SE506470C2 - Förfarande och anordning för klockåtervinning ur en datasignal - Google Patents

Description

20 25 30 506 470 Det första förfarandet omfattar ett smalt band med faslåst slinga (PLL), krets med en digital fasjämförare som kontinu- erligt uppmäter fasskillnaden mellan den positiva (eller ne- gativa) dataövergàngen och de klockflanker, som alstras av en lokal oscillator. Denna oscillators frekvens justeras för att eliminera fasskillnaden mellan dataövergàngar och klockflan- ^ker. Detta år en dyrbar lösning, eftersom den ofta är svår att realisera med standardiserade diskreta komponenter. Vida- re är flexibiliteten begränsad vid användning av detta förfa- rande, eftersom alla fysiska parametrar såsom frekvens, möns- ter osv. inte kan ändras för att uppfylla andra möjliga öns- kemàl.

Det andra förfarandet för utvinning av tidsinformation om- fattar anbringandet av en Q-tank följt av ett högförstärkande inställningsbart förstärkarsteg. Q-tanken åstadkoms genom en enkel LC-krets, som kontinuerligt stimuleras från. dataflankövergångarna. Om eller genom användning av en SAW-resonator, en LC-resonator används, behövs en speciell induktor för att få ett tillräckligt stort Q-värde för att bibehålla tidsin- formationen under långa sekvenser av "O" eller "l". Detta är en flexiblare lösning, men den har en lägre prestanda än den som beskrivits ovan. Den återvunna klockan skadas exempelvis av jitter, eftersom S/N-förhållandet är mycket lågt vid Q- tankutgàngen, i synnerhet om det använda mönstret har få övergångar.

JP 88-174442 av Masushita et al har en oscillator i ett fritt drifttillstånd för att åstadkomma en tidtagarklocka vid utgången XXX. Uppfinningen skall förhindra uppkomsten av brus och jitter i en periodiskt upprepande utsignal genom att tillhandahålla en självinställande svängning. begärd tidtagarklocka, som baseras på 10 15 20 25 30 35 506 470 SAMANFATTNING Ett problem som denna uppfinning löser är utvinningen av en klocksignal vid hög frekvens.

Ett annat problem som uppfinningen löser år att bevara 'tidsinformationen under långa sekvenser av "O" eller "1".

Uppfinningen löser problemet med klockåtervinning på ett nytt sätt genom att använda en känd effekt som ursprungligen användes för ett annat ändamål. Ändamålet var frekvensmodule- ringsmottagare, system för bärarmodulering och multiplikation och division av en klockfrekvens med ett heltal.

Uppfinningen är ett system för återvinning av datatidtag- ning, dvs. en modul (DTRM) för återvinning av datatídtagning, som baseras på en inmatningslåst oscillator, ILO (injection locked oscillator). Uppfinningen utvinner tidsinformationen från en datasignal med hög bitfrekvens, exempelvis slumpkodad NRZ som kommer från optiska eller elektriska gränssnitt. And- ra datamönster än NRZ kan användas. Systemet för återvinning av tidtagning använder ett inlåsningsfenomen i nämnda ILO.

Tidtagarinformationen utvinns även om dataströmmen omfattar långa sekvenser av bitlogiska "l" eller långa sekvenser av bitlogiska "0", som upprepas. Vid varje dataövergàngshândelse alstrar en nollgenomgångskrets en puls, vilken används för att faslåsa den frekvens som alstras av oscillatorn.

Uppfinningen utgörs av åtminstone två delar; pulsgenera- torkretsen, och den inmatningslàsta oscillatorn. Andra delar som kan användas är klockutvinnarkretsen innefattande nämnda ILO, en faslàsningskrets och en klockslâckningskrets.

En fördel är att DTRM kan utvinna tidsinformation från hö- ga Mbit/s-signaler till en låg kostnad. 10 15 20 25 30 35 506 470 En annan fördel är att nämnda DTRM kan utvinna tidsinfor- mation från höga Mbit/s-signaler vid en hög prestanda.

En annan fördel är att nämnda DTRM kan konstrueras till att ha mycket små mått.

Ytterligare en annan fördel är att nämnda DTRM är lätt an- passningsbar till olika bithastighetsoperationer_ Uppfinningen beskrivs nu vidare med hjälp av den detalje- rade beskrivningen av föredragna utföringsformer och bifogade ritningar.

FIGURBESKRIVNING Fig. 1 visar ett blockschema av en modul för återvinning av datatidtagning, DTRM.

Fig. 2 visar en pulsgeneratorkrets (PG).

Fig. 3 visar en klockutvinningskrets (CE).

Fig. 4 visar en faslåsningskrets (PA).

Fig. 5 visar en klocksläckningskrets (CK).

Fig. 6a visar ett blockschema för en ILO.

Fig. 6b visar arbetsprincipen för ILO.

Fig. 7 visar ett tidsrelaterande flödesschema för en in- kommande datasignal som går in i nämnda DTRM, som producerar faslást data och återvunna klocksignaler.

Fig. 8 visar ett signalschema över olika signaler i DTRM.

Fig. 9 visar en alternativ utföringsform av DTRM. 10 15 20 25 30 35 50-6 470 FÖREDRAGNA UTFöRINGsFoRMER En mer detaljerad beskrivning av uppfinningen presenteras härmed: Uppfinningen hänför sig till_en krets för klockåtervinning för telekommunikationsutrustning. Kretsen kan användas hos andra tillämpningar, där klockåtervinningen behövs för över- föringslänkar för höga hastigheter.

En kort beskrivning av ritningarna presenteras här.

Fig. 1 visar ett blockschema av en modul för återvinning av datatidtagning 100, DTRM. De fyra blocken innefattar; en klockutvinningskrets 102, CE, dvs. en pulsstyrd oscillator- krets (PCO), en faslåsningskrets 104, PA, en pulsgenerator- krets 106, PG, block är förbundna med varandra via fysiska länkar. Modulen och en klockslåckningskrets 108, CK. Dessa 100 för återvinning av datatidtagning har två inkommande da- talänkar; den första inkommande länken är en inkommande data- länk 110, som bär på inkommande data, förbunden till en in- kommande datalänkingång 124, länken är en aktiverings/inaktiveringslänk 114, som bär på en och där den andra inkommande extern klocksignal för inaktivering, som är kopplad till en inkommande klockinaktiveringsingâng 160. DTRM 100 har också tre utgående länkar; den första utgående länken är en utgåen- de datalänk 122, som bär faslåst data, förbunden till en ut- gående datalänkutgàng 126, den andra utgående länken är en utgående klocklänk 120, som bär en första återvunnen klocka, förbunden till en utgående klocklänkutgáng 128, och den tred- je utgående länken är en förlust av en signallänk 156, som bär en dataförlustsignal, förbunden till en förlust av sig- nalutgång 158.

Pulsgeneratorn 106 har en inkommande länk, som är den in- kommande datalänken 110, förbunden till en inkommande data- 10 15 20 25 30 35 506 470 länkingång 130 via den inkommande datalänkingången 124 hos DTRM 100. Pulsgeneratorn 106 har också två utgående länkar; den första utgående länken är en pulslänk 116, som bär pul- ser, förbunden mellan en pulslänkutgång 132 och en pulslän- kingång 136 hos klockutvinnaren 102, där den andra utgående länken är en datalänk 112, som bär data, förbunden till en datalänkutgång 134 och till en datalânkingång 152 hos klocks- lâckaren 108. Datalänken 112 är också förbunden till en data- länkingång 148 hos faslàsaren 104.

Klockutvinnaren 102 har två inkommande länkar; den första inkommande länken är en aktiverings/inaktiveringslänk 114 förbunden till en länkingång 138 för aktivering/inaktivering via den inkommande klockingången 160 för inaktivering hos DTRM 100, och den andra länken är den pulslänk 116, förbunden till pulslänkingången 136. Klockutvinnaren 102 har som är också två utgående länkar; den första utgående länken är en återvunnen klocklänk 118, som bär en andra återvunnen klocka, vilken kan inverteras till den första återvunna klockan på klocklänken 120, klocklänkutgång 142 och en klocklänkingång 144 hos faslàsaren den utgående som är förbunden till en 104, och den andra utgående länken är den utgående klocklän- ken 120 som är förbunden mellan en utgående klocklänkutgång. 140 och den utgående klocklänkutgángen 128 hos DTRM 100.

Faslåsaren 104 har två inkommande länkar; den första in- kommande länken är den återvunna klocklänken 118 förbunden till klocklänkingången 144, och den andra inkommande länken är datalänken 112 förbunden till datalänkingången 148. Faslå- saren 104 har en utgående länk som utgörs av den utgående da- talänken 122 förbunden. mellan en faslåsningsutgång 150 och den utgående datalänkutgången 126 hos DTRM 100.

Klocksläckaren 108 har en inkommande länk som är datalän- ken 112. Kretsen har också en utgående länk som är förlusten av signallänken 156 förbunden mellan en förlust av signalut- gången 154 och förlusten av signalutgången 158 hos DTRM 100. 10 15 20 25 30 35 506 470 En mer detaljerad beskrivning av varje block hos modulen 100 för återvinning av datasynkronisering, DTRM, beskrivs i följande stycken. Endast komponenter som spelar en signifi- kant roll i varje krets visas. Denna utföringsform arbetar med en differentiel dataingång och utgàngslänkar. Den inkom- -mande datalânken 110, datalânken 112 och den utgående data- länken 122 är i själva verket två länkar som har en ordinär och en differentiell länk. Uppfinningen kräver inte detta, men det används i denna lösning.

I fig. 2 tar pulsgeneratorkretsen 106 emot inkommande data på den inkommande datalânken 110, som är förbunden till den inkommande datalänkingángen 130 via den inkommande datalân- kingángen 124 hos DTRM 100. Pulsgeneratorn 106 sänder pulser- na på pulslänken 116, som är förbunden mellan pulslänkutgàng- en 132 och pulslânkingången 136 hos klockutvinnaren 102.

Pulsgeneratorn 106 innefattar två delar: en nollgenomgångs- krets 200 och en differentiell linjedelare 202. Den differen- tiella linjedelaren 202 tar emot nämnda inkommande data, pà den inkommande datalânken 110 till nollgenomgångskretsen 200.

Den sänder ut pulserna på pulslänken 116. Den differentiella linjedelaren 202 sänder också ut det data, som är lika med nämnda inkommande data på datalânken 112, som är förbunden mellan datalänkutgàngen 134 och datalänkingången 152 hos klockslåckaren 108. Datalänken 112 âr också förbunden till datalänkingången 148 hos faslåsaren 104.

I fig. 3 tar klockutvinnarkretsen 102 emot pulser på pulslänken 116 förbunden mellan en. pulslänkingång 136 och pulslänkutgången 132 hos pulsgeneratorn 106. Klockutvinnaren 102 innefattar också en inmatningslåst oscillator (ILO) 306 (injection locked oscillator), som har en oscillatoringång 308 och en oscillatorutgång 304. Pulslänken 116 är förbunden till oscillatoringången 308 via pulslânkingången 136. En klockutvinnarbuffert 300 har två återvunnen klocklänk 302 förbunden till en första buffertin- ingángslänkar; först en 10 15 20 25 30 35 506 470 gång, som är en buffertingång 312, och oscillatorutgången 304 hos ILO 306, och en andra, aktiverings/inaktiveringslänk 114 förbunden till klockutvinnarbufferten 300 via en andra buf- buffertingång 310, och Valfritt kan rings/inaktiveringslänken 114 förbindas externt till förlus- fertingång, som är en aktive- rings/inaktiveringsingången 138. aktive- ten av datasignallänken 156 för att inaktivera klockan i det fall då inget data finns på den inkommande datalänken 110, se fig. 1. först den utgående länken som är den återvunna klocklänken Klockutvinnarbufferten 300 har två utgående länkar; 118 förbunden till en första utgående buffertutgàng 314 via klocklänkutgången 142, och en andra utgående buffertutgáng, som är den utgående klocklänken 120 förbunden till en andra utgående buffertutgàng 316 via den utgående klocklänkutgången 140.

ILO 306 är en oscillator med en jordad bas av Colpitt kon- struktion, Q1, exempelvis en BFR92-transistor. Transistorns Ql förspänningspunkt fixeras genom användning av tre motstånd R1, R2 och R3. Motstånden Rl och R2 bestämmer basspännings- polariseringen och nwtståndet R3 bestämmer motståndets kol- lektorströmm. En avkopplingskondensator C2 ("decoupling capa- citor") är direkt förbunden mellan transistorns Q1 bas och jorden för att åstadkomma en dynamisk jordbaskonstruktion.

Det passiva nät, som är förbundet mellan kollektorn hos tran- sistorn Q1 och den positiva spänningsförsörjningen, bestämmer alla dynamiska egenskaper av denna typ av konstruktion som kallas "jordad bas Colpitts oscillator". I synnerhet bestäm- mer kondensatorer C3, C4, C5 och induktansen L1 den naturliga frekvensen för oscillatorn 306, och motståndet R4 används för att fixera transistorns dynamiska förstärkning och också höja ILO:s 306 låsbandbredd. Mottagarvektorn Xr (reaction vector) bestäms av värdena för de två kondensatorerna C3 och C4. Den insända vektorn Xt (injection vector) är direkt förbunden till transistorns emitterstift genom användning av en avkopp- lingskondensator C1. De dynamiska stabiliseringsparametrarna för ILO 306 är också beroende av transistortypen och av den 10 15 20 25 30 35 506 470 elektriska kopplingen hos ILO:s in- och utgångar. Dessa opti- meras för att undvika frekvensdrift i hela temperaturdriftom- rådet. som får data från pulsgeneratorn 106 på datalânken 112 som är förbunden mellan Fig. 4 visar faslåsningskretsen 104 datalänkingången 148 hos faslåsaren 104 och datalänkutgången 134 till pulsgeneratorn 106. Faslåsaren 104 tar också emot den andra återvunna klockan från klockutvinnaren 102, som är förbunden mellan klocklänkutgången 142 hos klockutvinnaren 102 och klocklänkingången 144 hos faslåsaren 104. Faslåsaren 104 avger faslåst data från faslåsningsutgången. 150 på. den utgående datalânken 122, som är förbunden till den utgående datalänkutgången 126 hos DTRM 100.

En D-flip-flop-krets 400 har tvâ ingångar; en första in- gång 402 är förbunden till datalânken 112 via datalänkingång- en 148 hos faslåsaren 106, och en andra ingång 404 förbunden till den återvunna klocklänken 118 via klocklânkingången 144 hos faslåsaren 106. Nämnda flip-flop 400 har en utgång 406 förbunden till den utgående datalânken 122 via faslåsningsut- gången 150 hos faslåsaren 106.

I fig. 5 visas att klocksläckningskretsen 108 tar emot da- ta fràn datalânken 112 förbunden mellan datalânkingången 152 hos klocksläckaren 108 och datalänkutgången 134 hos pulsgene- ratorn 106. Klocksläckaren 108 sänder ut dataförlustsignalen på förlusten av datalânken 156 som är förbunden till förlus- ten av signalutgången 154 hos klocksläckaren 108 och förlus- ten av signalutgången 158 hos DTRM 100. Klocksläckaren 108 har tre block; en maxvärdesdetektor (PD) 500, en spännings- jämförare (VC) 502 och en spänningsreferens (VR) 504. Dessa block (500-504) är förbundna till varandra genom fysiska län- kar. Nâmnda data kommer in från datalânken 112 som är förbun- den till maxvärdesdetektorn 500. Denna är i sin tur förbunden till spänningsjämföraren 502. VC 502 är i sin tur förbunden till förlusten av datalânken 156 via förlusten av signalut- 10 15 20 25 30 35 506 470 10 gången 154. Spänningsreferensen 504 är förbunden till spän- ningsjämföraren 502.

Fig. 6a visar ett blockschema av en inmatningslást oscil- lator 306. 116 bärande pulserna, en insänd signal ät 622 (injection sig- ILO 306 har en inkommande länk som är pulslänken nal), förbunden mellan oscillatoringángen 308 hos ILO 306 och ILO 306 har en utgående länk som är en återvunnen klocklänk 302 bärande en en adderarnodingàng 602 hos en adderarnod 318. tredje återvunnen klocka, en utgångsvektorsignal än 626, för- bunden mellan oscillatorutgángen 304 hos ILO 306 och en se- lektiv förstärkarutgàng 608 vid en selektiv förstärkare 612.

En adderarnodlänk 620 bärande en resultantsignal ši 624 för- bunden mellan en adderarnodutgàng 604 hos adderarnoden 318 och en selektiv förstärkaringàng 632 hos den selektiva för- Vidare är den återvunna klocklänken 302 för- Följakt- ligen är signalen pá den återvunna klocklänken 302, den åter- stârkaren 612. bunden till en dâmparingáng 618 hos en dämpare 614. vunna klocklänken 118 och den utgående klocklänken 120 samma 1 och fig. 3. mottagarsignal är 628 är förbunden mellan en dämparutgáng 630 signal, se fig. En dämparlänk 618 bärande en hos dämparen 614 och en adderarnodingàng 606 hos adderarnoden 318.

Fig. 6b visar ett vektorschema 600 av signalerna, den sän- da signalen št 622, mottagarsignalen är 628 och resultantsig- nalen ši 624 och deras inbördes förhållande.

Fig. 7 visar ett tidsrelaterat diagram över förfarandet för utvinning och låsning av en klocksignal och data från en kombinerad klock- och datasignal, det inkommande datat 802.

Klockàtervinningsförfarandet börjar med ett pulsgenera- "DATA" 702 emot. alstrar 704 pulsgeneratorkretsen 106 pulserna. Vidare delar torsteg 700. Sedan tas inkommande Därefter 706 pulsgeneratorn 106 det inkommande datat. Därefter matas "pulserna" 708 till ett klockutvinnarsteg 714 följt av för- 10 15 20 25 30 35 506 470 ll delning av "datat" 710 till ett faslåsningssteg 742 och ett Såsom ett pulsgeneratorsteget 712 till 700, sonx är lika med blocket 712. klocksläckningssteg 754. sista steg återvänder Klockutvinnarsteget 714 har tre olika sekvenser. Den förs- ta sekvensen är en klockåtervinningssekvens, som börjar med att ta emot "pulser“ 716 från pulsgeneratorsteget 700. Sedan återvinner 718 klockutvinnarsteget 700 tidsinformation i ILO 306 med hjälp av pulserna. Därefter matas den andra återvunna "klockan" 720 till "klockan" 746 hos faslåsningssteget 742 och den första återställda "KLOCKAN" 722 matas till den utgå- ende klocklänken 120. Såsom ett klockutvinnarsteget 724 till blocket 714 blocket 724. Den andra sekvensen som är en urkopplingsklock- sista steg återvänder som är lika med sekvens som börjar med klockutvinnarsteget 714 kan också ta emot den externa klockinaktiveringssignalen "FRÅN" 726 på ak- tiverings/inaktiveringslänken 114. Därefter stänger klockut- vinnaren 102 av 728 en kiockutvinnarbuffert 300 och slutar sända 730 den första och andra återvunna klockan. Såsom ett sista steg återvänder klockutvinnarsteget 732 till blocket 714 som är lika med blocket 732. Den tredje klocksekvensen är en klocksekvens för påslagning, som börjar med att det på- slagna klockutvinnarsteget också tar emot den externa klock- inaktiveringssignalen "TILL" ingslänken 114. Klockutvinnaren 102 slår på 736 klockutvin- 734 på aktiverings/inaktiver- narbufferten 300 och börjar sända 738 den första och andra återvunna klockan. Såsom ett sista steg återvänder klockut- vinnarsteget 738 till blocket 714 som är lika med blocket 738.

Faslàsningssteget 742 tar emot "data" 744 från pulsgenera- torsteget 700 och tar också emot en andra återställd "klocka" 746 från "klockan" 720 hos klockutvinnarsteget 714. Sedan lå- ses dessa två signaler, "låsning" 748 ("alignment"). Därefter sänds faslåst "DATA" 750 ut på den utgående datalänken 122. 10 15 20 25 30 35 506 4710 12 Såsom ett sista steg återvänder faslåsningssteget 752 till blocket 742, som är lika med blocket 752.

Klocksläckningssteget 754 tar emot "data" 756 från pulsge- neratorsteget 700. Därefter sänds en fråga om där finns några "data?" 758. Om svaret är JA i 758 sänds 760 dataförlustsig- nalen PÅ på förlusten av signallänken 156. Om svaret är NEJ på blocket 758 utlåses ett "larm" 762. Därefter sänds 764 da- taförlustsignalen FRÅN på förlusten av signallänken 156. Så- som ett första steg från blocken 760 och 764 återvänder detta steg till klocksläckningssteget 766, som är lika med 754.

Fig. 8 visar ett signalschema över olika signaler vid oli- ka tidpunkter i DTRM 100. Detta är ett exempel på hur signa- ler kan uppträda i DTRM 100. Först visar en tidsstyrare 800 signaler vid olika tidsintervall. Inkommande data 802 på den inkommande datalänken 110 kan. ha följande datamönster. Ett tidsintervall bestäms såsom ndttpunkten uællan den positiva flanken och den negativa flanken på en logisk "1", eller tvärton1 för en logisk "O". Negativa. pulser 804 som kommer från pulsgeneratorn 106 på pulslänken 116 alstras vid varje tidsintervall vid 'varje dataövergång till logiknivå "1" av Data 806 bärs på datalänken 112.

"TILL" aktiverings/inaktiveringslänken 114. nollgenomgångskretsen 200.

Initialt är en extern klockinaktiveringssignal 808 dvs, logiknivå 1, på Detta innebär att den första återvunna klockan 814 bärs på den utgående låslänken 120. ringssignalen 108 är "FRÅN", exempelvis logiknivå 0, bärs den Om den externa klockinaktive- första återvunna klockan 814 inte längre på den utgående lå- slänken 120. 810 inte längre på den återvunna klocklänken 118 och inget faslåst data datalänken 122.

TILL/FRÅN kan antingen vara logiknivåer "1"/"O" eller logik- "O"/"1". 808 är "TILL" är klockutvinnaren 102 redan låst med pulserna I det fallet bärs den andra återvunna klockan uppträder på den utgående nivåer När den externa klockinaktiveringssignalen 804 som sänds till klockutvinnaren 102 från pulsgeneratorn 106 genom pulslänken 116. Så faslåsaren 106 kan om-låsa nämn- 10 15 20 25 30 35 506 470 13 da data när den första positiva andra återvunna klockflanken är närvarande på den återvunna klocklänken 118. Nämnda data 806 som kommer på datalänken 112 fördröjs med en faktor up.

Faslàst data 812 bärs på den utgående datalänken 122. Den andra återvunna klockan 810, som används för omsampling av nämnda data 806, kan inverteras i förhållande till den första återvunna 'klockan 814 på den utgående datalänken 120. 't är fördröjningstiden mellan den ursprungliga bitnärvaron vid den inkommande datalänken 110 och den stigande klockflanken hos den utgående klocklänken 120, vilken är relaterad till samma bit, som indikerades tidigare.

DETALJERAD BESKRIVNING AV DTRM Följande utgör en detaljerad beskrivning av DTRM, som är en hybrid SIL-krets, som kan ha följande mått: (41,2 x 10,6 x 0,6 mm). Ett impedansstyrt PCB (tryckt kretskort) .med fyra skikt har använts och alla komponenterna är anordnade på de två yttre skikten. En yttre metallskärm har använts för att förhindra elektromagnetisk strålning. Den är virtuellt för- bunden till jord genom användning av en avkopplingskondensa- tor .

Uppfinningen har utvecklats för två driftsfrekvenser för klockåtervinning, 184.320 MHz och 155.520 MHz. Den kan använ- das för att utvinna klockan från NRZ slumpkodat data vid oli- ka bithastigheter från 10 Mbit/s upp till 500 Mbit/s. DTRM 100 har konstruerats för USM-gränssnitt för att utvinna tidsinformation från en seriell datalänk, som kodats korrekt.

DTRM kan utvinna klockinformation för åtminstone en dataöver- gång för varje grupp om 24 bitar. Genom att använda ett annat värde hos en variabel induktor kan DTRM 100 också användas för att utvinna tidsinformation från den korrekt kodade seri- ella datalänken vid 155.520 MHz för att ha åtminstone en da- taöverföring för varje grupp om 24 bitar. 10 15 20 25 30 35 506 470 14 Data- och klock-in/ut-gränssnitten utgörs av differentiel emitterkopplad logik (ECL) gic"). I fallet med positiv spänningstillförsel används dif- (PECL). Ingángsgräns- snittet kan vara seriellt eller parallellt. I PECL-tillstànd får utgångsgränssnitten inte kortslutas direkt till jord, för ("differential emitter coupled lo- ferentiell pseudoemitterkopplad logik då kan utgängarnas styrrutiner skadas.

Pulsernas polaritet är en av de viktigaste parametrarna I syfte att respektera datainställningen och hålltiden används negativa eftersom den bestämmer klockflankspolariteten. pulser hos denna utföringsform, men positiva pulser kan också användas.

Pulsgeneratorkretsen 106, fig. 2, realiseras av nämnda ECL ett fall av två kortsluts den differentiella utgången. Vid varje dataöver- differentiell linjedelaranordning 202. I gàngshändelse alstrar nollgenomgàngskretsen 200 en puls som matas in i ILO 306 för att faslása en klocksignal, den första återvunna klockan 814 och den andra återvunna klockan 810.

Pulsegenskaperna beror på reaktionstiderna (reaction times) hos ECL differentiell linjedelare 202. I detta fall bildas och falltider, kretskonstruktionen och för att reducera effektförbrukningen, pulsvàgen pá samma stig- för att förenkla men för att öka den aktuella klockutvinnarprestandan hos den- na tillämpning rekommenderas en annan typ av vàgform. Denna vågform skall ha en stigtid, som är långsammare än det aktu- ella valet i syfte att öka den låsta fasen hos ILO 306 och öka den lästa bandbredden. styra faslâsningskretsen 104.

Datalänken 112 används för att Klockutvinnaren 102, i fig. 3, använder den inmatningslàs- ta oscillatorkretsen 306, ILO, för att utvinna tidsinforma- tion. ILO 306 àstadkoms endast med en oscillator som matas med en puls vid varje dataövergàngshândelse. Pulserna 804 alstras vid varje dataövergàng och synkroniserar den fyr- kantstvágform, som àstadkoms av oscillatorn. Pulspolariteten 10 15 20 25 30 35 506 470 15 bestämmer làsfasen för ILO 306. Denna utföringsform använder de negativa pulserna 804 för att synkronisera datats negativa flanker med klockans negativa flanker. Datainformationen om- inställning och hålltid.

Oscillatorn är en jordad bas-Colpitts-konstruktion, som rea- samplas för att alstra korrekt liseras med en transistor Q1, exempelvis en BFR92, som matas med spänning av en spânningsregulator (3,6 V), ej visad, för att undvika frekvensdrift. Pulserna 804 matas direkt till ad- derarnoden 318 via emittern hos transistorn Q1 genom att an- Under kalibre- ring av .Oscillatorn skall den centrala frekvensen justeras vända avkopplingskondensatorn C1, se fig. 3. verkande på en högpresterande variabel induktor, som realise- ras på klockutvinnaren 102 genom att använda ett datamönster som simulerar det värsta fallet för klockátervinningsopera- tionen. Oscillatorutgàngen 304 buffras 300 av en ECL linje- mottagar-styrare ("ECL line klockutvinnarbuffert 300, för att automatiskt styra en normal klockcykel. receiver-driver"), exempelvis Faslåsningskretsen 104, i fig. 4, åstadkommer da- ta/klockfaslàsning för att få den. negativa andra återvunna klockan 810 och data 806 flankerna i ett korrekt fasförhàl- lande. ECL differentiell D-flip-flop- anordning som tar emot data 806 informationen pà datalänken Detta görs av en 112, som kommer fràn pulsgeneratorn 106 och den andra åter- vunna klockan 810 på den återvunna klocklânken 118, som kom- mer från klockutvinnaren 102.

Klocksläckningskretsen 108, fig. 5, kan avge ett larm när den inte tar emot nämnda data 806 på datalänken 112. Detta åstadkoms med uæxwärdesdetektorn 500 som är förbunden till spänningsjâmföraren 502 som har ett öppet kollektorutgångs- steg. Om förlusten av datalänken 156 är förbunden till akti- verings/inaktiveringslänken 114 kan klocksläckaren 108 koppla "FRÅN" klockutvinnarbufferten 300, se fig. 3, när datainfor- mationen 806 saknas på datalänken 112. Klocksläckningskretsen 108 kan också användas såsom en förlust av datalarm. Förbin- 10 15 20 25 30 35 506 470 16 delsen till klockutvinnarbufferten 300 är extern, så den kan avlägsnas onn klockutvinnaren 102 måste lämnas i ett fritt drifttillstánd. I detta fall mäste ingslänken 114, se fig. 1, vara förbunden till negativ spän- aktiverings/inaktiver- ning. Klocksläckningskretsen 108 kan också användas såsom förlusten av signallarmgeneratorn. Klocksläckaren 108 kan slå "TILL" klockutvinnarbufferten 300 när nämnda inkommande data 802 är närvarande. Klockutvinnarbufferten 300 kan kopplas "TILL" och "FRÅN" även om aktiverings/inaktiveringslänken 114 inte är förbunden till förlusten av datalänken 156 utan för- bunden till någon annan extern enhet som inte visas i denna utföringsform.

Svängningsförhällandena i ILO 306, i fig. 6a, vid utvin- ning av klocksignal beskrivs av följande två formler: laßlzl, ä B lll O Den första formeln visar förhållandet mellan den selektiva förstârkarens förstärkning 612, och dämparen 614 hos motta- garnätet. Den andra formeln visar det fasförhàllande som be- hövs för att starta ILO 306 svängningen. I detta läge kan ILO 306 betraktas som en fritt driven oscillator och dess fre- kvens beror endast på de fysiska parametrarna hos den selek- tiva förstärkaren 612 och den skall ställas in genom att pà- verka den variabla induktorn Ll, fig. 3. För att åstadkomma den inmatningslàsta effekten ("injection locked effect") be- hövs adderarnoden 318. Den omfattar en analog mixer som an- vänds för att mixa de synkroniserade pulserna hos den sända signalen ät 622 med en mottagarsignal är 628 hos oscillatorn.

Dessa formler fås från överföringsfunktionen hos denna konstruktion: Q! u E ___ _ Éí ; ß = == -+ Xu = a Xi ; Xr = ß Xu lO 15 20 25 30 506 470 __ __ __ __ 'X- _ ___ _ _ men Xt = Xi - Xr och Ar = Éå -+ Ar = a Xi/(Xi - Xr) så ïnäxí/(ïi -äššcïfi š/u-šïš) <1) äš=o,laß|zi <2) där Är är en funktion av ILO 306. Villkoret (1) är tillämp- bart endast om |aß| betraktas hos överföringsfunktionen (1). Där finns tre möjli- |aß|1. Villkoret |aß|=1 kallas också Barkhausen-villkoret och motsvarar den stabila gränsen. ga villkor: Över denna gräns (|aß|>l) börjar ILO 306 svänga med en sväng- ningsperiod som tillfredsställer villkoret hos (2).

I fig. 6b visas vektordiagrammet 600 hos svängningsvillko- ret för de tvá ingángssignalerna i adderarnoden 318. Pulspo- lariteten bestämmer oscillatorns låsta fas. I detta fall mås- te den korrekta faslàsningen återupprättas mellan nämnda data och den andra återvunna klockan vid utgångstiden. Hos denna utföringsform används de negativa pulserna 804 för att syn- kronisera datats negativa flanker med klockans negativa flan- ker. Mottagarsignalen är 628 (reaction signal) är en cyklisk vektor* med samma fas soul hos utgångsvektorsignalen. än 626, fig. 6a. Om en annan mottagarvektor matas in i adderarnoden 318 inträffar situationen i fig. 6b. Mottagarsignalen är 628 representeras av en roterande vektor och den har en rota- tionsperiod T1 som är inversen till den frekvens som alstras av oscillatorn. Resultantsignalen ši 624 beror på amplituden och fasparametrarna hos de två andra, mottagarsignalen är 628 och den sända signalen ät 622.

I blockschemat för en oscillator uppträder vanligtvis inte den sända signalen ät 622, eftersom svängningen kan börja 10 15 20 25 30 35 506 470 18 utan denna. Adderarnoden 318 uppträder inte heller, eftersom mottagarsignalen ä 628 och resultantsignalen X_i 624 är samma parameter. Denna uppfinnings syfte är att låsa oscillatorn med de pulser 804, som alstras vid varje dataövergång, genom att använda adderarnoden 318 för att göra en vektorsumma av mottagarsignalen fr 628 med pulserna 804, där den sända sig- nalen š 622 matas genom pulslänken 116.

Om den sända signalen ft 622 matas vid adderarnoden 318 får vi det läge som visas i fig. 6b. Resultantsignalen X_i 624 påverkas av ett momentant fashopp och dess amplitud ändras också. Om den sända signalen it 622 utgörs av pulserna 804, som har en period T, omkring en multipel m av den naturliga perioden Tl för oscillatorn och om dessa pulsers amplitud kan jämföras med amplituden för mottagarsignalen är 628, faslåses oscillatorn till Tfperioden. Den sända signalen X_t 622 kan utgöras av nämnda inkommande data 802 och låser fasen på sam- ma sätt som pulserna 804.

Om |š| > IÉI, påverkas resultantsignalen E. 624 mer av den mottagna signalens X_r 628 parametrar. Detta innebär också att den sända signalen š 622 inte åstadkommer relevanta effekter på den utgående vektorsignalen ä: 626, så att den endast kan orsaka jitter vid oscillatorns utgång om den sända signalens ä 622 frekvens och oscillatorns normalfrekvens är olika.

Detta innebär att den låsande bandbredden hos ILO 306 är be- roende av storleken [E] hos den sända signalen X_t 622. Ju större den sända signalen ät 622 är, desto större blir den låsande bandbredden.

Om vektorn |š| = IÉI, har båda dessa komponenter samma ef- fekt på resultantsignalen E 624. Om den sända signalen š 622 och mottagarsignalen är 628 har samma frekvens och om de- ras vektorsumma alstrar resultantsignalen fi 624 med till- räcklig energi, återupprättas svängningsvillkoret. Detta gäl- ler även om oscillatorns normalfrekvens och om den sända sig- nalens ät 622 frekvens är nästan men inte exakt densamma, ef- 10 15 20 25 30 35 506 470 19 tersom ILO 306 är áterkopplad, följaktligen beror mottagar- signalen är 628 också på den sända signalen ät 622. Om den sända signalens ät 622 frekvens ryms inom förstärkarens band- bredd följer resultantsignalen ši 624 den sända signalen if 622 och svängningsperioden läses den sända signalens ät 622 frekvens.

Om den sända signalen ät 622 stängs av under en tidsrymd om mer än en period, förblir oscillatorn aktiv, eftersom svängningen garanteras av mottagarsignalen är 628. Under des- sa perioder ökar fasskillnaden mellan mottagarsignalen är 628 och den uteblivna sända signalen ät 622, men när den sända signalen ät 622 slås på pà nytt, pâverkas resultantsignalen ii 624 av ett fashopp. Det tidigare låsta läget återuppstår, förutsatt att fashoppet inte är så stort att det alstras in- termodulationsprodukter, som är fördelade över förstârkarens bandbredd. Samma situation kan fås om den sända signalen it 622 är en momentan vektorpuls, som ibland matas in i adderar- nodens ingång 602, men dess storlek måste vara större än den mottagna signalen är 628 Hšt|:>|šrD, se fig. 6b, för att alstra en relevant övertonsprodukt, som ryms i förstärkarens bandbredd. signal som inte är relaterad till någon av de tvâ vektorerna.

Om detta inträffar kan oscillatorn generera en Frekvensernas gränser för faslàsning beror på amplituderna hos den sända signalen it 622 och mottagarsignalen är 628, på och på Q-faktorn hos LC- resonatorn, se fig. 3, som är realiserad i oscillatorn. Frek- frekvensförhàllandet mellan dem, vensförhållandet mellan mottagarsignalen är 628 och den sända signalen ät 622 måste vara ett heltal, och det kan vara en tidsvariabel. Dataövergángarna är också tidsvariabler, så dessa kan synkronisera oscillatorn.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖRFARANDET Förfarandet för användning av denna typ av krets beskrivs nu. Yttre inkommande signaler är oberoende av varandra och 10 15 20 25 30 35 506 470 20 kan inkomma när som helst och inre signaler kan när som helst tas emot oberoende av varandra. Denna utföringsform behöver ett klockutvinnarsteg 714. Om så önskas kan pulsgeneratorste- get 700, faslåsningssteget 742 och klockslâckningssteget 754 användas.

Förfarandet för klockàtervinning börjar med pulsgenera- torsteget 700, se fig. 7. Nämnda inkommande data 802 tas emot 702 på den inkommande datalänken 110 till pulsgeneratorn 106 via den inkommande datalänkingången 130 hos pulsgeneratorn 106. Sedan, alstrar 704 nollgenomgångskretsen 200 den negativa pulsen 804. Vidare in- vid varje dataövergångshändelse, delar 706 den differentiella linjedelaren 202 nämnda inkom- mande data 802 i nämnda data 806 och pulserna 804. Därefter matar 708 pulsgeneratorsteget 700 pulserna 804 till klockut- vinnaren 102 på pulslänken 116. Ytterligare steg 700 matar 710 också nämnda data 806 på datalänken 112 till faslåsaren 104. Pulsgeneratorn 106 kan också mata 710 nämnda data 806 på datalänken 112 till klocksläckningskretsen 108.

Hos klockutvinnarsteget 714 börjar klockàtervinnings- sekvensen med att ta emot 716 de negativa pulserna 804 från àterut- vinner 718 tidsinformation från de pulser 804, som alstrades 6a-b. klockåtervinningssekvensen den andra återvunna klockan 810 pulsgeneratorsteget 700. Klockåtervinningssekvensen av pulsgeneratorn 106, se fig. Därefter matar 720 till faslásningssteget 742. Klockutvinnaren 102 matar 722 också den första återvunna klockan 814 till den utgående klocklänken 120.

Klockutvinnarsteget 714 kan föreligga i ett inaktivt till- stånd eller i ett normaltillstånd. Om förlusten av signallän- ken 156 och aktiverings/inaktiveringslänken 114 är förbundna till varandra resulterar detta i att en extern inaktiverande klocksignal 808 och dataförlustsignalen är lika. 10 15 20 25 30 35 506 470 21 Det inaktiva tillståndet är lika med urkopplingssekvensen hos klockutvinnarsteget 714. I fallet med ett externt larm, kan klocksläck- ningsbufferten 300 inaktiveras när den tar emot 726 den ex- exempelvis från klocksläckningssteget 754, terna klockinaktiveringssignalen 808 FRÅN på den externa ak- Detta slår ifrån klock- sekvensen och kopplar FRÅN klockutvinnarbufferten 300 till det inaktiva tillståndet. klockutvinnarbufferten 300 och. slår' från 730 sändningen av tiverings/inaktiveringslänken 114.

Denna sekvens stänger 728 också den första återvunna klockan 814 till den utgående klocklän- ken 120 och till den andra återvunna klockan 810 till faslås- klock- ningssteget 742. Därefter återgår den urkopplande sekvensen till klockutvinnarsteget 714.

Normaltíllståndet år lika med att slå på klocksekvensen i klockutvinnarsteget 714. I det fall då larmet slås från kan klocksläckningssteget 754 sätta klockutvinnarbufferten 300 tillbaka till normaltillståndet. Detta utförs vid mottagandet 734 av' den externa. klockinaktiveringssignalen 808 TILL, på den. externa aktiverings/inaktiveringslänken 114. Detta slår på klocksekvensen och öppnar klockutvinnarbufferten 300 till normaltillståndet. Den andra återvunna. klockan 810 slås på 736 genom öppning av klockutvinnarbufferten 300. Denna se- kvens kan också slå på 738 sändningen av den första återvunna klockan 814 till den utgående klocklånken 120 och den andra återvunna klockan 810 till faslåsningssteget 742. Därefter återgår påkopplingen av klocksekvensen till klockutvinnarste- get 714.

Faslåsningssteget 742 tar emot 744 nämnda nämnda data 806 från pulsgeneratorsteget 700 och tar emot 746 den andra åter- vunna klockan 810 från klockutvinnarsteget 714. Sedan låses 748 dessa två signaler. När läsningen har utförts sänds 750 nämnda faslåsta data 812 på den utgående datalänken 122.

Följt av faslåsningssteget 752, som är lika med blocket 742. 10 15 20 25 30 35 506 470 22 Klocksläckningssteget 754 är inte nödvändigt för uppfin- ningen men är användbart såsom en larmkonstruktion när nämnda Detta steg 754 tar emot 756 nämnda data 806 från pulsgeneratorsteget 700. Sedan följer en inkommande data 802 inte finns. fråga om där förekommer några "data?" 758. Om svaret är JA i 758 sänds 760 den externa klockans inaktiveringssignal TILL.

Om svaret är NEJ i kflocket 758 sänds 762 ett larm. sänds 764 den externa klockinaktiveringssignalen FRÅN.

Vidare Från blocken 760 och 764 avslutas detta steg med klocksläcknings- steget 760, som är lika med blocket 754.

ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORMER I fig. 9 visas ett alternativt tidátervinningssystem 900 som innefattar pulsgeneratorkretsen 106 och den inmatnings- làsta oscillatorn 306. Den inkommande datalänken 110 är för- bunden till pulsgeneratorkretsen 106. Denna krets behöver en- dast förbindas till pulslänken 116. Pulslänken 116 är förbun- den till den inmatningslàsta oscillatorn 306 vid oscilla- toringången 308. Den återvunna klocklänken 302 är förbunden mellan den inmatningslàsta oscillatorn 306 vid oscillatorut- gången 304 och den utgående klocklänkutgången 128. Den åter- vunna klocklänken 302 är lika med den utgående klocklänken 120, se fig. 1.

Ett alternativt innebära att klockutvinnarkretsen 102 installeras i stället för den inmat- tidàtervinningssystem kan ningslàsta oscillatorn 306. Pulslänken 116 och den återvunna klocklänken 118 är förbundna på samma sätt som i fig. 1.

Ett alternativt tidsåtervinningssystem behöver inte ha klockutvinnarbufferten 300 i klockutvinnarkretsen. Följaktli- gen behöver det alternativa systemet inte vara försett med aktiverings/inaktiveringslänken 114, den utgående datalänken 120 och inre externa förbindelser tillhörande dessa länkar. 10 15 20 25 30 506 470 23 Den alternativa utföringsformen ligger i samma område från precis den pulsgeneratorkrets 106 och den inmatningslåsta oscillatorn 306 till alla kretsar, delar och komponenter som har beskrivits i fig. 1.

Alternativa förfaranden följer det fysiska tillståndet hos tidsàtervinningssystemet_ Om endast den inmatningslästa oscillatorn 306 och pulsgeneratorn 106 används. Förfarandet innefattar endast delar av pulsgeneratorsteget 700 och klockutvinnarsteget 714. Dessa steg tar emot nämnda inkomman- de data 802 till pulsgeneratorn 106. Sedan sänds de alstrade pulserna 804 -till nämnda ILO 306. Därefter átervinns den första återvunna klockan och därefter sänds den första åter- vunna klockan 814 till den utgående datalänken 120.

Ett annat förfarande innebär att då klocksläckningssteget 108 inte finns, så finns inte heller' klocksläckningssteget 754. Om endast den inmatningslàsta oscillatorn 306 finns be- höver* klockutvinnarsteget 714 inte omfatta stegen 726 till steg 740.

Alla förfaranden följer de fysiska villkor som beskrivits ovan. Om där inte finns någon klocksläckningskrets förekommer inte heller något klocksläckningssteg 754 osv.

Den ovan beskrivna uppfinningen kan utformas på ytterliga- re andra sätt utan att avvika fràn dess anda och väsentliga egenskaper. Följaktligen skall dessa utföringsformer betrak- tas i alla avseenden som illustrativa och inte begränsande, där uppfinningens ram indikeras av de bifogade kraven snarare än av' ovanstående beskrivningar, och alla förändringar' som ryms inom betydelsen och ramen för motsvarigheten till kraven är följaktligen avsedda att omfattas därav.

Claims (16)

10 15 20 25 30 35 506 470 24 P a t e n t k r a v

1. Datatidátervinningssystem för klockåtervinning, känne- (100) (106) och en inmatningslåst oscillator tecknat av att datatidàtervinningssystemet innefattar: en pulsgeneratorkrets (306); där systemet är förbundet till en inkommande datalänk (110), (l20); innefattande en nollgenomgångskrets (200) (202) förbundna med varandra; varvid den dif- odh en utgående datalänk pulsgeneratorkretsen och en differenti- ell linjedelare ferentiella linjedelaren är förbunden till den inkommande da- talänken (110) och där nollgenomgångskretsen är förbunden med en pulslånk (116) till den inmatningslàsta oscillatorn (306), där pulsgeneratorn alstrar en puls vid varje dataövergångs- händelse för att bilda ett pulsflöde (804) varvid. den, inmatningslàsta oscilla- till den inmat- ningslàsta oscillatorn; torn använder pulserna för att faslása sin frekvens, där oscillatorn är förbunden till den utgående länk, som sänder ut den första återvunna klockan (814).

2. Datatidåtervinningssysteul för' klockåtervinning i. enlig- het med krav 1, kännetecknat av att den differentiella linje- delaren är förbunden till en datalänk (112).

3. Datatidåtervinningssysteul för' klockåtervinning j. enlig- het med krav 1 eller 2, (100) fattande den inmatningslàsta oscillatorn (306), och en klock- kânnetecknat av att datatidåtervin- ningssystemet innefattar: en klockutvinnare (102) inne- (300), där dessa tvâ komponenter är förbundna (302); där klock- utvinnarbufferten (300) är förbunden till den utgående klock- lânken (120). utvinnarbuffert med varandra genom en återvunnen klocklänk

4. Datatidátervinningssysten1 för' klockátervinning i. enlig- het med krav 3, (300) är (114). kännetecknat av att klockutvinnarbufferten förbunden till en aktiverings/inaktiveringslänk 10 15 20 25 30 35 506 470 25

5. Datatidåtervinningssystem för klockåtervinning i. enlig- het med krav 2, kännetecknat av att datatidåtervinningssyste- met (100) innefattar: en faslåsningskrets (104) som är för- bunden till klockutvinnaren (102) via en återvunnen klocklänk (l18); där faslåsningskretsen är förbunden till pulsgenera- torkretsen (106) via datalänken (112), och faslåsningskretsen är förbunden till en utgående datalänk (122).

6. Datatidåtervinningssystem för klockåtervinning i. enlig- het med krav 2, kännetecknat av att datatidåtervinningssyste- met (100) (108) förbunden till pulsgeneratorkretsen (106) via (112), och klocksläckningskretsen är förbunden till en för- innefattarw en klocksläckningskrets som är datalänken lust hos en signallänk (156).

7. Förfarande för klockåtervinning i ett datatidåtervinnings- system, kännetecknat av att först, ett pulsgeneratorsteg (700) (702) (802), alstra (704) pulser (804) vid varje dataövergångshän- indela (706) inkommande data (802) i pulser (804) och data (806), sända (710) nämnda data (806) till ett faslås- (742), (708) narsteg (714), och återgång (700); och för det andra, innefattande innefattar stegen att: ta emot inkommande data delse, sända pulser till ett klockutvin- (712) klockutvinnarsteget ningssteg till pulsgeneratorsteget (714) stegen att: är en klockåtervinningssekvens ta emot (716) pulser från pulsgeneratorsteget (700), återvinna (718) en andra återvunnen klocksignal (810) med hjälp av pulserna, sända (722) en första återvunnen klocka (814) till en utgåen- de klocklänk (120) och återgå (724) till klockutvinnarsteget (714).

8. Förfarande i. enlighet med krav 'L kännetecknat av att pulsgeneratorsteget (700) vidare innefattar steget att sända (710) nämnda data (806) till ett klocksläckningssteg (754). 10 15 20 25 30 35 506 470 26

9. Förfarande i enlighet med krav 7, kännetecknat av att (714) den andra återvunna klockan (810) klockutvinnarsteget (720) get (742). vidare innefattar steget att mata till faslåsningsste-

10. Förfarande i enlighet med krav 7 och 9, kännetecknat av att faslåsningssteget (742) innefattar stegen. att: ta emot nämnda data (806) från pulsgeneratorsteget (700), ta emot (746) den andra återvunna klockan (810) från klockutvin- narsteget (714), låsa (748) nämnda data och den andra åter- vunna klockan, vilket resulterar i faslåsta data (812), sända (750) nämnda faslåsta data på den utgående datalänken (122), och återgå (752) till faslåsningssteget (742).

11. ll. Förfarande i enlighet med krav 8, kännetecknat av att klocksläckningssteget (754) när data (806) (756) (700), sänds (760) en dataförlustsignal TILL på en förlust hos sig- nallänken (156), och återgång (766) get (754). innefattar stegen att: har mottagits från pulsgeneratorsteget till klocksläckningsste-

12. l2. Förfarande :L enlighet med krav 8, kännetecknat av att ett klockslâckningssteg (754) innefattar stegen att: när data (700) ut- lösande larm utsänds en dataförlustsignal FRÅN på en förlust (766) till klocksläck- inte (806) tas emot (756) från pulsgeneratorsteget hos signallänken 156, och återgång ningssteget (754).

13. Förfarande i enlighet med krav 7, kânnetecknat av att (714) tande stegen att: ta emot (726) en extern klockinaktiverings- klockutvinnarsteget är' en. urkopplingssekvens innefat- signal (808) FRÅN på en extern aktiverings/inaktiveringslänk (114), koppla (728) en klockutvinnarbuffert (300) till inak- tiveringstillståndet, stänga klockutvinnarbufferten, slå FRÅN (730) av den första återvunna klockan klockutvinnarbufferten, varigenom sändningen (814) slås från från den utgående 10 15 20 506 470 27 klocklânken (120), och återgång (732) till klockutvinnarste- gec (714).

14. Förfarande i enlighet med krav 9 och 13, kännetecknat av (714) sändningen av den andra återvunna klockan att klockutvinnarsteget slå från (730) (810) till faslåsningssteget (742). vidare innefattar steget att

15. Förfarande 1. enlighet med krav 7, kännetecknat av att det klockutvinnarsteg (714), som utgörs av en påslagnings- sekvens innefattar stegen att: ta emot (734) en extern klock- inaktiveringssignal (808) TILL på en extern aktiverings- /inaktiveringslänk (114), slå på (736) klockutvinnarbufferten (300) till normaltillståndet, slå TILL (738) klockutvinnarbufferten (300), varigenom sänd- öppna klockutvinnarbufferten, ningen av den första återvunna klockan (814) initieras, vil- ken slås på från den utgående klocklänken (120), och återgång (740) till klockutvinnarsteget (714).

16. Förfarande i enlighet med krav 9 och 15, kånnetecknat av (714) slå på (738) sändningen av den andra återvunna klockan (810) till faslåsningssteget (742). att klockutvinnarsteget vidare innefattar steget att