SE469098B - System, apparat, datalaenk samt foerfarande foer att foerse en inbaeddad processor med omprogrammeringsdata - Google Patents

Description

é» 10 15 ZÛ 25 30 35 40 9 nå LJÉF8 avlägsnades för ändring.

Det skulle därför vara fördelaktigt att åstadkomma ett system för anpassning av ett mikroprocessorbaserat vapen till att omprogrammeras på fältet på ett sätt som inte erfordrar fysiskt ingrepp i vapnet och som begränsar kostnadsmarginalen adderad till livstidscykelkostnaden hos vapnet.

Sammanfattning av uppfinningen Enligt en aspekt av uppfinningen åstadkommas ett system för överföring av omprogrammeringsdata till en självprogrammerbar, kommandoalstrande processor, som är ínnehållen i en elektronikmodul med ett flertal signalbanor för ledning av signaler mellan elektronikmodulens inre och yttre, innefattande: en terminalanordning belägen i en elektronikmodul och ansluten till en av ett flertal signalbanor som leder signaler mellan nämnda elektronikmoduls inre och yttre; en kopplingsanordning i terminalanordningen anordnad att svara på en självprogrammerbar, kommandoalstrande processor ínnehållen i elektronikmodulen för koppling av processorn till den ena av signalbanorna; en omprogrammeringsdatamodul för att, när terminalanordningen är belägen i en elektronikmodul, vara belägen utanför elektronikmodulen intill en elektromodulsignalbana till vilken terminalanordningen är kopplad; en åtkomstmodul i omprogrammeringsdatamodulen för att ensriktat leda signaler från elektronikmodulsignalbanan; en dataöverföringsanordning i omprogram- meringsdatamodulen och ansluten till åtkomstanordningen för avkänning av omprogrammeringskommandosignaler i elektronikmodulsignalbanan och för avkodning av omprogrammeringskommandosignalerna för att åstadkomma flera omprogrammeringsstyrsignaler; en brytaranordning i omprogrammeringsdata- modulen anordnad att svara på en första av omprogrammeringsstyrsignalerna avkodad från en förfrågnings-omprogrammeringskommandosignal för koppling av dataöverföríngsanordningen till elektronikmodulsignalbanan; och en omprogrammeringsdatalagringsanordning i dataöverföringsanordningen anordnad att svara på andra omprogrammeringsstyrsignaler för att åstadkomma omprogrammeringsdatasignaler till elektronikmodulsignalbanan.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen åstadkommas en apparat för att tillhandahålla data för att ändra ett program i en självprogrammerbar, kommandoalstrande processor ínnehållen i en elektronikmodul med ett flertal aktiva signalbanor för ledning av signaler mellan elektronikmodulen och andra anordningar innefattande: en åtkomstanordning, som är omkopplingsbart kopplad till en signalbana som leder en funktionssignal till det yttre av en elektronikmodul innehållande en självprogrammerbar, kommandoalstrande processor, för ensriktad ledning av signaler från sígnalbanan; en styranord- ning kopplad för att mottaga de ensriktat ledda signalerna för att som svar på en förfrågan-kommandosignal alstra en brytarkommandosignal; en 10 15 20 25 30 35 40 xí) 46 G98 3 signalbana-brytaranordning kopplad mellan signalbanan och styranordningen för att antaga ett första tillstånd, som kopplar signalbanan till styranordningen som svar på brytarstyrsignalen; och en programmöverföringsanordning inbegripen i styranordningen och anordnad att svara på omprogrammerings- kommandon mottagna i signalbanan för att åstadkomma programmändringsinforma- tion för processorn på signalbanan efter det att brytaranordningen har antagit det första tillståndet.

Enligt en yttligare aspekt av uppfinningen åstadkommes ett förfarande för ändring av programmet i en kommandoalstrande processor belägen i en elektronikmodul innefattande stegen: övervakning av en funktionssignalbana kopplad till en elektronikmodul belägen i en kommandoalstrande processor för närvaron av ett processoralstrat omprogrammerings-förfrågningskommando i signalen på signalbanan; koppling, som svar på närvaron av ett förfrågnings- kommando på signalbanan, av en omprogrammeringsdatamodul till signalbanan innefattande en anordning anordnad att svara på förutbestämda kommando- signaler för att alstra datasignaler för omprogrammering av processorn; åstadkommande av en serie av omprogrammeringskommandon till omprogrammerings- datamodulen från processorn på signalbanan; och åstadkommande av, som svar på omprogrammeringskommandossrien, omprogrammeringsdatasignaler från omprogrammeringsdatamodulen på signalbanan.

Föreliggande uppfinning övervinner nackdelarna hos tidigare kända mikroprocessorbaserade vapen genom att åstadkomma data användbar för att ändra ett program i en självprogrammerbar processor belägen i en vapenmodul som har ett flertal aktiva signalbanor för ledning av signaler mellan vapnets inre och yttre. Systemet innefattar en terminalenhet i vapenmodulen som är anordnad att svara på ett brytarkommando från den programmerbara processorn för anslutning av processorn till en av signalbanorna som leder en funktionssignal.

En omprogrammeringsmodul utanför vapnet innefattar en signalbana- ~åtkomstbrytare som är omkopplingsbart ansluten till signalbanan för att ensriktat leda signaler från signalbanan utan att avbryta tillstånd hos funktionssignalen.

En omprogrammeringsstyrlogik i omprogrammeringsmodulen är kopplad för att mottaga de ensriktat ledda signalerna från signalbana-åtkomstbrytaren. Ûmprogrammeringsstyrlogiken svarar på en mottagen signal som motsvarar en omprogrammeringsförfrågnings-kommandosekvens från den programmerbara processorn genom att urkoppla åtkomstbrytaren från signalbanan och alstra ett andra brytarkommando.

En brytarkrets i omprogrammeringsmodulen svarar på ett andra brytar- kommando genom att koppla omprogrammeringsstyrlogiken till signalbanan. 10 15 20 25 30 35 40 69 098 4 Slutligen har omprogrammeringsstyrlogiken en omprogrammeringskrets för att, när omprogrammeringsstyrlogiken är kopplad till signalbanan, åstadkomma en följd av omprogrammeringsdatasignaler till den omprogrammeringsbara processorn över den uppbringade signalbanan.

Så snart överföringen av omprogrammeringsdata är slutförd kan den självprogrammerbara processorn fullgöra en omprogrammeringsrutin i sitt funktionsprogram för att ändra sin egen mjukvara under användning av data överförd till den av systemet enligt uppfinningen.

Följaktligen tillåter strukturen hos systemet enligt uppfinningen omprogrammering av ett mikroprocessorbaserat vapen vid en del av stridsstyrkan som har lägsta möjliga underhållsgrad genom att tillhandahålla en omprogrammeringsdata-överföringsfunktion som kan fullgöras automatiskt av en vapenanvändare på fältet utan att intränga fysiskt i vapnet. Vidare använder systemet befintliga vapensignalbanvägar för att utföra dataöverföringen och undviker därigenom behovet att konstruktionsmässígt ändra vapnet genom att tillhandahålla ytterligare speciellt därtill avsedda banvägar för överföring av omprogrammeringsdata.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Fig 1 visar en skulderavfyrad styrd missil med ett mikroprocessorbaserat styrsystem.

Fig 2 är ett blockschema som återger den allmänna relationen mellan systemet hos uppfinningen och elektronikkretsarna i missilen enligt fig 1.

Fig 3 är ett blockschema över systemet enligt uppfinningen.

Fig 4A och 48 är scheman som visar tillstånden hos en terminalenhet inbegripen i systemet enligt uppfinningen när missilen enligt fig 1 skall användas utan att omprogrammeras.

Fig 5A-SC visar tillstånd hos terminalenheten enligt fig 4A och 4B och en omprogrammeringsmodul-brytarkrets införlivad i systemet enligt uppfinningen när vapnet visat i fig 1 skall omprogrammeras före avfyrningen.

Fig 6 är ett mer detaljerat blockschema över omprogrammeringsmodulen använd i systemet enligt uppfinningen.

Fig 7 är en bild av formatet hos ett kommando avgivet av vapnets processor och använt för att styra en omprogrammeringsdata-överföringssekvens utförd av omprogrammeringsmodulen.

Fig 8 är ett tidsschema som visar följden av funktioner under omprogram- meringsdata-överföringssekvensen utförd av systemet enligt uppfinningen.

Fig 9 är ett tillstånds-övergångsschema som visar funktionsflödet som vidtages av systemet enligt uppfinningen under omprogrammeringsdata-över- föringssekvensen enligt fig 8.

Fig 10 är ett flödesschema som visar en följd av omprogrammerings- 10 15 20 25 30 35 40 469 G98 5 styrfunktioner vidtagna av processorn för att erhålla omprogrammeringsdata från systemet enligt uppfinningen.

Fig 11 är ett schema över strukturen hos ett styrdatablock överfört till processorn under en omprogrammeringsdata-överföringssekvens.

Detaljerad beskrivning av den föredragna utföringsformen Fig 1 visar en skulderavfyrad missil 10 innefattande ett mikroprocessor- baserat system som styr målsökningen och styrningen av missilen. Före avfyrningen hålles missilen i ett avfyrningsaggregat 11 som möjliggör för en marinsoldat eller en soldat att placera missilen på skuldran för siktning, målsökning och avfyrning mot målet. Det på skuldran belägna avfyrnings- aggregatet innefattar en kolvstock 12 med en utlösare som påverkas när missilen skall avfyras.

Eftersom missilen i fig 1 är helt portabel kan den transporteras till olika delar av Slagfältet där olika fiendehot finns. För att flexibelt svara på olika hot åstadkommer systemet enligt uppfinningen för användaren möjlighet att införa en omprogrammeringsmodul innefattad i systemet enligt uppfinningen i en behållare i kolvstocken så att målsöknings- och styrmetoden hos mikroprocessorn i missilen kan ändras till att anpassa sig till ändringen i hot.

Fig 2 visar arrangemanget av delarna hos systemet enligt uppfinningen som de används i missilen enligt fig 1 på ett slagfält. I fig 2 har missilen 10 en styrsystemmodul 20 innefattande ett processorsystem för att fullgöra styrprincipen hos missilen genom utföringen av ett lagrat processorprogram.

Styrprocessorn är konventionell i det att den innefattar sammankopplade behandlings, adresserings- och gränssnittskretsar tillsammans med minnes- kretsar för att lagra ett funktionsprogram som innefattar målsöknings- och styrprocedurer. Sådana minneskretsar innefattar företrädesvis kretsar som håller programinstruktioner i adresserbara positioner och som är anordnade att svara på minnes- läs- och skrivfunktioner.

Eftersom minneskretsarna hos styrsystemprocessorn i missilen 10 svarar på såväl skriv- som läsfunktioner utförda av CPU:n (den centrala behandlingsenheten) hos processorn kan de programinstruktioner som den innehåller ändras av CPU:n, som utför en serie skrivcykler där nya programinstruktioner ínmatas till kretsarna. En sekvens av sådana skrivfunktioner som ändrar ett block av programmeringsinstruktioner i en mjukvarumodul utgör omprogrammering.

Styrprocessorn erhåller nödvändig data för att omprogrammera sig själv från systemet enligt uppfinningen. Så snart de erhållits används datana av processorn i en konventionell omprogrammeringsfunktion (ej beskriven häri) för att ändra olika förutbestämda delar av sitt funktionsprogram. De data som / 'o 10 15 20 25 30 35 40 9 098 6 skall införas under omprogrammeringsminnes-skrivfunktionerna erhålles av styrsystemets processor från systemet enligt uppfinningen i en följd av dataöverföringsfunktioner som benämnes en omprogrammeringssekvens. Efter (eller under) överföringen av omprogrammeringsdata från systemet utför processorn konventionella instruktionssekvenser för att på lämpligt sätt skriva data till minnet. Överföring av omprogrammeringsinformation till styrsystemets processor utföres av omprogrammeringsdata-överföringssystemet enligt uppfinningen, som innefattar en omprogrammeringsdatamodul 26 och en processorterminalenhet 27 visade i fig 2. En kommunikationskabel 28 är innefattad i missilsystemet innehållande ett flertal signalbanor som används för att leda signaler mellan styrkretsar och påverkare i kolvstocken 12 hos missilens avfyrare och missilens elektronik. En sådan signalbana är en dubbelriktad signalledning 29, som passerar genom omprogrammeringsdatamodulen 26 när modulen är installerad i kolvstocken 12.

En hänvisning till fig 3 tillhandahåller en tydligare förståelse av omprogrammeringsdata-överföringssystemet enligt uppfinningen och hur det är länkat för att åstadkomma omprogrammeringsinformation till behandlings- kretsarna i styrmodulen 20 innehållen i missilen 10. I fig 3 innefattar styrsystemets behandlingskretsar 3 mikroprocessorer 32-36, vilka kollektivt hänvisas till såsom styrprocessorn, sammanlänkade av en gemensam databuss 37.

Såsom är konventionell har mikroprocessorerna 32-36 vardera tillhörande programmerbara minneskretsar, ej visade, till vilka omprogrammeringsdata kan införas genom konventionella skrivfunktioner. Den dubbelriktade signalbanan 29 inahefattar ett par motsattriktade, ensriktade signalbanor 29a och 29b. En handmanövrerad, enkelpolig, enkelvägs brytare 38 är kopplad i signalbanan 29a. Innan brytaren 38 är aktiverad är signalbanan 29a kontinuerlig. I styrsystemet 20 hos missilen 10 är signalbanorna 29a och 29b kortslutna med varandra medelst en brygga i kolvstocken 12 när omprogrammeringsdatamodulen 26 inte befinner sig på plats. Bryggan är placerad mellan noder N1 och NZ.

Det normala ändamålet med signalbanan 29 är att åstadkomma en returbana för att ange för styrsystemet 20 när användaren av missilen 10 har inriktat missilen mot ett mål, vilket anges genom nedtryckning av brytaren 38.

Styrsystemet 20 avkänner när målsökningen är utförd eftersom en analog funktionssignal FO avgiven av styrsystemet och kopplad till signalbanan 29a avkännes av en ingångsfunktionssignal Fi som återvänder till styrsystemet 20 på signalledningen 29b.

I den normala funktionen av styrsystemet 20 alstras funktionssignalen FO i styrsystemet 20 medelst anordningar ej visade i fíg 3 och avges på 10 15 20 25 30 35 40 7 469 098 signalledningen 29a, vilken är kopplad till retursignalledningen 29b i kolvstocken 12. Funktionssignalen återvänder till styrsystemet 20 på signalledningen 2%b såsom Fi, vars närvaro periodiskt avkännes av andra anordningar, ej visade, i styrsystemet 20. När användaren av missilen upptäcker ett mål som skall hindras av missilen nedtrycker användaren brytaren 38 och öppnar ledningen 29a samt hindrar ingângsfunktionssignalen Fi från att returneras till styrsystemet 20. 0m anordningarna i styrsystemet inte avkänner ingångsfunktionssignalen under en viss tidsperiod kommer styrsystemet att vidtaga åtgärder för att uppnå målet, inställa de ursprungliga styrekvationerna och driva missilen från avfyraren mot målet.

I sin föredragna utföringsform tillåtas systemet enligt uppfinningen att använda den dubbelriktade funktionssignalbanan innefattande signalledningarna 29a och 29b för att utföra en omprogrammeringsfunktion. Användning av funktionssignalbanan tilldelas till systemet enligt uppfinningen genom tillhandahållandet av en anordning i styrprocessorn som periodiskt försäkrar sig om styrning av signalbanan under påverkning av en alternativ anordning för att leda funktionssignalen under omprogrammeringssekvensen.

Anordningen för att utföra dessa ändamål tillhandahållas av terminal- enheten 27 som befinner sig i missilstyrsystemet 20. Såsom visas i fig 3 innefattar terminalenheten 27 ett konventionellt universellt asynkront mottagnings/sändnings-element (UART) 40, en två-pols analog brytare 42 och en enkelpols halvledarbrytare 43.

Den analoga brytaren 42 innefattar kontakter 42a-42d. Kontakterna 42a och 42d är anslutna till signalledningar 45 resp 46. Signalledningen 45 är det inre styrsystemets signalbana för utgångsfunktionen FO medan bana 46 åstadkommer inre styrsystemledning för ingångsfunktionssignalen Fi.

Dubbelriktad dataöverföring mellan brytaren 42 och UART 40 sker på signalledningar 48 och 49. Signalledningen 48 åstadkommer en utgångsbana för seriedata (S0) som avges till UART 40. Signalbanan 49 åstadkommer en ingångsbana för seriedata (Si) som anländer till UART 40. UARI 40 är också kopplad till databussen 37. Polerna hos brytaren 42, P1 och P2, är anslutna till signalledningarna 29a resp 29b.

I funktion åstadkommer UART 40 på konventionellt sätt ett gränssnitt för serie-till-parallell-omvandning och komplementärt parallell-till-serie- -omvandling mellan styrsystemprocessorns databuss 37 och signalledningarna 48 och 49.

I funktion tillhandahåller styrprocessorn omprogrammeringskommandon som beskrives senare parallellt till UART 40. Kommandona omvandlas till serieform av UART och överföres till omprogrammeringsenheten. Ümprogrammeringsdata mottages i serieformat av UART 40 från omprogrammeríngsdatamodulen 26, 469 098 10 15 20 25 30 35 40 8 omvandlas till parallellt format och vidareföres via databussen till styrprocessorn.

Halvledarbrytaren 43 hos processorterminalenheten är kopplad mellan funktionssignalledningarna 45 och 46.

Styrning av brytarna 42 och 43 erbjudes av styrsignalledningar 51 och 52, varvid den första styrsignalen C1 åstadkommas av mikroprocessorn 42 för att styra inställningen av den analoga brytaren 42 och en andra styrsignal CZ åstadkommas av samma källa för att styra inställningen av brytaren 43. 0mprogrammeringsdatamodulen 26 innefattar en två-pols analog brytare 57 med kontakter 57a-57d och polkontakter P3 och P4. Ûmprogrammeringsdatamodulen 26 innefattar också en konventionell UART 59 (ekvivalent med UART 40), en passiv åtkomstbrytare 61 och styrlogik 63.

En brygga 65 är kopplad mellan brytarkontakterna 57b och 57c medan ett par motsattriktade signalledningar 67 och 68 är kopplade för att leda signaler mellan kontakten 57a och UART 59 och mellan UART 59 och kontakten 57d. UART 59 och styrlogiken 63 är kopplade för att utbyta flera parallella signaler på ett dubbelríktat signalgränssnitt 69. Under funktion tillhandahåller styrlogiken omprogrammeringsdata som beskrives senare parallellt till UART 59. Datan omvandlas till serieformat av UART och överföres till styrprocessorn. Ûmprogrammeringsdata-överföringskommandon mottages i serieformat av UART 59 från styrprocessorn, omvandlas till parallellformat och placeras via gränssnittet 59 till styrlogiken. Åtkomstbrytaren 61 är kopplad att leda signaler ensriktat från signalledningen 29a till signalledningen 67 varifrån de ledes till UART 59.

Styrlogiken 63 tillhandahåller ett par styrsignaler C3 och 04 på signalledningar 70 resp 71. Styrsignalen C3 bestämmer tillståndet hos brytaren 57 medan styrsignalen Ca styr åtkomstbrytaren 61.

I det föredragna funktionssättet när missilen används av en användare på fältet tillhandahållas ström ursprungligen för alla elektroniska funktioner hos styrsystemet. Ûmedelbart efter det att systemet har tillslagits börjar styrsystemet 20 att kontinuerligt sända FO och avkänna Fi. Samtidigt kommer styrsystemets processor periodiskt att försöka initiera en omprogrammeringssekvens med omprogrammeringsdatamodulen. Eftersom kommunikationen både för funktionssignalen och omprogrammeringssekvensen måste ledas på signalledningarna 29a och 29b kommer de första stegen hos omprogrammeringssekvensen som försökes av styrsystemets processor att åstadkomma en alternativ ledningssignalbana för funktionssignalen medan omprogrammeringsförfrågningen utföres. Detta kommer att förhindra att en falsk indikation på målsökning avges på styrsystemet under överföring av omprogrammeringsdata till styrsystemets processor. 10 15 20 25 30 35 40 469 098 9 Företrädesvis är omprogrammeringssekvensen som vidtages av styrprocessorn indifferent med avseende på dess initiala steg huruvida eller inte en omprogrammeringsdatamodul har installerats i kolvstocken 12.

I fallet att en omprogrammeringsdatamodul inte har installerats i kolvstocken utför styrprocessorn en initiell styrsignalsekvens som resulterar i att terminalenhetens brytare ställes i sekvensen som visas i fig 4A och 4B.

När missilsystemets elektronik ursprungligen tillslås tillhandahåller styrprocessorsystemet signaler C1 och C2 för att placera brytarna 42 resp 43 i tillstånden som visas i fig 4A. I fig 4A är brytaren 42 ställd av styrprocessorn att koppla signalledningen 45 till signalledningen 29a och koppla signalledningen 29b till signalledningen 46. Signalledningarna 29a och 29b är kopplade tillsammans via en brygga J i kolvstocken som tillåter FO att återriktas till styrsystemet 20 såsom Fi. Samtidigt hålles brytaren 43 öppen av styrprocessorn.

I en initiell slinga i omprogrammeringsfunktionen hos styrsystemets processor sänder processorn en digital kommandosekvens som är avsedd att stimulera en omprogrammeringsdatamodul att påbörja en omprogrammerings- sekvens. För att bringa meddelandet till omprogrammeringsdatamodulen ställer styrprocessorsystemet brytarna 42 och 43 till tillstånden som visas i fig 4B.

I fig 4B är brytaren 42 ställd att koppla signalledningen 48 till signal- ledningen 29a och signalledningen 29b till signalledningen 49. Samtidigt sluter styrprocessorn brytaren 43 för att åstadkomma en returbana för funktionssignalen FO. Detta förhindrar att en falsk målsökningsangivelse avkännes av styrsystemet under det att en omprogrammeringssekvens utföres.

Om styrprocessorsystemet inte kan erhålla ett svar från en omprogrammeringsdatamodul återför det brytarna 42 och 43 till inställningarna visade i fig 4A.

I det fallet att en omprogrammeringsdatamodul verkligen har installerats i kolvstocken hos missilsystemet erhålles sekvensen av brytarfunktioner visade i 5A-SC. Ursprungligen, när missilsystemet först aktiveras, kommer styrsystemprocessorn att ställa brytaren 42 för att åstadkomma ledning mellan signalledningarna 45 och 29a och mellan signalledningarna 29b och 46.

Styrlogiken 63 kommer att ställa brytaren 57 för att åstadkomma en returbana för styrsystem-funktionssignalen via bryggan 65. Detta tillåter styrsystemet 20 att leta efter en målsökningsindíkation från missilanvändaren. I initialtillståndet hos det fullständiga omprogrammeringssystemet visat i fig 5A är den passiva åtkomstbrytaren 61 ursprungligen i ett tillstånd som åstadkommer ensriktad ledning från signalledningen 29a till omprogrammerings- signalledningen 67. Detta tillåter styrlogiken 63 att kontinuerligt övervaka, via UART 59, signalledningen 29a för förekomsten av en omprogrammerings- 469 G98 10 15 ZÛ 25 30 35 40 10 förfrågning. Så länge funktionssignalen FO är närvarande vidtager styrlogiken 63 ingen åtgärd.

Nästa steg som visas i fig 5B uppträder när styrprocessorn ställer processorns terminalenhet-brytare så att den interna funktionssignalen ledes genom brytaren 43 och styrprocessorn utmatar en omprogrammeringsförfrågan genom UART 40 och signalbanan 48 på signalbanan 29a. Ûmprogrammerings- förfrågan ledes från signalledningen 29a till omprogrammeringsmodul-signal- ledningen 67 och därifrån genom UART 59 till styrlogiken 63.

När styrlogiken 63 avkänner närvaron av en omprogrammeringsförfrågan via åtkomstbrytaren 61 ändrar den tillstånden hos styrsignalerna C3 och C4.

Som svar på ändringarna i C3 och C4 placeras brytarna 57 och 61 i tillstånden som visas i fig SC. Såsom visas i fíg SC föreligger ett par motsattriktade, ensriktade banor mellan styrprocessorn och styrlogiken 63 via signalledningarna 29a och 29b och samtidigt desaktiveras banan mellan signalledningen 29a och 67 av det öppna tillståndet hos brytaren 61. Detta tillåter ledningen av en omprogrammeringssekvens inbegripande överföring av data mellan dessa två enheter som är nödvändig för omprogrammering av styrprocessorn.

När omprogrammeringssekvensen är slutförd återför styrprocessorn brytarna 42 och 43 till tillstånden visade i fíg 5A medan styrlogiken 63 placerar brytaren 57 i tillståndet visat i fíg 5A. Eftersom det är önskvärt i den föredragna utföringsformen att vidtaga endast en fullständig omprogrammeringssekvens vid varje tid en omprogrammeringsmodul installeras lämnas åtkomstbrytaren 61 öppen (såsom angives av den streckade linjen 72 i fíg 5A) för att förhindra en efterföljande identisk omprogrammeringssekvens innan missilen avfyras. Brytaren 61 kan endast placeras i ett ledande tillstånd om kolvstockens ström frånslås och åter tillslås.

Styrprocessorn initierar, reglerar och avslutar en omprogrammerings- sekvens medelst kommandona angivna i Tabell I. Kommandona återgivna i Tabell I består av konventionella 8-bits dataord som sändes till omprogrammerings- datamodulen via ovan beskrivna datalänk. De återges i Tabell I med konventionell hexadecimalt beteckningssystem där den första hexadecimala siffran motsvarar värdet hos de mest signifikanta 4 bitarna av kommandot medan den andra motsvarar det hexadecimala värdet på de sista signifikanta 4 bitarna. I Tabell I betecknar X ett tillstånd utan betydelse. 10 15 ZÜ 25 30 35 40 ha CT\ \L> CD \J3 CZ) 11 Tabell I Kommandon Funktioner OA Uppställning 1A Lås de 4 minst signifikanta bitarna (a) hos startadressen 2B Lås nästa 4 bitar (b) hos startadressen 3C Lås nästa 4 bitar (c) hos startadressen 4D Lås de 4 mest signifikanta bitarna (d) hos startadressen och förställ räknaren till den låsta 16-bitsadressen.

SX Ãtervänd till funktionssignal-transmissions-moden 6X Kontinuerlig datatransmission 7X Huvudåterställare för alla register och räknare 8X/ÜX Enkelstegs datatransmission gaenom alternativ ändring av kommando MSB från "1" till "Û" Styrlogiken 63 som avkänner och svarar på kommandona i Tabell I återges mer i detalj i fig 6 och innefattar en kommandoavkodare 73, en adressvippa 74 och en styrlogik 76 för steg/kontinuerlig (steg/kont). Dessa tre enheter hos styrlogiken mottager kommandona i parallellt format sända från styrproces- sorn. UART 59 passerar kommandona till styrlogiken 63 i konventionell parallellt format. UART 59 tillhandahåller också konventionella UART sändningsstyrsignaler (TC) till styrlogiken 63 som skiljer mellan tillhanda- hållande av mottagna kommandodata från en dataport R och accepteríng av omprogrammeringsdata som skall omformas till serieformat och sändas till styrprocessorn via en sändningsport T.

För bättre förståelse visas kommandoformatet i fig 7. Varje kommando har 8 bitar R7-RO, varvid R7 är MSB och RU är LSB. Den mest signifikanta biten (MSB) (R7) hos ett mottaget kommando tillhandahållas till styrlogiken 76, nästföljande bitar (R6-Ra) tillhandahållas till kommandoavkodaren 73 och de minst signifikanta bitarna (R3-RU) till adressvippan 74.

Avkodaren 73 svarar på tillståndet hos kommandobitarna R6-Ra för att åstadkomma en av åtta inre styrsignaler: STRÛBE (4 ledningar), RESET, PRESET, REPCÛMP och CÛNTINUÛUS CÛUNT. När data skall överföras byte-för-byte från omprogrammeringsmodulen till styrprocessorn svarar styrlogiken 76 på en sekvens av alternerande 1'or och 0'or i bit R7 hos kommandot genom att åstadkomma en CÛUNT-puls.

De minst signifikanta bitarna (R3-RU) hos fyra på varandra följande kommandon inmatas i adressvippan 74, varefter de överföras till en adress- räknare 78 för att förínställa denna till en motsvarande adressräkning.

Adressräknaren 78 åstadkommer en konventionell 16-bits adresskod, vars minst 469 098 10 15 20 25 30 35 40 12 signifikanta 12 bitar innefattar en minnesadress (ADDRESS) medan de återstående 4 bitarna utför en kod som dechiffreras av en typisk avkodare 80 för att alstra en signal MEMÛRY SELECT.

Både den 12-bits signalen ADDRESS och den avkodade signalen MEMÛRY SELECT tillhandahållas till ett omprogrammeringsminne 82 som innefattar ett flertal konventionella läs-minnes-moduler (RUM). RUM-modulerna i minnet 82 innehåller konventionella dataingångar vid positioner tillgängliga för signalerna MEMÛRY SELECT och ADDRESS. Lagrad data utgöres av omprogram- meringsdata som sändes till styrprocessorn under en omprogrammeringssekvens.

Signalen MEMÛRY SELECT väljer en RÛM-modul medan signalen ADDRESS anger en adress i den valda modulen.

Såsom är konventionellt lagras omprogrammeringsdata i minnet 82 i byte-format så att varje adressposition hos en vald modul tillhandahåller en byte (8-bits) av omprogrammeringsdata som överföres till porten T hos UART 59 rför omvandling till serieformat och sändning till styrprocessorn.

En konventionell digital klocka/timer-krets 90 innefattar tidskomponen- ter, ej visade, som tillhandahåller en konventionell digital signal CLÛCK, som synkroniserar sändnings- och mottagníngsfunktionerna hos UART 59 med funktionen hos styrlogiken 63 och som matas till styrlogiken 76 för att alstra signalen CÛUNT för adressräknaren 78. Signalen CLÜCK tillhandahållas kontinuerligt genom alla funktionstillstånd hos omprogrammeringssystemet förutom ett, såsom förklaras nedan. Klocka/timer-kretsen 90 innefattar vidare konventionella, återställbara tidsutlösningskretsar, som börjar räkna från en punkt bestämd av signalen RESET under en förutbestämd tidsperiod. Vid slutet av tidsutlösningsperioden tillhandahåller klocka/timer-kretsen 90 en signal TIME-OUT.

Bägge signalerna TIME-OUT och RECÛMP tillföres till en konventionell ÛR-grind 92 för att aktivera en signal (END), som anger antingen att en omprogrammeringscykel har slutförts eller att en tidsutlösningsperiod har förflutit.

Ett par konventionella vippor 94 och 96 återställes av signalen RESET.

Vippan 94 ställes dessutom av signalen END. Bägge vipporna ställes till begynnelsetillstånd genom tillhandahållande av en signal från en ström- tillslagnings-återställningskrets 98, som åstadkommer en enkelpuls när strömmen till omprogrammeringsmodulen tillslås. Utgångarna från vipporna 94 och 96 bildar styrsignalerna C3 resp Ca, som bestämmer tillstånden hos brytarna 57 och 61. Ûmprogrammerings-sekvensfunktionen hos omprogrammeringsdata-överförings- systemet, som svarar på kommandon överförda av styrprocessorn, kan förstås under hänvisning till fig 8-11. Fig 8 är ett vågformsdiagram, som visar 10 15 20 25 30 35 40 ß 469 098 sambandet mellan kommandon mottagna av omprogrammeringsdatamodulen (vågformerna R7-RU) och de interna styrsignaler som alstras av modulen för att bestämma dess omprogrammeringssekvenstillstånd. Tillståndet som bestämmas av styrsignalerna anges under den horisontella axeln i fig 8 och övergången mellan tillstånden i en omprogrammeringscykel visas i schemat enligt fig 9. Proceduren som fullgöres av styrprocessorn för att stimulera, styra och avsluta en omprogrammeringssekvens visas i programflödesschemat i fig 10.

Före en omprogrammeringssekvens tillföres ström till missilelektroniken och omprogrammeringsdatamodulen. Strömtillförseln återställer funktioner både i missilelektroniken och modulen, som placerar brytarna 42, 43, 61 och 65 i tillstånden visade i fig SA och återställer vippor, flaggor och andra lagringskretsar till andra förutbestämda tillstånd. Styrprocessorn avbryter periodiskt sina normala funktioner för att bestämma huruvida den skall ta kontroll över datalänken bestående av signalledningarna 29a och 29b. Om en omprogrammeringssekvens tidigare har slutförts kommer länken inte att behövas och processorn kommer att återuppta normala funktioner (beslutsblock 99 i fig 10). 0m en omprogrammeringsoperation tidigare inte har slutförts följes den positiva utgången från block 99 och inställningarna av brytarna 42 och 43 kommer att ändras till det som visas i fig 4B och SB. Därefter vidtager styrprocessorn en omprogrammeringsförfrågnings-kommandosekvens bestående av, i den föredragna utföringsformen, alternerad sändning av två skiljbara kommandokoder, exempelvis ett kommando 70 följt av ett kommando 77. Sekvensen upprepas tre gånger med tillräcklig tid mellan varje sändning för att avkänna den returnerade datalänken erhållen av UART 40. Om styrprocessorn avkänner den slutförda sekvensen kommer den att avsluta förfrågningsslingan, ändra inställningarna av brytare 42 och 43 tillbaka till tillstånden enligt fig 4A och 5A samt återuppta normala funktioner.

Normalt kommer förfrågningskommandosekvensen inte att avbrytas i fallet motsvarande fig 4A och 4B, dvs en omprogrammeringsdatamodul har inte installerats i kolvstocken. Umprogrammeringsmodulen kommer inte heller att svara på en förfrågningssekvens i fallet att den tidigare har slutfört en omprogrammeringssekvens. I detta fallet, såsom förklarats ovan, kommer brytaren 61 att vara öppen och därigenom förhindra omprogrammeringsdata- modulen från att avkänna förfrågningssekvensen.

Det bör vara tydligt att när förfrågningskommandosekvensen har sänts under ovan beskrivna tillstånd kommer den att utmatas i serieform av UART 40 på transmissionsledning 29a och returneras till UART 40 på transmissions- ledning 29b via antingen bryggan 15 eller bryggan 65.

När emellertid en omprogrammeringsdatamodul har installerats i C"j\ 10 15 20 25 30 35 40 9 '98 C 14 kolvstocken och inte tidigare har utfört en omprogrammeringssekvens kommer brytarna 57 och 61 att vara i tillståndet som visas i fig SB, varvid brytaren 61 tillhandahåller ensriktad ledning av förfrågningskommandosekvenssignalerna från signalledning 29a till UART 59. Detta möjliggör att förfrågnings- kommandona kan passera till styrlogiken 63 och därigenom möjliggöra att den svarar på lämpligt sätt genom att initiera en omprogrammeringssekvens.

Antag att tillstånd 0 i fig 8 och 9 motsvarar omprogrammeríngsmodulen 26 i sitt ursprungliga vid strömtillslag återställda tillstånd och att brytarna 57 och 61 är i tillstånden visade i fig 5B. Då kommer ett återställninge- kommando av formen 77 att placera omprogrammeríngsmodulen i tillstånd 1 där avkodaren 73 kommer att avkoda kommandobitarna R6-R4 för att åstadkomma signalen RESET till adressvíppan 74 och brytarstyrvipporna 94 och 96. Detta återställer vippan 74 genom att helt ladda den och återställer brytarstyr- vipporna 94 och 96 för att bringa C3 att falla och C4 att stiga (tillstånd 1 i fig 8). Detta placerar brytarna 57 och 61 i deras tillstånd enligt fig 5C och möjliggör för omprogrammeringsdatamodulen 26 att åstadkomma dubbelriktad dataöverföring med terminalenheten 27 och styrprocessorn. Därvid öppnas också banan mellan sígnalledningen 29a och sígnalledningen 67 via åtkomstbrytaren 61. Såsom visas i fig 8 förblir 04 desaktiverad genom återstoden av omprogrammeringssekvensen (och efter dess slutföring), vilket håller åtkomstbrytaren 61 öppen.

När tillståndet hos brytaren 57 ändras kan inte förfrågningsslinga- kommandona returneras till styrprocessorn. När förfrågningssekvensen avbrytes kommer styrprocessorns program att följa den positiva utgången från beslutsblock 100 enligt fig 10 och avge kommandon lämpliga för styrning av en omprogrammeringssekvens.

Så snart förfrågningskommandosekvensen har avbrutits kommer styrprocessorn att sända ett slutligt återställningskommando 77 och följa detta med ett låskommando (4X), vilket bringar omprogrammeringsdatamodulen till tillstånd 2. I tillstånd 2 förorsakar kommandot 4X avkodaren 73 att avge signalen PRESET, vilket förorsakar att hela räkningsinnehållet i vippan 74 överföres till adressräknaren 78. Vid en full räkning kommer den första pulsen CUUNT till räknaren 78 att överföra den till en nollräkning.

Efter kommandot 4X kommer styrprocessorn att erhålla ett block styrinformation från omprogrammeringsdatamodulen som finns i minnet 82 med början vid adresspositionen noll (vilket kommer att vara den första adressen som avges av räknaren 78). Detta format på styrblocket visas i fig 11 och innefattar 20 bytes av information. De första 2 byten includerar ett testkodmönster medelst vilket styrprocessorn igenkänner att en riktig datalänk har etablerats med omprogrammeringsdatamodulen. Efter testkoden 10 15 20 25 30 35 40 4-69 098 15 finns 2 bytes (byte 2 - byte 3) av data som utgör en 16-bits adress angivande begynnelseadressen i omprogrammeringsminnet 82 där ett första block (block 1) av data avsett för överföring till mikroprocessorn 32 är lagrat. Efter dessa 2 bytes finns ytterligare 2 bytes (byte 4 - byte 5) som motsvarar en 16-bits adress angivande startadressen där det första blocket av data finns lagrat i minnet hos processorn 32. Slutligen anger bytes 6 - 7 storleken på datablocket 1. På liknande sätt åstadkommer de följande 6 bytes (byte 8 - byte 13) hos styrblocket en lagringsstartadress, en mikroprocessor-lagrings- adress, och en blockstorlek för ett block av omprogrammeringsinformation avsett för mikroprocessorn 34. De sista 6 bytes definierar en blocklagrings- adress, en destinationslagringsadress och en blockstorlek för ett tredje block av omprogrammeringsdata som skall överföras till mikroprocessorn 36 i styrprocessorn.

Styrdatablocket erhålles byte-för-byte från omprogrammeringsdatamodulen, varvid varje byte laddas från omprogrammeringsmodulen till styrprocessorn medelst en upprepande kommandosekvens sänd av styrprocessorn bestående först av en 80 och sedan en 00. Sett på ett annat sätt kommer styrprocessorn att frammata den mest signifikanta biten (R7) hos på varandra följande kommandon, varvid varje positiv övergång framlockar en CÛUNT-puls från styrlogiken 76. Styrlogíken 76 är konventionellt utformad att åstadkomma signalen CÛUNT som svar på en ändring i tillståndet i R7 under tillståndet innefattande en signalkombination inbegripande en desaktiverad signal CÛNTINUÛUS COUNT från avkodaren 73, signaler TRANSMIT CÛNTRÛL från UART 59 angivande en möjlighet att sända omprogrammeringsdata tillhandahållen av port T och den första negativa övergången hos signalen CLDCK som uppträder efter det att kommandot MSB (R7) är positivt.

Steget överföring av data från omprogrammeringsdatamodulen till styrprocessorn anges i fig 8 och 9 genom en övergång från tillstånd 2 till tillstånd 3 förorsakat av ett kommando 80 följt av övergångar mellan tillstånd 3 och tillstånd 3A soma förorsakas av andra övergångar hos kommandot MSB.

När 20 bytes av styrblockdata har överförts utvärderar styrprocessorn testkoden för att bestämma huruvida den är giltig eller ej. Detta illustreras i beslutsblocket 102 i fig 10. 0m testkoden är ogiltig kan styrprocessorn utföra ett andra försök att erhålla giltig styrdata genom att sända en kommandosekvens 7X/4X, vilket återför omprogrammeringsdatamodulen till tillstånd 2. Sedan kan kommandosekvensen 80/00 användas för att överföra styrblocket en andra gång.

Under antagande att testkoden är giltig kommer styrprocessorn att följa den positiva utgången från beslutsblocket 102 och ladda adressen hos det 4e9 0983 10 15 ZÛ 25 30 35 40 16 förhandenvarande omprogrammeringsdatablocket med kommandosekvensen 1a1, 2b1, 301, 4d1. Detta bringar omprogrammeringsmodulen från tillstånd 3A till tillstånd 7 via tillstånden 4, 5 resp 6. Denna sekvens förorsakar att en sekvens av 4 distinkta signaler STRÛBE tillhandahållas av avkodaren 73 till adressvippan 74. Varje STRÜBE-signal förorsakar att föreliggande värden av föreliggande kommandon LSB (RÛ~R3) inmatas i adressvippan 74. Vid slutet av STRÛBE-cykeln har adressen på 16 bitar (a1, b1, c1, d1), som definierar ett datablocks startadress (a1, b1, 01, d1) ackumulerats i vippen 74 och överförts av signalen PRESET till adressräknaren 78. Vid denna punkt är omprogrammeringsdatamodulen färdig att överföra data kontinuerligt i en sekvens av bytes som börjar vid den förinställda adressen i adressräknaren 78. Kontinuerlig överföring av data med start vid den införda adressen kommer att ske av omprogrammeringsdatamodulen så länge bitarna R5 och R6, som utmatas av UART 59, är höga. Bitarna R5 och R6 kommer att vara höga såsom svar på ett kommando 6X sänt av styrprocessorn tills ett efterföljande annorlunda kommando mottages. Kommandot 6X förorsakar avkodaren 73 att höja signalen CÛNTINUÛUS CÜUNT, vilket aktiverar styrlogiken att tillhandahålla en signal CÛUNT med varje negativ övergång av den inmatade signalen CLÜCK med avseende på tillståndet hos sändningsstyrsignalerna från UART 59. Signalen CÛUNT matas i fas till adressräknaren och till TXRL (transmit register load, ladda sändningsregister) som är en del av UART 59. Varje signalpuls CÛUNT ändrar adressen; varje ny adress tillhandahåller en byte av omprogrammerings- data till port TÛ_7 hos UART 59; och signalpulsen CÛUNT meddelar UART 59 att den skall mottaga byten för omformning till serieformat och sändning.

Styrprocessorn räknar antalet bytes i omprogrammeringsblocket tills det korrekta antalet (baserat på blockstorleken) har sänts. Om sedan ett annat block skall sändas kommer styrprocessorn att sända följande kommandosekvens: Üaz, 1a2, Zbz, 302, 4d2 och 6X. Detta bringar omprogrammeringsdata- modulen tillbaka till tillstånd 9 där kontinuerlig sändning av nästa block av omprogrammeringsdata startar vid den erhållna adressen (az bz c2 dz).

När alla omprogrammeringsblocken har sänts har omprogrammeringssekvensen slutförts och styrprocessorn följer den positiva utgången från beslutsblocken 104, sänder ett kommando SX till omprogrammeringsdatamodulen, ställer en flagga som anger att omprogrammering har slutförts framgångsrikt, ändrar inställningarna av brytarna 42 och 43 och återtar sin normala funktion.

Kommandot SX placerar omprogrammeringsdatamodulen i dess slutliga tillstånd (END) där avkodaren 73 höjer signalen REPCÛMP. Signalen REPCOMP aktiverar grinden 92 att höja signalen END till en positiv nivå, vilket desaktiverar timern 90 och desaktiverar C . Med C desaktiverad kommer 3 3 brytaren 57 att återvända till tillståndet visat i fig 5A och omprogram-

Claims (19)

10 15 20 25 30 35 40 .Ds CL1-\ vö C I) kO OZ) 17 meringssekvensen är slutförd. Signalen END kan också alstras av kretsen klocka/timer 90. I tillstånd 1 startar strömtillslagningssekvensen peri- oden TIME-OUT hos kretsen klocka/timer 90. Perioden TIME-OUT definierar den maximala tid som tillàtes för slutföring av en omprogrammeringssekvens. När perioden TIME-OUT har utgått ändrar signalen TIME-OUT tillstånd, vilket aktiverar grinden 92 att höja signalen END. Signalen END blockerar signalen CLOCK från UART 59 och från styrlogiken 76. Signalen END för- orsakar också styrsignalen C3 att ändra tillstånd, vilket placerar brytaren 57 i ett läge visat i fig. 5A. Detta för- hindrar omprogrammeringsdatamodulen att svara på ytterligare kommandon fràn styrprocessorn och avslutar därför ytterligare dataöverföring till styrprocessorn. Dessutom, desaktiverar signalen END omprogrammerings- datamodulen från att svara på kommandon vilket också föror- sakar avslutning av omprogrammeringsoperationen i styrpro- cessorn. Även om det inte visas i fig. 10 avslutar styrpro- cessorns omprogrammeringsstyrprocess omprogrammeringsopera- tionen och återvänder till normala funktioner om ingen data mottages från omprogrammeringsdatamodulen 26 inom en viss tidsperiod. Uppenbarligen är många modifikationer och variationer av föreliggande uppfinning möjliga i belysningen av ovannämnda beskrivning. Det är därför underförstått att uppfinningen inom ramen för bifogade krav kan utövas på annat sätt än som speciellt beskrivits ovan. PATENTKRAV

1. System för överföring av omprogrammeringsdata, inne- fattande: en elektronikmodul (20) som har ett flertal signalvägar (29, 29a, 29b) för att leda funktionssignaler (Fo) mellan det inre och yttre av elektronikmodulen (20); en självprogrammerbar, kommandoalstrande processor (32- 36) i nämnda elektronikmodul (20); en kopplingsanordning (27) i nämnda elektronikmodul (20) och i beroende av nämnda processor (32-36) för att koppla nämnda processor (32~36) och en av nämnda signalvägar (29, 29a, 29b); 10 15 20 25 30 35 40 18 en omprogrammeringsdatamodul (26) placerad utanför nämnda modul (20) intill nämnda ena signalväg (29, 29a, 29b), kännetecknat av: en dataöverföringsanordning (59-63) i nämnda omprogram- meringsdatamodul (26) och kopplad till en åtkomstanordning (61) för att detektera omprogrammeringskommandosignaler på nämnda ena signalbana (29a) och för att avkoda nämnda ompro- grammeringskommandosignaler för att tillhandahålla flera om- programmeringsstyrsignaler; en brytaranordning (57) i nämnda omprogrammeringsdata- modul (26) i beroende av en av nämnda omprogrammeringsstyr- signaler avkodad från en förfrågningsomprogrammeringskomman- dosignal för att koppla nämnda dataöverföringsanordning (59- 63) till nämnda ena signalbana (29a); och en omprogrammeringsdatalagringsanordning (82) i nämnda dataöverföringsanordning (59-63) i beroende av andra om- programmeringsstyrsignaler för att tillhandahålla omprogram- meringsdatasignaler till nämnda ena signalbana (29b).

2. System enligt krav 1, kännetecknat av att en sig- nalbana (29a) är för ledning av en analog funktionssignal (FO) när den inte är ansluten till nämnda processor (32-36).

3. System enligt något av föregående krav, känneteck- nat av en anordning (43) i nämnda kopplingsanordning (27) för att tillhandahålla en alternativ signalbana (46) för nämnda funktionssignal (FO) när nämnda processor (32-36) är kopplad till nämnda ena signalbana (29a).

4. System enligt något av föregående krav, känneteck- nat av att nämnda dataöverföringsanordning (59-63) är anord- nad att reagera på en förutbestämd sekvens av omprogramme- ringskommandon för att utföra en omprogrammeringsdataöver- föringssekvens som innefattar nämnda tillhandahållande av om- programmeringsdatasignaler.

5. System enligt krav 4, kännetecknat av att nämnda dataöverföringsanordning (59-63) är anordnad att svara pà returkommando i nämnda omprogrammeringskommandosekvens genom att styra nämnda brytaranordning (57) att urkoppla nämnda dataöverföringsanordning (59-63) från nämnda signalbana (29).

6. System enligt krav 4, kännetecknat av en anordning (90) i nämnda dataöverföringsanordning (59-63) för att av- sluta nämnda omprogrammeringsdataöverföringssekvens efter ut- 10 15 20 25 30 35 40 rr CÄ \0 CT.) MD OO 19 gängen av en förutbestämd tidsperiod.

7. System enligt nàgot av föregående krav, känneteck- nat av en àtkomstanordning (6l) i nämnda omprogrammerings- datamodul (26) för att enkelriktat leda signaler fràn nämnda signalbana (29a).

8. Apparat för att tillhandahålla data för att ändra ett program i en självprogrammerbar, kommandoalstrande processor innehàllen i en elektronikmodul som har ett flertal aktiva signalbanor (29a, 29b) för att leda signaler mellan nämnda elektronikmodul (20) och en annan anordning, kännetecknad av: I en àtkomstanordning (61) omkopplingsbart kopplad till en signalbana (29a) som leder en funktionssignal (FO) till det yttre av en elektronikmodul (20) som innehåller en själv- programmerbar, kommandoalstrande processor (32-36), för att enkelriktat leda signaler fràn nämnda signalbana (29a); en styranordning (63) kopplad att mottaga nämnda enkel- riktat ledda signaler för att i beroende av en förfrågnings- kommandosignal alstra en brytarkommandosignal; en signalbanabrytaranordning (57) kopplad mellan nämnda signalbana (29a, 29b) och nämnda styranordning (63) för att anta ett första tillstånd som kopplar nämnda signalbana (29a) till nämnda styranordning (63) i beroende av nämnda brytar- styrsignal; och en programöverföringsanordning som ingår i nämnda styr- anordning (63) och är i beroende av omprogrammeringskommandon mottagna pá nämnda signalbana (29a) för att tillhandahålla programändringsinformation för nämnda processor (32-36) pà nämnda signalbana (29b) efter det att nämnda brytaranordning (57) har antagit nämnda första tillstànd.

9. Apparat enligt krav 8, kännetecknad av att nämnda funktionssignal (F0) är en analog funktionssignal.

10. Apparat enligt krav 8 eller 9, kännetecknad av att nämnda omprogrammeringskommandon och nämnda programändrings- information innefattar digitala signaler.

11. ll. Apparat enligt krav 8, 9 eller 10, kännetecknad av att nämnda styranordning (63), efter överföring av förutbe- stämd programändringsinformation, är i beroende av en retur- kommandosignal pà nämnda signalbana (29a) för att ändra nämnda brytarkommandosignal, och att nämnda signalbanabrytar- ON \..O 10 15 20 25 30 35 40 UD OC) 20 anordning (57) antar ett andra tillstànd som urkopplar nämnda styranordning (63) fràn nämnda signalbana (29a, 29b) i be- roende av nämnda brytarkommandosignaländring.

12. Apparat enligt något av föregående krav 8-ll, kännetecknad av att nämnda styranordning (63) är anordnad att svara på en förutbestämd sekvens av omprogrammerings- kommandon pá nämnda signalbana (29a) genom att utföra en om- programmeringssekvens av operationer som innefattar nämnda tillhandahållande av programändringsinformation.

13. Apparat enligt krav_l2, kännetecknad av en anord- ning (90) i nämnda styranordning (63) för att avsluta nämnda sekvens av operationer efter en förutbestämd tidsperiod från början av nämnda sekvens av operationer.

14. Förfarande för att ändra programmet i en kommando- alstrande processor innehållande en elektronikmodul, känne- tecknat av: att övervaka av en funktionssignalbana (29) kopplad till en elektronikmodul (20) som innehåller en kommandoalstrande processor (32-36) avseende närvaron av ett processoralstrat omprogrammeringsförfrågningskommando i signalerna på nämnda signalbana (29); att som svar på förekomsten av ett förfràgningskommando på nämnda signalbana (29) till nämnda signalbana (29) koppla en omprogrammeringsdatamodul (26) som innefattar en anordning (63) i beroende av förutbestämda kommandosignaler för att alstra datasignaler för att omprogrammera nämnda processor (32-36); att tillhandahålla en serie omprogrammeringskommandon till nämnda omprogrammeringsdatamodul (26) fràn nämnda pro- cessor (32-36) på nämnda signalbana (29); och att i beroende av nämnda omprogrammeringskommandoserie tillhandahålla omprogrammeringsdatasignaler från nämnda om- programmeringsdatamodul (26) på nämnda signalbana (29).

15. Förfarande enligt krav 14, kännetecknat av att, efter tillhandahållandet av nämnda omprogrammeringsdatasigna- ler, till nämnda omprogrammeringsdatamodul (26) tillhanda- hålla en kommandosignal för att avsluta nämnda omprogramme- ringsdatasignaler och att avsluta nämnda omprogrammerings- datasignaler i beroende av nämnda slutkommandosignal.

16. Förfarande enligt krav 13 eller 14, kännetecknat 10 15 20 25 30 fx «3\ \O CD ab Oo 21 av att urkoppla nämnda omprogrammeringsdatamodul (26) frán nämnda signalbana (29) i beroende av nämnda slutkommando- signal.

17. Förfarande enligt något av kraven 14-16, känne- tecknat av att tillhandahålla en alternativ signalbana (46) för att leda en funktionssignal (FO) medan nämnda omprogram- meringsdatamodul (26) är kopplad till nämnda signalbana (29).

18. Förfarande enligt krav 17, kännetecknat av att återställa nämnda funktionssignal (FO) till nämnda signalbana (29) när nämnda omprogrammeringsdatamodul (26) urkopplas därifrån. 7

19. Datalänk för att selektivt koppla samman ett par av moduler, innefattande: ' en signalbana (29) för att leda förutbestämda funktions- signaler (Fo) mellan det inre och yttre av en första modul (20) som innehåller en processor (32-36) som alstrar styr- och kommandosignaler; en första brytarenhet (27), som är anordnad att inne- hållas i nämnda första modul (20) och är i beroende av en första styrsignal för att koppla nämnda processor (32-36) till nämnda signalbana (29) för dubbelriktad signalöverföring därpå; en funktionsbrytaranordning (42) i nämnda första brytar- enhet (27) som är anordnad att svara på en andra styrsignal för att tillhandahålla en alternativ signalbana (46) för led- ning av nämnda funktionssignaler (FO) när nämnda processor (32-36) är kopplad till nämnda signalbana (29); och en andra brytarenhet (57) som är anordnad att vara inne- hállen i en andra modul (26) och är i beroende av en komman- dosignal pà nämnda signalbana (29) för att åstadkomma nämnda dubbelriktade signalöverföringsátkomst för den andra modulen pá nämnda signalbana.