SE501785C2 - Förfarande och anordning för att sammanbinda löpande materialbanor samt absorberande alster innefattande materialskikt sammanbundna enligt förfarandet - Google Patents

Description

501 785 2 periferiska spår, i vilka vecken är avsedda att inpassas medan skikten binds till varandra i områden mellan vecken, dvs i områden svarande mot mellanrummen mellan spåren i valsen eller valsarna. Enligt detta kända lamineringssätt är det viktigt att inte vecken blir förskjutna i sidled så att vecken hamnar ur spår, dvs helt eller delvis hamnar mellan spåren i valsen eller valsarna. I så fall kommer' det att bildas rynkor i laminatet och detta uppges vara oönskvärt.

Det är vidare känt genom den s.k. Micrex processen, tillhandahållen av Hicre Corporation, att mikrokräppa materialbanor av exempelvis fibertyg. I det här fallet rör det sig' emellertid inte om att sammanbinda två materialbanor, utan mikrokräppningen utförs på ett enda skikt, alternativt ett laminat, av exempelvis fibertyg.

Mikrokräppningen kan liknas vid en mikroskopisk rynkning av materialbanan tvärs dennas löpriktning. Det är emellertid högst osäkert hur bestående denna rynkning blir i fortsatt produktionsprocess. I för blöjor komer materialbanan att utsättas för betydande dragkrafter i materialbanans en 911 tillverkningsprocess exempelvis och blöjtillverkningsmaskinens processriktning. Eftersom rynkorna inte är permanent låsta finns det stor risk att de komer att slätas ut när'materialbanan utsätts för krafter i längdriktningen.

Om de mikrokräppade materialbanorna dessutom rullas upp på rullställ efter mikrokräppningsprocessen innan de används vid blöjtillverkningen, kan även detta ogynnsamt påverka rynkorna i så motto att de slätas ut och försvinner.

Föreliggande uppfinning syftar till ett förfarande enligt vilket löpande materialbanor kan samanbindas på ett snabbt och enkelt sätt, bestående veckning eller rynkning bildas i åtminstone en så att en permanent av materialbanorna medan åtminstone en materialbana 501 785 3 förblir väsentligen slät. Enligt uppfinningen åstad- kommas detta genom ett förfarande av inledningsvis omtalade slag i vilket en första materialbana matas från en första depå i en första hastighet, en andra material- bana matas från en andra depå i en andra hastighet som är lägre än den första hastigheten, att den första materialbanan och den andra materialbanan sammanföra mot varandra och sammanbinds till ett laminat av en samman- bindningsanordning med bibehållen inbördes hastighets- skillnad mellan den första och den andra materialbanan, varvid den första materialbanan veckas vid inmatningen i sammanbindningsanordningen pga den högre hastigheten hos nämnda första materialbana relativt den andra hastig-heten hos den andra materialbanan i sammanbindnings-momentet, medan den andra materialbanan förblir väsentligen slät och att laminatet matas vidare från sammanbindningsanordningen i en hastighet som är lika med den andra och lägre hastigheten. Uppfinningen syftar vidare till en anordning för förfarandet vilken utmärks av särdragen i efterföljande patentkrav 7.

Vid de tidigare kända sammanbindningssätten har det antingen eftersträvats att skapa så släta laminat som möjligt, dvs man har försökt undvika rynkningar och veckbildningar i lamineringsprocessen, eller så har man, som i EP-A-O 409 315, bildat vecken i förväg och nogsamt försökt undvika att skrynkla till vecken vid sammanbind- ningsmomentet. I föreliggande uppfinning är avsikten just att bilda veck eller rynkor i själva sammanbind- ningsmomentet. Dessa veck som bildas i den ena materialbanan görs även bestående genom att material- banan binds till en annan slät materialbana i punkter och/eller kurvor mellan vecken. Det är således inte möjligt att släta ut vecken genom att dra ut laminatet i dettas längsriktning. Det släta materialskiktet kommer att förhindra en sådan uttöjning och vecken kommer således att bli permanenta. 501 785 4 att åstadkomma ett absorberande alster av inledningsvis omtalat slag vilket Uppfinningen syftar även till alster uppvisar snabb vätskegenomsläpplighet och låg återvätning. Detta har åstadkomits genom att åtminstone ett första av nämnda vätskegenomsläppliga skikt är veckat och att ett andra av nämnda vätskegenomsläppliga skikt är väsentligen slätt.

Ett vätskemottagande ytskikt enligt uppfinningen har stor vätskemottagande volym genom att det första vätskegenomsläppliga skiktet är veckat. Man erhåller härvid en stor mängd dalar och toppar vilka avsevärt ökar volymen hos det vätskemottagande ytskiktet jämfört med ett helt slätt vätskemottagande ytskikt.

Ytterligare särdrag och fördelar med föreliggande uppfinning framgår av efterföljande beskrivning och underkrav.

Uppfinningen kommer i det följande att närmare beskrivas med hänvisning till på bifogade ritningar visade utföringsexempel, varvid Figur 1 är en schematisk skiss av ett förfarande och en anordning enligt en utföringsform av uppfinningen, Figur 2 visar ett längssnitt av ett stycke av ett laminat framställt enligt förfarandet i figur 1, Figur 3 visar en planvy av ett inkontinensskydd enligt en utföringsform av ett absorberande alster enligt uppfinningen, Figur 4 'visar' ett tvärsnitt av inkontinensskyddet i figur 3 . 501 785 I figur 1 visas hur en första materialbana 1 matas från en ej visad första depå mellan två roterande rullar 2 och 3 vilka uppvisar en periferihastighet lika med en första hastighet V1. härigenom med nämnda första hastighet V1 via styrrullar Den första materialbanan 1 löper 9a, 9b fram till en sammanbindningsanordning 4. Från en ej heller visad andra depå matas en andra materialbana S fram mellan två roterande rullar 6 och 7, vilka lika hastighet V2, varför den andra materialbanan 5 löper med uppvisar en periferihastighet med en andra nämnda andra hastighet V, via en styrrulle 9c fram till sammanbindningsanordningen 4. Den första hastigheten V1 är högre än den andra hastigheten V2, vilket alltså innebär att den första materialbanan 1 har en högre hastighet än den andra materialbanan 5 när de båda anlöper sammanbindningsanordningen 4. Sammanbindnings- anordningen 4 innefattar ett ultraljudshorn 8 och en roterande mothållsvals 9, vilken uppvisar en periferi- hastighet motsvarande den första hastigheten Vi. Mellan hornet 8 och mothållsvalsen 9 finns ett nyp 11, genom vilket de båda materialbanorna 1,5 passerar. Den andra material-banan 5 komer att löpa mellan ultraljudshornet 8 och den första materialbanan 1 och den första materialbanan l kommer att anligga mot den roterande mothållsvalsen 9 vid sammanbindningen av de båda materialbanorna l, 5 till ett laminat 12. Ultra- ljudshornet 8 lämplig frekvens, exempelvis 20 kHz eller frekvenser däröver, och anligger under tryck mot mothållsvalsen 9. På mothållsvalsen 9 är det anordnat ett flertal från valsens mantelyta 10 utstående element vilka är för små för att kunna synas i den schematiska skissen i figur 1. Emellertid är dessa vibrerar med en element anordnade på vilket för fackmannen känt sätt som helst, exempelvis i ett dia-kontinuerligt mönster av åtskilda piggar , långsträckta ribbor anordnade väsentligen i mothållsvalsens axial-riktning , eller liknande . Mönstret kan vara regelbundet eller 501 785 6 oregelbundet och det kan vara anordnat över hela mothållsvalsens mantelyta 10 eller enbart över partier av denna. De utstående elementen tjänar som lokala svetsmothåll för bildande svetsade partier av laminatet 12 när de första och andra materialbanorna 1,5 passerar nypet 11 ultraljudshornet 8 mothållsvalsen 9. De sålunda sammansvetsade första och andra materialbanorna 1,5 matas således vidare från sammanbindningsanordningen 4 som ett laminat 12 och passerar mellan två roterande rullar 13,14 som uppvisar aV mellan och en periferihastighet lika med den andra hastigheten V2.

När den första materialbanan 1 anlöper nypet 11 i sammanbindningsanordningen 4 med en hastighet V1 som är högre än den andra hastigheten V2, vilken såväl den andra materialbanan 5 anlöper sammanbindningsanordningen 4 med, som laminatet 12 lämnar sammanbindningsanordningen 4 med, kommer en viss längd av den första materialbanan 1 att vecka sig på grund av den plötsliga övergången från den högre hastigheten V1 före sammanbindningen, till den lägre hastigheten V2 efter sammanbindningen. I sammanbindningsmomentet uppstår med andra ord en plöts- lig minskning av hastigheten hos den första material- banan 1 i nypet 11 utan att efterföljande partier av den första materialbanan 1, nypet 11, extra frammatning av den första materialbanan 1, jämfört som ännu inte nått fram till vidkänns samma hastighetsminskning. Denna med den andra materialbanan S som under hela förfarandet bibehåller sin andra hastighet V2, resulterar i att tvärgående veck 15 bildas i den första materialbanan 1.

Dessa veck 15 låses permanent fast mellan bindnings- områden 16 i laminatet 12. Detta visas tydligast i figur 2. Valet av hastighetsdifferens mellan V1 och V, är beroende av önskad storlek på vecken, dvs hur mycket extra materiallängd som skall matas fram av den första materialbanan 1. Andra faktorer som påverkar valet av storleken på de utstående hastighetsdifferens är 501 785 7 elementen, dvs. höjden på dessa, samt materialbanornas "kontraktionshastighet". Vid små hastighetsdifferenser sker ingen nämnvärd veckbildning, utan.uppbromsningen av den snabbare första materialbanan medför enbart en deformation i materialbanans plan. Olika material har givetvis olika deformationsmotstånd. Hastighets- differensen V1-V2 måste därför för varje givet material så att veck i materialbanan kan bildas. Det är lämpligt att V1 är åtminstone 40% högre än V2 för att detta villkor med säkerhet skall vara uppfyllt. V1 kan exempelvis vara väsentligen dubbelt så hög smm Kg, men hastighets- förhållanden på 150%, 200% eller ännu högre är tänkbara.

Mothållsvalsen 9 i figur 1 kan även i vissa fall ha en vara större än denna "kontraktionshastighet", periferihastighet som överstiger V1.

I exemplet i figur 1 kan den första materialbanan 1 ha samma bredd som den andra materialbanan 5 eller vara smalare om man önskar ett laminat 12 som uppvisar veck Om den första materialbanan 1 är smalare än den andra materialbanan 5, endast över en del av laminatets bredd. kan den första materialbanan 1 antingen vara centrerad relativt den andra materialbanans 5 tänkta längsgående symetriaxel eller vara förskjuten i sidled åt endera hållet. möjligheten att en tredje materialbana löper vid sidan av och något förskjuten i sidled från den första materialbanan l fram mot sammanbindningsanordningen 4.

De båda första och tredje materialbanorna har i det här fallet en sammanlagd bredd som understiger den släta, På detta sätt kan i sidled åtskilda partier av den sammanbundna materialbanan I det senare fallet kan man även tänka sig andra materialbanans bredd. förses med veck. Man kan naturligtvis tänka sig att fler än två släta materialbanan. Exempelvis kan man åstadkomma ett laminat smala materialbanor binds mot den som uppvisar ränder av många smala veckade skikt.

Givetvis kan vilken som helst av laminatets 12 material- 501 785 8 banor i sin tur bestå av ett laminat av flera material- skikt och behöver således inte nödvändigtvis utgöras av enbart ett enda skikt.

Exempel på materialbanor lämpliga att sammanbindas enligt föreliggande uppfinning är fibertyg, exempelvis av typen spunbond och termobond. Man kan också tänka sig andra svetsbara material såsom termoplastfilmer, vilka även kan vara hålförsedda. Det är också möjligt att endast en av materialbanorna är av svetsbart material.

,Den eller de andra kan i så fall utgöras av exempelvis ett tissue.

En alternativ sammanbindningsanordning till den i figur 1 visade, är en kalander. En kalander innefattar två mot varandra valsar mellan vilka roterande uppvärmda materialbanorna samanbinds när de passerar mellan valsarna. Den ena valsen uppvisar härvid en periferi- hastighet.motsvarande den första högre hastigheten'V1och den andra valsen uppvisar en periferihastighet, mot- svarande den andra lägre hastigheten V¿. Efter valsarna löper de sammanbundna materialbanorna, dvs laminatet, vidare med den lägre hastigheten V2. Den första materialbanan komer precis som i figur 1, pga den plötsliga hastighetsminskningen i sammanbindnings- momentet vid passagen mellan valsarna, att veckas i partier som ligger före samanbindningsstället i nypet mellan valsarna. Den andra materialbanan förblir slät, på sama sätt som i exemplet i figur 1. En av valsarna har liksom mothållsvalsen 9 en diskontinuerligt mönstrad yta.

Ett enligt det uppfinningsenliga förfarandet tillverkat laminat är särskilt lämpat som vätskemottagande ytskikt i absorberande alster för engângsbruk såsom blöjor, inkontinensskydd och liknande. Med hänvisning till figur 501 785 9 3 och 4 skall ett inkontinensskydd 17 beskrivas såsom exempel på ett absorberande alster enligt uppfinningen.

Inkontinensskyddet 17 innefattar en absorptionskropp 18, ett vätskeogenomsläppligt ytskikt 19 på absorptions- kroppens 18 ena sida och ett vätskemottagande ytskikt 20 på absorptionskroppens 18 motsatta sida. Det vätske- mottagande ytskiktet 20 är avsett att vid användningen Det vätskemottagande yt- skiktet 20 innefattar ett första vätskegenomsläppligt skikt 21 som är veckat och ett andra vätskegenom- vara vänt mot en användare. släppligt skikt 22 som är väsentligen slätt. Det andra släta vätskegenomsläppliga skikt 22 är anbragt närmast absorptionskroppen 18 och det första veckade vätske- genomsläppliga skiktet 21 är anbragt på det andra släta skiktets 22 bort från absorptionskroppen 18 vettande sida. Det första veckade vätskegenomsläppliga skiktet 21 uppvisar en mängd veck 15 vilka sträcker sig väsentligen i inkontinensskyddets 17 längsriktning. Det första veckade skiktet 21 är bundet till det andra släta skiktet 22 i ett antal bindningsområden 16 i form av ett stort antal åtskilda bindningspunkter, vilka exempelvis kan utgöras av svetspunkter. Såväl det första vätske- genomsläppliga skiktet 21 som det andra vätskegenom- släppliga skiktet 22 innefattar svetsbart material. De kan exempelvis utgöras av ovävda fibertyg av typen termobond och/eller De båda vätskegenom- släppliga skikten 21, fibertyg eller utgöras av samma slags spunbond. 22 kan utgöras av olika slags fibertyg på villkor att skikten går att binda salmnan genom värme- bindning eller svetsning, exempelvis med ultraljud.

Exempelvis kan det första veckade vätskegenomsläppliga skiktet 21 utgöras av ett spunbond fibertyg med ytvikten g/mz och det andra släta vätskegenomsläppliga skiktet 22 kan utgöras av ett spunbond fibertyg med ytvikten 20 2 I stället för ett spunbond fibertyg som andra släta g/m . vätskegenomsläppliga skikt 22, kan man använda ett 501 785 kardat termobond fibertyg med en ytvikt av 17 g/mz. Det är fördelaktigt att använda ett spunbond fibertyg som det första ytskiktet eftersom spunbond fibertyg kan hanteras i låga ytvikter och ger mjukhet mot huden vid användning. Fibertygen är väsentligen. oelastiska vilket är en fördel eftersom detta motverkar att vecken 15 skulle kunna slätas ut genom elastiska töjningar av det andra släta vätske- genomsläppliga skiktet 22. Fibertygen kan innefatta fibrer av exempelvis polypropen, polyester, viskos eller blandningar av dessa. Även bikomponentfibrer är tänk- bara. veckade vätskegenomsläppliga Det vätskemottagande ytskiktet 20 erhåller genom veckens toppar och dalar en mycket stor vätskeupptagande volym jämfört med ett konventionellt vätskegenomsläppligt skikt som har en väsentligen slät vätskemottagande yta med därför förhållandevis låg vätskeupptagande volym.

Detta medför en mycket snabb vätsketransport genom det vätskemottagande skiktet in till absorptionskroppen. Det vätskemottagande ytskiktet 20 uppvisar även en mycket låg återvätning, dvs vätskan hindras från att från absorptionskroppen. 18 tränga tillbaka upp genom jyt- skiktet 20 och därigenom från att komma i kontakt med användarens hud.

Absorptionskroppen 18 innefattar exempelvis fluffmassa som absorptionsmaterial. Den kan även innefatta vätske- absorberande hydrogeler, sk superabsorbenter, med vilka menas polymerer som kan absorbera vätskemängder många gånger sin egen vikt. Dessa hydrogeler kan vara mer eller mindre homogent inblandade i fluffmassan eller vara anbragt i skikt inuti absorptionskroppen 18.

Emellertid är inte uppbyggnaden av absorptionskroppen 18 av kritisk betydelse för uppfinningen så länge som den uppfyller kravet att snabbt mottaga och sprida den 501 785 11 vätskemängd som tränger genom det vätskemottagande ytskiktet 20.

Det vätskeogenomsläppliga ytskiktet 19 tjänar spärrskikt för att hindra att den i absorptionskroppen 18 absorberade vätskan, inte läcker ut. Det vätske- ogenomsläppliga ytskiktet 19 kan exempelvis utgöras av en polyetenfilm eller liknande.

B Om Det veckade första vätskegenomsläppliga skiktet 21 i exemplet i figur 3 upptager en yta som är mindre än det vätskemottagande ytskiktets 20 totala yta. Resten av det vätskemottagande ytskiktet 20 består enbart av det släta andra vätskegenomsläppliga skiktet 22. Det veckade första vätskegenomsläppliga skiktet 21 upptager ungefär en tredjedel av det vätskemottagande ytskiktets 20 yta och är anordnat i inkontinensskyddets 17 grenparti 23, vilket är det smalare parti av inkontinensskyddet 17 som vid användningen är avsett att vara anbragt mellan an- vändarens ben. På ömse sidor om grenpartiet 23 finns två 24,25 framtill respektive baktill på användaren. Eftersom det visade inkontinensskyddet 17 i figur 3 är helt symmetriskt vad avser utformningen av grenparti 23 och ändpartier 24,25, finns det dock egentligen inget fram och bak på in- kontinensskyddet 17. Det behöver emellertid ingalunda alltid vara så. Tvärtom kan en blöja, en dambinda eller ett inkontinensskydd vara formad.med en utpräglad främre ändpartier avsedda att vara vända resp. bakre ände för att uppnå en så god kroppsanpass- ning som möjligt . förskjutas framåt eller bakåt i produkten allt efter ändamålet med produkten och dess utformning. Eftersom Grenpartiet kan härvid komma att grenpartiet vanligtvis är det parti av en absorptions- produkt som mbttager avgiven kroppsvätska komer det skiktet 21 att definiera en vätskemottagande zon 26 i grenpartiet 23. veckade första vätskegenomsläppliga Denna vätskemottagande zon 26 kan naturligtvis i vissa 501 785 12 fall även vara anordnad utanför grenpartiet, exempelvis i främre ändpartiet på blöjor avsedda att användas av manliga användare, vilka vanligtvis avger sin kropps- vätska i ett främre parti av blöjan framför grenpartiet.

I sådana fall anordnas givetvis det veckade första vätskegenomsläppliga skiktet :i dessa främre områden.

Naturligtvis kan man även tänka sig fall när det är angeläget att hela det vätskemottagande ytskiktet snabbt skall kunna släppa genom vätska och i dessa fall täcker det veckade första vätskegenomsläppliga skiktet hela det släta andra. vätskegenomsläppliga skiktet. I återigen andra fall, när man vill spara på material och inte vill ha ett heltäckande veckat första skikt, kan man anordna två eller flera veckade skikt som tillsammans täcker en yta mindre än hela det vätskemottagande ytskiktets, men som var och en täcker separata partier över mer eller mindre skilda delar av inkontinensskyddet. Exempelvis kan man tänka sig ett flertal tvärgående remsor anbragta över inkontinensskyddet.

Vecken 15 i figur 3 är orienterade väsentligen i in- kontinensskyddets 17 längsriktning, men det är givetvis möjligt att anbringa. det 'veckade skiktet 21 så att vecken 15 orienteras väsentligen tvärs inkontinens- skyddets 17 längsriktning. Eftersom veckens toppar till viss del hindrar vätska och lös avföring att rinna tvärs vecken, har det också en viss betydelse i vilken riktning vecken 15 är orienterade i olika partier av inkontinensskyddet 17. fördelaktigt att inkontinensskyddets 17 längsriktning, som träffar det vätskemottagande ytskiktet 20 lnära kanten av inkontinensskyddet, därigenom får svårare att mot förmodan, I grenpartiet 17 kan det vara vecken 15 sträcker sig i eftersom vätska rinna över kanten av detsama även om, vätskan inte snabbt skulle transporteras genom.ytskiktet in till absorptionskroppen 18. I ändpartierna 24,25 kan det istället vara fördelaktigt att vecken är orien- "S01 785 13 terade i inkontinensskyddets tvärsriktning, åtminstone i närheten av ändkanterna.

Det har även visat sig möjligt, utan nämnvärd försämring av den korta vätskegenomsläpplighetstiden, att låta det veckade första vätskegenomsläppliga skiktet vara vänt inåt absorptionskroppen, dvs låta det släta skiktet först ta emot vätskan. Detta kan ibland föredragas av estetiska skäl, om det inte är önskvärt för vissa produkter att det vätskemottagande ytskiktet skall uppvisa ett veckat och rynkigt yttre.

Uppfinningen skall inte anses begränsad till visade utföringsexempel utan ett flertal modifikationer är tänkbara inom ramen för patentkraven.

Claims (22)

10 15 20 25 30 35 501 785 14 Eatengkrav

1. Förfarande för att sammanbinda åtminstone två löpande kontinuerliga materialbanor (1,5) till ett laminat (12) uppvisande åtminstone ett veckat materialskikt, k ä n - n e t e c k n a t av att en första materialbana (1) från en första depå i en första hastighet (VQ, en materialbana (5) matas från en andra depå i en hastighet (Vg som är lägre än den första hastig- (VQ, att den första materialbanan (1) andra materialbanan (5) sammanbinds till ett laminat (12) av en sammanbindnings- anordning (4) med bibehållen inbördes hastighetsskillnad mellan den första och den andra materialbanan (1,5), (1) matningen i sammanbindningsanordningen (4) pga den högre (V1) (l) relativt den andra hastigheten hos den andra matas andra andra heten och den sammanförs mot varandra och varvid den första materialbanan veckas vid in- hastigheten hos nämnda första materialbana (V2) materialbanan (5) i sammanbindningsmomentet, medan den andra materialbanan (5) förblir väsentligen slät och att (12) från anordningen (4) i en hastighet som är lika med den andra laminatet matas vidare sammanbindnings- och lägre hastigheten (Vg. k ä n n e t e c k n a t av att nämnda hastighetsskillnad (V1-V2) är större än

2. Förfarande enligt krav 1, nämnda första materialbanas (1) kontraktionshastighet, vid vilken nämnda första materialbana (1) enbart deformeras i sitt plan utan att veckas. k ä n n e t e c k n a t är åtminstone 40% (V2), väsentligen dubbelt så hög som den andra hastigheten (V2) -

3. Förfarande enligt krav 2, av att den första hastigheten (VJ högre än den andra hastigheten företrädesvis

4. Förfarande enligt något av kraven 1-3, k ä n n e - 10 15 20 25 30 35 501 785 15 t e c k n a t matningen genom sammanbindningsanordningen (4) anligger av att den första materialbanan (1) vid mot en roterande vals (9) vilken uppvisar en periferi- hastighet, som är åtminstone lika hög som den första hastigheten (V1). k ä n - n e t e c k n a t av att sammanbindningen sker medelst

5. Förfarande enligt något av föregående krav, ultraljudsbindning.

6. Förfarande enligt något av kraven 1-4, k ä n n e - t e c k n a t av att sammanbindningen sker medelst kalandrering, varvid en första roterande vals uppvisar en periferihastihet motsvarande den första material- banans matningshastighet (V och en andra roterande 1) vals uppvisar en periferihastighet motsvarande den andra materialbanans matningshastighet (V2) .

7. Anordning för att sammanbinda åtminstone två löpande kontinuerliga materialbanor (1,5) till ett laminat (12) k ä n- av att anordningen innefattar medel uppvisande åtminstone ett veckat materialskikt, n e t e c k n a d för att mata en första materialbana (1) från en första depå i en första hastighet (V,), medel för att mata en andra materialbana (5) från en andra depå i en andra hastighet (V,) vilken är lägre än den första hastigheten (V,) , medel för att sammanföra den första materialbanan (1) (5) . ningsanordning för att sammanbínda den första mot den andra materialbanan en sammanbind- (4) materialbanan (1) och den andra materialbanan (5) till (12) under bibehållande av den inbördes hastighetsskillnaden mellan den första materialbanan (1) ett laminat och den andra materialbanan (5) och samtidigt skapa veck (15) i den första materialbanan (1) pga nämnda hastig- hetsskillnad, medan den andra materialbanan (5) förblir slät att mata vidare väsentligen samt medel för 10 15 20 25 30 35 501 785 16 laminatet (12) i en hastighet som är lika med den andra och lägre hastigheten (Vg.

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att (4) roterande vals (9), vilken uppvisar en periferihastighet sammanbindningsanordningen innefattar en motsvarande den första hastigheten (VQ och mot vilken (9) (1) anligger vid passerandet av sammanbindningsanordningen (4). vals den första materialbanan

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att sammanbindningsanordningen (4) innefattar ett ultra- (8) (9), vilken utgörs av en mothållsvals innefattande ett flertal från ljudshorn och nämnda roterande vals valsens mantelyta utstående element anordnade i valfritt mönster tjänande som lokala svetsmothåll för bildande av svetsade partier i laminatet (12) och att sammanbind- ningen sker medelst ultraljudsbindning.

10. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att de utstående elementen utgörs av ett flertal åtskilda piggar eller liknande anordnade i ett. dis- över åtminstone partier av mothållsvalsens mantelyta (10) eller av ett flertal åtskilda långsträckta ribbor eller liknande anordnade över åtminstone partier av' mothållsvalsens mantelyta (10) . kontinuerligt mönster

11. ll. Absorberande alster (17) för engångsbruk såsom en blöja, en dambinda, ett inkontinensskydd eller liknande innefattande en absorptionskropp (18), ett vätske- ogenomsläppligt skikt (19) på absorptionskroppens ena sida och ett vätskegenomsläppligt vätskemottagande ytskikt (20) vilket ytskikt (20) innefattar åtminstone två vätske- genomsläppliga skikt (21, 22) vilka är sammanbunda med på absorptionskroppens motsatta sida, 10 15 20 25 30 35 501 785 17 varandra medelst förfarandet för sammanbindning av två löpande kontinuerliga materialbanor enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att åtminstone ett första av nämnda vätskegenomsläppliga skikt (21) är veckat och att åtminstone ett andra av nämnda vätske-genomsläppliga skikt (22) är väsentligen slätt.

12. Absorberande alster enligt krav 11, k ä n n e - t e c k n a t av att åtminstone ett av de vätskegenom- släppliga skikten (21, 22) innefattar svetsbart material och att de är sammanbundna i ett mönster av åtskilda sammanbindningspunkter och/eller -kurvor (16).

13. Absorberande alster enligt krav 11 eller 12, k ä n n e t e c k n a t av att åtminstone ett av de vätskegenomsläppliga skikten (21, 22) utgörs av ovävda fibertyg.

14. Absorberande alster enligt krav 13, k ä n n e - t e c k n a t termobondtyp och/eller spunbondtyp. av att nämnda fibertyg utgörs av

15. Absorberande alster enligt något av kraven 11-14, k ä n n e t e c k n a t av att det eller de veckade vätskegenomsläppliga skiktet (21) eller skikten har en mindre utsträckning än det släta vätskegenomsläppliga skiktet (22), så att det vätskemottagande ytskiktet (20) (26) minstone ett veckat parti som upptager mindre yta än hela uppvisar en 'vätskemottagande zon i form av åt- det vätskemottagande ytskiktets yta.

16. Absorberande alster enligt krav 15, k ä n n e - t e c k n a t av att den vätskemottagande zonen (26) är anordnad i det absorberande alstrets grenparti (23).

17. Absorberande alster enligt krav 15, k ä n n e - 10 15 20 25 30 501 785 18 t e c k n a t av att fler än ett veckat vätskegenom- släppligt skikt (21) är anordnat på samma sida mot det släta vätskegenomsläppliga skiktet (22) och sinsemellan sidled, så att det vätskemottagande ytskiktet (20) uppvisar fler än ett veckat parti. förskjutna i

18. Absorberande alster enligt något av kraven 11-14, av att det eller de veckade vätskegenomsläppliga skiktet (21) eller skikten sträcker sig över hela det vätskemottagande ytskiktets yta (20). k ä n n e t e c k n a t

19. Absorberande alster enligt något av kraven 11-18, k ä n n e t e c k n a t av att det eller de veckade skiktet (21) skikten anordnat på den sida av det släta vätskegenomsläppliga vätskegenomsläppliga eller är skiktet (22) som är avsett att vara vänt mot en användare av alstret.

20. Absorberande alster enligt något av kraven 11-18, k ä n n e t e c k n a t av att det eller de veckade skiktet (21) skikten är anordnat på den sida av det släta vätskegenomsläppliga vätskegenomsläppliga eller skiktet (22) som är avsett att vara vänt bort från en användare av alstret.

21. Absorberande alster enligt något av kraven 11-20, k ä n n e t e c k n a t av att vecken (15) är orien- terade väsentligen i alstrets längsriktning.

22. Absorberande alster enligt något av kraven 11-20, k ä n n e t e c k n a t av att vecken (15) är orien- terade väsentligen i alstrets tvärsriktning.