SE504268C2 - Assymetrisk beläggningsplatta för markbeläggning - Google Patents

Description

504 268 l Fig. 3 Fig. 4 Fig. 5 Fig. 6 Fig. 7 Fig. 8 Fig. 9 Visar en icke máttsatt maslcinritrling av en betongplatta med dess horisontala radier, samt snitt A-A med dess vertikala radier rl, r2.

Visar samma platta i en tredimentionell projektion, markerande skillnader mellan radiema Rl och R2, där R1 är konkaver i horisontalplanen, emedan R2 är konvexer i horisontalplanen.

Visar hur assymetriema bildas mellan de tvá radierna R1 och R2 Visar en skuggad tredimensionell bild av plattan i ñg 1, 2 och 3 där fasningarna, (in och utsprángen) framgår tydligare.

Visar ett antal plattor sett rakt från ovan med skarvama proportionerligt betydligt överdrivna.

Visar samma plattor som i fig. 5, men i ett tredimensionellt perspektiv.

Visar en platta A, som till assymetrin är lika fig. 1 och 4 men där hömen "H" och ”h” utgör annorlunda övergångar.

Visar en platta B, som till assymetrin är lika platta enligt fig. 1, 4 och 7 men där hömen "H" och "h" är spegelvända platta enligt fig. 7. B.

Visar plattor enligt fig. 7, 8 i komplementârläggning. A,B. 504 268 Plattan enligt figur I som exempelvis utgör en trottoarsten (markbeläggningsplatta) eller fasadplatta (kakel) är till sin geometri så utformad att den utefter sina fyra sidor i övre och undre horisontala basplanen är försedd med cirkelsegment, kon- vexa utspráng R2, som vid sidans ungefärliga mitt 5, figur 3, övergår i ett kon- kava insprång RI . Planen förbindes i Z-led via två vertikalt motstående cirkel- bågar, halva cirkelsegment, rl och r2' och bildar på så vis det undre omvända basplanet. Genom att den vertikala bågformen rl, r2, är noll i samtliga höm och därifrån ökar kontinuerligt mot sitt maximum vid horisontala bågamas maximum Rl och R2 dvs. vid en fiärdedel, plus distans, respektive tre fjärdedelar av plattans horisontalplan med "H" som utgångspunkt för att därefter åter gå mot noll vid plattans ungefärliga mitt, figur 3, 5 och hörnet 4 figur 1. Härigenom kommer valda distansen att följa plattorna i de tre planen.

Detta innebär att varje sida enbart har tre punkter som ligger i ett och samma plan, de bägge hörnen "H" och 4 samt i krosspunkten i mitten av plattan figur 3, 6.

Samtliga bågformer både horisontala och vertikala kan ändras genom radierna r och R beroende av hur stort F ska vara dvs. "fasningen", in och utsprången, eller hur plattans slutliga utseende önskas, figur 1 snitt A-A.

Vertikal bågarna behöver ej nödvändigtvis bestå av motstående cirkelsegment utan kan ersättas av ellipssegment av stor eller lillaxeln beroende på hur accentuerade in och utsprången önskas.

Vad som ovan sagts beträffande geometrin är att oavsett bågarnas form, storlek etc. är det assymetrin som är det väsentligaste, dvs. skillnaden mellan Rl och R2 växlingspunktema eller startpunkterna 5, figur 3 som är absolut nödvändig för plattans praktiska användning, eftersom enligt figur 5 och 6 och att skarvarna mellan plattorna kräm: assymetn' mellan Rl och R2. 504 268 Baskroppen beskrives med utgångspunkt av figur 1. där "H" bildar referenshöm.

Baskroppens sida Y, räknat från "H" bildar i undre horisontala basplanet ett kon- vext cirkelsegment 1, (R2) vars radie har sitt maximum vid en fiârdedel av kroppens basplan (A) för att där vända mot noll i planets, sidans, ungefärliga mittpunkt (2) och övergå i ett konkavt cirkelsegment (3) vars radie är lika med R2 plus önskade distansen. Konkavitetens maximum (Rl) inträffar vid tre fjärdedelar av basplanet räknat från "H" och går mot noll vid hörnet 4, som tillika med "H" är rakt.

Det öm hnrimnlala basplanet är omvänt det undre basplanet av baskroppen där Y-sidan med utgångspunkt från "H" börjar med ett konkavt cirkelsegment 5 (Rl) med maximum vid en fjärdedel (A) av sidan, planet, för att där gå mot noll vid den ungeñrliga rnittpunkten 2, där konkaviteten övergår i ett konvext utsprång 6 med sitt maximum vid tre fjärdedelar av kroppens sida, där segmentet vänder mot noll vid hörnet 4.

De bägge basplanen förbindes i vertikalled med hjälp av två halva motstående cirkelsegment rl och r2, (snitt A-A figur 1) där r2 med utgångspunkt "H" är noll, och på så vis bildar ett rakt hörn i punkten "H", cirkelbågen r2 gives sitt vertikala konvexa maximum i samma punkt som det umhe planets horisontala cirkelsegment R2 har sitt maximum A, och den till r2 konkavt motstående vertikala cirkelbågen rl utgår på samma sätt från hömet "H" med noll och har sitt konkava maximum där det övre horisontala planets cirkelsegment R1 har sitt maximum A, där de vänder mot den ungefärliga mittpunkten 2, och diagonalt vertikalt växlar tecken, figur 3. 5-5, och på så vis följer kroppens horisontala cirkelsegment Rl-R2 varvid in respektive utsprången Rl-rl, R2-r2 (F) bildas. Kroppens X-sida beskrives på samma sätt med utgångspunkt från "H". Baskroppens bägge andra X-Y sidor med utgångångspunkt “h" diagonalt "H", beskrives på samma sätt.

Claims (2)

1. 504 268 PATENTKRAV. Assymetrisk baskropp, exempelvis markbeläggningssten, avsedd att placeras bredvid varandra med växelvis överlappande fogning så att de låser varan- dra i tre dimensioner utan annat bindemedel än plattomas egen närvaro. K ä n n e t e c k n a d därav, att den är assymetriskt kvadratisk och utefter sina fyra sidor, i de bägge basplanen är försedd med ett in och ett utsprång RI, R2 i form av cirkelsegment, eller ellipssegment som genom två vertikalt motstående cirkelbågar rl, r2 omväxlar mellan övre och undre basplanen, ( figur 1) där radien på de olika segmenten Rloch R2 är olika med alla konvexa utspráng mindre än alla konkava inspiång varvid assymetri i planen erhålles utefter varje sida då alla konkava mdier RI överskrider planens mittpunkt 5, (figur 3) så att de två vertikalt motstående cirkelbågarna rl, r2 diagonalt vertikalt korsar varandra i sidans mittpunkt (6, figur 3) och bildar en punkt i plan med de fyra raka hömen "H"oeh 4, (figur 1) där "H" är referenshöm för kroppens Y-sida och undre basplanet startar med ett utsprång R2 (1) som vid ungefär halva lcroppens sida övergåri ett insprång Rl (3) och avslutas med hörnet 4, (figur 1 och 3) emedan det övre basplanet vid "H" startar med ett insprång Rl (5) och vid kroppens ungefär- liga mitt övergår i ett utspráng R2 (6) som avslutas i hörnet 4, cirkelbågama rloch r2 är noll i de fyra hörnen och ökar kontinuerligt till sitt maximum i samma punkt som hoiisontala radiema RI, R2 har sitt maximum för att återgå mot noll vid baskroppens ungefärliga mittpunkt där de byter tecken och följer sidans andra horisontala bågpar R2, R1 (6,3), baskroppens X-sida är identisk med Y-sidan med utgångspunkt från "H" och kroppens bägge andra sidor är identiska med utgångpunkt "h" diagonalt "H". 504 268

2. Assymetrisk baslcropp enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den med utgångspunkt från "H" (figur 7) A, är identisk med baslcropp enligt krav 1 på sin Y-sida emedan dess X-sida i nedre basplanet startar med ett konkavt cirkelsegment RI som vid knoppens ungelärliga mittpunkt övergår i ett konvext segment R2 emedan det övre basplanet från "H" startar med ett konvext segment R2 som vid kroppens ungefärliga mittpunkt övergår i ett konkavt segment R1 och dess bägge andra Y-X sidor från "h" diagonalt "H" startar på samma sätt och därmed i växelvis överlappande fogning (figur 10) kan bringas till låsning med hjälp av en komplementär baskropp (figur 9) som är identisk kropp i detta kmv, men spegelvänd, B. law-A