SE506131C2 - Vipparm för drivning av bränsleinsprutare - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 506 13.1 2 något motsvarande element som kan uppta överlasterna.

I patentskriften SE 501 026 visas en bränsleinsprutningsanordning vilken är försedd med en vipparm bestående av en styv del och en vid den styva delen inspänd fiädrande del, som fjädrar undan vid en förutbestämd belastning för att begränsa tryckökningen vid ökning av insprutningsvolymen. Denna patentskrift visar således en anordning försedd med en metallisk fjädrande del monterad på vipparmen mellan kamaxeln och insprutaren vilken del åstadkommer att vipparmen är helt styv upp till ett gränsvärde varefter vipparmen blir elastisk däröver. Denna förut kända uppñnning löser problemet med att öka insprutningsperiodens längd från en given period utan att maximalt inspmtningstryck ökar och att kunna uppnå det önskade trycket även vid dellast och låga varvtal vilket är ett annat problem jämfört med föreliggande uppfinning.

Denna kända anordning hänför sig till den typ av bränsleinsrutare som har ett ”stängt munstycke" enligt ovanstående beskrivning, varftir denna anordning ej riskerar att utsättas för överlaster på det ovan angivna sättet.

Uppfinningens syfte Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en vipparm för användning vid en bränsleinsprutare av ovan nämnt slag med öppet munstycke där drivtåget, speciellt i vipparmen, är försett med organ för att eliminera att pumpkolven går i botten, dvs. pressas alltför kraftigt mot injektorns säte med risk för deformationer, haverier och liknande som kan uppkomma Syftet är även att åstadkomma en anordning som minskar drivtågets styvhet och som dessutom uppvisar ett visst mått av elasticitet oavsett läget av kamaxeln.

Ett ytterligare syfte är således att möjliggöra användandet av en överliggande kamaxel för drivning av en bränsleinsputare av ovan nämnt slag som ej riskerar att haverera på grund av att dess pumpkolv bottnar.

Sammanfattning av uppfinningen Enligt uppfinningen uppnås de ovannämnda syftena genom att den i patenkravets 1 ingress angivna vipparmen utformas med de särdrag som anges i patentkravets 1 kännetecknande del.

BNSDOCI D: 10 15 20 30 5 0 6 1 3 1 3 Genom att utforma vipparmen med ett onietalliskt fjäderelement införs ett elastisk element i drivtåget mellan vipparmen och kamaxeln som elastiskt kan upptaga eventuell överbelastning, varigenom risk för att bränsleinsprutaren havererat har eliminerats. Det ometalliska ijäderelementet kan vara anordnat vid endera vipparmens eller kamíöljarens respektive lagring eller vid båda dessa lagringar.

De beroende patentkraven anger olika fördelaktiga uttöringsformer av uppfinningen. Detta medför att en gynnsam inbyggnad erhålls som ej kräver mer inbyggnadsutiymme än en konventionell vipparm. Ytterligare uppfinningen utmärkande egenskaper och fördelar framgår av efterföljande beskrivningsexempei, som görs med hänvisning till bifogade ritningar.

Kort beskrivning av ritningarna Fig. 1 visar en första uttöringsform av uppfinningen, Fig. 2 visar en detalj av utiöringsformen i fig. l, Fig. 3 visar en andra utfóringsform av uppfinningen, och Fig. 4 visar en detalj av uppfmningen.

Beskrivning av uppfinningen Uppfinningen hänför sig till en anordning vid bränsleinsprutriingsanordningar för förbränningsmotorer, och då främst för direktinsprutade dieselmotorer avsedda för tyngre fordon. Bränsleinsprutningsanordningen, fortsättningsvis benämnd bränsleinsprutare, är av enhetstyp (unit injector) och närmare bestämt av den typ som benäms HPI (High Pressure Injection) , och som iimefattar ett öppet munstycke. Bränsleinsprutaren drivs av en kamaxel, i detta fallet en överliggande kamaxel, via en i ett drivtåg ingående vipparm 1. Med drivtåg avses de rörelseöverföringsorgan som är anordnade mellan kamaxeln och bränsieinsprutaren för dess drivning.

Fig. 1 och 3 visar två utföringsforiner av vippaimar I där vipparmen 1 är viidbait lagrad kring en vipparmsaxel 2, vilken vipparmsaxel 2 ingår i vipparmens lagring i motorn och kring vilken vipparmen 1 utför sin vippande rörelse. Vipparmen l är vid sin ena ände och på ena sidan av BNSDOCID: 10 15 20 25 30 506 131 4 vipparmsaxeln 2 försedd med en kamföljare 3 som rullande anligger mot karnaxeln.

Kamföljaren 3 är roterbart lagradi vipparmen 1 kring en karnföljaraxel 5, vilken är parallell med vipparmaxeln 2. På andra sidan om vipparmsaxeln 2 och vid vipparmens andra ände är vipparmen 1 försedd med en ställskruv 4 som anligger mot en ej visad, axiell kolvstång ingående i bränsleinsprutaren. Denna anliggning sker under påverkan av en i bränsleinsprutaren anordnad fjäder (ej visad). Ställslnuven är på konventionellt sätt justerbar för att möjliggöra en axiell justering mellan vipparmen och bränsleinsprutarens kolvstång.

Fig. l och 2 visar en första ntföringsform av uppfinningen. I detta fall är kamföljaren 3 utformad med en metallisk, cylindrisk centrumhylsa 6 kring vilken är anordnad en cylindrisk bussning 7 av ometalliskt material, såsom en elastomer. Utanför och omkring bussningen 7 är anordnad en väsentligen cylindrisk, metallisk ytterhylsa 8 som är avsedd att anligga mot en nock på kamaxeln. Ytterhylsan 7 är även utformad med ringformade klackar som begränsar bussningens 7 expansion i axiell led.

Den cylindriska ccntrumhylsan 6 är i likhet med ett nav lagrad kring kamfölj araxeln 5, medan bussningen 7 är fastvulkaniserad till såväl centrumhylsan 6 som ytterhylsan 8. I denna utföringsform bildar bussningen 7 ett elastiskt element som ingår i drivtåget mellan kartntöljaren 3 och vipparmen 1.

Fig. 3 visar en andra utföringsform av uppfmningen, där kamföljaren 3 är konventionellt utformad, dvs. direkt lagrad i vipparmen 1 och dess kamföljaraxel 5. Vid denna utföringsform är i stället vipparmsaxeln 2 försedd med en motsvarande bussning.

Det finns således en metallisk cylindrisk, centrumhylsa 9 kring vilken är anordnad en cylindrísk bussning 10 av ometalliskt material, såsom en elastomer. Utanför och omkring bussningen 10 är anordnad en väsentligen cylindrisk, metallisk ytterhylsa ll. Ytterhylsan ll är även i detta fall utformad med ringformade klackar som begränsar bussningens 10 expansion i axiell led.

Den cylindriska centrurnhylsan 9 är i likhet med ett nav lagrad kring vipparmsaxeln 2, medan bussningen 10 är fastvulkaniserad till såväl centrumhylsan 9 som ytterhylsan l 1. Ytterhylsan kan i praktiken utgöras av en separat hylsa som är fast anordnad i vipparmen 1 eller alternativt BNSDOCID: 10 15 20 25 30 506 131 5 utgöra en integrerad del av vipparmen 1. I denna utföringsform bildar bussningen 10 ett elastiskt element som medför att vipparmen 1 erhåller en elastisk infastning till motom och som möjliggör att hela vipparrnen l kan fiädra undan vid en alltför hög belastning i drivkraftöverfiiring mellan kamaxeln och bränsleinsprutaren.

Pig. 4 visar en tördelaktig utföringsform av hur monteringen av det ometalliska fiäderelementet 7,10 vid de ovan beskrivna utföringsformerna är anordnad. Fjäderelementet 7,10 är infört i respektive ytterhylsa 8 resp. 11, vilka är försedda med ringformade klackar 12 på åtminstone den ena sidan. Klackarna 12 utgör således en form av styrring med radiell utsträckning. Fig. 4 visar en styrring axiellt på båda sidor om tjäderelementet 7,10. I det fall endast en styrring förekommer kan fiäderelementet först monteras utanpå respektive centrumhylsa 6 resp 9. I annat fall monteras fiäderelementet först i de i ytterhylsorna anordnade spåret som bildas mellan styrringarna 12. Även en tredje utföringsforrn är tänkbar, nämligen en kombination av de ovan två beskrivna utföringsformerna. Härvid är både vipparmsaxelns 2 och kamföljaraxelns 5 lagring försedd med en ring av ometalliskt material såsom en elastomeri form av en cylindrisk bussning enligt vad som ovan beskrivits.

Den i dessa utföringsformer anordnade bussningen av ometalliskt material, dvs. av elastomer, gummi, plast eller liknande, har sådana egenskaper att efter en av en kraft åstadkommen deformation återtar materialet vid avlägsnandet av kraften helt elastiskt sin ursprungliga form.

I samtliga utföringsformer bildar fjäderelementet (7,10) en fjädrande länk i kraftövertöringen mellan kamaxeln och bränsleinsprutaren som medför att i det fall att bränsleinsputarens pumpkolv bottnar, att hela vipparmen alternativt den i vipparmen fastade kamfölj aren 3 till viss del kan fiädra undan, varvid framför allt respektive bussning 7,11 är radiellt fjädrande. Eftersom denna undanfiädring sker i direkt anslutning till bränsleinsprutaren räcker det med en relativt kort fiädringssträcka. I detta fall är den radiella utsträckningen av respektive bussning dimensionerad för en motsvarande relativt kort fjädringsrörelse.

BNSDOCIDI

Claims (7)

10 15 20 25 506 131 Patentkrav

1. Vipparm (1) for drivning av en bränsleinsprutare av enhetstyp vid en fórbränningsmotor, varvid bränsleinsprutaren är avsedd att drivas via vipparmen från en kamaxel, företrädesvis en överliggande kamaxel, kännetecknar! av att vipparrnen (1) är försedd med minst ett ometalliskt fiäderelernent (7,l0), vilket ingår i en lagring medelst vilken vipparmen (1) är avsedd att vara fäst vid motom och/eller i en lagring fór en i vipparmen ingående kamfóljare (3), och att fiäderelementet (7,l0) ingår som en ijädrande länk i kraftöverföringen mellan kamaxeln och bränsleinsprutaren.

2. Vipparm enligt patentkravet 1 kännetecknar! av att det ometalliska fiäderelernentet (7, 10) består av en elastomer.

3. Vipparm enligt något av patentkraven l-2, kännetecknad av att det ometalliska tjäderelementet (7, 10) utgörs av en bussning med en cylindrisk form.

4. Vipparm enligt något av patentkraven 1-3, kännetecknar! av att det ometalliska íjäderelementet (7,l0) är monterat i vipparmen (1) kring en metallisk hylsa (6,9).

5. Vipparm enligt något av patentkraven l-4, kännetecknar! av att det ometalliska tjäderelementet (7, 10) är anordnat att stödjas axiellt åt minst en sida av en ringformad styrring ( 12).

6. Vipparm enligt patentkravet 5, kännetecknad av att den ringformade styr-ringen (12) är anordnad som en ytterhylsa (8,1 1) omgivande det ometalliska fjäderelexnentet (7 , 10)

7. Vipparm enligt patentkravet 6, kännetecknad av att den ringforrnade styrringen( 12) utgör en integrerad del av vipparrnen (1). BNSDOCID: