SE500874C2 - Sätt och anordning för att ge en optisk PM-fiber en bestämd vinkelinriktning kring dess längdaxel samt användning av sättet respektive anordningen - Google Patents

Description

500 874 2 ljuset i det nämnda planet bestäms eller betraktas inom ett område, som motsvarar området närmast kring eller vid fibems längdaxel, och fibem vrids kring sin längdaxel, så att denna intensitet eller detta ljusflöde, mätt på något lämpligt sätt, blir antingen minimalt eller maxi- malt. Vid ihopskarvning av två PM-fibrer utförs detta för båda ändarna av de fibrer, lämpli- gen med samma strålknippe passerande genom fibremas ändar och med fibremas ändar be- lägna intill varandra och med längdaxlama grovinriktade. På detta sätt blir de båda optiska fibremas spänningszoner inriktade med varandra och härefter kan under bibehållande av vinkelinriktningen kring fibrernas längdaxel deras ändytor föras intill varandra och ihopsmäl- tas för att bilda en ñberskarv med goda optiska egenskaper.

För bestämningen av intensiteten kan t ex den maximala ljusintensiteten användas, som finns i de partier av det genom fibem passerade ljuset, vilka motsvarar fibems centrala område sett i fibems längdriktning.

Vid ett praktiskt utförande kan det vara lämpligt att bestämma en ljusintensitetskurva längs en linje i det nämnda planet, som går i huvudsak vinkelrätt mot fibems längsgående axel och då givetvis också ligger vinkelrätt mot det infallande parallella strålknippet. Denna ljusintensi- tetskurva kan sedan analyseras med avseende på den centrala toppens höjd eller eventuellt det totala centrala ljusflödet, som alltså motsvarar ytan av hela den centrala toppen i den bestäm- da kurvan. För varje fibers ände kan vidare ett medelvärde tas av värden erhållna för flera sådana kurvor tagna för linjer fördelat belägna på lika avstånd från varandra inom ett område nära fibems ändyta.

KORT FIGURBESKRIVNING Ett utföringsexempel av uppfinningen, som ges i åskådliggörande men ej begränsande syfte, skall nu beskrivas i samband med de bifogade ritningarna, i vilka - figurema 1 och 2 är schematiska tvärsnitt av två vanliga typer av PM-fibrer, - figurema 3 och 4 schematiskt visar en optisk PM-fiber belyst av en ljuskälla och den resul- terande ljusintensiteten efter ljusets passage genom fibem för två olika orienteringar av fi- bems spänningskoncentrationsområden i förhållande till de infallande ljusstrålarnas riktning, - figur 5 schematiskt visar strålgång och elektroder i en skarvningsapparat för optiska fibrer, - figur 6 schematiskt visar en anordning för att skarva optiska PM-flbrer, - figur 7 visar i princip, hur vridningen av de optiska fibrernas ändar utförs, och - figur 8 i sidovy visar en hållare för vridning av en optisk ñber.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM I figur l och 2 visas tvärsnitt genom två utföranden av optiska polarisationsbevarande fibrer.

De optiska fibrerna, vilka i sin helhet betecknas 1, har en centralt belägen käma 3 och en mantel eller cladding 5, som omger kärnan 3. På två i förhållande till fiberns längdaxel 3 sou 874-" diametralt motsatta platser i tvärsnitt finns spänningsalstrande zoner eller spänningszoner 7.

Dessa kan ha olika utformning, såsom utgöras av ringsegment enligt fig. 1 (s k "bowtie- form") eller vara mer eller mindre cirkulära eller cylindriska enligt figur 2. Vid fórbindning av två sådana fibrer skall för uppnående av maximal transmission genom en skarv spännings- zonema 7 hos de båda fibrer, som skall skarvas ihop, placeras mitt för varandra.

I figurerna 3 och 4 visas schematiskt strålgången vid passage av ett plant strålknippe genom en optisk ñber av PM-typ med två olika orienteringar. Längst ned i dessa figurer visas in- tensiteten hos ljus, som har passerat fibrema, där intensitetskurvan är tagen längs en riktning vinkelrät mot dels det infallande parallella strålknippet, dels vinkelrät mot den optiska PM- ñbems längdaxel. Kurvan är vidare upptagen längs en linje, som går approximativt genom fokallinjen för den lins, som bildas av fibems mantel. I figur 3 visas en orientering av den optiska PM-fibem, vid vilken spänningszonema 7 är placerade, så att de båda ligger i linje med och symmetriskt i förhållande till det inkommande strålknippets riktning. Ljusstrålar, som infaller mot dessa spänningsområden 7 bidrar inte i nämnvärd grad till den ljusintensitet, som kan iakttas på andra sidan ñbern, dvs efter ljusstrålamas passage genom flbem 1. Ore- gelbundna spridningar och avböjningar äger ju rum vid ljusstrålarnas passage in i och ut från dessa områden och vid reflexion mot gränsytoma. Eftersom i detta fall ljusstrålama kan passera obehindrade genom den optiska PM-fibems yttre manteldelar och vidare en cylindrisk kropp, såsom nämnts ovan, har en fokuserande effekt på inkommande parallella ljusstrålar, vilken benämns den optiska fibems linseffekt, fås en avsevärd ljusintensitet vid det motsva- rande fokuset, vilket i ljusintensitetskurvan visar sig som en tämligen hög central topp.

I figur 4 är orienteringen av den optiska PM-ñbem i stället sådan, att de båda spännings- zonema 7 ligger på var sin sida om käman 3 sett från den infallande parallella ljusstrålen, dvs de båda spänningszonema 3 ligger i huvudsak längs en diameter i den optiska PM-fibem, vilken diameter är vinkelrätt mot det infallande parallella strålknippets riktning. Såsom fram- går av figuren, förhindras i detta fall en stor del av de infallande ljusstrålama att passera genom den optiska ñbem utan att störas av spänningsområdena 7. De kvarvarande ljusstrålar- na, som placerar genom den optiska PM-ñbem, såsom om denna vore en cylindrisk kropp, bryts annars samman på vanligt sätt enligt línseffekten. En ljusintensitetskurva, som visas nedtill i figur 4, har då en central topp ll, vilken har betydligt lägre höjd i detta fall jämfört med kurvan i figur 3.

Vid en kontinuerlig vridning av den optiska fibem l kring sin längdaxel fås kurvor av den typ, vilka visas nedtill i figurema 3 och 4 och i vilka den centrala intensitetstoppen har vär- den, vilka ligger emellan intensitetsvärdena hos de i dessa figurer visade kurvoma. Detta gör det möjligt att detektera den optiska PM-frbems vridning i förhållande till det infallande parallella strålknippet. Genom att man sålunda antingen tar eller bestämmer ett läge, som 5Û0 874 4 motsvarar en maximal intensitet hos det centrala omrâdet i ljusintensitetskurvan längs en linje vinkelrätt mot ñbern, eller en orientering med lägsta intensitet, kan tämligen noggrant be- stämda fiberorienteringar uppnås. I stället för höjden hos den centrala toppen i intensitetskur- van kan givetvis andra mått på fibremas linseffekt användas, t ex ljusflödet inom det centrala området, vilket motsvarar ytan under den centrala toppen i kurvan och över den horisontell linje, som motsvarar ljusintensiteten i kurvan i dess områden intill den centrala toppen.

Det ovan beskrivna förfarandet för orientering av fibrerna kan utnyttjas för att på ett enkelt sätt åstadkomma en ihopfogning av optiska PM-fibrer med skarvar, i vilka spänningszonerna är väsentligen inriktade med varandra. Vissa väsentliga delar i en kommersiellt tillgänglig skarvningsanordning för optiska fibrer av standardtyp visas i figur 5. Två ljuskällor 13 är så anordnade, att de utsänder ljusknippen, vilka träffar den optiska frbem 1 under inbördes vinkelräta riktningar. Ljusknippena genom fibrerna passerar optiska linser 15 av standardkva- litet, avböjs med hjälp av prismor 17 och samlas till ett enda parallellt strålknippe med hjälp av en strålklyvare 19. Det sålunda åstadkomna enda parallella strålknippet avböjs ytterligare i ett prisma 21 och avbildas med hjälp av en lins 23 på de ljuskänsliga elementen i en ej visad videokamera. Linsen 23 kan tillhöra denna videokamera. Med hjälp av detta optiska system kan således en optisk fiber betraktas i två vinkelräta riktningar. De båda ljuskälloma aktive- ras härvid lämpligen omväxlande med varandra. Vid en skarvning av två optiska fibrer alst- ras en ljusbåge mellan elektroder 25, som är så placerade, att ljusbågen uppvärmer ändytoma hos de båda fibrema och smälter samman ändama.

En anordning för att skarva två optiska PM-fibrer visas i figur 6. Denna anordning är i princip en konventionell automatisk skarvningsanordning för optiska fibrer kompletterad med anordningar för att orientera fibrema i vinkelled och eventuellt försedd med särskilda rutiner för att analysera de bestämda ljusintensitetskurvoma. Figur 6 är också schematisk med vissa delar av det optiska systemet utelämnade, så att inga linser och prismor visas och bara en enda ljuskälla 13.

De båda optiska PM-fibrer, som skall skarvas ihop, placeras med sina ändar i särskilda hållare 27, med hjälp av vilka fibrema kan vridas kring sin längdaxel. Dessa hållare 27 är vidare anordnade på de vanliga inriktningsstöden 29 för fiberändama hos skarvningsappara- ten. Fiberstöden 29 kan vidare, relativt varandra, manövreras i samma vinkelräta riktningar, som anges av de båda strålriktningama från lampoma 13 i figur 5, och också i fibremas längdriktning med hjälp av drivmotorer 31, vilka styrs av logiska kretsar och programvara i en processorlogikmodul 33. lampan 13 aktiveras via sina egna drivkretsar 35 av processorlo- giken 33. Elektrodema 25 drivs av motsvarande drivkretsar 37 styrda av processorlogiken 33. En videokamera 39 upptar bilden av fiberändama och leder motsvarande bildsignaler via ett videogränssnitt 41 till en bildbehandlings- och bildanalysmodul 43. Resultatet av bildbe- 5 soo 874.' handlingen och bildanalysen i denna modul 43 leds till processorlogikmodulen 33 och ett resultat kan visas på en bildskärm 45. Också den direkt erhållna bilden av fibremas ändområ- de upptagen med hjälp av videokameran 39 kan visas på skärmen 45 .

Vid skarvning av två optiska PM-ñbrer placeras dessa med sina ändar i vridhållama 27, så att fibrema inriktas parallellt med och mitt för varandra. Med hjälp av den konventionella stymingen genom processorlogikmodulen 33 inriktas de båda fibrema med varandra och deras ändytor bringas också nära intill varandra. En bild av fibremas ändområde kan då visas på bildskärmen 45 och med hjälp av bildbehandlings- och bildanalysmodulen 43 visas också kurvor motsvarande kurvoma längst ned i figurema 3 och 4 för flera olika, på lika avstånd från varandra belägna kurvor tagna vinkelrätt mot ñbremas längdriktning på vardera sidor om den tilltänkta skarven.

Genom påverkan av en manöverratt 47 hos vridhållarna 27 justeras fibremas vridningsvinkel, så att dessa kurvor alla får antingen minimum eller alla får maximum inom sina centrala om- råden. En hjälp härvid kan vara, att kurvoma analyseras automatiskt och att deras centrala toppar utvärderas, t ex deras höjd bestäms, och medelvärdet av flera sådana höjder sedan beräknas. Motsvarande numeriska värden för vardera ñberände kan då kontinuerligt visas på bildskärmen 45 . Efter vridningen eller rullningen av fibrema med hjälp av manöverratten 47 kan vidare fibremas inbördes läge behöva justeras och detta utförs såsom tidigare av den automatiska inriktningsstymingen i processorlogikmodulen 33 genom aktivering av styrmoto- rerna 31 för hållarna 29. I stället för höjder i ljusintensitetskurvoma kan givetvis, såsom påpekats ovan, andra mått användas, t ex det totala ljusflödet inom något mer eller mindre centralt beläget område av kurvan, vilket alltså förutsätter en integration av de nedtill i figu- rema 3 och 4 visade kurvoma för intensitetsvärdena. När sålunda fibrema har inriktats kor- rekt, både vad gäller sin vridning och sin inriktning, bringas ñbrernas ändytor i anliggning mot eller mycket nära varandra, varefter elektrodema 25 tillförs spänning och en lämplig uppvärmnings- och svetsström får passera mellan dessa under en lämpligt vald tid, varigenom de båda ñbremas ändar ihopsmälts. Efter det att ñbrernas ändar har kallnat, är fiberskarven klar.

Funktionsprincipen hos anordningen 27 för att vrida fibrema framgår av figur 7. Den optiska fibem 1 är här anordnad mellan två parallella ytor, varav den ena kan fórflyttas parallellt med den andra. Vid denna förflyttning kommer fibem 1 att rulla och alltså samtidigt både förskjutas i sidled och vridas, förutsatt att fibern anligger mot de båda parallella ytoma.

Motsvarande anordning visas mer detaljerat i figur 8. På en underdel 49 löper ett rektangu- lärt block 51, som särskilt har parallella övre och undre större ytor. Blocket 51 förflyttas, ge- nom att det påverkas av spetsen av en skruv 53, som passerar genom en lämplig gängning i soo 874 6 underdelen 49. En returfiäder 61 är vidare anordnad och stödjer med sin ena ände mot en anslagsyta hos underdelen 49 och med sin andra ände mot den sida av blocket 51, som är motsatt den yta, på vilken skruven 53 verkar med sin spets. På skruven 53 är den tidigare nämnda manöverratten 47 anbragt. Den optiska fibem 1 ligger på den övre ytan av blocket 51, vilket alltså motsvarar den undre rörliga delen i figur 7. Den övre fasta delen i ñgur 7 motsvaras här av en uppfällbar platta 55, som är lagrad vid en led 57 i underdelen 49. När den fállbara överplattan 55 är nedfälld mot en anslagsyta hos underdelen 49, är överplattans 55 undre yta parallell med den övre ytan hos det fórskjutbaxa blocket 51. Överplattan 55 hålls i läge mot detta anslag med hjälp av en magnet 59, som samverkar med materialet i underdelen 49, vilket i allmänhet är stål. Härigenom hålls den optiska fibem 1 i lämplig beröring mot både den övre plattan 55 och det undre blocket 51 och kommer att rulla och därigenom vridas, när manöverratten 47 och härigenom skruven 53 vrids, så att det undre blocket 51 förskjuts, antingen påverkat direkt av en kraft från skruvens spets eller av retur- fiâdem 61.

Claims (32)

7 son s74t PATENTKRAV

1. Sätt att ge en optisk PM-fiber (1) en bestämd vinkelinriktning kring dess längdaxel, kännetecknat av - att linseffekten iakttas för ljus passerande genom fibem (1) och - att ñbem (1) härvid vrids kring sin längdaxel för att inta det läge, i vilket linseffekten är antingen minimal eller maximal.

2. Sättenligtkrav 1, kännetccknat av - att vid iakttagande av linseffekten ljus bringas att passera från sidan genom fibem (1), särskilt i huvudsak vinkelrätt mot fibems längdaxel, - att som mått på linseffekten intensiteten hos ljuset bestäms i ett plan gående genom eller i närheten av den sammanbrytningslinje, som erhålls på grund av den optiska ñberns (1) ver- kan som lins vid ljusets passage genom denna, och särskilt hos ljus i närheten av denna sammanbrytningslinje, och - att varje ñbers ände vrids tills den nämnda senare intensiteten blir antingen minimal eller maximal.

3. Sättenligtkrav2, kännetecknat av - att vid bestämningen av intensiteten upptas en ljusintensitetskurva längs en rät linje i huvud- sak vinkelrät mot fibems (1) längdaxel och - att vridningen utförs, så att den centrala toppen (9, ll) i denna kurva, som vid betraktandet ligger på ñberaxelns plats, har en höjd över de angränsande partiema av kurvan, som anting- en är minimal eller maximal.

4. Sättenligtkrav3, kännetecknat av - att ljusintensitetskurvor upptas längs flera på avstånd från varandra belägna sådana linjer och - att vid bestämningen av vinkelläget med antingen minimal höjd eller maximal höjd används medelvärdet av höjdema hos den centrala toppen över de angränsande partierna för dessa kurvor.

5. Sättenligtkrav 1, kännetecknat av - att vid en bestämning av linseffekten belyses ñbern (1) frän sin sida med ljus, företrädesvis väsentligen vinkelrätt mot ñberns längdriktning, - att ljuset betraktas i ett plan, som går parallellt med fibems (1) längdriktning och genom eller i närheten av sammanbrytningslinjen för det ljus, som passerar genom flbems mantel (5). - att i detta plan det ljusflöde bestäms, som vid betraktandet motsvarar själva ñbem och särskilt fibems centrala längsgående område, och soo 874 8 - att ñbern (1) vrids till det nämnda ljusflödet blir antingen minimalt eller maximalt.

6. Sättenligtkrav 5, kännetecknat av - att vid bestämningen av ljusflödet upptas en ljusintensitetskurva längs en rät linje i huvud- sak vinkelrät mot fibems (1) längdaxel och - att vridningen utförs, så att ytan av den centrala toppen (9, ll) i denna kurva, som vid be- traktande ligger på fiberaxelns plats, och över en linje genom de angränsande partiema av kurvan antingen är minimal eller maximal.

7. Sättenligtkravó, kännetecknat av - att ljusintensitetskurvor upptas längs flera på avstånd från varandra belägna sådana linjer och - att vid bestämningen av vinkelläget med antingen minimalt eller maximalt ljusflöde används summan de nämnda ytorna för dessa kurvor.

8. Sättenligtettavkrav 1-7,kännetecknat av - att vid vridningen är fibern (1) placerad mellan två inbördes parallella plana ytor i kontakt med ñbem och - att dessa plana ytor förskjuts i förhållande till varandra och parallellt med varandra för att ge flbem lämplig vinkelinriktning.

9. Anordning för att ge en optisk PM-fiber (1) en bestämd vinkelinriktning kring dess längd- axel,kännetecknad av - organ (13 - 23; 39 - 45) för att iaktta linseffekten för ljus passerande från sidan genom fibem och - organ (27) för att under iakttagandet vrida ñbern (1) kring dess längdaxel för att inta det läge, i vilket linseffekten är antingen minimal eller maximal.

10. Anordning enligt krav 9, k ä n n e te c k n a d av - en ljuskälla (13) för att vid iakttagande av linseffekten utsända ljus från sidan genom fibem (1), särskilt i en riktning i huvudsak vinkelrätt mot fibems längdaxel, och - organ (15 - 23; 39 - 43) för att bestämma intensiteten hos ljuset i ett plan gående genom eller i närheten av den sammanbrytningslinje, som erhålls på grund av den optiska fibems (1) verkan som lins vid ljusets passage genom denna, och särskilt hos ljus i närheten av denna sammanbrytningslinje.

11. ll. Anordning enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att organen (15 - 23; 39 - 43) för att bestämma intensiteten är anordnade att uppta en ljusintensitetskurva längs en rät linje i huvudsak vinkelrät mot ñbems (1) längdaxel. son s74l. 9

12. Anordning enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a d av att organen (15 - 23; 39 - 43) för att bestämma intensiteten är anordnade - att bestämma ljusintensitetskurvor längs flera på avstånd från varandra belägna sådana linjer och - att bestämma medelvärdet av höjdema hos den centrala toppen (9, 11) över de angränsande partierna för dessa kurvor.

13. Anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av - att organen (13 - 23; 39 - 45) för att bestämma linseffekten innefattar . en ljuskälla (13) anordnad att belysa fibem (1), . organ (15 - 23; 39 - 45) för att betrakta det ljus, som har passerat genom eller förbi fibem (1), i ett plan, som går parallellt med fibems längdriktning och genom eller i närheten av sammanbrytningslinjen för ljuset, som passerar genom fibems mantel (S), och - att organen (15 - 23; 39 - 45) för att betrakta ljuset innefattar organ (43) för att bestämma det ljusflöde, som vid betraktandet motsvarar själva fibem och särskilt fibems centrala längs- gående område.

14. Anordning enligt krav 13, k ä n n e te c k n a d av att organen (43) för att bestämma ljusflödet är anordnade - att uppta en ljusintensitetskurva längs en rät linje i huvudsak vinkelrät mot fibems (1) längdaxel och - att bestämma ytan av den centrala toppen (9, 11) i denna kurva, som vid betraktande ligger på ñberaxelns plats, vilken topp ligger över en linje genom de i förhållande till toppen an- gränsande partiema av kurvan.

15. Anordning enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d av att organen (15 - 23; 39 - 45) för att bestämma intensiteten är anordnade - att bestämma ljusintensitetskurvor längs flera på avstånd från varandra belägna sådana linjer och - att bestämma summan av de nämnda ytoma för dessa kurvor.

16. Anordning enligt ett av krav 9 - 15, k ä n n e t e c k n a d av att organen (27) för att vrida fibem (1) innefatta: två inbördes parallella plana ytor, som är avsedda att komma i kontakt med fibem och som är förskjutbara i förhållande till varandra och parallellt med varandra.

17. Användning av sättet enligt ett av krav 1 - 8 vid ihopskarvning av två optiska PM-ñbrer (1), innefattande stegen - att ändytoma hos de optiska fibrema (1) placeras nära eller vid varandra och mitt för var- 500 874 10 andra med de längsgående axlarna hos fibrema i huvudsak inriktade med varandra eller åtminstone i huvudsak parallella med varandra, - att fibremas (1) ändar vrids kring sina längsgående axlar för att inta ett vinkelläge i förhål- lande till varandra, så att inriktning mellan områdena (7) med spänningskoncentrationer i var- dera ñberänden erhålls, - att ñberändama förbinds, såsom genom att områdena vid fibremas (1) ändytor uppvärms och ihopsmälts, k ä n n e t e c k n a d av att vridningen av fibremas (1) ändar utförs, så att linseffekten för fibremas ändar är antingen minimal eller maximal för båda ändama.

18. Användning enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d av - att vid en bestämning av linseffekten belyses de nära varandra liggande ñberändama från sidan samtidigt med samma ljusknippe, - att ljuset betraktas i ett plan, som går parallellt med en fiberändes längdriktning och genom eller i närheten av sammanbrytningslinjen för ljuset, som passerar genom fiberändens mantel (5), - att i detta plan intensiteten hos det ljus bestäms, som vid betraktandet motsvarar varje ñbers (1) ände och särskilt ñberändens centrala längsgående område, - att varje flbers (1) ände vrids till den nämnda intensiteten för varje flbers ände blir antingen minimal eller maximal för båda fiberändama.

19. Användning enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a d av - att vid bestämningen av intensiteten upptas en ljusintensitetskurva längs en .rät linje i huvud- sak vinkelrät mot fiberändens längdaxel och - att vridningen utförs, så att den centrala toppen (9, ll) i denna kurva, som vid betraktande ligger på ñberaxelns plats, har en höjd över de angränsande partiema av kurvan, som anting- en är minimal eller maximal för båda fiberändarna.

20. Användning enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a d av - att ljusintensitetskurvor upptas längs flera på avstånd från varandra belägna sådana linjer och - att vid bestämningen av vinkelläget med antingen minimal höjd eller maximal höjd används medelvärdet av höjdema hos den centrala toppen (9, 11) över de angränsande partiema för dessa kurvor.

21. Användning enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d av - att vid en bestämning av linseffekten belyses från sidan de nära varandra liggande fiberän- dama samtidigt med ljus från ett strälknippe, - att ljuset betraktas i ett plan, som går parallellt med en flberändes längdriktning och genom soo s74 , 11 eller i närheten av sammanbrytningslinjen för ljuset, som passerar genom fiberändens mantel (5), - att i detta plan det ljusflöde bestäms, som vid betraktandet motsvarar varje ñbers ände och särskilt fiberändens centrala längsgående område, - att varje ñbers (1) ände vrids till det nämnda ljusflödet för varje ñbers ände blir antingen minimalt eller maximalt för båda fiberändama.

22. Användning enligt krav 21, k ä n n e te c k n a d av - att vid bestämningen av ljusflödet upptas en ljusintensitetskurva längs en rät linje i huvud- sak vinkelrät mot fiberändens längdaxel och - att vridningen utförs, så att ytan av den centrala toppen (9, ll) i denna kurva, som vid be- traktande ligger på ñberaxelns plats, vilken yta ligger över en linje genom de angränsande partiema av kurvan, antingen är minimal eller maximal för båda ñberändama.

23. Användning enligt krav 22, k ä n n e t e c k n a d av - att ljusintensitetskurvor upptas längs flera på avstånd från varandra belägna sådana linjer och - att vid bestämningen av vinkelläget med antingen minimalt eller maximalt ljusflöde används summan av de nämnda ytoma för dessa kurvor.

24. Användning enligt ett av krav 17 - 23, k ä n n e t e c k n a d av - att för vridningen av vardera ñbems ände är änden placerad mellan två inbördes parallella plana ytor i kontakt med änden och - att dessa plana ytor förskjuts i förhållande till varandra och parallellt med varandra för att ge fiberänden lämplig vinkelinriktning.

25. Användning av anordningen enligt ett av krav 9 - 16 i en skarvningsanordning för skarva ihop två optiska PM-ñbrer (l), innefattande - organ (29 - 33; 39 - 45) för att placera ändytoma hos de optiska fibrema (1) nära eller vid varandra och mitt för varandra med de längsgående axlama hos fibrema i huvudsak inriktade med varandra eller åtminstone i huvudsak parallella med varandra, - organ (25, 37, 33) för att förbinda fibrema (1) med varandra, k ä n n e t e c k n a d av att skarvningsanordningen för varje frberände innefattar en anord- ning enligt ett av krav 9 - 16 - för att bestämma linseffekten för båda fibremas (1) ändar och - för att vrida fibremas (1) ändar kring deras längsgående axlar, så att de intar ett sådant vinkelläge i förhållande till varandra, att inriktning mellan områdena (7) med spânningskon- centrationer i vardera ñberänden erhålls. 500 874 12

26. Användning enligt krav 25, k ä n n e t e c k n a d av - att organen (13 - 23; 39 - 45) för att bestämma linseffekten innefattar . en ljuskälla (13) anordnad att samtidigt från sidan belysa de nära intill varandra liggande ñberändama, . organ (15 - 23; 39 - 45) för att betrakta det ljus, som har passerat genom eller förbi en av dessa fiberändar, i ett plan, som går parallellt med fiberändens längdriktning och genom eller i närheten av sammanbrytningslinjen för ljuset, som passerar genom ñberändens mantel (5), och - att organen (15 - 23; 39 - 45) för att betrakta ljuset innefattar organ (43) för att bestämma intensiteten hos det ljus, som vid betraktandet motsvarar varje fibers (1) ände och särskilt ñberändens centrala längsgående område.

27. Användning enligt krav 26, k ä n n e t e c k n a d av att organen (43) för att bestämma intensiteten är anordnade att uppta en ljusintensitetskurva längs en rät linje i huvudsak vin- kelrät mot ñberändens längdaxel.

28. Användning enligt krav 27, k ä n n e t e c k n a d av att organen (43) för att bestämma intensiteten är anordnade - att bestämma ljusintensitetskurvor längs flera på avstånd frän varandra belägna sådana linjer och - att bestämma medelvärdet av höjdema hos den centrala toppen (9, ll) över de angränsande partiema för dessa kurvor.

29. Användning enligt krav 25, k ä n n e t e c k n a d av - att organen (13 - 23; 39 - 45) för att bestämma linseffekten innefattar . en ljuskälla (13) anordnad att samtidigt från sidan belysa de nära intill varandra liggande ñberändama, . organ (15 - 23; 39 - 45) för att betrakta det ljus, som har passerat genom eller förbi en av dessa ñberändar, i ett plan, som går parallellt med fiberändens längdriktning och genom eller i närheten av sammanbrytningslinjen för ljuset, som passerar genom ñberändens mantel (5), och - att organen (15 - 23; 39 - 45) för att betrakta ljuset innefattar organ (43) för att bestämma det ljusflöde, som vid betraktandet motsvarar varje fibers (1) ände och särskilt fiberändens centrala längsgående område.

30. Användning enligt krav 29, k ä n n e t e c k n a d av att organen (43) för att bestämma lj usflödet är anordnade - att uppta en ljusintensitetskurva längs en rät linje i huvudsak vinkelrät mot ñberändens längdaxel och soo s74i 13 - att bestämma ytan av den centrala toppen (9, ll) i denna kurva, som vid betraktande ligger på fiberaxelns plats, och över en linje genom de angränsande partiema av kurvan.

31. Användning enligt krav 30, k ä n n e t e c k n a d av att organen (43) för att bestämma intensiteten är anordnade - att bestämma ljusintensitetskurvor längs flera på avstånd från varandra belägna sådana linjer och - att bestämma summan av de nämnda ytoma för dessa kurvor.

32. Användning enligt ett av krav 25 - 31, k ä n n e t e c k n a d av - att organen (27) för att vrida en ñbers (1) ände innefattar tvä inbördes parallella plana ytor, som är anordnade pä sådant avstånd, att de kommer i kontakt med fiberns (1) ände, och som är förskjutbara i förhållande till varandra och parallellt med varandra.