelare" i ett sammanhängande hålrum, kan naturligtvis variera såväl till storlek som form och skall inte anses vara begränsade till de här beskrivna cylindriska kropparna. Som nämnts ovan kan i de vâtskemottagnade hålrummen även utgöras av ett utrymme med lägre densitet och ytvikt än omgivande mottagningsskikt och exempelvis innehålla ett poröst spänstig material såsom en fibervadd, ett absorberande skummaterial eller liknande.

En absorptionskropp kan vidare innehålla mer än ett mottagningsskíkt.

Ytterligare mottagfningsslrikt kan därvid vara av samma slag som det forsta mottagningssldktet, eller skilja sig fi-án detta genom materialval eller konstruktion.

Claims (9)

1. 511 905 O! l0 20 25 30 1997-10-09 26 Pgtentkrav l. Absorberande alster innefattande ett vätskegenomsläppligt ytskikt (1), anordnat vid en första yta på alsn-et, ett vätsketätt ytslnkt (2) anordnat vid en andra yta på alstret, samt en mellan de båda höljesslcikten ínnesluten absorptionshopp (3), vilken uppvisar ett vätskemottagande utrymme (24) bestående av minst ett hålrum eller ett område med lägre densitet än ett till sagda utrymmet (24) angränsande, huvudsakligen i samma plan beläget, mottagningssltikt (19) av absorptionskroppen (3), vilket mottagningsskikt (19) innefattar ett material som vid vâtning ökari omfång i en riktning (z- rilnmi-D-g) huvudsakligen vinkelrätt mot alstrets första yta, kännetecknat av attmaterialetimottagníngsskiktetflwvidvätning uppvisar en förhållandevis låg expansion i en iiktning (Xy-ñktrfing) hmmd- sakligen parallel med alstrets första yta, så att det vätskemottagande utrymmets (24) volym ökar minst 400% , då det vätes till mättnad med 0,9%- ig N aCl-lösning.

2. - Absorberande alsterenligtpatentkrav 1, kännetçcknat av attdet vätskemottagande utrymmets (24) volym ökar minst 90 0 % .

3.A.bsorberandealsterenligtpatentkrav 1eller2, kännetecknat av att materialets expansioni :ry-riktning ej är större än att det vätskemottagande utrry-mmets (24) area i :ry-riktning minskar högst 25%, företrädesvis högst 20% och helst högst 10% då det vätes till mättnad med O,9%-ig N aCl-lösning.

4. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, kan n ete cknat av attmaterialets expansioniz-rilztningärminst 400% och helst minst 900% då det vätes till mättnad med 0f9%-ig NaCl-lösning.

5. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, 10 20 25 30 511903 27 känn ete cknat av attettlagríngsslcikt (23) äranordnativätske- kommunikation med mottagníngsslzíktet (19) på den sida av detta som är vänd mot det vätsketâta ytskíktet (2). Tlàbsorberandealsterenligtpatentkrawfiellerß,kännetecknat av att ett spri (25) ä: anordnat i våtskekommunikation med mottagnings-shktet (19) antingen mellan detta och lagfringsslflflštet (23) eller mellan lagringsslcilztet øch det vátsketâta ytskiktet (2). 8.Absorberandealster enligtpatentkravlkännete cl-:nat av att spridnings-slciktet (18) innefattar ett material med goda vätskesprídande egenskaper såsom komprimerad cellulosamassa , en porös fibermatta eller vadd av syntetiska eller naturliga fibrer eller ett öppencelligt skummaterial. 9. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, k ânn e t e c kn at av att mellan detvätskegenomslâpplíga ytslciktet (1) och mottabmingsskiktet (19) âr anordnat ett n-ansportskikt (18). 10. Absorberande alsterenligtpatentkmvåkânnete cknat av att transporfskiktet (18) innefattar ett material med ñrmåga att snabbt ta emot vätska och släppa igenom den till underliggande släkt och kan t ex utgöras av ett lågkcmprimerat cellulosafluffskikt av mekanisk, termo- mekanisk eller kemitermamekanisk (CTMP) massa., på kemisk väg fórstyvade eller tvärbundna cellulosafibrer, en über-matta eller vadd av syntetiska eller naturliga fibrer eller ett absorberande skummaterial. ll. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä. n n e t e c k n a t a v att det vâtskemottagande uttrymmet (24): utgörs UI 10 15 20 25 30 511 903 28 av ett eller flera genom åtminstone delar av mottagningssldktets (19) tjocklek sig sträckande hål, eller områden med lägre densitet än det omgivande materialet (20,125) i mottagningsskflrtet (19). 12. Absorberande alster enligt något eller några av patentkraven 1-10, k ä n n e t 2 C kn a t a v att moftagningsslcilaiet (19) utgörs av åtminstone två separata materialkroppar (20), vilka sträcker sig som pelarliknande distansorgan huvudsakligen vinkelrätt mellan tvâ ytterligare i alstret ingående materialskikt (1823) och tillsammans med materialskílsten ( 18,23) avgränsa: ett sammanhängande vätskemottagande utrymme (24) mellan materialsfikten (1823) . 13. Absorberande alster enligt något eller nâgra av patentkraven l-l0, k ä n n e t e c k n a t a v att det vätskemottagande utrymmet (124) utgörs av åtminstone en i alstrets längclrikming sig stl-äckande ränna (124)- 14. Absorberande alster enligt något av patentkraven 1-10, känn e t e c knat av attmottagningsskiktet (19) ärbildat av ett banformigt material vilket är delat i banans utmed en ondulerande kurva, vilken åtminstone tvâ gånger korsar en linje löpande i banans längdriktning samt att bandelarna är förskjutna i förhållande till varandra í banans plan, ànninstone i banans längdziktning, varigenom bandelarna mellan sig begränsar det vätskemotta-gande utrymmet (24) i materialbanans plan. 15. Absorberande alster enligt krav 13, känn e t e ckn a. t a v att det banformiga materialet är placerat i alstret med den ondulerande kurvan sträckande sig antingen i alstrets längs- eller tvärsriktning. 1

6. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknat av attmottagningsslnktetQQ) ärbildatav cellulosafibrer av mekanisk, termomekanisk, kemimekanisk eller kemitermomekanisk (CTMfP) massa och/eller kemiska massafibrer vilka pà kemisk väg fórstyvats eller tvärbundits, vilka fibrer formats till embana med 10 15 20 25 30 511903 29 en ye-ikf av so - 2ooo g/ml fisretradesvis so-isoo g/m2 och helst 1oo-1ooo g/mz och komprimerats till en densitet mellan 0,2 - 1,2 g/cm3, företrädesvis o,2s-1,o g/cmß och helst o,ao,9 g/emß. 1

7. Absorberande alster enligt patentkrav 16, k ä n n e t e c k n a. t a v att cellulosafibrerna utgörs av flingtorkade fibrer vilka torrformats till en bana och inkorporerats i alstret utan defibrering och flufibildning. 1

8. Absorberande alster enligt något av patentlnaven 16 eller 17, kännetecknat av attmottagningsslciktet (19) ärbildat avenlufilagd bana av cellulosafibrer vilken komprimerats till ett torrformat ark, med en första densitet mellan 0,2 - 1,2 g/cm3 och vilket ark därefter mjukgjorts pá mekanisk väg till en andra densitet lägre än den ursprungliga och därvid delaminerats, så. att det bildats ett flertal ej helt separerade tunna fibezslcikt, vilka i sig uppvisar en densitet motsvarande den första densiteten. 1

9. Absorberande alster enligt något av föregående patentkrav, kännetecknat avattmottagningfsslríktet (19) ärbildat avett materialskikt med en första tjocklek och innefattande återfiädrande material vilket materialskilst tryckts samman vinkelrätt mot ett plan genom skiktet till en andra tjocklek och bunditsi sitt sammantryckta tillstånd med ett i kroppsvätska lösligt bindemedel, varvid bindningen av materialskiktet upphör vid vätnjng därav och mottagningsskiktet (19) åtminstone delvis återtar den första tjockleken. 20. Absorberandealsterenlígtpatenlrmv 19, kännete cknat av att mottagningsskilítet (19) är bildat av ett komprimerat skummaterial som utvidgas i tjockleksled vid vätning. 21. Absorberande alsterenligtpatentlcrav 19, käunetecknat av att mottagningsshktet (19) är bildat av ett komprimerat fiberskikt, åtminstone delvis bestående av fihrer med viss återfiâdringsfórmåga i vått tillstànd. 511 903 30 22. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patcntkrav. k ä. n n eft e c k n n t av att den andel av montagningsslšíktet (19) volym som utgörs av de: vamkemotmgnade un-ymmer. (24), ä: stam: inom alstmts prhnära vátomráde, dvs. det område av alstret som ä: avsett att for-sr. vätas 5 av Jn-oppsvätska.