SE506082C2 - System för lastning av containrar och liknande på järnvägsvagnar - Google Patents

Description

506 082 2 nas på plats invid vagnen för att ta hand om lastbäraren. 4. Vid avlastningen skall lastbäraren ställas tillräckligt långt från tåget utanför den sä- kerhetszon, som finns längs tågbanan. Detta gör att en lastbil inte med nödvändighet måste hämta lastbäraren, innan tåget har farit iväg. Vidare medger detta, att andra tåg kan passera s avlastningsstället, medan lastbäraren fortfarande står kvar bredvid tågbanan och ännu inte har hämtats. 5. Av- och pålastningen skall vara så automatisk, att den kan göras av lokföraren en- sam. 6. Av- och pàlastningen skall vara snabb. ro 7. Totallrostnaden för transportsystemet fär inte vara för hög, vilket utöver kravet 2 ovan tex innebär, att varje järnvägsvagn inte kan utrustas med en komplicerad automatisk lossnings- och pålasmingsanordning.

Dessa krav tillgodoses med uppfinningen med en utformning av anordningar för av- och pålastning enligt patentkraven. is Ett avlastningssystem innefattar en lyftanordning, som lyfter av lastbäraren från tåget och järnvägsvagnen och som kan förflyttas längs tåget, med fördel också en anordning på fast plats i tåget för kraftomfonnning mm på en särskilt för detta avsedd och uppbyggd vagn, i» hemvagnen, och vidare företrädesvis en avställningsanordning bredvid järnvägsspåret, på vil- ken lyftanordningen ställer lastbâraren, tills den avhämtas av ett annat tåg, en lastbil e dyl. I zo vissa utföringsformer av uppfinningen och lastbårare är inte anordningen bredvid jämvägsspå- ret nödvändig, utan lyftanordningen kan fälla ut ben på lastbäraren och ställa denna bredvid spåret direkt på marken, som för detta ändamål bör vara en väsentligen horisontell, hård och jämn yta.

Lyftanordningen är utformad, så att den kan röra sig från jämvägsvagn till järnvägsvagn zs till den vagn, där den lastbärare beñnner sig, som för tillfället skall lastas av. Därvid rör sig lyftanordningen under lastbärama. I ett utförande står lastbärarna direkt på den normala last- ytan hos öppna godsvagnar. Lyftanordningen rör sig i detta utförande i ett utrymme, som be- gränsas av nämnda lastyta uppåt, hjulen åt sidorna och hjulaxlama nedåt. Längden på lyftan- ordningen bestäms väsentligen av längden hos lastbärama, vilka oftast är mellan 6 och 12 m solånga.

Jämvägsvagnarna kan för att medge lyftanordningens förflyttning vara anordnade, så att det finns en öppning i lastytan under lastbärama, som är tillräckligt stor för att lyftanordning- en skall kunna höjas genom den. I en annan utföringsform står lastbârama på ställningar så- som korta stöd e dyl ett litet stycke ovanför en öppen godsvagns normala plana, i huvudsak ss horisontella lastyta och lyftanordningen rör sig längs en bana eller styrning ovanpå lastytan och under lastbärarna.

Lyftanordningen nrllar på hjul på en plan yta strax ovanför järnvägsvagnens hjulaxlar.

Hjulen kan lârnpligtvis anordnas anbragta på två axlar vid var ände av lyftanordningen, efter- som detta underlättar passage mellan järnvägsvagnarna. I ett utförande av uppfinningen an- -tovänds också ett hjulpar i var ände av lyftanordningen för att lyfta hela anordningen och den BNst>oc|l1 506 Û82 lastbärare, under vilken den har stannat.

Lyftanordningen kan i ett utförande bestå av tre delar: en undre del, en mellandel och en överdel. På underdelen år hjulen anbragta med tillhörande motor, som driver hela anord- ningen. Mellandelen är ledad mot underdelen i ett nav, som kan sitta mitt i lyftanordningen. sNär underdelen har lyfts upp tillräckligt, kommer mellandelen över lastvagnens lastyta och kan svänga ut åt sidan, lämpligtvis mellan 60 och 120 grader. Ovanpå mellandelen sitter den övre delen, som följer med mellandelen i dess svängningsrörelse och kan skjutas ut åt sidan teleskopiskt. En eventuell lastbârare vilar på överdelen och följer med överdelen ut åt sidan av jârnvägsspåret. w För att stödja mellandelen kan ett stöd anordnas, som fälls ned, när mellandelens ände kommer utanför järnvägsvagnen. Stödet kan avslutas med ett eller flera hjul, som mllar mot marken vid sidan om spåret. Hjulen är anordnade, så att de rullar, när mellandelen vrids.

Hjulen bör vara höj- och sänkbara och/eller kan stödets längd vara varierbart, så att hela lyft- anordningen kan höjas och sänkas samtidigt, som hjulen hela tiden stöder mot marken. as På liknande sätt kan ett eller flera utfällbara och höj- och sänkbara hjul anordnas vid den ena eller båda ändarna av överdelen. Dessa hjul anordnas, så att de rullar mot marken, när överdelen skjuts ut.

I andra uttörandefonner_kan mellandelen ha utfällbara stöd i båda ändar eller ha utfäll- bara hjul, som rullar mot jämvägsvagnens lastyta. Det är dessutom lämpligt att anordna zomindre stödhjul eller rullar mellan lyftanordningens olika delar och mellan denna och jäm- vägsvagnen. Vrídningsrörelsen mellan under- och mellandel sker lämpligen med en motor med ett kuggdrev i ingrepp med en kuggkrans. Den teleskopiska rörelsen kan åstadkommas med kuggdrev/kuggstång eller med lindrift.

Styrningen av lyftanordningen kan ske manuellt men blir tidsödande, eftersom ett stort zs antal kolvar och motorer skall manövreras samtidigt. I en utformning av uppfinningen finns i lyftanordningen en övervakningsenhet, som på kommando från loket eller en bredvidstående person lossar och lastar. På ett flertal av de rörliga delarna anordnas givare för längd och tryck. Med hjälp av dessa givare styr övervakningsenheten förflyttningen av lasten.

Vid automatisk lastning är det viktigt att övervakningsenheten vet var lyftanordningen ao befinner sig relativt tåget och relativt en avställningsanordning eller en lastbärare, som står på egna ben. Därför kan anordnas markeringar vid spåret i närheten av de platser, som används för lastning. Givare på lyftanordningen eller på speciell plats i tåget, t ex hemvagnen, kan då läsas av vid passage av dessa givare. På den speciella platsen i tåget bör också ñnnas givare, som är kopplade till någon hjulaxel för att avläsa tågets rörelse. En videokamera kan även an- as ordnas på lyftanordningen, så att denna kan placera sig exakt i läge relativt en lastbärare vid sidan av spåret. Denna positionering kan utföras automatiskt, om lämpliga markeringar ñnns på lastbäraren och övervakningsenheten kopplas till videokameran.

Kraften till lyftanordningen kan komma från loket. Elektriska lok får konventionellt sin kraft från luftledningar, vilka har en spänning och frekvens, som är mindre lämplig att över- w föra till lyftanordningen. Därför kan i järnvâgståget anordnas en fast vagn, hemvagnen, vari BNSDOCIO: 506 082 4 strömmen från loket omvandlas till lämplig form. Från hemvagnen kan strömmen sändas i en kabel till den rörliga lyftanordningen. I denna kabel kan även gå eventuella styrsignaler och videosignaler mellan lok och lyftanordning. I en utformning är kabeln anordnad som en koax- ialkabel i vilken alla signaler och kraft går. I en annan utformning kan strömmen gå i speciel- sla strömskenor i järnvägsvagnarna, varifrån lyftanordningen kan ta strömmen med strömavta- gare. I ytterligare en annan utformning förses lyftanordningen med eget kraftaggregat, som kan vara en förbrânningsmotor, tex en dieseldriven motor anbragt inuti lyftanordningen. Om vidare eventuella kommandon mellan loket och lyftanordningen sänds med radioöverföring be- hövs ingen kabel alls. w Hemvagnen kan även anordnas som en skyddande station för lyftanordningen, dit den kan flyttas, när den inte behöver användas, och där den är skyddad för snö, kyla, damm mm.

Hemvagnen är förbunden med loket med fasta kablar för signalering och kraft. Loket kan va- ra försett med presentationsanordningar för videosignaler från lyftanordningen och statussig- naler samt en panel för kommandon till lyftanordningen. 15 Kraftöverföringen inom lyftanordningen kan ske elektriskt till elmotorer eller hydrau- liskt till hydraulmotorer och hydraulkolvar. Eftersom stora lcrafter skall utvecklas på kort tid vid lyftning och flyttning av tunga lastbärare anordnas de flesta motorer mm hydrauliskt. En relativt svag elmotor eller lokal motor såsom en dieselmotor kan då under lång tid pumpa upp en hydraulisk reservoar, varifrån stora energimängder kan tas snabbt. För att spara energi kan zotvå olika hydrauliska reservoarer anordnas med olika tryck, så att högtrycksolja endast an- vänds, når detta är nödvändigt. Vid vissa rörelser kan olja från högtryckskolvar föras åter till lågtryclaeservoaren, t ex vid sänkning av lasten.

En anordning innefattande flera jârnvägsvagnar för att lasta och lossa lastbärare till resp från jämvâgsvagnarna har sålunda stödorgan på järnvâgsvagnarnas översida anordnade att 2:, uppbära en eller flera lastbârare, där stödorganen vanligen motsvarar delar av den nonnala lastytan på en öppen godsvagn eller flakvagn. Vidare finns en bana eller styrning på jäm- vägsvagnarna gående i järnvägsvagnarnas längdriktning. Anordningen innefattar vidare en lyftanordning, som är förflyttningsbar längs banan eller stymingen för rörelse till en god- tycklig jârnvâgsvagn och är anordnad att upplyfta en lastbärare från en jâmvâgsvagn och att so nedsänka en lastbârare till järnvâgsvagnen.

Upplyftningen och nedsånloiingen av jârnvägsvagnen kan här utföras i huvudsak under- ifrån denna.

Med fördel innefattar banan eller stymingen en åtminstone delvis uppåt öppen ränna.

Vidare bör rännan vara utformad i en övre lastyta såsom ett normalt lastflak hos järn- :s vägsvagnarna, så stödorganen bildas av de partier av denna övre lastyta, där rännan inte är belägen.

Huvuddelen av banan eller stymingen blir då lämpligen belägen i utrymmet mellan järn- vägsvagnens hjul och ovanför hjulaxlarna.

Vidare kan lyftanordningen vid förflyttningen mellan jämvägsvagnarna vid passage av 40 en på en jämvâgsvagn placerad lastbârare förflytta sig väsentligen under lastbäraren. Vid en BNSDOCIO: 506 082 5 utformning med ett normalt lastflak och en ränna däri förflyttar sig då lyftanordningen helt i rännan, under det geometriska plan, som bildas av lastflakets plana lastuppbärande partier.

Vidare kan lyftanordningen vara så utformad, att den i upplyft tillstånd med upplyft lastbärare är i stånd att vrida lastbäraren kring en vertikal axel passerande genom lyftanord- s ningen.

Med fördel innefattar lyftanordningen en övre del och en undre del, vilka i sin tur in- nefattar en lagring, med vilken delarna är vridbara kring varandra kring en vertikal axel.

Företrädesvis innefattar den övre delen åtminstone ett utfällbart, utskjutbart eller ned- sänkbart stödben, som vid den övre delens vridningsrörelse ut från ett läge med sin längdaxel w parallell med jämvägsvagnens lângdrilctning till läge i vinkel mot jämvägsvagnens kan fällas ut, skjutas ut eller sänkas ned och uppstödja den övre delen. Benet kan stödja direkt mot järn- vägsvagnen själv och/eller mot en invid järnvägsvagnen befintlig markyta. Benet kan utgöras av ett kortare eller längre stag, som är försett med hjul eller rullar vid sin fria ände.

Lyftanordningen kan innefatta hjul, varmed den vilar på banan eller styrningen, .varvid is åtminstone vissa av dessa hjul är så upphängda eller styrda, att de kan förflyttas nedåt relativt den övriga delen av lyftanordningen, och att en eller flera motorer finns anordnade verkande på de förflyttningsbara hjulen för deras rörelse nedåt, så att vid denna rörelse nedåt den övri- ga delen av lyftanordningen upphöjs.

Lyftanordningen innefattar företrädesvis en överdel, som i sin tur innefattar en basdel :o och en på denna styrd och i förhållande till denna utskjutbar teleskopdel.

Teleskopdelen kan då vara utskjutbar i väsentligen horisontell riktning och vid lyftan- ordningens höjning kommer den då i kontakt med lastbäraren och upplyfter denna för att se- dan vid sin förskjutning från basdelen också ßrflytta lastbäraren.

KORT FIGURBESKRIVNING zs En såsom exempel vald utföringsform av anordningen enligt uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hänvisning till bifogade ritningar.

Pig 1 visar ett tåg med jämvägsvagnar- och lastbårare med en utfóringsform av hem- vagnen främst i tåget och en utföringsform av lyftanordningen utvriden.

Pig 2 visar ett tvärsnitt av en järnvägsvagn med en ihoptälld lyftanordning. se Pig 3 visar lyftanordningen mer i detalj.

Pig 4 visar en avstâllningsanordning.

Pig 5 visar en lastbil anordnad att kunna lasta på och lossa en lastbärare från lyftanord- ningen.

Fig 6 visar en detalj av lyftanordningen, nämligen mekanismen för att trycka ned ett as hjulpar.

Pig 7 visar en alternativ utföringsform av lyftanordningen.

Pig 8 visar avlastning med hjälp av den altemativa lyftanordningen.

DETALIERAD FIGURBESKRIVNING Pig l visar ett jâinvägståg rörligt längs järnvägsspår och med ett elektriskt lok l, som oopå sitt tak har en strömavtagare för en ovanför järnvâgsspåret anordnad luftledning (ej visad).

BNsDocm; 506 osz 6 Loket l drar en hemvagn 3, vilken i det visade fallet är placerad närmast loket 1. Loket 1 drar vidare tre andra vagnar 5.1, 5.2 och 5.3, hopkopplade efter varandra bakom hemvagnen 3. Hemvagnen 3 är anordnad, så att den dels har en täckt plats 7, där en lyftanordning som skall beslcrivas nedan kan köras in, dels har plats för minst en lastbärare på sin i huvudsak s plana övre lastyta. De andra vagnarna 5.1 - 5.3 har plats för vardera två lastbärare. I det i fi- guren visade fallet uppbär den främsta övriga vagnen 5 .1 en lastbärare 9.1 och den efterföl- jande vagnen 5.2 en lastbärare 9.2, som står på den främre delen av denna vagn, och en last- bärare 9.3, som har lyfts av med hjälp av en lyftanordning, i sin helhet betecknad 11.

Längs vagnarna 3, 5.1 - 5.3 löper en bana eller styming, vilken i sin helhet betecknas to 13 och längs vilken lyftanordningen ll kan röra sig. Banan 13 är på de övriga järnvägsvag- narna 5.1 - 5.3 utformad som en rännformig fördjupning, vilken sträcker sig i vagnamas längdriktning över hela vagnens längd. Rännan 13 har sin öppning riktad uppåt och är så ut- formad vid järnvägsvagnarnas ändar, att lyftanordningen 11 kan förflytta sig mellan vagnarna.

Detta kan åstadkommas t ex genom att lyftanordningen ll har en tillräcklig längd för att :s överbrygga eventuellt avbrott i banan eller rännan 13 eller genom att vid järnvägsvagnamas ändar anbragta, nediällbara plattor finns anordnade, som bildar ett överbryggande golv i rännan 13. I hemvagnen 3 finns också en på motsvarande sätt utformad ränna 13, men denna är här vid sitt parti närmast loket, dvs vid sin ände, som inte vetter mot de andra vagnarna, försedd med en täckdel eller täckplåt, så att den täckta skyddsplatsen 7 för lyftanordningen 11 zoåstadkoms.

Rännan 13 är för övrigt anordnad centralt på varje jämvägsvagn 3, 5.1 - 5.3 och är nedsänkt i järnvägsvagnamas normala lastyta 14. Detta innebär att lastbärama 9.1 - 9.3 vilar på de kvarvarande delama av jâmvägsvagnarnas lastyta, dvs på de vid jämvägsvagnarnas si- dor belägna delama av lastytan, som består av långsträckta remsforrniga områden. zs Lyftanordningen ll innefattar, se också fig. 2, en undre del 15 och en övre del 17, som i sin tur innefattar en basdel 19 och en längs basdelen förflyttningsbar och styrd stöddel 21.

Lyftanordningen ll är till sin utformning allmänt långsträckt med en yttre kontur, t ex, som motsvarar en långsträckt låg och bred râtvinklig parallellepiped. Var och en av dess delar, dess undre del 15 och övre del 17 och i sin tur dennas ingående delar, har motsvarande utse- wende. Härigenom kan lyftanordningen i allt väsentligt inrymmas inuti rännan 13, dvs under planet genom ytorna 14 på jämvägsvagnen för uppstödjande av en lastbärare.

En ränna behöver inte ñnnas utan andra lösningar är tänkbara, t ex att lastbärarna är försedda med korta stödben, varmed de kan vila på lastytorna 14. Härigenom bildas ett fritt utrymme under varje lastbärare placerad på en jämvägsvagn. I vilket fall som helst kan såle- as des lyftanordningen 11 förflyttas under en på en järnvägsvagn placerad lastbärare.

Vidare är det på något sätt anordnat så, att lyftanordningen 11 kan förflytta sin övre yta uppåt för att också härigenom lyfta upp en på lyftanordningen anordnad lastbärare. En led el- ler ett nav 23 finns vidare anordnat, så att den undre delen 15 och den övre delen 17 är vrid- bara i förhållande till varandra kring en vridningsaxel, som har allmänt lodrätt riktning och rot ex passerar genom den undre delens 15 mittpunkt, sett uppifrån. Med hjälp av detta nav el- BNSDOCIDZ 7 506 082 ler denna lagring 23 kan den övre delen 17 vridas i förhållande till banan 13 och till järn- vägsvagnen, även när en lastbärare är placerad därpå. Detta visas i fig. 1 och där visas också hur den övre delens stöddel 21 är förskjuten i förhållande till basdelen 19 ßr att avlämna eller uppta en lastbärare 9.3. Den övre delen 17 kan vara teleskopiskt utformad, så att dess s stöd 21 kan fórskjutas med sin ena ände ett långt stycke förbi basdelens 19 motsvarande ände, såsom också antyds i fig. 1.

Lastbäraren 9.3 är försedd med egna utfällbara ben 25 och vid en lossningsoperation av lastbäraren 9.3 från en plats på järnvägsvagnen 5.2 kan denna lastbârare 9.3 sättas ned på be- nen 25, när lyftanordningens 11 övre yta, i detta fall den övre ytan på stöddelen 21 sänks nå- m got. Om i stället lastbäraren 9.3 skall lastas på jämvägsvagnen 5.2, står vagnen alltså först på sina stödben 25, varefter stöddelen 21 sticks in under lastbäraren, lyftanordningen 11 upp- höjs, varigenom även lastbäraren 9.3 kommer att upplyftas. - I stället för stödbenen 25, som är anbragta på en lastbärare och kan fällas ut från denna kan en vid 27 visad avställningsanordning också användas, som alltså fyller samma funktion rs som stödbenen 25.

I det i ñg. 2 visade tvärsnittet genom en järnvâgsvagn är en lastbärare 9 anbragt på stödytorna 14 anordnade vid jämvägsvagnens 3 sidor. Järnvägsvagnen har konventionella hjul 29 och rännan 13 är här anordnad, så att den delvis ligger mellan hjulen 29. Särskilt är rän- nans 13 botten 31 anordnad strax ovanför vagnshjulens 29 axel och rännans 13 sidoytor 33 zoanordnade innanför, på kort avstånd från innersidan hos vagnshjulen 29. I rännan 13 är vidare lyftanordningen 11 synlig. Dennas undre del 15 är försedd med åtta hjul 35, i allmänhet an- ordnade på fyra tillhörande hjulaxlar. Den undre delen 15 vilar med hjulen 35 mot bottnen 31 i rännan 13. Stöddelen 21 visas här delvis omsluta basdelen 19 i den övre delen 17, så att basdelen 19 är anordnad i en urtagning eller ett längsgående spår i stöddelens 21 undre yta. :s Stöddelen 21 är styrd mot basdelen 19 med hjälp av hjul 37 på basdelen 19 med i huvudsak horisontell axel för upptagande av vertikalt riktade krafter och för styrning av stöddelen 21 i höjdled i förhållande till basdelen 19. Stöddelen 21 är vidare också styrd i sidled i förhållande till basdelen 19 med hjälp av andra hjul 39 på basdelen 19.

I fig. 3 visas i större skala lastbäraren 9.3 i färd med att lossas från eller lastas på sojärnvägsvagnen 5.2. Den undre delen 15 hos lyftanordningen ses här vara i upptällt läge. Un- derdelen 15 har sålunda sina hjul 35 anordnade vid sina ändar med två hjulpar vid vardera än- den. Härigenom kan underdelen 15 och härigenom hela lyftanordningen 1 vid förflyttning längs banan 13 röra sig över eventuella avbrott i banan. Ett av hjulparen 35 i vardera änden är anordnade, så att de kan tryckas med hjälp av en lämplig mekanism nedåt från den undre ss delen 15. När detta inträffar, lyfts givetvis den undre delen 15 uppåt och härigenom också he- la lyftanordningen 11.

Navet eller lagringen 23 mellan Iyftanordningens 11 undre och övre delar syns här vara anordnad centralt både i den undre delen 15 och i den övre delen, närmare bestämt vid den senares basdel 19. Vidare ñnns ett stödben 41 anordnat vid undersidan och vid den ena änden wav basdelen 19. Stödbenet 41 kan fällas in under basdelen 19 och är försett med hjul 43, var- ll BNSDOCID: 506 osz 8 med det i stödbenets uttällda läge vilar mot marken. Stödbenet 41 kan vidare förlängas tele- skopiskt för att dess längd skall kunna anpassas till olika nivåer hos den omgivande marken och för att kunna medverka vid höjning och sänkning av lyftanordningen.

Rullar 45 finns vid den övre ytan av den undre delen 15, så att basdelen 19 vid en vrid- s ningsrörelse kring lagringen 23 i sina ej alltför långt utsvängda vinkellägen kan vila mot dessa stödhjul 45. Vidare kan ytterligare stödhjul eller rullar, ej visade, finnas anordnade vid den undre ytan av basdelen 19 för att vid den övre delens 17 mer utsvängda läge kunna vila mot de för lastbärarens upptagande avsedda ytoma 14.

Den teleskopiskt utskjutbara stöddelen 21 har också stödben 49 med hjul 51, varmed w stödbenet kan vila mot markytan. Liksom stödbenet 41 kan detta stödben 49 förlängas och an- passa sin längd till den omgivande markytans olika höjd och också medverka vid höjning och sänkning av lyftanordningen. En kolv 53 anordnad på stöddelens 21 övre yta kan kommai in- grepp med organ i lastbärarens 9.3 undre yta för att manövrera dess utfällbara stödben 25, se fig. 1. 15 Andra stödanordningar eller stödarmar 55 kan finnas anordnade på den övre delen 17 för att fällas ut från dess stöddel 21 i sidled och härigenom mer säkert uppbära lastbäraren 9.3.

Vidare antyds i flg. 3 en del av den utrustning, som krävs för att manövrera anordning- en. Sålunda finns en videokamera 57 anordnad vid änden av den övre delen 17, särskilt änden :o av stöddelen 21. Videokameran 57 används för en exakt automatisk positionering av järnvägs- vagnen i förhållande till eventuell lastutrustning beñntlig invid jämvägsspåret, tex i förhållan- de till en plattform, såsom vid 27 i fig. 1, eller i förhållande till en lastbärare placerad invid spåret, som skall lastas på. Vidare visas en kabel 59 innehållande strömförsörjning och styr- signalledningar för lyftanordningen 11 och en kabelvinda 61 för kabeln 59, som är anordnad zs att automatiskt hålla kabeln 59 lagom sträckt. 1 den undre delen 15 av lyftanordningen 11 finns ett slutet utrymme 63, som inrymmer en elektronisk övervalmings- och styrenhet 65 för lyftanordningen 13, hydrauliska ackumulatorer 67, hydraulpumpar, ventiler etc.

Förloppet vid lossning av en lastbärare 9.3 skall nu kortfattat beskrivas. Pålastning av en vid järnvågsspåret stående lastbärare sker på motsvarande sätt med de olika arbetsmomen- ao ten i omvänd ordning och i motsatt riktning.

Lastbäraren 9.3 antas först vila på stödytorna 14 på järnvägsvagnen 5.2. Tåget körs fram, så att lastbäraren placeras mitt för ett önskat avlastningsläge. Detta läge kan avkännas av lämpliga avkänningsanordningar (ej visade), som registrerar fasta markeringar anordnade i närheten av järnvägsspåret. l samband härmed förflyttas lyftanordningen 11 längs sin bana 13 as från det ställe, t ex från sin skyddade plats 3 på hemvagnen 3, från vagn till vagn till ett läge mitt under lastbäraren 9.3. Lyftanordningen 11 lyfter sedan upp lastbäraren 9.3, genom att de inre hjulparen 35 (35 .2 i ñg. 6) hos dess underdel 15 trycks nedåt. Härvid kommer lyftanord- ningens ll övre del 17 att ligga med sin undre yta ovanför lastytorna 14 och alltså gå fn' från dessa vid en vridning. Stödarmama 55 utfälls från sidorna av den övre delen 17, närmare be- ao stämt från stöddelen 21. Lastbâraren 9.3 vilar härigenom stadigare och risken minskas för en BNSDOCID: 9 506 082 tippning av denna vid den efterföljande utsvângningen av den övre delen 17 från sitt med den undre delen 15 inriktade läge till ett läge, som med järnvägsvagnens eller banans 13 längd- riktning bildar en vinkel av omkring 90°, t ex mellan 60 och l20°. Vid svängningsrörelsen vilar också den övre delen 17 först mot rullama 45 i den undre delen 15 och sedan med sina s ut- eller nedfállbara rullar i basdelens 19 undersida mot stödytorna 14 på järnvägsvagnen 5.2.

Stödbenet 41 ñlls under utsvängningen, så fort det går fritt från själva jårnvägsvagnen, ut från undersidan av den övre delen 17 och längden av stödbenet 41 anpassas, så att dess stöd- hjul 43 under svängningsrörelsen väl stödjer mot den omgivande markytan och också i det stationära läget, när svängningsrörelsen är avslutad. w Nu kan den övre delen 17 förlängas, genom att dess stödde] 21 förflyttas och utskjuts teleskopiskt i förhållande till-basdelen 19. Vid denna rörelse vilar stöddelen 21 mot stödhjulen 37 anordnade vid sidorna av basdelen 19 och styrs i sin längdriktning av nillarna 39, också anordnade vid sidoma av basdelen 19. Stöddelen 21 förflyttas emellertid bara ut så långt, att stödbenet 49 kan fällas ut. I vissa utföranden är den stöddelen längre än de övriga utsvängba- tsra delen av lyftanordningen, så att stödbenet 49 är placerat på den utskjutande delen av stöd- delen 21, den då im stddbenet 49 tttfaiiae tidigare, t ex samtidigt med etddbettet 41. Nat det- ta stödhjul är uttällt, justeras dess längd med hjälp av en lämplig mekanisk anordning, så att stödhjulen 51 vilar säkert mot markytan. Efter detta kan stöddelen 21 utskjutas till lärnplig längd, varvid hjulen 51 hos stödbenet 49 kommer att rulla mot markytan. zo När lastbäraren 9.3 har kommit till ett lämpligt läge för att sättas ned, manövreras den hydrauliska kolven 53 och ingriper i organ i lastbäraren 9.3, så att lastbärarens stödben 25 fälls ut. Lyftanordningen 11 nedsänks något och härvid infälls rullarna vid basdelens undersi- da, som vilar mot stödytoma 14, i motsvarande grad, så att stödbenen 25, se ñg. 1, upptar lastbärarens 9.3 hela tyngd. Efter detta fälls sidoarmarna 55 in i den övre delen 17 och stöd- zs delen 21 dras in för att bli placerad väsentligen helt ovanför sin basdel 19, varefter hela den övre delen 17 svängs in till sitt läge rakt ovanför den undre delen 15. Sedan nedsänks åter lyftanordningen 11, genom att tryckkraften på dess inre hjulpar avlägsnas. Lyftanordningen 11 kan hârefter törflyttas till en plats rakt under en annan lastbärare för att på samma sätt los- sa denna. sa När lastbäraren 9.3 inte har egna inbyggda och utíällbara stödben 25, används i stället en plattform eller avställningsanordning 27 och i detta fall införs i stället vid utskjutriingsrö- relsen stöddelen 21 mellan två parallella benställningar 69, vilka såsom visas i fig. 4 är lika- dana men spegelvända. Varje benställning 69 har två ben 71, som på styrt sätt, t ex hydrau- liskt, kan förlängas eller förkortas, så att benställningen 69 höjs eller sänks. Båda benställ- as ningarna 69 manövreras samtidigt, så att deras övre yta, vilken är avsedd att uppta en lastbär- are, alltid beñnner sig på väsentligen samma höjd.

Avställningsanordningen 21 befinner sig i normalfallet med sin lastyta i ett nedsänkt lä- ge. När lastbâraren lastas av ett tåg, ligger lastbäraren ovanpå lyftanordningens 11 övre yta, se fig. 3. Sedan skjuts den övre delens stödde! 21 ut mellan benställningama 69 i ett så högt .td upplyft läge, att lastbäraren och sidoarmama 55 ligger ovanför benställningama 69. När BNSDOCID: _... sne 082 N sedan lastbäraren har intagit ett lämpligt läge ovanför plattformen 27, nedsänlß lyftanordning- en 11, så att sidoarmarna 55 på den övre delen 17 passar in i urtagningar 73 anordnade i den övre lastytan hos benställningen 69. Nedsänkriingen får fortsätta tills lastbâraren vilar mot benställningarnas 69 övre ytor. _ s När en lastbil skall hämta en lastbärare, som vilar på avställningsanordningen 27, höjer föraren först benställningamas 69 övre yta och härigenom också själva lastbäraren. För ma- növreringen av benstâllningarnas 69 höjdläge finns lämpliga, ej visade hydraulmotorer och kraften för drivningen av dessa tas antingen från någon lokal drivkälla, anordnad vid avställ- ningsanordningen 27, eller från ett hydrauluttag på lastbilen. När benställningarna 69 har to höjts upp tillräckligt, backas lastbilen in mellan benställningama 69 och delvis under benställ- ningar-nas övre lastyta. lastbilen är försedd med en centralt belägen, i längdriktningen på lastbilens lastflak upphöjd lastyta 75, se ñg. 5, och eventuellt också upphöjda fast anordnade stöd 77, som ut- skjuter åt sidan från den centrala upphöjningen 75 och som är anordnade att passa i urtag- is ningarna 73 hos benställningarna 69. De fasta stöden 77 och den längsgående upphöjningen 75 har övre i samma plan liggande stödytor, på vilka lastbärare säkert kan placeras.

Efter detta nedsänks benställningarna 69 åter och härvid kan urtagningarna 73 i benställ- ningamas lastyta komma att passa över de fasta stöden 77 på lastbilen. Vid en tillräcklig ned- sänkning kommer lastbäraren att i stället vila på lastbilen och särskilt dess centrala lastuppta- zo gande del 75 och de eventuellt anordnade sidostöden 77. Ett fritt utrymme finns längs lastbi- lens sidor under sidostöden 77 och då kan benställningarna 69 nedsänkas ytterligare, så att de inåt utskjutande delarna av benställningamas övre lastytor kommer under sidostöden 77 på lastbilen. Efter detta är det fritt för lastbilen att köra framåt med lastbäraren uppburen på sina stöd- och lastytor. zs I ñg. 6 visas från sidan en ände av lyftanordningens ll underdel 15 med ett fast hjulpar 35.1 anordnat att rotera kring en axel nära änden av underdelen 15. Ett rörligt hjulpar 35.2 är anordnat roterbart kring en axel placerad på något längre avstånd från samma ände av den undre delen 15. Hjulaxeln 79 för detta rörliga hjulpar 35.2 är anordnad på en vinkelhävstång 81, som är ledat förbunden med den undre delen 15 med en axel 83. Vid änden av hâvstång- aoens 81 ena arm finns sålunda axeln 79 för det rörliga hjulparet 35.2 och vid änden av den andra armen hos hävstången 83 finns en ledad förbindning med en kolvcylinderanordning 85, vars andra ände vid en fast punkt är ledat förbunden med den undre delen 15. Vid påverkan av kolvcylinderanordningen 85 kommer härigenorn det rörliga hjulparet 35.2 att tryckas ned- åt, varigenom den undre delen 15 och hela lyftanordningen ll kommer att upplyftas. as Positionsgivare, ej visade, finns vidare anbragta på kolvcylinderanordningen 85 och är kopplade till den tidigare nämnda övervakningsenheten 65 i lyftanordningen ll, varigenom denna kan kontrollera rörelsen hos de rörliga hjulparen 35.2. Denna kontroll är nödvändig för att de båda rörliga hjulparen 35.2, som ju finns anordnade vid vardera änden av den undre de- len 15, skall nedtryckas lika mycket, så att den övre ytan på lyftanordningen bibehålls väsent- wligen horisontell. Detta är nödvändigt, eftersom en lastbärare, som upplyfts av lyftanordning- BNSDOCID: 1 1 506 082 ll en 11, t ex kan ha sin tyngdpunkt förskjuten från ett centralt läge, så att en snedbelastning av lyftanordningen ll uppstår vid dennas rörelse uppåt.

Framdrivningen av lyftanordningen 11 längs banan 30 åstadkoms genom att hjulen 35.1 och 35.2 drivs att rotera med hjälp av schematiskt antydda hydrauliska eller elektriska moto- s rer 86, som påverkar dessa hjuls axlar.

I fig. 7 och 8 visas en annan utföringsform av lyftanordningen, som här i sin helhet be- teclmas 11'. Den undre delen 15' av denna lyftanordning ll' är i stort sett utformad på sam- ma sätt som lyftanordningen 11 visad i fig. 2, 3 och 6, varför detaljer gemensamma för dessa båda utformningar av den undre delen inte visas i fig. 7 och 8. Ovanpå den undre delen 15' ofinns här i stället två utvridbara Överdelar 17', som är vridbara kring var sitt nav 87. Naven 87 är i detta fall anordnade vid änden av de långsträckta överdelama 17' och också nära än- darna av den undre delen 15' och närmare sidan av dessa. I iniällt läge ligger de båda övre delarna 17' parallellt med och invid varandra. De övre delama 17' innefattar liksom tidigare basdelar 19' och stöddelar 21', som âr förflyttningsbara och styrda längs basdelama l9'.

När en lastbärare 9 skall lyftas av från en järnvägsvagn, placeras såsom tidigare lyftan- ordningen ll' mitt under lastbäraren 9. Vid vardera änden och ovanpå den undre delen 15' finns en lyftbalk 89, som kan förflyttas upp- och nedåt med hjälp av någon lämplig mekanisk drivanordning. Dessa båda lyftbalkar 89 upphöjs nu först, så att deras övre lastbärande yta kommer att befinna sig något ovanför den övre ytan hos stöddelarna 21'. Efter detta höjs hela 5 zolyftanordningen 11' med hjälp av de ej i fig. 7 och 8 visade rörliga hjulen 35.2. Lastbäraren kommer härvid att så småningom vila mot lyftbalkarna 89 och upphöjas av dessa. Lyftanord- ningen 11' upphöjs ännu mer, så att de övre delarna 17' går fria från järnvägsvagnens lastytor 14 och kan svängas ut, först den ena och sen den andra mot samma sida av lyftanordningen med en rörelse antydd av de i fig. 7 visade pilarna. På grund av att lastbäraren 9 uppbärs av 25 lyftbalkama 89 hindras inte denna utsvängningsrörelse. Stödben 91 utfålls såsom tidigare från undersidan av de övre delarna 17', när de övre delama 17' har svängts ut till lämpligt läge, och stödbenens längd anpassas till markytan, så att de stödjer mot denna. Stöddelama 21' för- flyttas nu till lämpligt ställe under lastbäraren 9, varefter lyftbalkama 89 nedsänks, så att last- bäraren 9 nu i stället kommer att vila mot stöddelama 21'. Stöddelarna 21' bringas sedan att soröra sig längs basdelarna 19', varigenom hela lastbäraren förflyttas med en translationsrörelse BNSDOCID: i sidled bort från lyftanordningen 11”. När stöddelama 21' har kommit i lämpligt läge, ned- sänks som tidigare lyftanordningarna 11, så att lastbäraren 9 kommer att vila mot stödben, vilka har fällts ut från denna eller på någon ställning eller plattform, utformad liknande av- ställningsanordningen enligt fig. 4.

N5D5O82C2_ |_>

Claims (9)

sne osz Ü PATENTKRAV

1. Anordning innefattande flera eller minst två jämvägsvagnar (3, 5.1, 5.2, 5.3) för att lasta och lossa lastbärare (9, 9.1, 9.2, 9.3) till resp från jämvâgsvagnarna, innefattande stödorgan (14) på järnvâgsvagnarnas översida anordnade att uppbära en eller flera last- s bärare, en bana eller styrning (13) på jârnvâgsvagnarna gående i jârnvägsvagnarnas längdrikt- ning, en lyftanordning (ll, 1l'), - som är förflyttningsbar längs banoma eller styrningama ( 13) och w - som är anordnad att upplyfta en lastbärare från en järnvägsvagn (3, 5.1, 5.2, 5.3) och att nedsänka en lastbärare (9, 9.1, 9.2, 9.3) till jâmvâgsvagnen, kännetecknad av att lyftanordningen (ll, ll') är anordnad att kunna passera en på en järnvägsvagn an- ordnad lastbärare (9, 9.1, 9.2, 9.3) och att därvid förflytta sig i huvudsak under lastbäraren, rs att banan eller styrningen (13) på jârnvägsvagnarna (3, 5.1, 5.2, '5.3) är utformad att sträcka sig över hela järnvâgsvagnarnas längd, så att lyftanordningen kan förflyttas längs hela utsträckningen av en jârnvâgsvagn i dennas lângdrilcming, och att banan eller styrningen ( 13) och lyftanordningen (ll, ll°) är utformade att medge förflyttning av lyftanordningen mellan jârnvägsvagnarna för rörelse till en godtycklig jäm- zovägsvagn.

2. Anordning enligt krav 1, k å n n e t e c k n a d av att banan eller styrningen (13) är i huvudsak belägen i utrymmet mellan järnvägsvagnens hjul (29) och ovanför hjulaxlama.

3. Anordning enligt ett av krav 1 - 2, k ä n n e t e c k n a d av att lyftanordningen (ll, ll') är anordnad att i huvudsak underifrån upplyfta en lastbärare (9, 9.1, 9.2, 9.3) från zs en järnvägsvagn och nedsânka en lastbârare till järnvågsvagnen.

4. Anordning enligt ett av krav 1 - 3, k å n n e t e c k n a d av att lyftanordningen (ll, ll') innefattar hjul (35, 35.2), varmed den vilar på banan eller styrningen (13), varvid åtminstone vissa (35.2) av dessa hjul är så upphängda eller styrda, att de kan förflyttas nedåt relativt den övriga delen av lyftanordningen, och att en eller flera motorer (85) finns anordna- sade verkande på de förflytmingsbara hjulen (35.2) fór deras rörelse nedåt, så att vid denna rörelse nedåt den övriga delen av lyftanordningen upphöjs.

5. Anordning enligt ett av krav 1 - 4, k ä n n e t e c k n a d av att lyftanordningen (ll, l1') är så utformad, att den i upplyft tillstånd med upplyft lastbärare (9, 9.1, 9.2, 9.3) är i stånd att vrida lastbâraren kring en vertikal axel passerande genom lyftanordningen. as 6. Anordningenligtlaavfi,kånnetecknad av att lyftanordningen (ll, 1l') innefattar en övre del (19, 21) och en undre del (15), vilka innefattar en lagring (23), med vilken delarna är vridbara kring varandra kring en vertikal axel, och att den övre delen ( 19, 21) innefattar åtminstone ett utfällbart eller nedsänkbart stödben 4o(41, 49), som när den övre delen är vriden i förhållande till den undre delen, såsom vid

6. BNsDoc|o: 13 506 082 rörelse ut från ett läge med sin lângdaxel parallell med jârnvâgsvagnens lângdrikming till läge i vinkel mot jârnvågsvagnens lângdriktning och tillbaka igen, kan fällas ut eller sänkas ned för att stödja överdelen, tex mot jârnvägsvagnen själv och/eller en invid jârnvâgsvagnen befintlig markyta. s

7. Anordning enligt ett av krav 1 - 6, k å n n e te c k n a d av att lyftanordningen (11, 11') innefattar en överdel, som i sin tur innefattar en basdel (19) och en på denna styrd och i förhållande till denna utskjutbar teleskopdel (21).

8. Anordning enligt krav 7, k â n n e t e c k n a d av att teleskopdelen (21) är utskjut- bar i väsentligen horisontell riktning och vid lyftanordningens höjning kommer i kontakt med wlastbâraren och upplyfter denna för att sedan vid sin förskjutning från basdelen också förflytta lastbâraren.

9. Anordning enligt ett av krav 1 - 8, kä n n e t e c k n a d av en eller flera lokala motorer (85, 86), anbragta i eller på lyftanordningen (ll, 1l'), för drivning av rörelser hos. lyftanordningen och/eller dess delar. BNSDOCID: