SE510157C2 - Terapeutiska strumpor - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 visas, beskrivs en strumpa med en tryckgradient.

UPPFINNINGEN I SAMMANDRAG Uppfinningens huvudsyfte är att åstadkomma förbättrade terapeutiska strumpor.

Strumporna enligt uppfinningen utövar ett komprimerande tryck pá benen med en tryckprofil som avtar i riktning från ankeln och mot det övre làrpartiet.

Ett utmärkande drag hos uppfinningen är att strumporna definierar en tryckprofil för användning vid patienter med insufficiens i djupt liggande vener i benen.

Ett annat utmärkande drag hos uppfinningen är att strum- porna definierar en tryckprofil för patienter med insuffi- ciens i ytliga vener i benen. Ännu ett särdrag hos uppfinningen är att strumporna definierar en tryckprofil för patienter med lindriga vensjukdomar i benen samtidigt som de uppvisar en för- bättrad hållbarhet och medger en förbättring i tillverk- ningen av dem.

Ett särdrag hos uppfinningen är att strumporna åstadkommer stora tryckgradienter för understödjande av den mikro- skopiska hemodynamiken och den valvulära funktionen i varje område av benet utan att ge upphov till venös kongestion.

Ett ytterligare särdrag hos uppfinningen är att de stora qradienterna hos strumporna även säkerställer att man kan tillhandahålla en skala av graderade tryck för den allmänna befolkningen med ett godtagbart antal strump- storlekar. lO 15 20 25 30 35 3 510157 Ännu ett särdrag hos uppfinningen är att reducerade fottryck utnyttjas för uppnående av en förstärkt patient- anpassning under undvikande av en sammansnörande verkan.

Ytterligare särdrag kommer att framgå närmare av efter- följande beskrivning av ett antal utföringsformer av uppfinningen och av bifogade patentkrav.

BESKRIVNING AV RITNINGARNA På ritningarna visar fig. l en planvy av en tryckstrumpa, vilken illustrerar uppbyggnaden av strumporna enligt uppfinningen, fig. 2 en grafisk framställning av den främre sidan hos en trikåvara med uppbyggnad av vid strumporna ut- nyttjat slag, fig. 3 en schematisk framställning av trikåvarans upp- byggnad, fig. 4 en teckenförklaring avseende i fig. 2 och 3 ut- nyttjade koder och symboler, fig. 5 en schematisk vy av en modell av en venpump i en patients ben, fig. 6 schematiska vyer av benpumpen under tre olika faser, fig. 7 schematiska vyer av pumpen under olika faser vid insufficiens i djupt liggande vener i patientens ben, fig. 8 schematiska vyer av pumpen under olika faser l0 15 20 25 30 35 vid insufficiens i ytliga vener i patientens ben, fig. 9 en schematisk vy av venpumpen i en patients ben, fig. 10 en sidovy av en strumpa enligt uppfinningen, avsedd för användning vid en patient med insufficiens i djupt liggande vener i ett ben, fig. ll en sidovy av en strumpa enligt uppfinningen, avsedd för användning vid en patient med insufficiens i ytligt liggande vener i benet, och fig. l2 en sidovy av en strumpa enligt uppfinningen, avsedd för användning vid en patient med lindring ven- sjukdom i benet.

BESKRIVNING Av FÖRERAGNA UTFÖRINGSFORMER En föredragen uppbyggnad av en trikåvara för användning vid strumporna enligt uppfinningen beskrivs nedan under hänvisning till fig. l-4. Uppbyggnaden hos denna trikå- vara har beskrivits i den amerikanska patentskriften ê,494,388, till vilken närmed hänvisas.

Pig. l visar en generellt med 10 betecknad terapeutisk strumpa för motverkande av blodpropp, vilken innefattar ettskaft- eller benparti 12, som vid dess övre ände är försett med en kantdel 14, ett hälparti 16, ett fot- parti 18 och ett tàparti 19. Hela strumpan med undantag för kantdelen 14 och tåpartiet 19 kan utgöras av en trikàvara enligt föreliggande beskrivning. Kantdelen, nälpartiet och tåpartiet kan utgöras av en konventionell jerseystickad vara.

Trikåvaran uppvisar ett upprepat mönster omfattande sex maskrader och två maskstavar. Såsom visats i fig. l0 20 25 30 35 UT cr: ...Ä O u-à. m w 2 och 3 upprepas de sex maskraderna (betecknade l-6) utmed strumpans längd, medan de två maskstavarna (betecknade 20 resp. 22) upprepas utmed strumpans om- krets.

Maskraderna l, 3, 4 och 6 består av ett texturerat nylon- garn, t.ex. av den typ som marknadsföres av E.I. duPont, medan maskraderna 2 och 5 består av ett oomspunnet eller omspunnet töjfibergarn, t.ex. av typen duPont Lycra.

Sett i riktning från höger mot vänster innefattar varje maskrad 1 alternerande stickade maskor och hankar. Mask- raderna 2 innefattar alternerande stickade maskor och flotteringar och maskraderna 3 innefattar alternerande stickade maskor och hankar. De stickade maskorna hos maskraderna 1, 2 och 3 är belägna i maskstavarna 20, dvs. de är belägna i linje med varandra i varannan maskstav.

Varje maskrad 4 innefattar, återigen sett fràn höger och åt vänster, alternerande hankar och stickade maskor.

Detsamma gäller även varje maskrad 6. Varje maskrad 5 innefattar alternerande flotteringar och stickade maskor.

De stickade maskorna hos maskraderna 4, 5 och 6 är belägna i maskstavarna 22, dvs. mellan maskstavarna 20, som innehåller de stickade maskorna hos maskraderna 1, 2 och 3.

Såsom tidigare nämnts utgöres de första och tredje maskorna hos maskraderna l, 2 och 3 av stickade maskor som är belägna i maskstavarna 20. De första och tredje maskorna hos maskraderna 1 bildar slingor kring de första och tredje maskorna hos maskraderna 2. De första och tredje maskorna hos maskraderna 2 bildar slingor kring de första och tredje maskorna hos maskraderna 3. De första och tredje maskorna hos maskraderna 3 passerar över de första och tredje maskorna hos maskraderna 5 (vilka utgöres av flotteringar) och bildar tillsammans 10 15 20 25 30 35 med de första och tredje maskorna hos maskraderna 4 och 6 (som båda utgöres av hankar) slingor kring de första och tredje maskorna hos maskraden 1 i nästföljande rapport.

I maskstavarna 22 passerar de andra och fjärde maskorna hos maskraderna l över de andra och fjärde maskorna (flotteringarna) hos maskraderna 2, medan de andra och fjärde maskorna hos såväl maskraderna 1 som maskraderna 3 är infângade bakom de av de andra och fjärde maskorna (de stickade maskorna) hos maskraderna 4 bildade slingorna.

Det kan noteras att bindningsmönstret för maskraderna 4-6 i huvudsak utgör en upprepning av bindningsmönstret för maskraderna l-3, dock med den skillnaden att det är förskjutet en maskstav, så att maskstavarna 22, som innehåller de stickade maskorna i maskraderna 4-6, är belägna mellan maskstavarna 20 för de stickade maskorna i maskraderna 1-3.

I maskstavarna 22 bildar de andra och fjärde maskorna hos maskraderna 4 (vilka utgöres av stickade maskor) sàlunda slingor kring de andra och fjärde maskorna hos maskraderna 5, medan de andra och fjärde maskorna hos maskraderna 5 bildar slingor kring de andra och fjärde maskorna hos maskraderna 6. Vidare passerar de andra och fjärde maskorna hos maskraderna 6 över flotteringarna (de andra och fjärde maskorna) hos maskraderna 2, var- jämte de tillsammans med de andra och fjärde maskorna hos maskraderna l och 3 i nästföljande rapport (vilka båda utgöres av hankar) bildar slingor kring de andra och fjärde maskorna hos maskraden 4 i nästföljande rapport.

I maskstavarna 20 passerar de första och tredje maskorna hos maskraderna 4 (vilka båda utgöres av hankar) över de första och tredje maskorna (flotteringarna) hos mask- raderna 5, varjämte de första och tredje maskorna hos 10 15 20 25 30 35 530 ”(57 såväl maskraderna 4 som maskraderna 6 är infångade bakom de första och tredje maskorna (de stickade maskorna) hos maskraden l bildade slingorna.

Det kan noteras att de stickade maskerna hos maskraderna 3 och hankarna hos maskraderna 4, dvs. de maskor som passerar över flotteringarna hos de av töjfibergarn bestående maskraderna 5, i maskstavarna 20 uppvisar relativt långa fria skänklar som sträcker sig generellt i maskstavarnas riktning. Samma förhållande gäller inom maskstavarna 22 för de stickde maskorna hos maskraderna 6 och hankarna hos maskraderna l (dvs. de maskor som passerar över flotteringarna hos maskraderna 2). Denna bindning medger att trikåvaran är töjbar i horisontell eller periferiell led (parallellt med de av töjfibergarn bestående maskraderna 2 och 5). Töjbarhet i vertikal led âstadkommes till största delen av hankarna, vilka såsom visats i fig. 2 sträcker sig diagonalt i varan då denna befinner sig i avspänt tillstånd.

Då varan befinner sig i detta tillstånd uppgår antalet maskrader och maskstavar per tum (25,4 mm) vid olika delar av strumpan och omkretsen hos en strumpa av en viss storlek lämpligen till i efterföljande tabell angivna värden.

TABELL Område Omkrets Maskrader/tum Maskstavar/tum Ankel l20 mm 40-50 80-100 Vad 200 mm 30-40 50-60 Lår 280 mm 25-30 35-45 Vid användning av strumpan kommer denna normalt att töjas i längsled (dvs. utmed maskstavarna) med cirka 20-30% i ankelområdet, med cirka 50% i vadområdet och 10 15 20 25 30 35 l00% eller mer i lårområdet. Skillnanden i relativ töjning utgör en grundläggande egenskap som bidrar till den stora variationen i gradienten för strumpans tryck- profil, varvid trycket är lägre i områden som är utsatta för större töjning i längsled. Den beskrivna trikåvaran medger mycket snabba förändringar i det utövade kompri- merande trycket utmed benets längd.

Den aktuella varan kan framställas med hjälp av endera av ett antal olika stickmaskiner med vittomfattande användbarhet. Såsom exempel på dylika maskiner kan nämnas Zodiac 4G, som tillverkas av Billy S.p.A. Firenze Cin- struzione Macchine Tessili, Italien, Lonati 303, som tillverkas av Lonati Macchine Circolaci Per Calcifici, Italien, och Nagata KT-Super 24, som tillverkas av Nagata Seiki Co. Limited, Japan. Dylika maskiner med vittom- fattande användbarhet kan nybeställas anpassade för framställning av en specificerad vara eller kan befint- liga maskiner lätt modifieras eller anpassas alltefter behov. Vanligen omfattar de erforderliga modifieringarna bl.a. nålval och nålplacering.

Vid andra utföringsformer kan de två maskraderna av töjfibergarn bestå av växelvisa stickade maskor och hankar i stället för av stickade maskor och flotteringar, i vilket fall den aktuella varan kommer att bli dubbel- sidig snarare än enkelsidig. Maskraderna l, 3, 4 och 6 kan bestå av godtyckligt garn av ett flertal lämpliga slag, t.ex. texturgarn, osnott garn eller spinngarn, medan maskraderna 2 och 5 kan bestå av godtyckligt lämp- ligt töjfibergarn, som kan vara oomspunnet eller ompunnet.

En korrekt definition av tryckprofiler vid en strumpa enligt uppfinningen kräver förståelse av fysiologin i de nedre extremiteterna vid följande olika vensjuk- 10 15 20 25 30 35 domstillstånd, nämligen: (1) symptomatisk men lindrig vensjukdom (trötta och värkande ben), (2) insufficiens i ytliga vener samt (3) insufficiens i djupt liggande vener. Såsom utgångspunkt för definitionen av tryckpro- filer följer nedan en analys av venpumpen sådan den utgör en modell för den mekanism medelst vilken blodet bortledes från benet under olika patologiska förhållanden.

Fig. 5 visar en muskelvenpumpsektion som utgör den ana- tomiska konfigurationen genom vilken venpumpen matar ut blodet från vävnaden i ett ben genom dynamisk verkan hos den muskel som påverkar venerna och i samverkan med de såsom envägsventiler verkande venklaffarna ut- matar blodet från vävnaden.

Venpumpens funktion har uppdelats på tre olika faser, nämligen: l) Diastole II - ett tillstånd av långsamt jämnt flöde före en muskelkontraktion, varvid blodet strömmar förbi klaffarna med låg hastighet. 2) Systole - ett tillstånd under en muskelkon- traktion, varvid trycket i de djupt liggande venerna i benet stiger över trycket i den popliteala venen och blod tvingas ut ur det musculofasciala utrymmet. Den normala klaffunktionen förhindrar under denna period ett blodflöde från det djupt liggande vensystemet till det ytliga vensystemet och även ett blodflöde i distal riktning i det ytliga systemet. 3) Diastole I - då muskelkontraktionen upphör faller trycket i det djupt liggande systemet plötsligt, varvid de popliteala klaffarna stänger för att förhindra ett tillbakaflöde i det djupt liggande systemet.

Klaffarna i den ytliga venen stängs för att förhindra ett tillbakaflöde av blod i denna. Till följd av det låga trycket i fascia cruris kommer ett flöde att upp- träda från det ytliga systemet till det djupt liggande 10 15 20 25 30 35 10 systemet via anastomoserna. Ett flöde från de intramusku- lära venerna kommer att bringa trycket i den centrala djupt liggande venen att stiga till dess trycket vid de popliteala klaffarna bringar dessa att öppna. Härvid är arbetscykeln fullbordad och fasen diastole II börjar åter.

De ovan beskrivna faserna hos arbetscykeln har illustrerats i fig. 6 för diastole II, systole och diastole I.

Den ovan beskrivna funktionen återspeglar förhållandena vid en normal venpump..På grund av vendistention och/eller skador på venklaffarna uppträder olika patologiska föränd- ringar i venpumpfunktionen såsom resultat av en förlust av den valvulära funktionen som har till ändamål att åstadkomma ett enkelriktat flöde. Vid insufficiens i det djupt liggande vensystemet, varvid total valvulär destruktion i detta, t.ex. i den popliteala venen eller i det musculofasciala utrymmet, såväl som en bristande funktion hos anastomoserna uppträder, ändras strömnings- mönstret för blodet dramatiskt i förhållande till det normala inom de tre faserna för venpumpens arbetscykel, varvid venpumpen blir oförmögen att reducera ventrycket då patienten befinner sig i rörelse.

Förhållandena under de olika faserna av arbetscykeln vid insufficiens i det djupt liggande vensystemet har illustrerats i fig. 7 och är följande: Diastole II - ett blodflöde uppträder i riktning utåt från det djupt liggande vensystemet till det ytliga vensystemet.

Systole - ett kraftigt blodflöde uppträder från det djupt liggande vensystemet till det ytliga systemet och flödet från den djupt liggande venstammen genom den popliteala venen reduceras. 10 l5 20 25 30 35 LH ...s CD ...x LU \J ll Diastole I - vid upphörande muskelverkan och utebliven funktion hos de popliteala klaffarna strömmar blodet omedelbart in i de djupt liggande venerna.

De olika faserna hos arbetscykeln vid insufficiens i det ytliga vensystemet har illustrerats i fig. 8. Vid insufficiens i det ytliga vensystemet föreligger bristande valvulär funktion i den ytliga venen, medan korrekt valvulär funktion föreligger i det djupt liggande ven- systemet och i anastomoserna. För de olika faserna under arbetscykeln gäller i detta fall följande: Diastole II - långsamma jämna flöden uppträder i såväl det djupt liggande vensystemet som i det ytliga systemet, medan något flöde icke uppträder i anastomoserna pà grund av de stängda klaffarna i dessa.

Systole - blod utmatas från det djupt liggande vensystemet genom den popliteala venen. På grund av bristande funktion hos venklaffarna i det ytliga systemet utmatas blodet emellertid icke effektivt från detta system, dvs. klaffar- na i det ytliga systemet säkerställer icke ett enkel- riktat flöde utan ger upphov till ett oriktat blodflöde.

Diastole I - den popliteala venen tillslutes på grund av plötslig sänkning av trycket i fascia cruris.

Flödet från det ytliga vensystemet till det djupt liggande vensystemet sker genom anastomoserna. Emellertid åter- fylles det ytliga systemet omedelbart för återupprättande av ett högt ventryck.

Karaktären hos de båda ovan nämnda slagen av vensjuk- domar innebär en bristande funktion hos för blodflödet i proximal riktning (dvs. i riktning mot hjärtat) viktiga venklaffar. Vid insufficiens i det djupt liggande ven- 10 15 20 25 30 35 ...S 3 ..-s 0"! \'! 12 systemet uppträder sålunda en bristfällig funktion hos de popliteala venklaffarna, medan en rubbad funktion i stället uppträder hos klaffar i det ytliga vensystemet vid insufficiens i detta system. Följaktligen manifesterar sig problemen i form av stora tryckabnormiteter i de distala (i riktning från hjärtat belägna) områdena av extremiteten såväl som i form av abnormiteter i mer lokala områden i de finare kärlen. De vid insufficiens i det djupt liggande vensystemet observerade abnormite- terna i det distala området hos detta vensystem kan mätas med tryckgivare.-På liknande sätt kan de abnormi- teter som observeras i det distala området hos det ytliga vensystemet vid insufficiens i detta mätas med tryck- givare. Båda typerna av abnormiteter återspeglar avvikel- ser från den normala fysiologin som är av betydande storlek eftersom de utgör resultatet av en rubbad funk- tion hos de viktigaste venklaffarna och den höga, under tyngdkraftens verkan stående blodpelaren, vilken förmår alstra stora tryckabnormiteter som lätt kan mätas i form av tryckavvikelser. Dessa tryckavvikelser avspeglar sig också i form av abnormiteter i lokala områden i de klena kärlen, vilka kan bestämmas genom fotopletysmo- grafi.

Den återstående kategorin av vensjukdomar, vilken definieras såsom lindriga åderbråck, avviker icke kraftigt från den normala fysiologin med avseende de viktigaste parametrarna, t.ex. ventrycket, men ändå under vissa experimentella förhållanden medge en mätning av abnormiteter i lokala områden för mindre kärl. Dessa ändringar i venfunktionen kan vara orsakade av ett antal mikroskopiska hemodynamiska förhållanden såsom t.ex. lokala ödem i områden omgivande små vener.

För vart och ett av de olika sjukdomstillstånden beskrivs problemet nedan under hänvisning till fig. 9. Vid insuffi- 10 15 20 25 30 35 13 ciens i djupt liggande vener uppvisar den proximala delen av benet abnormiteter i lokala mikroskopiska delar av hemodynamiken i vävnaden. I den distala delen av benet uppträder vissa stora onormala tryck i de större venerna i det djupt liggande vensystemet och abnormiteter i den mikroskopiska hemodynamiken i lokala delar av vävnaden. Vid insufficiens i det ytliga vensystemet uppträder i den proximala delen av benet abnormiteter i den mikroskopiska hemodynamiken vid lokala ställen i vävnaden. I den distala delen av benet förekommer stora onormala tryck i det ytliga vensystemet och ab- normiteter i den mikroskopiska hemodynamiken inom lokala vävnadsområden. Vid lindrig vensjukdom är venklaffarna till stor del fungerande. I den proximala delen av benet kan abnormiteter i den lokala mikroskopiska hemodynamiken förekomma men detta behöver dock icke vara fallet. I den distala delen av benet förekommer icke några nämnvärda hemodynamiska abnormiteter eftersom venklaffarna fungerar.

Under speciella belastningsförhållanden kan dock lokala mikroskopiska abnormiteter i vävnaden förekomma.

Uppfinningens syften med avseende på de olika sjukdoms- tillstånden anges nedan: Insufficiens i djupt liggande vensystem Distala krav 1) Understödja djupt liggande vensystem i muskulaturen i syfte att hjälpa ven- pumpen att utmata blod då patienten befinner sig i rörelse; 2) Understödja djupt liggande vensystem i benet för att hjälpa venklaffarna att reducera tillbakaflödet under diastole I; 3) Understödja anastomoserna för att reducera flödet från djupt liggande LH ...à CD 10 20 25 30 .._.\ LH l4 vener till ytliga vener under systole; 4) Understödja hemodynamiken i klena kärl.

Proximala krav l) Understödja den lokala vävnadshemo- dynamiken i klena kärl i tunn vävnad; 2) Understödja venklaffunktionen.

Insufficiens i ytligt vensystem Distala krav l) Understödja det ytliga vensystemet för att hjälpa venpumpen att utmata blod då patienten befinner sig i rörelse; 2) Understödja venklaffarna i det ytliga vensystemet för att reducera återflöde under diastole I; 3) I händelse av bristande funktion i anastomoserna understödja dessa för att reducera flödet från djupt liggande vener till ytliga vener under systole; 4) Understödja hemodynamiken i klena kärl.

Proximala krav 1) Understödja venklaffarna, 2) Understödja hemodynamiken i klena kärl.

Lindriga vensjukdomar Distala krav 1) Understödja hemodynamiken i klena kärl; 2) Lätt klaffundersöd.

Proximala krav 1) Understödja hemodynamiken i klena kärl; 2) Lätt klaffunderstöd. 10 15 20 25 30 35 510157 15 Samtliga ovan angivna stödfunktioner måste åstadkommas utan störning av parametrarna för bortledning av venöst blod fràn benet eller tillförseln av arteriellt blod till detta.

Förutom tillgodoseendet av de ovan angivna stödfunktionerna för vensystemet är det för patientens välbefinnande viktigt att undvika överdrivna krafter på foten och att samtidigt undvika venös kongestion i foten till följd av en åtsnörningseffekt.

I fig. 10 visas en generellt med 30 betecknad strumpa av full längd med hög tryckverkan för användning pá en patient med insufficiens i det djupt liggande vensys- temet. Strumpan 30 uppvisar ett skaftparti 32, som är avsett att täcka en väsentlig del av patientens ben och innefattar ett ankelparti 34 för utövande av ett avsevärt komprimerande tryck på patientens ben i området för ankeln, ett vadparti 36 för utövande av ett kompri- merande tryck pá benet i ormádet för vaden, ett làrparti 38 för utövande av ett komprimerande tryck på patientens ben i området för låret samt ett fotparti 40 för utövande av ett komprimerande tryck på patientens fot.

Ankelpartiet 34 utnyttjas såsom en referenspunkt för de av strumpan alstrade trycken och betecknas såsom 100% för tryckprofilenÅ Ankelpartiet 34 utövar före- trädesvis ett komprimerande tryck inom omrâdet 56 till 64 millibar, företrädesvis cirka 60 millibar. Strumpan 30 är utformad för att understödja de djupt liggande venerna genom muskulaturen, varvid det högsta trycket appliceras av ankelpartiet 34, vilket reducerar retur- flödet under systole i det djupt liggande vensystemet såväl som i anastomoserna. Strumpan 30 är den som alstrar det högsta trycket i ankelområdet. 10 l5 20 25 30 l6 De av andra delar av strumpan 30 utövade trycken har angivits relaterade till ankeltrycket. Såsom visats uppgår det komprimerade tryck som utövas av vadpartiet 36 till cirka 50% av det av ankelpartiet 34 utövade trycket, medan det av vadpartiet 36 utövade trycket ligger inom området 40-60% av det av ankelpartiet 34 utövade trycket. Denna stora tryckgradient åstadkommer ett tryck på vaden som understödjer den mikroskopiska hemodynamiken och den valvulära funktionen men likväl icke orsakar någon venös kongestion genom motverkande av bortledningen av venöst blod. Denna faktor är av betydelse för åstadkommande av en förbättrad pumpfunktion i benet. Det komprimerande tryck som utövas på vaden av vadpartiet 36 ligger inom området 26 till 34 millibar och uppgår företrädesvis till cirka 30 millibar.

Det komprimerande tryck som av lårpartiet 38 utövas i området för lårets mitt återspeglar en annan stor tryckgradient i förhållande till vadpartiet och uppgår till cirka 26% av det av ankelpartiet 34 utövade trycket.

Lårtrycket ligger inom området l6-36% av det av ankelpar- tiet 34 utövade trycket. Det av lårpartiet 38 i området för lårets mitt utövade trycket ligger inom området 10 till 20 millibar och uppgår företrädesvis till cirka 16 millibar. Detta tryck i området för lårets mitt under- stödjer den valvulära funktionen i det djupt liggande vensystemet och den lokala mikroskopiska hemodynamiken samtidigt som det likväl är tillräckligt lågt för att undvika risken för venös kongestion.

Det av fotpartiet 40 i området för foten utövade kompri- merande trycket uppgår såsom visats till cirka 56% av det av ankelpartiet 34 i området för ankeln utövade trycket och kan ligga inom området 41-71% av det av ankelpartiet 34 utövade trycket. Det av fotpartiet 40 utövade komprimerande trycket ligger inom området 26 10 15 20 25 30 35 LH ._ å.

CJ ...à Ufi \l 17 till 40 millibar och uppgår företrädesvis till cirka 33 millibar. Det av fotpartiet 40 utövade reducerade trycket är anpassat för uppnående av en högre komfort för patienten och befrämjar härigenom användningen av strumpan 30 samtidigt som det undviker risken för åt- snörande verkan.

I fig. ll visas en generellt med 50 betecknad strumpa för medelhög komprimerande tryckverkan, vilken är avsedd att användas vid patienter med insufficiens i det ytliga vensystemet. Olika delar av strumpan har härvid betecknats med de ovan nämnda i fig. 10 angivna beteckningarna.

Strumpan 50 utnyttjas för mindre sträng behandling än strumpan 30 och den uppvisar ett ankeltryck av lägre storlek än ankeltrycket vid den för hög tryckpàverkan tjänande strumpan 30. Även i detta fall har ankelpartiet 34 utnyttjats såsom referens för tryckprofilen och angetts åstadkomma ett komprimerande tryck av 100%. Det av ankel- partiet 34 i området för ankeln utövade trycket kan ligga inom området 37 till 43 millibar och uppgår före- trädesvis till cirka 40 millibar. Kompressionseffekten i ankelområdet är tillräcklig för att reducera tillbaka- flödet i det ytliga vensystemet och den understödjer härvid även den mikroskopiska cirkulationen inom det lokala området.

Det av vadpartiet 36 i vadområdet utövade komprimerande trycket uppgår såsom visats till cirka 50% av det kompri- merande tryck som ankelpartiet 34 utövar och det tjänar till att understödja den valvulära funktionen och den mikroskopiska hemodynamiken i detta område samtidigt som det emellertid är tillräckligt lågt för att undvika venös kongestion genom reduktion av bortledningen av blod. Det av vadpartiet 36 utövade komprimerande trycket kan ligga inom området 40-60% av det av ankelpartiet 34 utövade komprimerande trycket. Det av vadpartiet 36 10 20 25 30 35 Un __}.

CD on -cu 18 utövade komprimerande trycket kan ligga inom området 17 till 22 millibar och uppgår företrädesvis till cirka 20 millibar.

Det av lårpartiet 38 i området för lårets mitt utövade komprimerande trycket uppgår till cirka 30% av det av ankelpartiet 34 utövade komprimerande trycket och tjänar till att understödja den valvulära funktionen i det ytliga vensystemet och den lokala mikroskopiska hemodyna- miken utan att reducera bortledningen av venöst blod.

Det av lårpartiet 38 i.området för lårets mitt utövade komprimerande trycket kan ligga inom området 20-40% av det av ankelpartiet 34 utövade komprimerande trycket.

Det av lårpartiet 38 utövade komprimerande trycket kan ligga inom området 8,5 till 15 millibar och uppgår före- trädesvis till cirka 12 millibar.

Det av fotpartiet 40 i området för foten utövade trycket är reducerat till 60% av det av ankelpartiet 34 utövade komprimerande trycket för att härigenom säkerställa en större komfort för patienten och undvika risken för åtsnörande verkan. Det av fotpartiet 40 utövade kompri- merande trycket kan ligga inom området 45-75% av det av ankelpartiet 34 utövade komprimerande trycket. Det av fotpartiet 40 utövade komprimerande trycket kan med andra ord ligga inom området 19 till 28 millibar och uppgår företrädesvis till cirka 24 millibar.

I fig. 12 visas en generellt med 60 betecknad strumpa för låg tryckpåverkan, vilken är avsedd att användas för behandling av lindrig vensjukdom i en patients ben. Även i detta fall har olika delar av strumpan betecknats med tidigare utnyttjade hänvisningsbeteckningar. En väsentlig egenskap hos denna strumpa 60 är att den åstad- kommer ett stöd för den valvulära funktionen och för den lokala mikroskopiska hemodynamiken. Återigen utövas 10 15 20 25 30 35 19 det högsta trycket inom tryckprofilen av ankelpartiet 34 och betecknas detta såsom 100%. Det av ankelpartiet 34 utövade trycket kan ligga inom omrâdet 27 till 32 millibar och uppgår företrädesvis till cirka 29 millibar.

Det av vadpartiet 36 i vadområdet utövade komprimerande trycket uppgår företrädesvis till cirka 59% av det av ankelpartiet 34 utövade komprimerande trycket och tjänar till att åstadkomma en stödjande verkan dock utan risk för venös kongestion. Det av vadpartiet 36 utövade kompri- merande trycket kan ligga inom området 49-69% av det av ankelpartiet 34 utövade komprimerande trycket. Det av vadpartiet 36 utövade komprimerande trycket kan ligga inom området 16 till 19 millibar och uppgår företrädesvis till cirka 17 millibar.

Det av lårpartiet 38 i området för lårets mitt utövade komprimerande trycket uppgår företrädesvis till cirka 45% av det av ankelpartiet 34 utövade komprimerande trycket och tjänar till att åstadkomma ett mikrovaskulärt stöd och komplement till den valvulära funktionen utan risk för att störa bortledningen av venöst blod. Det av lårpartiet 38 i området för lårets mitt utövade kompri- merande trycket kan ligga inom området 35-55% av det av ankelpartiet 34 utövade komprimerande trycket. Det av lårpartiet 38 utövade komprimerande trycket kan ligga inom omrâdet ll till 15 millibar och uppgår före- trädesvis till cirka 13 millibar. Genom de förbättrade trycken i vad- och låromràdena uppnås enligt uppfinningen en förbättrad hållbarhet hos strumpan och en förbättrad möjlighet till noggrannhet i framställningen av strumpan.

Det av fotpartiet 40 i området för foten utövade trycket uppgår till cirka 68% av det av ankelpartiet 34 utövade komprimerande trycket för att härigenom befrämja använd- ningen av strumpan 60 och förbättra komforten för patienten 10 15 20 25 30 20 under undvikande av risk för åtsnörande verkan. Det av fotpartiet 40 utövade trycket kan ligga inom området 53-83% av det av ankelpartiet 34 utövade komprimerande trycket. Det av fotpartiet 40 utövade trycket kan ligga inom området l7 till 22 millibar och uppgår företrädesvis till cirka 20 millibar.

Vid samtliga tre typer av strumpor 30, 50 resp. 60 är trycket i fotpartiet 40 reducerat i förhållande till det av ankelpartiet 34 utövade trycket. Eftersom foten är en benrik kroppsdel skulle ett överdrivet tryck på foten tendera att bryta ned den mjuka vävnaden i foten, vilket skulle kunna resultera i skador på den mjuka fotvävnaden, t.ex. vid vristen, eller en sammantryckning av tårna. Det reducerade fottrycket vid strumporna enligt uppfinningen minimerar risken för dylika effekter.

Vid samtliga tre typer av strumpor 30, 50 resp. 60 är det även möjligt att genom utnyttjande av ett till den allmänna befolkningen anpassat storlekssystem åstad- komma lämpliga tryckgradienter för olika individer med ett acceptabelt antal olika storlekar. Denna aspekt på uppfinningen är väsentlig för den fysiologiska funk- tionen och kan icke uppnås vid flertalet av tidigare förekommande strumpor för icke sängbundna patienter.

Ovanstående detaljbeskrivning har enbart till ändamål att underlätta förståelsen av uppfinningen och får icke tolkas såsom begränsande för denna. Många modifikationer av de beskrivna strumporna är i stället möjliga inom uppfinningstankens ram.

Claims (2)

21 PATENTKRAV

1. Strumpa för användning av en patient med lindrig vensjukdom i ett ben och innefattande ett skaftparti (32), som är inrättat att täcka en väsentlig del av patientens ben, och ett fotparti (40), k ä n n e t e c k n a d av att skaftpartiet (32) omfattar ett ankelparti (34), som är in- rättat att på patientens ben inom området för ankeln utöva ett komprimerande tryck inom intervallet c:a 27 - c:a 32 millibar, ett vadparti (36), som är inrättat att på pati- entens ben i området för vaden utöva ett komprimerande tryck inom intervallet c:a 16 - cza 19 millibar, samt ett lårparti (38), som är inrättat att på patientens ben inom området för lårets mitt utöva ett komprimerande tryck inom intervallet c:a ll - c:a 15 millibar.

2. Strumpa enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a d av att fotpartiet (40) är inrättat att på foten utöva ett komprimerande tryck inom intervallet cza 17 - cza 22 millibar.