SE501021C2 - Anordning för provning av linjeanslutningar vid telefonväxel - Google Patents

Description

501 'A021 2 sor styr vidare igångsättningen av kontrollen och av vilken lin- je som skall provas.

Med den nya konstruktionen kan alla linjekort provas enkelt och snabbt vid tillverkning utan extra åtgärder och kostnader för detta. Vidare kan bitfelsmätningar på ett enkelt sätt göras i fält för att t ex kontrollera befintliga ledningars transmiss- ionskvalitet.

KORT FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall nu beskrivas i samband med de bifogade rit- ningarna, i vilka fig. 1 schematiskt visar en linjetestningsanordning vid en digi- tal växel med anslutna telefonapparater, fig. 2 visar ett mer detaljerat blockschema för linjetestnings- anordningen, fig. 3 visar ett blockschema för ett annat utförande av linje- testningsanordningen, fig. 4 visar det dataformat, som används vid överföringen mellan telefonväxeln och telefonapparaterna och också olika synkronise- rings- och klockpulser, fig. 5 visar ett blockschema för förfarandet vid räkning av eventuella bitfel vid en provning av en förbindelse.

BESKRIVNING Av FÖREDRAGEN UTFöRINGsFoRM I fig. 1 visas i mycket stora drag en anordning för testning av förbindelseledningar till enskilda telefonapparater 1 från en telefonväxel, vars egentliga växelenhet visas vid 3. Mellan väx- elenheten 3 och de enskilda telefonledningarna 5 till telefonap- paraterna 1 finns styr- och anpassningskretsar. Dessa innefattar särskilt en mikroprocessor 7, som står i förbindelse med själva växelenheten 3 och som för övrigt styr olika anpassnings- och överföringskretsar, vilka inte visas i fig. 1. För den här av- sedda provningen av telefonlinjerna finns en bitföljdsgenerator och -mottagare 9 och en multiplexor/demultiplexor eller väljare 11, som med en ledning är förbunden med bitföljdsgeneratorn och -mottagaren 9 och med sina andra anslutningar är förbunden med de enskilda telefonledningarna 5. 501 021 3 När en viss telefonledning 5 skall provas, beordrar mikroproces- sorn 7 igångsättning av bitföljdsgeneratorn/-mottagaren 9, så denna börjar provningsförfarandet. Den kommer då att börja alst- ra pseudoslumptal och sända motsvarande bitföljd. Bitföljden överförs i form av delföljder om ett bestämt antal bitar, t ex som tecken om åtta bitar, till väljaren 11, som styrt av mikro- processorn 7 skickar dessa delföljder vidare på den avsedda te- lefonledningen 5. I den enskilda telefonapparaten 1 finns en tillbakaföringsslinga anordnad, så att delföljderna i den utsän- da bitföljden passerar först fram till telefonapparaten på led- ningen 5 och sedan tillbaka på ledningen 5. De i figuren med en- dast ett streck angivna ledningarna är i allmänhet dubbelriktade och består alltså fysiskt av minst två ledningar. Bitföljdens delavsnitt återkommer så till väljaren 11 och överförs från den- na via motsvarande anslutningsledning till bitföljdsgeneratorn/- mottagaren 9.

Vid mottagandet av delarna av denna bitföljd återbildas bitfölj- den och bitföljdsgeneratorn och -mottagaren 9 jämför denna med den tidigare utsända bitföljden. Detta kan göras bit för bit, dvs kontroll av att den första mottagna biten i bitföljden är korrekt, därefter den andra mottagna biten, etc. Om överensstäm- melse erhålls vid jämförelse av ett stort antal mottagna bitar med de tidigare alstrade, är telefonledningen troligen korrekt, medan i annat fall ledningen kan vara felaktig. Det faktum, att ett bitföljdsfel har inträffat, kan då lagras i ett minne för den provade telefonlinjen. T ex kan en räknare finnas anordnad för just denna telefonanslutning och räknaren stegas upp varje gång, som bristande överensstämmelse vid jämförelse av en motta- gen bit föreligger. Med hjälp av något lämpligt utorgan, t ex en visningsanordning eller bildskärm, som manuellt kan anslutas till växelenheten 3 eller till det minne, där bitföljdsfelen lag- ras, kan man få en visuell angivelse av antalet fel. Andra möj- ligheter till indikering är givetvis möjliga, såsom med hjälp av signallampor eller med hjälp av en i växelenheten 3 anordnad skrivare, som är anordnad att skriva ut antalet bitföljdsfel på de enskilda anslutna telefonlinjerna 5.

I fig. 2 visas mer detaljerat hur den i fig. 1 schematiskt visa- 501 '021 4 de provningsanordningen kan utföras. Även fig. 2 är dock schema- tisk, genom att t ex inte alla enskilda styrledningar mellan väx- elenheten 3 och mikroprocessorn 7, från mikroprocessorn till de olika enheterna i provningsanordningen, olika ledningar med syn- kroniseringssignaler från växelenheten 3 och från interna klock- kretsar i provningsanordningen inte visas. De för uppfinningen speciella kretsarna finns med fördel anordnade i en enda appli- kationsspecifik integrerad krets, ASIC 27.

I fig. 2 visas de enskilda telefonledningarna 5 som en ledning.

Parallellt med varje telefonapparat 1 kan någon annan enhet 13 finnas anordnad, som kan sända och/eller motta meddelanden eller information på telefonledningarna 5, t ex modem anslutna till eller befintliga inuti datorer eller telefaxapparater. För varje telefonledning 5 finns vidare en linjeenhet 15 anordnad. Lin- jeenheterna 15 ombesörjer i stort sett, att ett antal, t ex 16 telefonledningar 5, kan kommunicera med växelenheten 3 med hjälp av gemensamma seríella tidsuppdelade kommunikationsförbindelser, som visas vid 17 respektive 19 för överföring av information från respektive till växelenheten 3.

Kommunikationen mellan växelenheten 19 och telefonapparater- na 1/andra enheter 13 sker i det här visade exemplet seriellt.

Det allmänna formatet för linjeenheternas 15 kommunikation på ledningarna 17 och 19 med växelenheten visas upptill i fig. 4.

Det antas här, att det finns 16 telefonledningar 5, till vilka telefonapparater 1 och/eller andra källor/destinationer 13 för meddelanden kan anslutas och vilka styrs av de visade anordning- arna. 32 efter varandra följande tidluckor bildar en ram, i vil- ken bestämda tidluckor är tilldelade varje telefonlinje 5, exem- pelvis så att den första tidluckan tillhör telefonledning nr 1, följande tidlucka tillhör telefonledning nr 2, etc, med cyklisk upprepning tills alla telefonledningar är uttömda. Inom varje tidlucka kan ett antal binära siffror överföras, t ex en byte omfattande 8 bits. Överföringen av information i den visade anordningen antas vida- re styras av olika klocksignaler eller synkroniseringspulser, dvs med hjälp av hårdvarustyrning, jämför figur 4, med hjälp av -j5Û1 021 5 vilka början på en tidlucka kan erhållas direkt eller indirekt av de kretsar, som hanterar överföringen. Hela tiden sänds såda- na seriella ramar både från växelenheten på förbindningen 17 och till växelenheten på förbindningen 19. Alla bitmönstren i teck- nen i en sådan ram innehåller givetvis inte nyttig information, eftersom i de flesta fall inte alla telefonledningar 5 samtidigt har någon aktiv sändare/mottagare för meddelanden. Dessa bytes, som inte innehåller någon egentlig information, kan utnyttjas för att översända testbitsmönster på en telefonledning för prov- ning av denna.

Förbindningen 17 från växelenheten 3 mellanlagrar sin informa- tion i ett register 21 och vid detta tillfälle införs i detta register och härigenom i ramen en delföljd av det testbitsmöns- ter, som har alstrats av bitföljdsgeneratorn och -mottagaren 9.

Avsnittet av slumptalsbitar placeras på rätt plats i registret 21 med hjälp av en väljare 23. Den rätta platsen motsvarar allt- så en tidlucka, som tillhör den anslutningsledning, vilken skall provas. Den på detta sätt modifierade ramen ankommer sedan till linjeenheterna 15, i vilka de olika tecknen i ramen fördelas på sina korrekta linjeenheter med hjälp av synkroniseringspulser på en ledning 25, som av ej visade organ är alstrade inuti kretsen 27. En linjeenhet 15 skickar sedan vidare de två tecknen hämtade från ramen, vilka tillhör linjeenhetens 15 anslutna telefonlinje 5, och vidare ytterligare information, två databitar, som härrör från mikroprocessorn 7. Dessa databitar innehåller övrig kont- roll- eller styrinformation och de används för den här visade tillämpningen, när kommando om utsändning av en testbitföljd har utfärdats, för att ställa om en tillbakaföringsslinga (ej visad) inuti telefonapparaten 1 respektive den ytterligare sändaren/mot- tagaren 13, så att tecknen återgår på ledningen 5 till linjeen- heten 15. Även vid denna återsändning finns för varje par av överförda tec- ken två databitar. Dessa avskiljs av linjeenheten 15 och över- förs till mikroprocessorn 7. På den gemensamma utgångsledningen 29 från alla linjeenheter 15 i riktning mot växelenheten 3 bil- das så åter en ram med det format, som visas i fig. 3. Ramen och dess innehållna information överförs direkt till växelenheten 3 501 021 6 via ledningen 19 genom kretsen 27 men informationen avtappas i denna också till bitföljdsgeneratorn och -mottagaren 9. Styrt av en i tiden lämpligt anordnad synkroniseringspuls kan bitföljds- generatorn och -mottagaren 9 ur den mottagna ramen välja rätt tidlucka för vald telefonlinje och utvinna det tecken, som inne- håller information från denna telefonlinje, vilken skall provas.

Den utvunna informationen kan, om tillräcklig tid har förflutit, sedan slumptalsbitföljden började sändas ut, förmodas innehålla ett delavsnitt av denna bitföljd och bitföljdsgeneratorn och -mottagaren 9 jämföra detta bítmönster i det mottagna tecknet med tidigare utsända delar av bitföljden. Med hjälp ett särskilt förfarande, som skall beskrivas nedan i samband med fig. 5, kan vid mottagning av tecken början av den utsända bitföljden igen- kännas och den egentliga bestämningen av antalet fel vid överfö- ringen påbörjas.

I själva verket ersätts med fördel också registret 21 och välja- ren 23 av en motsvarande enkel, av en synkroniseringspuls styrd koppling, se fig. 3, så att när en lämplig synkroniseringspuls inträffar, översänder bitföljdsgeneratorn och -mottagaren 9 ett avsnitt av den alstrade bitföljden, t ex ett tecken, direkt till ledningen 17, så att den tidigare informationen överskrivs, vil- ken finns just under den tidlucka, som motsvarar detta tecken.

I stället för registret 21 och väljaren 23 enligt utförandet i fig. 2 finns vid utförandet enligt fig. 3 endast en väljare el- ler multiplexor 31, vilken har sina två ingångar anslutna dels till utgångsledningen 17 från växelenheten 3, dels till bit- följdsgeneratorn och -mottagaren 9. Dess utgång är den gemensam- ma ledningen i riktning från växelenheten 3 till linjeenheterna 15.

I fig. 4 visas under det allmänna formatet för ramar på de di- rekta förbindningarna 17 och 19 med växelenheten 3 klock- och synkroniseringssignaler. Från växelenheten 3 kommer sålunda, se fig. 2 och 3, på en ledning 35 en systemsynkroniseringssignal, som endast har en puls vid början av varje ram, och på en led- ning 37 en systembitklocka, som är klocksignal för de enskilda databitarna vid dataöverföringen. Av ASIC-kretsen 27 i en klock- 501 02? 7 pulsgenerator, schematiskt visad vid 33, alstras med utgångs- punkt från dessa signaler en klocksignal, vars pulser anger början av varje tidlucka. Vidare kan också ur denna klocksignal alstras en puls markerande början för tidlucka och de motsvaran- de signalerna antyds nederst i fig. 3. Med hjälp av en sådan puls kan början på en lämplig tidlucka anges, för att under den efter denna puls följande tidluckan införa en lämpligt vald databyte ur pseudoslumptalsföljden på ledningen 17 med hjälp av att sådan signalpuls leds till väljaren 31 på en styringång till denna (ej visad). På motsvarande sätt och med hjälp av en sådan signalpuls kan en lämplig databyte avtappas från ledningen 29 för jämförelse i bitföljdsgeneratorn och -mottagaren 9.

I fig. 5 visas ett flödesschema för ett förfarande, som kan ut- föras av bitföljdsgeneratorn och -mottagaren 9 vid räkning av antalet överföringsfel. Efter det att slumptalsbitföljden har börjat utsändas, dröjer det en obestämd tid, tills de utsända slumptalsbitarna återkommer till bitföljdsgeneratorn och -motta- garen 9. Efter det att denna obestämda tidsperiod har förflutit, kommer emellertid bitföljderna att inkomma fortlöpande med ett nytt avsnitt i varje tidlucka, som har tilldelats bitföljden och den motsvarande telefonlinjen 5. För att avgöra att bitar ur den utsända slumptalsbitföljden har börjat mottagas, jämförs alla mottagna bitar, tills överensstämmelse med de först utsända 16 bitarna i pseudoslumptalsbitföljden erhålls. Efter detta räknas alla uppträdande bitfel, dvs brister vid överensstämmelse mellan mottagen bit och motsvarande bit i det tidigare utsända avsnit- tet av bitföljden.

Detta förfarande åskådliggörs närmare i fig. 5 och startar här i ett block 501. Sedan nollställs i ett block 503 en räknare NRCB.

Efter detta bestäms i ett block 505, om någon ny bit har motta- gits. Om detta inte är fallet, utförs återigen denna kontroll i blocket 505. Om emellertid en ny bit har mottagits, avgörs i ett block 507, om det fortfarande är aktuellt med en kontroll eller om kontrollförfarandet skall avbrytas. Om kontrollförfarandet skall avbrytas, slutar hela proceduren i ett slutblock 509. An- nars testas den mottagna biten i ett block 511, huruvida den överensstämmer mot motsvarande bit i den utsända slumptalsbit- 501 6421 8 följden. Om inte någon överensstämmelse råder, återgår förfaran- det till blocket 503 med nollställning av räknaren NRCB. Om det i blocket 511 i stället avgörs, att den mottagna biten är rik- tig, ökas räknaren NRCB i ett block 513 för att sedan i ett block 515 testas, huruvida denna räknare har uppnått värdet 16.

Om detta inte är fallet, övergår förfarandet åter till blocket 505 för att bestämma, huruvida någon ny bit har mottagits.

Om det i blocket 515 i stället avgörs, att räknaren NRCB har upp- nått värdet 16, nollställs ytterligare en räknare NE i ett block 517. Sedan testas såsom ovan i ett block 519, huruvida någon ny bit har mottagits. Denna kontroll upprepas, tills någon ny bit har mottagits. Efter detta avgörs åter i ett block 521, huruvida kontrollen skall avbrytas, och om detta är fallet, övergår förfa- randet såsom ovan till slutblocket 509. Om kontrollen skall fortsätta, provas en mottagen bit i ett block 523 för att avgö- ra, huruvida den överensstämmer med motsvarande bit i den utsän- da bitföljden. Om överensstämmelse inte erhålls, ökas räknaren NE'i ett block 525 och sedan provas åter i blocket 515, huruvida någon ny bit har mottagits. Om det i blocket 523 i stället av- görs, att en mottagen bit är riktig, inväntar förfarandet an- komst av en ny bit i blocket 519.

När förfarandet avslutas i blocket 509, finns antalet upptäckta bitfel lagrade i variabeln NE.

Claims (2)

*S01 021 PATENTKRAV

1. Anordning för provning av linjeanslutningar vid telefonväxel, vid vilken kommunikation från växeln till en grupp av flera lin- jeanslutningar sker via en enkel förbindning och kommunikation i motsatt riktning via en enkel förbindning, och för förbindning- arna i båda riktningarna med hjälp av tidsmultiplexerad seriell överföring, så att varje telefonlinjeanslutning alltid är till- delad fasta, periodiskt återkommande tidluckor, varvid anordning- en innefattar - en generator för alstrande av en bitföljd, - en jämförare för jämförelse av en mottagen bitföljd med en alstrad bitföljd, - organ för att sända ut en bitföljd på en ledning till en tele- fonapparat, - organ för att på en plats på ledningen leda tillbaka bitföljden till jämföraren, - organ för att indikera om jämförelsen ger överensstämmelse el- ler ej som resultat, - en väljaranordning för val av en bland flera linjeanslutningar, som skall provas, k ä n n e t e c k n a d av att väljaranordningen är styrd av en signal, så att den efter mottagande av signalen direkt sänder ut en del av bitföljden med förutbestämd längd motsvarande en del av eller en hel tidlucka på förbindningen från växeln.

2. Anordning enligt krav 1 vid ett telefonväxelnät, vid vilket dessutom varje telefonlinjeanslutning är försedd med en linjeen- het, som är ansluten till växelns nämnda förbindningar och utför hämtning från och införande i rätt tidlucka av information, som överförs på förbindningarna, varvid den information, som överförs på varje telefonanslutning också innefattar datainformation, ut- sänd av eller med destination till en styrenhet, k ä n n e - t e c k n a d av att vid påbörjande av sändning av bitföljden sänder också styrenheten datainformation till den telefonanslut- ning, som motsvarar den tidlucka, i vilken bitföljden sänds, vil- ken datainformation mottas av en till telefonanslutningen inkopp- lad användarapparat, vilken i sin tur är anordnad att vid motta- gande av datainformationen återsända den mottagna bitföljden.