SE468569B - Saett och verktygsmaskin foer bearbetning av ett arbetsstycke som roterar kring en axel - Google Patents

Description

468 569 2 Denna brist i kapaciteten hos konventionella datorer ger upphov till det ytterligare problemet att datorn inte kan utföra den erforderliga återkopplingsstyrningen samtidigt som de erforderliga höga rotationshastigheterna upprätthålls. Om det i själva verket begärs att datorn skall alstra digitala verktygsstyrsignaler vid ett avsevärt antal lägen inom ett varv (vilket kan. bli nödvändigt då. det gäller att definiera. många erforderliga profiler) kommer datorn i regel att vara ur stånd att lagra alla de erforderliga digitalsignalerna för maskinbearbetningen. Det har hittills således i stort sett inte varit möjligt att maskinellt framställa komplexa profiler på ett arbetsstycke medelst numerisk datastyrning i de arbetstakter som erfordras för kommersiell drift.

Sådan maskinbearbetning har i regel utförts av kamföljarmaskiner, i vilka kontakt med en formad kam görs av en kamföljare vars rörelse överförs till verktyget. Framställning av de formade kammarna är dock både tidsödande och dyrbar, och genom att man använder sig av kamar blir förloppet inte flexibelt.

Dessutom är den hastighet med vilken en kamföljare kan följa en kam begränsad, eftersom vid höga rotationshastigheter kamföljaren eventuellt kan lyftas bort från kamen, vilket innebär att bristande noggrannhet införs i arbetsstycket.

Närmare bestämt avser uppfinningen en verktygsmaskin för bearbetning av ett arbetsstycke som roterar kring en axel till en sig ändrande radiell och axiell profil, innefattande ett drivorgan för ett arbetsstycke för att hålla arbetsstycket och för att bringa detta att rotera, en vinkellägeskodare för att alstra en signal som representerar vinkelläget hos arbetsstycket, ett verktyg för att bearbeta arbetsstycket och omställbart i radiell riktning av en verktygsdrivanordning mot och bort från arbetsstycket samt omställbart över arbetsstyckets yta i axiell riktning, en verktygslägesomvandlare för att alstra en återkopplingssignal som representerar läget hos nämnda verktyg i nämnda radiella rörelse, och en verktygshastighetsomvandlare för att åstadkoma en återkopplingssignal som representerar hastigheten hos nämnda verktyg i nämnda radiella rörelse. De särdrag som erfordras för att den ovan angivna verktygsmaskinen skall erhållas är angivna i bifogade patentkrav l. 468 569 3 Det enligt uppfinningen angivna sättet avser bearbetning av ett arbetsstycke som roterar kring en axel till en sig ändrande profil genom användning av ett verktyg, innefattande bringande av arbetsstycket att rotera kring nämnda axel, alstring av en signal som representerar vinkelläget hos arbetsstycket, alstring av en återkopplingssignal som representerar läget hos nämnda verktyg i radiell riktning och en återkopplingssignal som representerar hastigheten hos nämnda verktyg i. nämnda radiella rörelse, och alstring ur ingångsdata av en följd signaler som definierar erforderliga successiva verktygslägen vid bestämda vinkel- och axiallägen hos nämnda arbetsstycke för'bearbetning av arbetsstycket till en förutbestämd profil. De särdrag som erfordras för att den ovan angivna verktygsmaskinen skall erhållas är angivna i bifogade patentkrav 9.

Det följande är en mera detaljerad beskrivning av två utföringsformer enligt uppfinningen, såsom exempel, varvid hänvisning sker till de bifogade ritningarna, på vilka Fig. 1 visar ett schematiskt blockschema över ett första styrsystem avsett att användas vid maskinbearbetning av ett arbetsstycke med hög hastighet, varvid nämnda arbetsstycke skall ges en icke-cirkulär profil, och Fig. 2 visar ett schematiskt blockschema över ett andra styrsystem avsett att användas vid maskinbearbetning av ett arbetsstycke med hög hastighet, varvid nämnda arbetsstycke skall ges en icke-cirkulär profil.

Under hänvisning först till Fig. l bringas arbetsstycket att rotera med hög hastighet medelst ett drivorgan 11 för arbetsstycket. Arbetsstyckets rotationshastighet kan vara av storleksordningen 50 varv per sekund (3.000 varv/minut).

Arbetsstycket 10 kan utgöras av ett generellt cylindriskt ämne, såsom ett kolvämne av aluminium eller aluminiumlegering.

Arbetsstycket skall maskinbearbetas så att det får en icke- cylindrisk profil, vilken exempelvis kan utgöras av en oval eller av en elliptisk tvärsektion med varierande axiella dimensioner utefter arbetsstyckets axiella längdsträckning så att man erhåller 468 569 4 en tunnliknande verkan. Dessutom eller alternativt kan man behöva utforma ämnet med ett flertal upphöjda ytpartier. Det skall fram- hållas att graden av dvalhet eller tunnformen eller höjden hos de upphöjda ytområdena över återstoden av kolven kommer att bli yt- terligt små, nämligen av storleksordningen några få eller tiotals Pm.

Alternativt kan arbetsstycket vara ett ämne (inte visat) för framställning av en lageryta. Detta ämne kan vara ett cylind- riskt ämne vars insida eller utsida skall maskinbearbetas till en erforderlig icke-cylindrisk profil eller en väsentligen platt yta som ligger i ett plan som är i stort sett vinkelrätt mot ämnets rotationsaxel, varvid nämnda yta skall bearbetas till en erforder- lig profil som inte är platt för att bilda ett axiallager.

Arbetsstycket 10 maskinbearbetas av ett verktyg 26 som kommer att beskrivas mera i detalj nedan och som är omställbart radiellt mot resp. bort från arbetsstycket 10 (R-läget) medelst ett styrsystem 22 med sluten slinga, vilket styrsystem också kom- mer att beskrivas mera i detalj nedan. Dessutom finns ett manöver- don 29 för Z-läget, vilket manöverdon har till uppgift att om- ställa verktyget 26 i en riktning (Z-riktningen) som är parallell med arbetsstyckets 10 rotationsaxel. Detta manöverdon 29 för Z- läget kan antingen styras av signaler som alstras av styrsystemet, eller annars kan manöverdonet 29 vara inställt för att föra verk- tyget 26 längs arbetsstycket 10 i en inställd takt.

I Före maskinbearbetningen iordningställs ingångsprofildata som definierar den erforderliga profilen hos arbetsstycket i en följd av vinkellägen kring arbetsstycket och i en följd av axiel- la lägen längs arbetsstycket. Vinkelmässigt (i en 9-riktning) kan profilen definieras vid intervall kring arbetsstycket 10 såsom sänkningar eller minskningar från en nominell maximal radie. Des- sa intervall kan t.ex. uppgå till 2,5° för en kolv eller 0,5° för ett lager. Den maximala sänkningen kan utgöra l-5 mm i steg om 0,l25Apm. Dessa vinkellägen kan definieras vid en följd av axiel- la (Z-) lägen som ligger på det inbördes avståndet 10 mm längs arbetsstyckets 10 axel.

Då arbetsstycket är symmetriskt kring ett eller flera plan som inkluderar arbetsstyckets rotationsaxel behöver man en- dast definiera ingångsdata för den symmetriska initialdelen. Då exempelvis tvärsektionen skall vara elliptisk behöver endast in- 468 569 gångsdata för ett 900-segment i ellipsen mellan de båda symmetri- planen definieras. Dessutom behöver tvärsektionsprofilen endast definieras vid sådana axiella intervall där en olinjär ändring i profilen eller i profilens ändringstakt förekommer.

Ifrågavarande profildata matas till ett ingångsorgan 12 hos en dator 13 och vidarebefordras från nämnda ingångsorgan till ett minne 14 i datorn 13. Datorn 13 kan vara en mikroprocessor.

Arbetsstycket sätts i rotation, och en 9-lägeskodare 15 samt en Z-lägeskodare 16 matar i realtid till minnet 14 digital- signaler som definierar G- och Z-lägena hos arbetsstycket 10 och verktyget 26 relativt en referens. 8-lägeskodaren 15 alstrar en signal för Varje 2,50 (eller 0,50) som arbetsstycket vrider sig, och Z-lägeskodaren 16 alstrar en signal varje gång som verktyget 26 rör sig l0,um i axiell led.

Då datorn 13 mottar Z-läges- och Q-lägessignalerna alst- rar den en grupp bitar som svarar mot det erforderliga verktygs- R-läget vid (Z, 9) -läget så att den erforderliga profilen hos arbetsstycket erhålls. Datorn 13 gör detta på följande sätt. Om arbetsstycket roterar med 50 perioder per sekund och 6-lägeskoda- ren 15 alstrar en signal för varje 2,50 måste datorn 13 alstra en grupp bitar varje l40_ps. Givetvis kan detta tidsintervall vara mindre vid högre hastigheter och mera komplexa profiler, t.ex. 14 ps. Eftersom minnet 14 i praktiken inte kan lagra alla bitarna som.erfordras för att den kompletta profilen hos arbetsstycket 12 skall bli definierad beräknar en räkneenhet 17 i datorn 13 några få initialgrupper bitar ur ingångsdata som hålls i minnet 14, var- jämte datorn vidarebefordrar dessa initialgrupper till minnet 14, från vilket initialgrupperna matas ut till en signalprocessor 19 som kommer att beskrivas mera i detalj nedan. Under återstoden av intervallet på 140_ps mellan grupperna alstrar räkneenheten grup- per av bitar för efterföljande framtida verktygslägen. Antalet därvid bildade grupper är beroende av tiden som står till buds inom varje intervall och förmågan hos minnet 14 att hålla sådana grupper.

Det skall framhållas att för att framställa dessa grupper ur ingångsdata måste man interpolera mellan ingångsdata därför att grupperna kan behövas vid intervall som är mindre än de in- tervall vid vilka ingångsdata ges. I detta fall är interpolatio- nen företrädesvis en linjär interpolation, ehuru det skall fram- 468 569 6 hållas att datorn 13 skulle kunna programmeras så, att den skulle kunna utföra vilken som helst annan erforderlig interpolation.

Dessutom programmeras datorn 13 så, att den alstrar grupper för hela omkretsprofilen hos arbetsstycket, även då ingångsdata en- dast definierar en del av en symmetrisk profil. Då exempelvis pro- filen är elliptisk och ingångsdata endast definierar 900 av ellip- sen kommer räkneenheten 17 att beräkna grupper kring hela den elliptiska profilen.

Det skall framhållas att eftersom inte alla framtida grupper beräknas innan maskinbearbetningen har påbörjats behöver minnet 14 inte ha stor kapacitet, utan minnet 14 som finns i ak- tuella mikroprocessorer kommer i de flesta fallen att vara till- räckligt.

Utgångssignalen från datorn 13 blir således en följd av i realtid alstrade grupper av bitar som definierar på varandra föl- jande verktygslägen vid tidsintervall som är fastställda av sig- nalerna från 9-lägeskodaren 15 och Z-lägeskodaren 16. Denna följd av grupper av bitar mottas av en digital-analogomvandlare 18 som omvandlar var och en av de på varandra följande grupperna till en verktygshållarlägessignal med konstant amplitud svarande mot vär- det hos den tilldelade gruppen av bitar, varvid varaktigheten hos verktygshållarlägessignalen är densamma som intervallet mellan på varandra följande grupper.

Denna utgångssignal (som i praktiken utgör en serie på varandra följande steg) matas till en stegomvandlare 20 i signal- processorn 19. I stegomvandlaren 20 lagras amplituden hos varje signal tills den efterföljande signalen mottas. Så snart amplitu- den hos den efterföljande signalen har konstaterats avger stegom- vandlaren 20 en kontinuerlig signal som har ett initialvärde som är lika med värdet hos den först mottagna signalen och som har ett slutvärde som är lika med värdet hos den efterföljande signa- len. Om det finns en skillnad i amplitud mellan de båda på varand- ra följande signalerna kommer uppenbarligen den kontinuerliga signalen att stiga eller sjunka successivt mellan dessa initial- och slutvärden. Denna stegring eller sänkning kan vara linjär, men den behöver inte nödvändigtvis vara det.

Utgångssignalen från stegomvandlaren 20 är således en kon- tinuerlig signal som ändras successivt på så sätt att vid slutet av på varandra följande tidsintervall lika med tidsintervallen 468 569 7 för digitalsignalerna står amplituden hos signalen i relation till de på varandra följande värdena av digitalsignalerna. Denna kontinuerliga signal kan således betraktas såsom analog med följ- den av verktygshållarlägessignaler som representerar det erfor- derliga radialläget hos verktyget 26 i en följd av (6, Z) -lägen hos arbetsstycket 10.

Denna kontinuerliga signal matas såsom en ingångssignal till ett återkopplingsstyrorgan 21 i ett kontinuerligt verktygs- styrsystem 22 med sluten slinga. Utgångssignalen från återkopp- lingsstyrorganet 21 matas till ett verktygsmanöverdon 23 som om- ställer verktyget och verktygshållaren i radiell riktning i över- ensstämmelse med utgångssignalen. Utgångssignalen från verktygs- manöverdonet övervakas av en verktygsradiallägesomvandlare 24 och en verktygsradialhastighetsomvandlare 25, vilka åstadkommer åter- kopplingsverktygsläges- och verktygshastighetssignaler för åter- kopplingsstyrorganet 21, vilket använder dessa återkopplingssig- naler för att modifiera den kontinuerliga signalen från signal- behandlaren 19 i enlighet med återkopplingssignalerna.

Datorn 13 behöver således inte arbeta med återkopplings- styrningen hos verktygsinställningssignalen. Detta görs på ett helt analogt sätt i styrsystemet 22 med sluten slinga. Detta är en annan faktor som möjliggör att datorn l3 kan vara en mikropro- cessor samtidigt som höga rotationshastigheter och ändringar i verktygsläget inom ett varv upprätthålls.

Arbetssättet hos stegomvandlaren 20 medför att man erhål- ler en tidsfördröjning i systemet. Ytterligare en tidsfördröj- ning införs genom trögheten av verktyget 26 och den korresponde- rande Verktygshållaren. I regel utgör detta inte något problem, därför att eftersom dessa tidsfördröjningar är konstanta kommer de helt enkelt att föra profilen kring arbetsstycket en förutbe- stämd vinkel, eventuellt ett eller två av de på varandra följande S-lägena, dvs- 2,50 eller 50. Förhållandet kan emellertid kanske D vara det, att man behöver ett arbetsstycke med en profil som har en särskild orientering i rummet med avseende på något annat sär- drag hos arbetsstycket. Då exempelvis arbetsstycket 10 är ett kolvämne kan kolvprofilen eventuellt behöva ha ett sådant kolvsär- drag som en borrning för en kolvbult. I detta fall kan datorn 13 vara så programmerad, att referenslägena, från vilka verktygslä- gena beräknas, förskjuts med en sträcka som är lika med tidsefter- 468 569 8 släpningen i systemet. Detta medför att profilen inställs till den erforderliga orienteringen i rummet.

Verktygsmanöverdonet 23 och verktygshållaren 26 kan ha en godtycklig lämplig form under förutsättning att de har en band- bredd som möjliggör en reaktion med avseende på styrsignalen med tillräcklig hastighet för att verktyget skall föras till det er- forderliga läget inom det erforderliga tidsintervallet. Av detta skäl är det inte möjligt att använda en konventionell verktygs- slid som förflyttas av en stegmotor via en matarskruv. Inte hel- ler är det möjligt att använda en svarvmekanism av schweizisk typ, där en motor driver en kamlageraxel via en matarskruv och där kammarna roterar så att verktygshållarna förs i resp. ur läge. I båda dessa fall är trögheten och tidseftersläpningen i systemet så stora att de hindrar framgångsrik drift. Eftersom signalen som matas till dessa manöverdon är en kontinuerlig signal förekommer inte problemet att kräva att verktyget skall utföra en oändlig acceleration.

Bland exempel på lämpliga verktygsmanöverdon 23 kan nämnas en elektrisk motor med stort vridmoment och ringa tröghet och med en kam monterad direkt på utgångsaxeln samt med ett kamlager mon- terat direkt på en svängbart anbragt verktygshållare för omställ- ning av verktygshållaren mot en fjäderkraft. Alternativt kan verk- tygsmanöverdonet innefatta en solenoid som anligger mot verktygs- hållaren, eller annars kan verktyget 26 vara monterat direkt på solenoidens ankare. Verktyget kan vara monterat på ett ankare hos en linjär motor. Ytterligare en möjlighet är att verktyget 26 kan omställas medelst överljudsorgan, magnetostriktiva organ eller pneumatiska organ som kan reagera med tillräcklig hastighet, dvs. som har en tillräckligt stor bandbredd.

Det skall framhållas att datorn 13 snabbt och enkelt kan programmeras för att ge en godtycklig erforderlig profil hos ar- betsstycket. Genom att man anordnar ett tangentbord som är visat med streckade linjer vid 27 blir det möjligt att ändra arbetsstyc- kets profil under maskinbearbetning. Det skall också framhållas att maskinbearbetningsoperationen inte behöver innebära att man maskinbearbetar ett cylindriskt arbetsstycke. Man skulle kunna maskinbearbeta en väsentligen plan yta så att denna får en profil som inte är plan. Dessutom behöver det inte vara utsidan på ar- '-1 468 569 9 betsstycket som maskinbearbetas; det skulle likaväl kunna vara in- sidan på arbetsstycket.

Det ovan beskrivna styrsystemets förmåga att omställa verktyget snabbt inom ett varv av rotation med hög hastighet möj- liggör att arbetsstycken kan maskinbearbetas mycket noggrant och snabbt med utgångspunkt från vilken som helst erforderlig ytpro- fil.

Det skall också framhållas att arbetsstycket inte behöver rotera. Det vore möjligt att låta verktygshållaren rotera och ar- betsstycket förbli stationärt. I detta fall skulle 9-lägessigna- lerna härledas ur ett verktygshållardrivorgan som skulle vara separat från drivorganet som inställer verktyget radiellt.

Det kan vara önskvärt att maskinbearbeta arbetsstycket 10 med två verktyg samtidigt. I detta fall kan två styrsystem av ty- pen som har beskrivits ovan under hänvisning till Pig. l finnas, vilka påverkar varsitt verktyg i enlighet med en erforderlig verk- tygsrörelse. Exempelvis kan svarvning och borrning i framsidan av ett arbetsstycke ske samtidigt med svarvning och borrning i ar- betsstycket i övrigt.

Det skall också framhållas att då det gäller komplicerade former kan det vara önskvärt att behandla Z-läges- och 6-läges- signalerna var för sig. Ett lämpligt arrangemang för detta är vi- sat i Fig. 2. I detta arrangemang finns två parallella system.

Det första systemet överensstämmer väsentligen med systemet som har beskrivits ovan i anslutning till Fig. l och är bildat av en dator 13, en signalbehandlare 19 och ett styrsystem 22 med sluten slinga, vilka styr radialläget hos verktyget 26 (eller läget hos verktyget i en riktning). Datorn 13 matas med data som definierar det erforderliga radialläget hos verktyget vid skilda (9, Z) -lägen. Det andra systemet innefattar en Z-lägesdator30 som mot- tar data definierade av den erforderliga löptakten hos verktyget 26 i Z-riktningen. Ifrågavarande data behöver endast definiera denna löptakt vid skilda ändringspunkter, varvid datorn utför för- programmerad interpolation. Datorn 30 matar ut lägessignaler som förs till Z-lägesmanöverdonet 29, som kan vara en stegmotor, var- igenom verktyget 26 bringas att genomlöpas med den erforderliga takten. Eftersom de erforderliga löptakterna eller ändringstak- terna hos löptakten i Z-riktningen är förhållandevis låga är det möjligt att använda en konventionell stegmotor utan âterkopplings-

Claims (13)

468 569 10 styrning eller en hydraulisk eller pneumatisk slid som drivs med konstant hastighet mellan fixerade ändanslag. Genom att man anordnar ett separat Z-lägessystem kan löptakten bringas att variera, vilket kan vara nödvändigt när arbetsstycket är bildat av material som har olika hårdhet och som kräver maskinbearbetning med olika takt. Det skall framhållas att i vilken som helst av de ovan under hänvisning till ritningarna beskrivna utföringsformerna kan datorn också användas för att styra andra maskinfunktioner. Detta kan inkludera styrning av arbetsstyckets rotationshastig- het och/eller tillförsel resp bortförsel av arbetsstycken, vilket kan ske medelst robotarmar. PATENTKRAV

1. Verktygsmaskin för bearbetning av ett arbetsstycke (10) som roterar kring en axel till en sig ändrande radiell och axiell profil, innefattande ett drivorgan (11) för ett arbets- stycke för att hålla arbetsstycket (10) och för att bringa g detta att rotera, en vinkellägeskodare (15) för att alstra en signal som representerar vinkelläget hos arbetsstycket (10), ett verktyg (26) för att bearbeta arbetsstycket och omställbart i radiell riktning av en verktygsdrivanordning (23) mot och bort från arbetsstycket (10) samt omställbart över arbets- styckets yta i axiell riktning, en verktygslägesomvandlare (2U) för att alstra en återkopplingssignal som representerar läget hos nämnda verktyg (26) 1 nämnda radiella rörelse.) och en verktygshastighetsomvandlare (25) för att åstadkomma en 'återkopplingssignal som representerar hastigheten hos nämnda verktyg (26) i nämnda radiella rörelse, k ä n n e t e c k - n a d därav, att en verktygsdrivanordning (29) är ansluten till verktyget (26) för omställning av verktyget (26) i nämnda axiella riktning, att en axiallägeskodare (16) är anordnad att alstra en signal som representerar läget hos verktyget i nämnda axiella riktning, att en dator (13) är anordnad att ur därtill förda ingångsdata alstra en följd digitalsignaler som definierar erforderliga på varandra följande verktygslägen i f! 468 569 11 bestämda vinkel- och axiallägen på nämnda arbetsstycke för bearbetning av arbetsstycket till en förutbestämd profil, att ett minne (1U) mottar nämnda följd signaler från nämnda dator (13) och är anslutet till nämnda vinkellägeskodare (15) och nämnda axiallägeskodare (16) för utmatning av nämnda minnes- signaler i enlighet med vinkel- och axiallägessignaler mottagna från nämnda kodare (14, 16), och att ett analogstyrsystem (22) med sluten slinga har en ingång ansluten till nämnda minne (12), nämnda verktygslägesomvandlare (ZN) och nämnda verktygs- hastighetsomvandlare (25) och har en utgång ansluten till nämnda verktygsdrivorgan (23) för att ur nämnda ingångar alstra en signal som matas till nämnda verktygsdrivorgan (23) för att reglera verktygsrörelsen för att åstadkomma nämnda förutbestämda profil på nämnda arbetsstycke (10), varvid en signalprocessor (19) är anordnad mellan nämnda minne (1ü) och nämnda styrsystem (22) med sluten slinga för att mottaga på varandra följande digitalsignaler från nämnda minne (IN) och för att omvandla nämnda digitalsignaler till en kontinuerlig analogsignal svarande mot erforderliga verktygslägen.

2. Verktygsmaskin enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att minnet (14) är anordnat att mata ut digitalsignaler under vart och ett av en följd lika tidsintervall, att signal- processorn (19) omvandlar varje digitalsignal till en verktygs- lägessignal med konstant amplitud svarande mot värdet hos den korresponderande digitalsignalen, att signalprocessorn (19) därefter alstrar analogsignalen ur följden verktygsläges- signaler med konstant amplitud, och att analogsignalen ändras successivt så att vid slutet av på varandra följande tidsinter- vall, av vilka vart och ett är lika med tidsintervallet för verktygslägessignalerna, står amplituden hos analogsignalen i- relation till de på varandra följande värdena hos verktygs- lägessignalerna.

3. Verktygsmaskin enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att signalprocessorn (19) lagrar varje verktygsläges- signal tills nästa verktygslägessignal mottas, att signal- processorn (19) då matar ut en kontinuerlig signal som har ett 468 569 12 ursprungsvärde lika med värdet hos den första verktygsläges- signalen och ett slutvärde lika med värdet hos nästa verktygs- lägessignal, och att nämnda kontinuerliga signaler bildar nämnda analogsignal.

4. H. Verktygsmaskin enligt krav 3, k ä n n e t e o k n a d därav, att en verktygslägessignal och nästa verktygslägessignal skiljer sig i amplitud, varvid den därur alstrade kontinuerliga signalen har en linjär stigning eller sänkning.

5. Verktygsmaskin enligt något av kraven 2-U, k ä n n e - t e o k n a d därav, att varje digitalsignal som alstras av datorn (13) i varje tidsintervall är en grupp bitar som är representativa för det erforderliga verktygshållarläget för ifrågavarande intervall, varvid en digital-/analogomvandlare (18) är anordnad att omvandla bitgrupperna till verktygshållar- lägessignaler.

6. Verktygsmaskin enligt krav 5, k ä n n e t e o k n a d därav, att datorn (13) under åtminstone en del av nämnda inter- vall alstrar ur nämnda data bitgrupper svarande mot en del av de erforderliga framtida verktygshållarlägena, att nämnda grupper matas till minnet (1ü) och att datorn (13) också matar ut från nämnda minne (1H) under varje tidsintervall en grupp bitar svarande mot det erforderliga verktygshållarläget för ifrågavarande tidsintervall.

7. Verktygsmaskin enligt något av kraven 1-6, i vilket ett arbetsstycke (10) skall bearbetas till en profil som är symmet- risk kring åtminstone ett plan som inkluderar rotationsaxeln för arbetsstyoket (10) och verktyget (26), k ä n n e t e c k - n a t därav, att datorn (13) mottar data som definierar arbets- styckets profil för en enda av de symmetriska delarna och att datorn (13) ur nämnda data alstrar verktygshâllarlägessignaler som är representativa för erforderliga verktygslägen både i nämnda ena del ooh i den återstående delen eller i de återstående delarna.

8. Verktygsmaskin enligt något av kraven 1-7, k ä n n e - t e c k n a d därav, att verktygsdrivanordningen (23) för omställning av verktyget (26) i nämnda radiella rörelse -ifi 468 569 13 innefattar en linjär motor för mottagning av den kontinuerliga signalen och för omställning av verktyget (26) i enlighet därmed.

9. Sätt att bearbeta ett arbetsstycke (10) som roterar kring en axel till en sig ändrande profil genom användning av ett verktyg (26), innefattande bringande av arbetsstycket (10) att rotera kring nämnda axel, alstring av en signal som representerar vinkelläget hos arbetsstycket (10), alstring av en återkopplingssignal som representerar läget hos nämnda verktyg (26) i radiell riktning och en återkopplingssignal som representerar hastigheten hos nämnda verktyg (26) i nämnda radiella rörelse, och alstring ur ingångsdata av en följd signaler som definierar erforderliga successiva verktygslägen vid bestämda vinkel- och axiallägen hos nämnda arbetsstycke för bearbetning av arbetsstycket till en förutbestämd profil,, k ä n n e t e c k n a t därav, att verktyget (26) omställs i axiell riktning och att sättet vidare innefattar alstring av en signal som representerar läget hos verktyget i nämnda axiella riktning, att var och en av nämnda följd verktygslägessignaler utmatas i enlighet med nämnda vinkel- och axiallägessignaler, och att analogstyrning i sluten slinga tillämpas för att ur nämnda utmatade signaler, nämnda verktygslägessignaler och nämnda verktygshastighetssignal alstra en signal för att styra verktygsrörelsen för att åstadkomma nämnda förutbestämda profil» på nämnda arbetsstycke (10), varvid nämnda följd verktygs- lägessignaler lagras innan de matas ut och nämnda utmatade signaler omvandlas från digitalsignaler till en kontinuerlig analogsignal svarande mot erforderliga verktygslägen.

10. Sätt enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t därav, att ur följden digitalsignaler alstras, i var och en av en korresponderande följd lika tidsintervall, en signal med konstant amplitud svarande mot digitalsignalen och att nämnda verktygshållarlägessignaler behandlas för alstring av nämnda kontinuerliga signal som successivt ändrar sig så, att i slutet av på varandra följande tidsintervall lika med tidsintervallen hos verktygshållarlägessignalerna står amplituden hos signalen Ox OJ cr! Ch \O 14 i relation till de successiva värdena hos verktygshållarläges- signalerna.

11. Sätt enligt krav 10, k ä n n e t e o k n a t därav, att datorn matas med data som definierar den erforderliga profilen hos arbetsstycket med intervall som är större än de intervall med vilka digitalsignalerna alstras, att nämnda ingângsdata lagras i minnet, att framtida värden hos verktygshâllarläges- signalerna som erfordras för att alstra den erforderliga pro- filen beräknas ur nämnda ingångsdata, under åtminstone en del av tidsintervallen, att nämnda framtida värden matas till minnet, och att verktygshâllarlägessignalen svarande mot det erforderliga verktygshållarläget i nämnda intervall matas ut under varje intervall.

12. Sätt enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a t därav, att de mellanliggande signalerna mellan begränsade ingångsprofil- data beräknas genom linjär interpolation.

13. Sätt enligt något av kraven 10-12, k ä n n e t e c k - n a t därav, att sättet inkluderar bearbetning av ett arbets- stycke så att detta får en profil som är symmetrisk kring åtminstone ett plan som inkluderar rotationsaxeln mellan verk- tyget och arbetsstycket, varvid sättet innefattar matning till datorn av profildata som definierar profilen för en av nämnda symmetriska delar ooh beräkning i datorn av signaler som svarar mot erforderliga verktygslägen för alla de symmetriska delarna.