SE503485C2 - Användning av en alkoxilerad alkanolamid tillsammans med en jonisk tensid som friktionsreducerande medel - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 503 485 2 minskas vid bibehållna rördimensioner.

De flesta tensider som hittills kommit till an- vändning som friktionsminskande tillsatser till cirkulerande vattensystem - främst för distribution av värme och kyla - är av det slag som representeras av alkyltrimetylammonium- salicylat där alkylgruppen är en lång alkylkedja, som har 16-22 kolatomer och som kan vara antingen mättad eller innehålla en eller flera dubbelbindningar. Denna typ av ytaktivt medel har tillfredsställande effekt redan vid en koncentration av 0.5-1 g/l men nedbrytes mycket långsamt, såväl aerobt som anaerobt och har dessutom hög toxicitet mot organismer som lever i vatten.

Eftersom värmedistributionssystem vanligen uppvisar betydande läckor - man räknar att 60-100% av vattenmängden läcker ut under 1 år - så måste man räkna med att tillsatta kemikalier läcker ut i grundvattnet och i olika sötvatten- recipienter. Kombinationen av låg bionedbrytbarhet och hög toxicitet är ett grundläggande kriterium för en miljöskadlig produkt.

I det amerikanska patentet 5 339 855 beskrives att alkoxilerade alkanolamider med den allmänna formeln RfiNH (A) nn O i vilken R är en kolvätegrupp med 9-23 kolatomer, A är en alkylenoxigrupp med 2-4 kolatomer och n är 3-12, har förmåga att bilda långa cylindriska miceller i vatten och således reducerar friktionen i vattenbaserade system. Dessa pro- dukter är lätt nedbrytbara och fungerar utmärkt i avjoni- serat vatten, speciellt vid låga temperaturer. De friktions- reducerande effekterna hämmas emellertid i hårt vatten och genom närvaro av höga mängder elektrolyter. Dessutom är temperaturområdet för deras optimala friktionsreducerande effekt ganska smalt, ibland mindre än 10°C.

Det har nu överraskande visat sig att blandningar av de alkoxilerade alkanolamiderna, som ovan beskrives, i kombination med joniska tensider kan förläna lösningarna de 10 15 20 25 30 35 503 485 3 önskade friktionsreducerande egenskaperna i både hårt vatten och saltinnehållande vatten och även uppvisa en väsentligt ökat temperaturintervall med optimal effekt, till exempel 30°C. Det är möjligt att erhålla tillfredsställande frik- tionsreducerande effekt även när vattenhårdheten är så hög som 500 ppm CaCO3 och salthalten är 5 g/l av det vatten- baserade vätskesystemet.

Viktförhållandet mellan den alkoxilerade alkanol- amiden och den joniska tensiden kan variera mellan 100:1 och 1:2, företrädesvis 50:l och 1:1. Förutom de två ytaktiva komponenternas struktur påverkas viktförhållandet även av vattnets hårdhet och saltinnehåll och det önskade tempera- turområdet inom vilket lösningen skall användas. Den totala mängden av den alkoxilerade alkanolamiden och den joniska tensiden kan variera inom vida gränser beroende på omstän- digheterna, men mängden uppgår vanligtvis till 100-10 000 g/ma av det vattenbaserade systemet. Med "vattenbaserat" förstås att åtminstone 50 viktprocent, företrädesvis åt- minstone 90 viktprocent av det vattenbaserade systemet be- står av vatten. Kombinationen av alkoxilerad alkanolamid och jonisk tensid är speciellt lämplig för användning i vatten- baserade system, som strömmar i långa ledningar, exempelvis cirkulerande vattensystem för överföring av värme eller kyla.

De föredragna alkoxilerade alkanolamiderna enligt denna uppfinning innehåller 13-23 kolatomer i kolväte- gruppen, alkylenoxigrupperna har 2 kolatomer och n är ett tal från 3 till 6. Vid användning som kylvatten när vatten- temperaturen är under 30°C har åtminstone en del av kolväte- grupperna en eller flera dubbelbindningar.

Den alkoxilerade alkanolamiden kan framställas genom amidering av en karbonsyra med formeln RCOOH, där R har den ovan angivna betydelsen, med en alkanolamin med formeln NH2AH, där A har den ovan angivna betydelsen, eller genom aminolys av en motsvarande triglycerid eller metylester med den ovan angivna alkanolaminen, följt av alkoxilering av den 10 15 20 25 30 35 503 485 4 därvid erhållna amiden. Alkoxileringen kan utföras i närvaro av en alkalisk katalysator vid en temperatur av 150-180°C.

Speciellt lämpligt är att utföra alkoxileringen i närvaro av en tertiär amin, som saknar med alkylenoxid reak- tiva protoner, eller ett alkylenoxidkvartärnerat derivat av den tertiära aminen vid en temperatur från rumstemperatur till 120°C, varvid höga utbyten av den önskade produkten kan erhållas. Exempel på lämpliga tertiära aminer är trimetyl- amin, trietylamin, tributylamin, dimetyloktylamin, tetra- metyletylendiamin, dimetylkokosamin, tristearylamin, di- metylpiperazin och diazabicyklooktan.

Alkoxileringen kan omfatta etoxilering, propoxile- ring, anlagring av propylenoxid och etylenoxid i block, sam- tidig anlagring med etylenoxid och propylenoxid eller en kombination härav. Etylenoxid utgör lämpligen minst 50 mol- procent av anlagrad alkylenoxid. Enbart etoxilering är före- draget.

Karbonsyrorna med formeln RCOOH, där R har den ovan angivna betydelsen kan vara såväl alifatiska, aromatiska som cykloalifatiska. Exempel på lämpliga karbonsyror är de ali- fatiska karbonsyrorna, där kolvätedelen kan vara både mättad eller omättad, rak eller grenad. Av dessa är speciellt kon- ventionella fettsyror föredragna.

Specifika exempel på lämpliga alkoxilerade alkanol- amider är följande: O O RåNH(CgfiO)JL där Rë är härledd från rapsfettsyra, E? fiï RCNH(Cgfi0)7H, där RC är härledd från rapsfettsyra, f? ä” RCNHC§g0(C§fiO)gL där RC är härledd från laurinsyra, O O RëNH(C§g0)¿L där Rë är härledd från laurinsyra, O O n N RCNHCgfiO(AJ4H, där RC är härledd från stearinsyra och gruppen A är slumpvis anlagrad från lika moldelar etylenoxid 10 15 20 25 30 35 503 485 och propylenoxid 0 0 RëNHCfifiO(CgfiO)mH, där Rë är härledd från linolen- syra.

Valet av kedjelängd och omättnadsgrad bestäms av det temperaturområde, vid vilket den alkoxilerade alkanolamiden skall användas, men även av det slag och den mängd av den joniska tensiden som ingår i blandningen, och hårdheten och salthalten hos det vatten som användes.

Den allmänna principen är att en hydrofob alkoxilerad alkanolamid, det vill säga en alkoxilerad alkanolamid med en stor kolvätegrupp och en låg grad av alkoxilering, behöver en ganska hydrofil nonjonisk tensid, det vill säga en tensid med en kort till moderat kolvätegrupp och en stor hydrofil grupp eller till och med två eller flera hydrofila grupper.

Användning av hårt vatten eller saltinnehållande vatten kommer att ha samma effekt som att göra den alkoxilerade alkanolamiden mer hydrofob, det vill säga det skapar ett behov av antingen en större mängd av den joniska tensiden eller en mer hydrofil jonisk tensid. Ett lämpligt sätt att bestämma det rätta förhållandet mellan den joniska tensiden och den alkoxilerade alkanolamiden är att dispergera den senare i det vatten, som skall användas vid den högsta temperaturen i det planerade operativa temperaturområdet och sedan successivt tillsätta en lösning av den joniska ten- siden tills den dispergerade alkoxilerade alkanolamiden precis har solubiliserats.

Den joniska tensiden kan väljas från någon av de kända klasserna, det vill säga anjoniska, katjoniska, amfotära eller zwitterjoniska tensider.

Lämpliga anjoniska tensider enligt uppfinningen är fettsyratvålar R¿XXTMe*, alkylpolyglyceroletersulfater R1O(C,,H2,,O),,SO3'Me*, alkylsulfater R10S03'Me*, alkylsulfonater 121-803746, alkylarensulfonater R1-Ar-S03'Me*, alkylpolygly- koleterkarboxylater R10(C,,H2,,0),,CH2CO0'Me*, där RI betecknar en kolvätegrupp med 8-22 kolatomer, Ar är en aromatisk kol- 10 15 20 25 30 35 503 485 6 vätegrupp, företrädesvis med 6 kolatomer, Me* är en mono- valent katjon, x är ett tal från 2-4 och n är ett tal från 1-4.

Lämpliga katjoniska tensider enligt uppfinningen är primära ammoniumsalter R¿¶HgA', sekundära ammoniumsalter R1"NH2R'A' och tertiära ammoniumsalter R1*NH(R')2A', där RI har den ovan angivna betydelsen, R' är metyl-, etyl-, pro- pyl- eller hydroxietylgrupp och A' är en monovalent anjon.

Kvartära alkylammoniumföreningar, såsom lauryl- eller myristyltrialkylammoniumhallid kan även användas, men de rekommenderas inte generellt beroende på deras låga bioned- brytbarhet och jämförelsevis höga toxicitet mot organismer som lever i vatten.

Lämpliga amfotära och zwitterjoniska tensider är de, som innehåller i) en eller flera, företrädesvis en eller två, flervärda hydrofoba grupper, företrädesvis kolvätegrupper som bildar en hydrofob del innehållande 10-36 kolatomer, ii) en eller flera, företrädesvis en eller två, primära, sekundära eller tertiära aminogrupper eller kvartära ammoniumgrupper och iii) en eller flera, företrädesvis en eller två, karboxi- grupper, och som har en molekylvikt av mindre än 1400, Den amfotära eller zwitterjoniska tensiden kan även innehålla en eller flera nonjoniska, hydrofila grupper, såsom hydroxylgrupper och etergrupper. De amfotära föreningarnas effekt på miljön är låg, speciellt i jämförelse med tidigare använda kvartära katjoniska friktionsreducerande medel.

Exempel på lämpliga amfotära eller zwitterjoniska föreningar är de med formlerna Ra - (A). - l/N - (m1, -IN - Q (I) B B där R, är en kolvätegrupp med 7-24 kolatomer, n är 0 eller 1, A är en karbonylgrupp [C(O)], en grupp (0CH2CH2), eller en grupp (0C3H6), i vilket z är ett tal från 1 till 5, R, är 10 15 20 25 30 35 503 485 7 en lägre alkylgrupp med 2-3 kolatomer, y är ett heltal från 0 till 4, Q är en grupp -R,CO0M, där R2 är en alkylengrupp med 1-6 kolatomer och M vär väte eller en jon vald från gruppen alkalimetaller, alkaliska jordmetaller, ammonium och substituerad ammonium, och B är väte, en hydroxialkylgrupp med 2-4 kolatomer eller en grupp Q med den ovan angivna be- tydelsen, Rv-(Awm: N - (cwR-wncoon (11) och R4'(Å')m'”///// Rv-(Awm \\ N* - (cR'R"),,coo' (111) R4'(A')m R: där R4 är raka eller grenade alkyl- eller alkenylgrupper med 7-24 kolatomer, M har den ovan angivna betydelsen i formeln (I), n är ett heltal från 1 till 4 och R' and R" är obero- ende av varandra väte, alkyl- eller hydroxialkylgrupper med 1 till 3 kolatomer eller hydroxylgrupper, m är 0 eller 1 och A' är en grupp, som innehåller en estergrupp eller en amid- funktion och utgöres av en grupp 1) -m-cnz-cnn' ' ')p-o-c(o)-(cnz)q- 2) -c(o)o-cHR' ' ucnz-(o-cnn' ' Hong?- 3 ) - (o-cnz-CHR' ' '),-o-c(o) -o-cHR' ' '-cH2- (o-cHR' ' Hong?- 4) -C(0)-O-CH2-C(0H)H-CH¿- Or 5) -C(O)-NH-(CH2),- där R"' är väte eller en metylgrupp, p är 0 till 5, q är 1 eller 2 och z är 2 eller 3 och R5 är en alkyl eller hydroxi- alkylgrupp med 1 till 4 kolatomer, och Rv \ Rs - IN* - (cH2)Pcoo' (1v) Rv 9 15: _ 126 - c - NH - (cflz), - i: - (cflgpcoo (v) Rv där Rs är en lång hydrofob kolvätegrupp, som lämpligen ut- göres av en mättad eller omättad, rak eller grenad alifatisk 10 15 20 25 30 35 503 485 8 kolvätegrupp med 7-24 kolatomer och företrädesvis är en alkyl- eller alkenylgrupp med 11-17 kolatomer, R, är en alkyl- eller hydroxialkylgrupp med 1-4 kolatomer, före- trädesvis en metylgrupp, och p är 1 eller 2.

Förutom den alkoxilerade alkanolamiden och den jon- iska tensiden kan det vattenbaserade systemet innehålla ett antal konventionella komponenter, såsom korrosionsinhiber- ande medel, frysförhindrande medel och baktericider.

Systemet kan även omfatta solubiliserande medel, såsom di- etylenglykolmonobutyletrar, som kan väsentligt påverka tensidblandningens grumlingspunkt i det vattenbaserade systemet. Föreliggande uppfinning illustreras ytterligare av följande exempel.

Testförfarande De friktionsreducerande egenskaperna av kompositionen enligt uppfinningen och jämförelseprodukter testades med två olika metoder. En metod, som är ganska enkel, kallas för urvalstestet och den andra mer laborativ strömningstest, vilken kallades för rörslingetestet.

Hlyâlfiteâšfit En serie av 50 milliliters glasbägare av samma dimen- sioner (65x35 mm), som var och en innehöll en teflon-beklädd cylindrisk magnet (20x6 mm) fylldes med 40 ml av testlös- ningen och hölls i ett kylskåp åtminstone 4 timmar vid 3°C.

Bägarna togs därefter ut en efter en och placerades omedel- bart på en magnetisk omrörare. En termometer neddoppades till ett djup av 15 mm och omröraren startades vid ett varvtal av 1 400 varv per minut och djupet av den virvel som bildades i lösningen mättes vid olika temperaturer medan lösningens temperatur ökade till rumstemperatur under 15 minuter.

När ingen virvel kunde iakttagas noterades detta som 0 mm. Genom erfarenhet är det känt att detta indikerar goda friktionsreducerande egenskaper. Om å andra sidan, inget effektivt additiv var närvarande, till exempel för rent vatten, nådde virveln ner till den omrörande magneten och 10 15 20 25 30 35 503 485 9 resultatet uppmättes till 35 mm.

En 1. ! Mätningarna genomfördes i en 6 m lång rörslinga be- stående av två raka rostfria rör om vardera 3 m, den ena med 8 mm inre diameter och den andra med 10 mm. Vatten pumpades igenom rörslingan med en centrifugalpump, driven av en fre- kvensstyrd motor, för kontinuerlig reglering av flödes- hastigheten. Den senare bestämdes med en rotameter.

På rörslingans raka delar fanns uttag som med hjälp av ventiler i tur och ordning kunde anslutas till en dif- ferenstryckmätare vars andra sida var ständigt ansluten till en referenspunkt i rörslingan. Rörslingan var värmeisolerad och pumpens sugsida ansluten till en termostaterad behållare om 20 l volym till vilken också återflödet från rörslingan skedde.

Sedan tillsats av testföreningen och termostateringen av vattenlösningen hade skett påbörjades mätningarna vid låga strömningshastigheter, varvid man för varje hastighet mätte tryckdifferensen från två punkter på 10 mm-röret och tre mätpunkter på 8 mm-röret. Erhållna tryckdifferenser om- räknades till Moodys friktionsfaktor Y och visas i tabell som funktion av Reynoldstalet Re.

Y = zo-Pdiff/vz-L-d Re = Dvd/u D = rördiameter V = strömningshastigheter L = rörlängd över vilken tryckdiff. Pdflf uppmätes d = vätskans densitet u = vätskans viskositet Exemplen anger även motsvarande Prandtl-tal och Virk- tal. Den förra motsvarar den friktionsfaktor som svarar mot rent vatten, d v s med turbulens, den senare en turbulensfri strömning.

Exempel 1-4 Dessa exempel utfördes enligt utvärderingstesten som tidigare har beskrivits. lO 15 20 25 30 35 503 485 10 De alkoxilerade alkanolamiderna som användes i dessa exempel var monoetanolamider baserade på teknisk oljesyra, till vilka hade adderats 3 respektive 4 mol etylenoxid.

Dessa produkter benämnes i det följande för OMA-3 respektive OMA-4. Den tekniska oljesyran bestod av 60% oljesyra, 20% linoljesyra och 10% linolensyra samt en rest som till större delen utgjordes av palmitinsyra och stearinsyra. Som an- joniska tensider användes en teknisk laurylpolyglykoleter- sulfat och en teknisk laurylsulfat. I båda fallen här- stammade alkylgruppen från en teknisk laurylalkohol, som innehöll 60% laurylalkohol, 30% myristylalkohol och en rest som i huvudsak bestod av decylalkohol och cetylalkohol.

Beträffande polyglykoletersulfatet hade den tekniska laurylalkoholen etoxilerats med 2.8 mol etylenoxid före sulfatering med svaveltrioxid följt av neutralisering med natriumhydroxid. Dessa två produkter benämnes hädanefter för LES (lauryletersulfat) och FAS (fettalkoholsulfat). Vattnet som användes i dessa exempel var hårt vatten innehållande 2.2 mol Ca”'och 1.4 mol Mg”'per ma och som korrosionsinhi- bitor användes 1.3 kg NaN02, 0.35 kg NaN03 och 0.35 kg NaB02.4 H20 per m3.

Sammansättningen av testlösningarna anges i nedan- stående tabell: Testlösning CMA-3 OMA-4 LES FAS Konc., kg aktiv substans per ma I 3.0 - 1.0 - II 3.0 " ' 2.0 III 1.5 ' “ 1.0 IV 1.45 1.45 1.10 - Jämförelse 1 4.0 - - - Jämförelse 2 - - 4.0 - Testresultaten anges som djupet på den virvel som bildades uttryckt i mm vid en omrörningshastighet av 1400 varv per minut. 10 15 20 25 30 35 503 485 ll Temperatur °C 3 6 11 16 20 25 Testlösning I 0 3 O 0 0 3 II 0 0 0 0 III 0 0 0 0 1* 1* IV 0 O 0 0 1 Jämförelse 1 - 5 8 8 5 Jämförelse 2 - 15 15 15 15 10 Med asterisk * förstås att lösningen var turbid Resultaten av dessa tester antyder att komposition- erna enligt uppfinningen har en signifikant stabiliserande effekt på vatten i omedebar närhet av en turbulent zon och kan således förväntas ha en god friktionsreducerande för- måga på vatten som strömmar i en rör.

Exempel 5 Detta exempel utfördes enligt urvalstestet men det vatten som användes var dejoniserat vatten till vilket hade satts 3.0 mol av Ca(N0g2 per m3.

I detta hårda vatten upplöstes 3.0 kg OMA-3 och 0.11 kg FAS per ma.

Följande resultat erhölls: Temperatur °C 3 7 10 15 20 25 Virvel, mm 0 0 0 0 0 0 Även om vattenhårdheten i detta exempel är ungefär densamma som i exemplen 1-4 är den totala salthalten mycket lägre, eftersom de korrosionsinhiberande salterna saknas.

Genom en väsentlig reduktion av mängden tillsatt jonisk tensid är det ändå möjligt att göra en komposition enligt uppfinningen med god stabiliserande effekt på vattenlösningen.

Exempel 6 I deta exempel utfördes testerna i enlighet med rörslingetestet. Det vatten, som användes var dejoniserat till vilket hade satts 125 g (1 mol) MgS04 per ma och pH- 10 15 20 25 30 503 485 12 värdet hade justerats till ca 8.

Kompositionen under testet utgjordes av 1.5 kg OMA- 5, 0.4 kg OMA-3 och 0.10 kg Na-oleat per m3, där OMA-5 har samma betydelse som beskrivits för OMA-3 men med skillnaden att 5 mol etylenoxid har tillsatts till oljesyremonoetanol- amiden i stället för 3 mol.

Oljesyran i Na-oleatet hade samma fettsyrakomposi- tion som oljesyran, från vilken monoetanolamiden fram- ställts.

Följande resultat erhölls.

Vattentemperatur 7°C, pH 8.3 Moody's friktionsfaktor x 103 Reynolds- 3x1o3 sxioa 104 2x1o“ sxlo* 4x1o4 sno* tal Prandtl- 45 38 32 27 24 22 20 tal 10 mm rör 70 23 20 9 10 15 18 s mm rör 38 18 11 7 s 10 18 virk-tal 25 18 11 7 s s 4 . 5 Vattentemperatur 12.5°C, pH 8.0 Moody's friktionsfaktor x 103 Reynolds- sxioa sxio” 10* zxio' 3x1o' 41:10* sxio* tal Prandtl- 45 38 32 27 24 22 20 tal 10 mm rör 38 22 13 8.5 6.5 8 13 8 mm rör 23 12 8.5 7 5 5.5 13 Virk- tal 25 18 ll 7 6 5 4.5 10 15 13 Vattentemperatur 21°C, pH 8.35 503 485 Moody's friktionsfaktor x 103 Reynolds- 3x1o3 sx1o3 104 2x1o“ 3x1o“ 41x10* exiø* tal Prandtl- 45 se 32 27 24 22 20 tal 10 mm rör 60 38 12 9 7 6 5 s mm rör so :o 13 7 s s s . s virk-tal 2s 18 11 7 s s 4 . s Från dessa rörslingetester med kompositioner enligt uppfinningen framgår klart att en väsentlig friktionsredu- cerande effekt kan åstadkommas i temperaturintervallet 7- 21°C i vatten av medelhårdhet och med en dosering av 2.0 kg per m3.

Claims (10)

10 15 20 -25 30 35 503 485 14 K R A V

1. Användning av en produkt innehållande åtminstone en alkoxilerad alkanolamid med den allmänna formeln RENH (A ) “H O där R är en kolvätegrupp med 7-23 kolatomer, företrädesvis 11-23 kolatomer, A är en alkylenoxigrupp med 2-4 kolatomer och n är 2-12, företrädesvis 2-8, och åtminstone en jonisk tensid i ett viktförhållande mellan den alkoxilerade alka- nolamiden och den joniska tensiden från 100:l till 1:2, företrädesvis från 50:1 till 1:1 för framställning av ett vattenbaserat vätskesystem med reducerat strömningsmotstånd mellan det strömmande, vattenbaserade vätskesystemet och en fast yta.

2. Användning enligt krav 1, kännotecknat därav, att åtminstone hälften av alkylenoxigrupperna i den alkoxilerade alkanolamiden är etylenoxigrupper.

3. Användning enligt krav 2, kännetecknat därav, att A är en etylenoxigrupp.

4. Användning enligt krav 2, kännatocknat därav, att det vattenbaserade vätskesystemet har en hårdhet som mot- svarar upp till 500 ppm CaCO3 eller innehåller upp till 5 gram salt per liter.

5. Användning enligt krav 2, kännatacknat därav, att kristallisationstemperaturen för blandningen av den alkoxi- lerade alkanolamiden och den joniska tensiden är under den lägsta temperaturen i det vattenbaserade systemet.

6. Användning enligt krav 5, käanetecknat därav, att det vattenbaserade systemet är ett kylmedium med en tempera- tur under 30°C.

7. Användning enligt krav 2, kännetacknat därav, att den joniska tensiden är en anjonisk tensid vald från gruppen bestående av fettsyratvålar RflXXïMe*, alkylpolyglykoleter- sulfater R1O(C,,H2,,0),,S03'Me*, alkylsulfater RIOSOjMefl alkyl- sulfonater R1SO3'Me*, alkylarensulfonater R1ArSO3'Me*, alkyl- 10 15 20 25 30 503 485 15 polygiykoieterkarboxylater R1o(c,,H,,,o),,cn2coo'r-1e*, där 121 be- tecknar en kolvätegrupp med 8-22 kolatomer, Ar en aromatisk kolvätegrupp, företrädesvis med 6 kolatomer, Me* en mono- valent katjon, x är ett tal från 2-4 och n är ett tal från l-4.

8. Användning enligt krav 2, kännetecknat därav, att den joniska tensiden är en katjonsik tensid vald vald från gruppen bestående av primära ammoniumsalter R¶ïHgA', sekun- dära ammoniumsalter R¿¶ü5R'A' och tertiära ammoniumsalter Ig*NH(R')2A', där R1 har den ovan angivna betydelsen, R' är metyl, etyl, propyl eller hydroxipropyl och A är en mono- valent anjon.

9. Användning enligt krav 2, kännetocknat därav, att den joniska tensiden är en amfotär eller zwitterjonisk tensid, som innehåller i) en eller flera, företrädesvis en eller två, mono- valenta hydrofoba grupper, företrädesvis kolväte- grupper som bildar en hydrofob del innehållande 10- 36 kolatomer, ii) en eller flera, företrädesvis en eller två, primära, sekundära eller tertiära aminogrupper eller kvartära ammoniumgrupper och iii) en eller flera, företrädesvis en eller två, karboxi- grupper, och som har en molekylvikt av mindre än 1400.

10. Användning enligt något av kraven 1-9, kännetecknat därav, att blandningen av den alkoxilerade alkanolamiden och den joniska tensiden tillsättes i en mängd av 0.1-10 kg/ma av det vattenbaserade systemet.