SE470346B - Metod för framställning av keramiska artificiella tandrestaurationer - Google Patents

Description

15 20 25 keramisk tätsintrad höghållfast individuell kärna med påbrärmt porslin genom pulvermetallurgiska metoder. Kämans inre begränsningsyta som skall passa mot en eller flera preparerad tandytor eller artificiella pelare tillverkas genom formning av en keramisk pulverblandning mot en yta av en kropp varvid nämnda yta är tillverkad genom att med en tredimensionell optisk eller mekanisk avläsningsmetod registrera de preparerade tändernas eller artificiella pelares yta och deras inbördes förhållande, antingen direkt i munnen eller på en modell i t.ex gips varefter de registrerade ytoma reproduceras i ett förstorat format Lex. med hjälp av en datorstyrd fräs varvid förstoringen beräknas med utgångspunkt från det keramiska materialets krympning under sintringen till full densitet med tillägg av önskad spalt för cement.

Fig.1 visar tvärsnitt på naturliga tänder en med en artificiell tandkrona (Fig.la), en med ett inlägg (Fig.1b), och en med en fasad (Fig.lc). I denna figur är A=påbränd porslin, B=käma, Y= kärnans ytteryta, I= kärnans inneryta, C=cement, P= tandens preparerade yta, S=preparationsgräns, E= emalj, D= dentin och F=pulpa.

Fig.2 visar ett tvärsnitt på en bro som är cementerad på två stödtänder.

Dessa stödtänder kan ha en vital pelare (U 1) eller en artificiell pelare (Ug) tillverkad i någon dental legering, keramiskt material eller någon förstärkt polymer. Bron består i Fig. 2 utav två artificiella tandkronor i enlighet med Fig.1 a och med ett hängande led (V) emellan, som ersättning för en förlorad tand. Bron består av en kärna (B) med påbränt dentalt porslin A. En bro kan innehålla fler stödtänder och även fler 10 15 20 25 470 346 mellanliggande hängande led. Stödtändema kan även vara preparerade för inlägg eller fasader. Fasader kan göras både buckalt eller lingualt.

Stödtänderna kan även bestå av implantat med artificiella pelare.

Fig. 3 visar ett tvärsnitt på ett exempel av en verktygspress för individuella kärnor till tandkronor. K1 är en med hänsyn till sintringskrympningen förstorad modell av en preparation för en tandkrona. S är preparationsgränsen, T modellens topp R dess botten och L dess yta som är den förstorade tandpreparationens (P) yta. Kg består av K1 med hätta av t.ex vax och Z är denna hättas ytteryta. F är ett rör. G1 är en platta med en cylinder G, som passar i F. H är en cylinder, som passar i F. H, F, E, G och G1 kan vara tillverkade i t.ex. metalliskt material. E är tillverkat i ett gummielastiskt material liksom J och X, som är ett avtryck av Kg, M är ett hålrum med plats för keramiskt pulver. K1 har placerats i X och Pk är presskraften varmed H pressas mot G.

Fig. 4 visar ett tvärsnitt av ett avtryck från en mun av två stödtänder med preparationer för kronor och mellanliggande slemhinna. c1 och cg är intrycken av stödtändemas preparationer i a, som är avtrycksmassan. b1 och bg är är två parallella rör fast förenade med b3. b1's och bg's innerytor består av 2 cylinderytor med radien r1 och rg. Övergången från r1 till rg utgöres av e1 - eg. W är vinkeln mellan b1's och bg's delar med radien r1 och ytan med tvärsnittet e1 - eg. q1 och qg är spår i den del av rören b1 och bg med radien rg. h är avståndet mellan de parallella centralaxlama för b1 och bg. 111 och ng är modeller av c1 och cg erhållna genom att hälla modellmaterial t.ex. gips i rören b1 och bg och c 1 och cg .

Fig. 5 visar N1 och Ng som är med hänsyn till sintringskrympningen förstoringar av modellerna n1 och ng. f är en fixtur med hålen g1 och gg, 10 15 20 25 tillverkade så att avståndet H mellan g1's och g2's centralaxlar är h förstorat med hänsyn till sintririgskrympningen, liksom hålen g1's och gpfs inre form, som är förstorade från rörens b1 och bg inre fonn. Q1 och Qg är de förstorade spåren q1 och q2_ Fig. 6 visar N1 och Ng placerade i fixturen f. X1 är ett verktyg tillverkat i ett gummielastiskt material och M1 är ett hålrum.

Som framgår av Fig. l och Fig. 2 utformas artificiella tandkronor, inlägg fasader eller broar som en kärna i tätsintrad keramik (B) med påbränt skikt av dentalt porslin (A). Tandrestaurationema fästes mot de preparerade ytorna (P) genom Lex. cementering, liksom bron mot pelama U1 och Ug. Det tunna cementskiktet (C) binder samman den preparerade tandytan (P) med kämans inre yta (D som passar med stor precision mot den preparerade ytan (P). Pâ kämans (B) ytteryta (Y) kan dentalt porslin brännas. Cementskiktet kan ha en tjocklek < 100 pm företrädesvis 25-50 pm. För cementering av konstruktionema kan Lex fosfatcement, glasjonomercement eller resincement användas. Om resincement användes kan det vara en fördel att silanbehandla kämans inneryta (I) som skall förenas med de preparerade ytorna (P). Det kan även vara en fördel att före cementering av fasaden etsa de delar av den preparerade ytan (P) som består av emalj (E). Etsmedel kan vara Lex fosforsyra. Delar av den preparerade ytan som består av dentin (D) kan före cementeringen behandlas med något dentinadhesiv.

Det keramiska pulvret kan tillverkas på ett flertal för fackmannen välkända metoder. Traditionell pulvennetallurgisk teknik kan användas 10 15 20 25 9470 346 där de olika komponenterna blandas och males i torrt eller vått tillstånd med vatten eller ett organiskt lösningsmedel (Lex. alkoholer) som malvätska. Till den keramiska pulvennassan tillsättes vid behov under lärnpligt skede i processen pressmedel eller andra organiska bindemedel.

Det keramiska grundmaterialet i käman består lämpligen av en eller flera biokompatibla oxider, altemativt med tillsatser av karbider och nitrider med eller utan bindemetall. Exempel på biokompatibla oxider, som kan bilda grundmatris för den keramiska forrnkroppen, är Al2O3, TiOg, MgO, ZrOZ, och ZrOZ med tillsats av mindre mängd upp till 10 mol% Y2O3 eller MgO (partiellt eller helt stabiliserad zirkoniumoxid).

Ingående komponenter kan föreligga som partiklar med en storlek av < 25 um företrädesvis < 10 um och/eller som whiskers (hårformiga enkristaller) med en längd av > 10 pm företrädesvis > 25 um och ett längd till diameter förhållande >5, företrädesvis >10 och/eller fibrer (polykristallina) med en diameter > 10 ttm och/eller som enkristallskivor med en ungefärlig diameter 5-50 pm och en tjocklek av 1-10 pm.

Andelen whiskers, fibrer och/eller skivor bör ej överstiga 60 vol-%. I en föredragen utföringsform innehåller det keramiska materialet > 50% Al2O3 med tillsatser av konventionella sintringshjälpmedel. För att öka hâllfastheten kan <25 vikts% företrädesvis 3-12 vikts% ZrOg, och/eller 5-40 vikts% företrädesvis 10-30 vikts% SiC-, TiN- eller ZrN-whiskers tillsättas. Det är viktigt att det keramiska materialet sintras till sluten porositet, vilket för en oxidmatris innebär minst 98% av teoretisk densitet, men för att säkerställa god mekanisk hållfastliet bör materialet företrädesvis ha en densitet över 99%, medan densiteter över 99.5% ger 10 15 20 25 lï- *Cl C123 C N Å. _.

C)\\ den bästa styrkan.

För att få lämplig färg på käman (B) kan färgade komponenter väljas.

Tillsats av tex. O.1-1 vikts% TiN och/eller ZrN ger Al2O3-baserade tandkronor en svagt gul färgton, FegOg ger en gulbmn färgton och MnOg ger en rosa fargton Givetvis skall inte sådana tillsatser användas, som ger oestetiska effekter.

Enligt uppfmningen föreligger nu alltså artificiella keramiska tandkronor, inlägg, fasader eller broar kännetecknade av att de tillverkas av ett keramiskt pulver med tillsats av pressmedel och/eller andra organiska bindemedel. Vid tillverkning av kärnan till en individuell tandkrona pressas det keramiska pulvret mot kroppen Kl till en käma, som efter sintring till full densitet passar mot den preparerade tandytan och med en väggtjocklek så nära önskad tjocklek som möjligt. Vid tillverkningen av den förstorade modellen (Kl) måste hänsyn tas till sintringskrympningen varför ytan (L) måste förstoras för att presskroppen under den efterföljande sintringsprocessen till full densitet, med stor noggrannhet får önskad slutlig inre geometrisk form (I) som passar mot den preparerade ytan (P). Hänsyn skall också tas till önskat utseende på spalt mellan tandkrona och preparerad tand för cementering av kronan mot den preparerade tanden. Denna spalt kan beräknas så att den blir så liten som möjligt vid preparationsgränsen.

Tandkronomas kärna (B) tillverkas genom att pulvret kallisostatpressas, verktygspressas, slamgjutes, tryckgjutes, formsprutas eller kompakteras 10 15 20 25 479 346 på annat sätt företrädesvis genom en kallisostatpressningsteknik mot en kropp (K1), som visas i Figß. K1 har en yta (L), som är likformig med den preparerade tandens yta (P) på vilken tandkronan eller fasaden skall passa. Kroppen (K1) tillverkas genom att med en tredimensionell optisk eller mekanisk avläsningsmetod registrera den preparerade tandens yta (P) eller en artificiell pelare, antingen direkt i munnen eller på en modell tex i gips av tanden. Den registrerade ytan reproduceras i ett förstorat format (L) t.ex. med hjälp av en datorstyrd fräs. Denna förstoring beräknas med utgångspunkt från det keramiska materialets krympning under sintringen till full densitet och önskad spalt för cement. Det är viktigt att preparationsgränsema S respektive S1 är tydliga. Under preparationsgränsen S1 d.v.s. mellan S1 och botten R gives kroppen K1 en sådan form så att dess ytor konvergerar mot preparationens ocklusala del.

Närmast botten (R) kan ytterytan Lex. vara cylindrisk. Kroppen (K1) ges Lex. en plan botten (R), vars nonnal är parallell med preparationens längsaxel. Kroppen (K1) kan tillverkas i Lex metalliskt material, grafit, plast m. m och skall ha en sådan storlek att presskroppens inneryta, som är ett avtryck av L efter krympning under sintring till full densitet erhåller innerytan I, vilken har önskad passning mot den preparerade tandytan (P) eller mot en artificiell pelare. Kroppen K1's yta (L), framställd med tex. datorstyrd fräs som förstorar den registrerade tandytan, kommer att efter pressning av pulvret mot denna yta (L) och sintring till full densitet ge kämans inre form (I). Vid pressningen formas kämans yttre yta (Y) på följande sätt: En kropp (Kg), som visas i Fig.3 fräses fram med en datorstyrd fräs från inlästa data av den registrerade tandens preparerade yta (P) eller artificiella pelares yta. Denna kropp 10 15 20 25 ~l~\ ~<1 _:\ CN => cn (Kg) förstoras med hänsyn till sintringskrympning på samma sätt som kroppen K1 och med ett extra pålägg från preparationsgränsen (S) eller strax under denna. Kg erhåller ytterytan Z. Ytterytan Z kan äver formas genom att mot kroppen K1 forma en hätta i t.ex vax eller något annat material, som lätt kan formas mot kroppen K1. Denna andra kropps (Kg) ytteryta yta (Z) eller K1 med hätta i t.ex. vax används för att forma kåmans ytterkontur (Y). Ett avtryck (X) framställes av kroppen (Kg), eller K1 med hätta i t.ex. vax i något gummielestiskt material t.ex., en silikon. Med hjälp av detta avtryck tillverkas ett pressverktyg, som t.ex. kan konstrueras enligt Fig. 3. Detta pressverktyg består utav avtrycket X.

K1 passar i X från botten (R) till preparationsgränsen S. Mellan K1 's yta L och X finns en kavitet M. Avtrycket X har en sådan form så att det passar i en kropp E, som kan bestå av något gummielestiskt material.

Kroppen E är placerad i ett rör (F), som är placerat på en från G1 utskjutande cylinder (G). På toppen placeras en cylinder (H) med samma diameter, som G. Mellan H och E innehållande X placeras ett lock (J) tillverkat i samma material som E.

Vid tillverkningen av en individuell kärna till en tandkrona kan man förfara på följande sätt: Pressverktyget sättes ihop med röret F på cylindem G. E med X placeras i röret F. Pressfardigt pulver placeras i X's kavitet (M), därefter placeras kroppen K1 på plats. K1 passar i avtrycket X från preparations gränsen S1 eller något under denna och till botten R av kroppen K1. Locket J och cylindem H sättes på plats. Hela verktyget enligt Fig. 3 placeras i en press Lex en hydraulpress, eller pressverktyget enligt Fig. 3 kan monteras permanent i en press. Vid 10 15 20 25 479 346 kompakteringen av pulvret pressas cylindern H med presskraften Pk in i röret F mot cylindern G i kontakt med locket J. Under pressningen kompakteras pulvret mot kroppen K1. Efter kompakteringen avlägsnas H, J och K1 och det pressade skalet, som i vissa fall är fäst mot K1. För att kunna avlägsna skalet från K1 utan att detta skadas får kroppen K1 inte innehålla några underskär och dessutom för att underlätta borttagandet av den pressade käman kan kroppen K1's yta behandlas med något medel t.ex teflon, som minskar det kompakterade pulvrets tendens att fästa mot K1's yta (L). Tjockleken på presskroppen bestäms av mängden pulver, som placeras i M. Efter pressningen justeras det pressade skalet mot preparationsgränsen (S1) och skaltjockleken kontrolleras och justeras eventuellt på något ställe före sintringen till full densitet. Kämans skaltjocklek kan vara 0,5 mm, dock kan på vissa ställen skaltjocklekar > 0,5 mm behövas för förstärkning av randvulster eller för utfyllnad av borttagna fyllningar. Efter sintringen justeras eventuellt käman (B) mot gipsmodellens preparationsgräns (S) så att kämans yta (I) passar mot den preparerade tandens yta P eller mot den artificiella pelaren. Slutligen kan dentalt porslin brärmas på käman till en färdig tandkrona.

På samma sätt som en tandkrona enligt ovan kan en fasad tillverkas.

En kärna (B) till ett inlägg kan även tillverkas genom att med en tredimensionell mekanisk eller optisk metod registrera den för ett inlägg preparerade tanden. Tandytan reproduceras i förstorat format i Lex någon metall, grafit eller en polymer med hjälp av t. ex. datorstyrd fräs, som förstorar preparation med hänsyn till sintringskrympningen och 10 15 20 25 C N all: LA 10 avdrag för cement. På samma sätt, som för en käma till en tandkrona kan ett avtryck X (Figfi) tillverkas. Före tillverkningen av avtrycket X för ett inlägg fylles, med överskott, den förstorade preparationen för inlägget med t.ex. vax. Denna förstorade modell, med utfylld preparationskavitet användes för att tillverka avtrycket X i något gumrnielastiskt material t.ex en silikon. Detta avtryck placeras sedan i pressen på samma sätt, som är beskrivet i Fig.3 efter det att pulver placerats i kaviteten mellan den förstorade modellen och avtrycket X. Efter pressningen avlägsnas presskroppen. För att kunna avlägsna presskroppen utan att skada den får den förstorade inläggspreparationen inte innehålla några underskär och dessutom för att underlätta avlägsnandet av presskroppen kan den förstorade inläggspreparationens yta behandlas med något medel t.ex. teflon, som underlättar borttagandet av skalet efter pressningen.

Presskroppen justeras mot preparat-ionsgränsen så att det efter sintring till full densitet finns plats för om så önskas påbränning av dentalt porslin på inläggets ytterytor, d.v.s. de ytor som inte cementeras mot tandens preparerade ytor. Efter sintringen av käman kan en viss justering genom slipning och polering behövas.

För framställning av en bro är det viktigt att stödtändemas inbördes förhållande bibehålls efter förstoringen. En bro kan tillverkas genom att först med en tredimensionell mekanisk eller optisk metod registrera de preparerade stödtändemas yta och mellanliggande del. De är viktigt att stödtändemas inbördes relation registreras. För att erhålla denna relation kan man t.ex göra på följande sätt. Ett avtryck tages med konventionell avtrycksteknik t.ex. med en avtrycksmassa i ett silikonmaterial. Detta 10 15 20 25 ll avtryck slås ut i t.ex. gips. Från denna modell eller direkt i munnen registreras de preparerade tändema och mellanliggande tandlösa käke med en tredimensionell optisk eller mekanisk metod. Preparerade stödtänder och mellanliggande del av käken reproduceras i ett med hänsyn till sintringskrympningen i förstorat format med hjälp av t.ex. en datorstyrd fräs. Till preparationema beräknas också en spalt för cement.

Materialet i de förstorade modellerna kan vara t.ex. grafit, metall eller någon polymer.

En förstorad modell, som tar hänsyn till hela situationen kan även framställas på följande sätt. Ett avtryck som framgår av Fig.4 framställes av stödtänder och mellanliggande vävnad med konventionell avtrycksteknik t.ex. med en avtrycksmassa i ett silikomnaterial (a). Fig.4 visar ett tvärsnitt av ett avtryck. Rören b1 och bg tryckes in i avtrycksmassan (a). Den del av rören, som tryckes in i avtrycket (a) kan ha en fasad kant för att intrycken av preparationema inte skall deformeras. Rören b1 och bg kan även fixeras mot avtrycket med hjälp av t.ex. klibbvax. Rören b1 och bg kan t.ex. ha elliptiskt eller cirkulärt tvärsnitt med spår (q1 och qg) i längsaxelns riktning på rörens innerytor, samt en övergång e1 - eg , som framgår av ett tvärsnitt parallellt med längsaxlama. Rören b1 och bg har parallella längsaxlar och omsluter intrycken (c1 och cg) i avtrycksmassan (a) av stödtändemas preparationer. Rören b1 och bg är fast förankrade med varandra med bg.

Avtrycken (c1 och cg) slås uti t.ex gips och modellerna (n1 och ng) erhålles vilka visas i Fig. 4. Modellema n1 och ng registreras med en tredimensionell optisk eller mekaniskt avläsningsmetod och reproduceras 10 '15 20 25 -lä \'l CI! CN is O\ AZ i ett med hänsyn till krympningen under sintring till full densitet förstorat format med t.ex en datorstyrd fräs, och med ett pålägg för cementspalt ovanför preparationsgränsen (S1) till modellerna N1 och Ng_ Materialet i N1 och Ng kan bestå av Lex. metalliskt material, grafit eller en plast.

Dessa förstorade modellers (N 1 och Ng) placering i en fixtur f framgår av Fig.5. Fixturen f består utav en platta i t.ex en metall, som har två hål g1 och gg. Hålen g1 och gg har en geometri, som är likforrnigt med rörens b1 och bg innerytor och förstorade med samma förstoringsfaktor vilken tar hänsyn till sintringskrympningen för det aktuella keramiska pulvret. Avståndet (H) mellan hålens g1 och gg längsaxlar är förstorat med hänsyn till det keramiska materialets sintringskrympning Genom att placera de förstorade modellema N1 och Ng i fixturen f erhålles en med hänsyn till sintringskrympningen förstorad modell av de preparerade stödtändema och deras inbördes orientering. Övergången E1 - Eg och spåren Q1 och Qg och avståndet H ger de förstorade preparationernas inbördes relation efter förstoringen. För tillverkning av pressverktyg för pressning av bron förfar man på ett sätt liknande det, som framgår av Fig. 3. För tillverkning av en bro måste ett avtryck X tillverkas, som ger utrymme för pulver till en balk, som förenar hättoma, som efter pressningen skall passa på de förstorade preparationema N1 och Ng_ Detta avtrycks X principiella utseende framgår av Fig.6. I denna ñgur har modellerna N1 och Ng placerade i fixturen f placerats i avtrycket X tillverkat på samma sätt, som beskrivits för enstaka kämor till tandkronor. I det tomma utrymmet M1, som omger N1 och Ng placeras keramiskt pulver, varefter verktyget placeras i ett pressverktyg enligt Fig3 och ett presstryck Pk lägges på. Det keramiska pulvret kommer att 10 15 20 25 /3 kompakteras mot N 1 och Ng och mot den del av fixturen, som ligger mellan N1 och Ng. Presskroppen lyftes från sitt stöd N1 och Ng och mellanliggande del, varefter hättoma justeras mot preparationsgränsen och där skaltjockleken behöver reduceras. Mellanliggande balk formas Lex med en fräs i ett tandtekniskt handstycke, så att den efter sintringen har en lämplig form, som underlag till hängande led. Hela käman sintras till full densitet. Efter sintringen kan någon justering behövas genom att bearbeta bort kvarvarande överskott vid tex. preparationsgränsen innan dentalt porslin brännes på och en bro erhålles liknande den som framgår av Fig. 2.

För framställning av en bro kan stödtändemas inbördes förhållande bibehålls efter förstoringen på många andra sätt Lex genom att irman avtrycket (a) slås ut placera flera markörer, som efter det att modellen sågats så att stödtänder och mellanliggande tandlösa del bildar varsin fristående del, ger intryck i delarna. Intrycken efter markörerna i kombination med förstorade markörer kan användas för att få stödtändemas inbördes förhållande efter förstoringen.

En bro kan även tillverkas, som är baserad på stödtänder, som har en preparation på buckalytan till en fasad eller en preparation på lingualytan för en lingual platta. Tillverkningen av en sådan bro går till på samma sätt som ovan beskrivits för en bro med stödtänder preparerade för kronor.

En bro kan dessutom tillverkas för stödtänder, som är preparerade för 10 15 20 25 (N L» /1/ inlägg. För att få relationen mellan stödtändema i den med hänsyn till sintringskryrnpningen förstorade modellen och den därpå följande tillverkningen av pressverktyg och pressning förfares på samma sätt som ovan beskrivits för en bro med stödtänder preparerade för kronor.

Stödtändema kan även ha olika typer av preparationer.

En bro, som är baserad på stödtänder preparerade för inlägg kan även tillverkas i tätsintrad keramik genom att utgå från tex. en gipsmodell av de preparerade tändema och mellanliggande käkdel. Med t.ex ljushärdande plast tillverkas en balk, som utfyller inläggspreparationema och förbinder de preparationer, som ingår i bron. Före ljushärdningen formas bron så att inläggen och mellanliggande balk får önskad form.

Efter ljushärdningen avlägsnas plastbron och registreras med en tredimensionell optisk eller mekanisk avläsningsmetod och reproduceras i ett förstorat format till en pressad keramkropp eller en försintrad keramkropp med hjälp av t.ex.en datorstyrd fräs, varvid hänsyn tas till det keramiska materialets sintringskryrnpning till full densitet.

Ett annat sätt att tillverka ett tätsintrat skal, som efter sintring passar på en preparerad tand är att ta ett avtryck av den med hänsyn till sintringskryrnpning och spalt för cement förstorade kroppen K1 enligt Figß, därefter slå ut detta avtryck i gips (Ca SO4~l/2H2O + vatten) och en modell Kg i gips erhålles av K1. Ett avtryck (X) framställes enligt Fig. 3. Mot Kg pressas keramiskt pulver med hjälp av Lex. ett pressverktyg beskrivet i Fig.3. Presskroppen försintras på gipsmodellen.För aluminiumoxid sker försintringen i luft vid l0OO°C - ll00°C på 10 15 20 25 4%- “<1 (33 t' N »ß th 15' gipsmodellen. Gips avger vatten. Upp till 300°C måste temperaturstegringen ske sakta, för temperaturer< 200°C < ICC/min.

Därefter kan hastigheten för teperaturstegringen till försintringens sluttemperatur öka. Under försintringen avger modellmateralet (gips) vatten, vilket resulterar i en krympning på c.a 15 %. Det keramiska pulvret krymper bara någon %, varför den försintrade kärnan kommer att vara för stor på gipsmodellen och kan lyftas av för eventuell justering och därefter sintring till full densitet. Istället för gips kan andra porösa material med öppen porositet avvändas förutsatt att de kan fungera som sintringsunderlag under försintringen.

Ytterligare ett annat sätt att tillverka ett tätsintrat skal, som efter sintring passar på en preparerad tand är att framställa en slamma av ett keramiskt pulver genom att blanda kerampulver med vatten och med tillsatser av pressmedel. På den förstorade gipsmodellen K3 av den preparerade tanden placeras slarnrnan av kerampulvret på något sätt t.ex genom att föra över slamman med hjälp av en pensel från preparationsgränsen (S1) till toppen (T). Gipsmodellen av Kj (Kg) kan även doppas i en slamma av det keramiska pulvret. För att få en optimal kompaktering av pulvret kan en sugkopp appliceras mot underytan (R) och genom sugkoppen appliceras ett undertryck under det att kroppen Kg doppas i kerarnslarmnan såsom är beskrivet i svenska patentansökan nr 90041344.

Kerampartiklama kommer att packas mot gipsmodellen när denna drar till sig vattnet från slamrnan. På detta sätt kompakteras det keramiska pulvret mot gipsmodellen och den på detta sätt kompakterade kroppen kan justeras mot preparationsgränsen S1 och justeras till önskad form och 10 15 20 25 _|..\. “<1 CJ (1 ' rs UN /é skaltjocklek på kärnan. Presskroppen försintras på gipsmodellen. Den försintrade käman kommer att vara för stor på gipsmodellen och kan lyftas av för eventuell justering och därefter sintring till full densitet.

Istället för gips kan andra porösa material med öppen porositet avvändas förutsatt att de kan fungera som sintringsunderlag under försintringen.

Broar kan tillverkas med ovan beskrivna slamgjutningsmetod, genom att ta ett avtryck av N 1 och Ng i fixturen f (Fig. 5) och slå ut avtrycket i t.ex. gips. Innan avtrycket tas kan ett stöd för slamman som skall bilda understrukturen för hängande ledet byggas upp med t.ex. vax pâ fixturen mellan N1 och Ng. Ett avtryck tages som slås ut i gips på fixtur med stödet för hängande ledet, N1 och Ng. Gipsmodellen fixeras mot en platta tillverkad av någon keram och delas i 3 delar (N 1, hängande led och Ng) så att de tre delarna har samma inbördes förhållande, som före delningen.

Mot gipsmodellen av stödet för slamman, N1 och Ng, placeras en slamma på samma sätt, som beskrivits ovan för enstaka kämot till tandkronor.

Den delade och fixerade gipsmodellen med keramslamrnan försintras och den försintrade brokäman kan vid behov justeras före slutsintring till full densitet.

Ett annat sätt att tillverka en kärna till en bro är att mot N1 och Ng i fixturen f enligt Fig.5 eller mot en fixerad och tredelad gipsmodell av Fig.5 kompaktera keramiskt pulver med hjälp av ett verktyg som vis as i Fig.6. Detta verktyg placeras i ett pressverktyg, efter det att keramiskt pulver placerats i M1, liknande det som förklaras i Fig.3. Den på detta sätt tillverkade presskroppen justeras innan den försintras var efter den 47 I? Û 346 kan slutjusteras och slutsíntrasßlutsintringen till full täthet sker på i sig känt Sätt.

Claims (7)

10 15 '20 25 47Ü Éšliš /8 PATENTKRAV

1. Metod för framställning av artificiella tandrestaurationer bestående av en keramisk tätsintrad höghållfast individuell käma (B) med påbränt porslin (A) genom pulvermetallurgiska metoder k ä n n e t e c k n a d av att kämans (B) inre begränsningsyta (I) som skall passa mot en eller flera preparerade tandytor (P) eller artificiella pelare tillverkas genom fornming av en keramisk pulverblandning mot en yta av en kropp varvid nämnda yta är tillverkad genom att med en tredimensionell optisk eller mekanisk avläsningsmetod registrera de preparerade tändemas eller artificiella pelares yta och deras inbördes förhållande, antingen direkt i munnen eller på en modell i t.ex gips varefter de registrerade ytoma reproduceras i ett förstorat format Lex. med hjälp av en datorstyrd fräs varvid förstoringen beräknas med utgångspunkt från det keramiska materialets krympning under sintringen till full densitet med tillägg av önskad spalt för cement..

2. Metodenligtkrav l kännete cknadav attkämansytterytaY verktygspressas nära önskad form mot de förstorade preparationema med hjälp av ett avtryck X i något gummielastiskt material.

3. Metod enligt krav 1 och 2 k ä n n e t e c k n a d av att kärnan tillverkas genom verktygspressning mot en Lexgipsavgjuming av de förstorade preparationema, varefter käman försintras på gipsavgjutningen.

4. Metodenligtkravl kännetecknadavattkämantillverkas 10 47Û 346 /9 genom slarngjutrling mot Lex. en gipsavgjutning av de förstorade preparationema, varefter kärnan försintras på gipsavgjutningen.

5.Metodenligtkrav 1,2, 3 och4 kännetecknadav att kärnmaterialet består av höghållfast tätsintrat keramiskt material med en relativ täthet >99%.

6. Metod enligt krav 5 k ä n n e t e c k n a d av att det keramiska kämmaterialet består av en eller fler av oxidema Al2O3, TiOz, MgO, ZrOg eller ZrOg med upp till 25 mol % Y2O3 eller MgO.

7. .Metod enligt krav 5 och 6 k ä n n e te c k n a d av att kämmaterialet dessutom innehåller whiskers och/eller partiklar av SiC, TiN, ZrOg och/eller ZrN.