SE467428B - Ventilanordning - Google Patents

Description

467 428 10 15 20 25 30 35 2 varvid så lite tryckmedel som möjligt skall lämna systemet.

Detta ändamål uppnås enligt föreliggande uppfinning genom att en i tryckledningen anordnad tryckgivare i flödesriktning är inkopplad efter tryckregleringsventilen och är förbunden med åtminstone en styranslutning hos en tryckomkopplingsventilanordning med omkopplingshysteres för tryckregleringsventilen, varvid tryckomkopplings- ventilanordningen bildar ett enskilt ventilelement och är utformad som trelägesventil med inställbar hysteres, samt att det är inrättat två, de båda omkopplingspunk- terna bestämmande ventilfjädrar, vilka är inställbara oberoende av varandra.

Genom den som förstyrningsventil till tryckreglerings- ventilen verkande tryckomkopplingsventilanordningen med omkopplingshysteres är två exakta omkopplingspunkter givna som förhindrar upprepad in- och urkoppling av ventilerna kring det önskade tryckvärdet. Tryckventil- anordningen som arbetar överlappningsfritt, förhindrar vid varje tillfälle en lång avluftning, vilket leder till en bestämd, liten tryckmedelsåtgång och i fallet med pneumatisk drift till en liten gasåtgång. Om gasen som skall hållas på ett konstant tryck utgöres av exem- pelvis C02 och N2, så skulle luften i tillslutna rum bli allt sämre vid en hög gasåtgång, varigenom kväv- ningsrisk skulle framkallas. Denna risk kan här i stor utsträckning undvikas. En ytterligare fördel är att hela anordningen som en kompakt enhet kan kopplas in i trycktilledningen i ett trycksystem. Ledningsdragning är därvid ej erforderlig.

Med de i underkraven angivna kännetecken åstad- kommes fördelaktiga utföranden och förbättringar av den i patentkravet 1 angivna ventilanordningen.

Särskilda fördelar åstadkommes vid utformningen av tryckgivaren som venturimunstycke. Risken finns näm- ligen att krypflöden, p g a exempelvis lågt uttag ur trycksystemet ställer in sig mot denna, vilka flöden medför att den nedre omkopplingspunkten aldrig underskrids så att tryckregleringsventilen inte kan öppna. Detta 10 15 20 25 30 35 467 428 3 skulle leda till ett trögt uppförande hos ventilanord- ningen. Vid ett krypflöde genom venturimunstycket sänks däremot givartrycket till följd av flödet ytterligare så att den undre omkopplingspunkten kan underskridas.

Varje omkopplingstendens förstärks här så, att en omkopp- ling till ändläget framtvingas och en långsam omkoppling förhindras.

Kopplas tryckgivaren, speciellt venturimunstycket, omedelbart efter tryckregleringsventilen och speciellt fäst vid denna, förbättrar detta den kompakta konstruk- tionen ytterligare hos hela ventilanordningen, som i huvudsak består av tre eller fyra delar.

Vid användning av en trelägesventil med inställbar hysteres som tryckomkopplingsventilanordning kan ventil- anordningen bildas av tre kompakt hopfogbara element.

Kopplingsbeteendet kan justeras mycket exakt och även i efterhand förändras genom den inställbara hysteresen, varvid var och en av de båda omkopplingspunkterna för tryckregleringsventilen kan ställas in oberoende av den andra. Detta utförs lämpligtvis genom oberoende av varandra inställbara ventilfjädrar. Speciellt lämpligt är en 3/3-vägsventil som i sitt mittersta kopplingsläge avskiljer tryckledningen från dels en ledning till tryck- regleringsventilen, dels en backströmningsledning. Ett âterflöde av tryckmedel respektive en avluftning är därför enbart möjligt i ett kopplingsläge, vilket leder till en bestämd, mindre gasâtgång. Ventilen arbetar med hög säkerhet överlappningsfritt.

För tryckomkopplingsventilanordningen kan också två tryckomkopplingsventiler användas, varvid vid var och en av dessa en av de båda, hysteresen bestämmande omkopplingspunkterna kan ställas in. Härvid krävs visser- ligen en ytterligare komponent, men i gengäld kan enklare utformade tryckomkopplingsventiler användas, vid vilka enbart en omkopplingspunkt måste kunna ställas in.

Den kompakta konstruktionen gynnas av att samtliga komponenter hos ventilanordningen anbringas på och/eller i ett gemensamt hus, så att ventilanordningen som helhet 467 428 10 15 20 25 30 35 4 i praktiken bildar en enda komponent. I stället för ett enda hus kan därvid också ett med en integrerad platta försett hus användas.

Utföringsexempel av föreliggande uppfinning åskåd- liggöres på ritningarna, vilka exempel förklaras närmare i efterföljande beskrivning.

Fig l är ett blockschema över ett första utförings- exempel på en ventilanordning.

Fig 2 är ett exempel på ett detaljerat utförande av den i fig l visade 3/3-vägsventilen med hysteres i snitt.

Fig 3 är ett andra utföringsexempel av en ventil- anordning med två 3/3-vägsventiler.

I ett i fig l åskàdliggjort, första utföringsexempel innefattar en ventilanordning l en som en 2/2-vägsventil utformad tryckregleringsventil 2, en som 3/3-vägsventil med inställbar hysteres utformad tryckomkopplingsventil 3 samt ett som tryckgivare utformat venturimunstycke 4. En tryckledning 5, som utgår från en ej visad tryck- medelskälla, är förbunden med en tryckmedelsanslutning P hos ventilen 2 respektive 3. En arbetsanslutning A hos tryckregleringsventilen 2 är via det omedelbart därefter inkopplade venturimunstycket 4 och en ledning 6 förbunden med ett trycksystem, vilket åskådliggöres av ett tryckkärl 7. I detta tryckkärl 7 ska ett visst, konstant arbetsområde byggas upp respektive upprätthållas.

En anslutning A hos tryckomkopplingsventilen 3 är förbunden med en styranslutning Z hos tryckreglerings- ventilen 2. En tryckgivarledning 8 förbinder venturi- munstycket 4 med en styranslutning Z hos tryckomkopp- lingsventilen 3. Den senare har dessutom en utloppsan- slutning R för mediet, vilken i fallet med tryckförsörj- ning genom gas är utformad som avluftningsanslutning.

I det åskådliggjorda tillståndet strömmar först tryckmedel via tryckledningen 5 den öppnade tryckreg- leringsventilen 2, venturimunstycket 4 och ledningen 6 till tryckkärlet 7, i vilket ett tryck långsamt byggs upp. När ett första gränstryck på exempelvis 2,7 bar 10 15 20 25 30 35 467 428 5 via venturimunstycket 4 överförs till tryckomkopplings- ventilen 3 som styrtryck, inträffar en omkoppling till det mittersta kopplingsläget, i vilket anslutningarna A, P och R är åtskilda. Detta kopplingstryck på 2,7 bar kan förinställas medelst en första inställbar fjäder 10 i tryckomkopplingsventilen 3. Tryckregleringsventilen 2 behåller därmed sitt kopplingsläge.

När ett andra, högre kopplingstryck på exempelvis 4 bar via venturimunstycket 4 överförs till tryckom- kopplingsventilen 3 kopplas ventilen vidare till sitt tredje kopplingstillstånd, i vilket tryckledningen 5 är förbunden med tryckregleringsventilens 2 styranslutning Z. Detta andra, högre kopplingstryck förinställs medelst en andra, inställbar fjäder ll, vars ytterligare fjäder- kraft måste övervinnas. Tryckregleringsventilen 2 över- går nu till sitt andra kopplingsläge, i vilket tryck- ledningen 5 och tryckkärlet 7 är åtskilda.

När trycket i tryckkärlet 7 sjunker under 4 bar, t ex p g a tryckmedelsuttag, kopplas tryckomkopplings- ventilen 3 åter om till sitt mellersta kopplingsläge utan att härigenom tryckregleringsventilens 2 kopplings- läge ändras. Sjunker trycket under det nedre kopplings- trycket på 2,7 bar övergår tryckomkopplingsventilen 3 åter till sitt första kopplingsläge, i vilket även tryckregleringsventilen genom avluftning överförs till sitt först åskàdliggjorda kopplingsläge, i vilket tryck- medel åter kan flöda till tryckkärlet 7.

Genom venturimunstycket 4 förstärks respektive kopplingstendens, dvs genom venturimunstycket 4 strömmande tryckmedel åstadkommer en trycksänkning hos tryckomkopp- lingsventilens 3 styranslutning Z, vilken trycksänkning förstärker tendensen för tillbakakoppling av denna ventil.

Så kallade krypflöden under en längre tid kan därmed förhindras.

Tryckregleringsventilen 2 tjänstgör å ena sidan som genomflödesförstärkare för den av tryckomkopplings- ventilen 3 alstrade signalen och å andra sidan som en komponent som omedelbart inverkar på venturimunstycket 4, så att varje tryckändring direkt kan inverka på kopp- 10 15 20 25 30 35 4-67 428 lingsförhållandet.

Eftersom å ena sidan ett konstant tryck skall upp- rätthållas i tryckkärlet 7 och å andra sidan trycket mäts medelst venturimunstycket 4 i ledningen 6 och inte i tryckkärlet 7, måste självfallet en mot tryckfallet i ledningen 6 svarande korrektion av tryckomkopplings- punkterna genomföras.

I fig 2 åskádliggöres ett konkret utförande av den som 3/3-vägsventil utformade tryckomkopplingsventilen 3. Anslutningarna A, P, R och Z åskådliggöres i överens- stämmelse med fig 1 som anslutningsmynningar hos kanaler 12, 13, 14, 15 i ett ventilhus 16.

Ett första, rörformigt ventilelement 17 är lagrat axiellt förskjutbart i ventilhuset 16 och tätat med en ringtätning 18. Vid ventilelementets 17 nedre ände är ett skivformigt baselement 19 fäst som vid axiell rörelse av det första ventilelementet 17 rör sig i en slagkammare 20, vilken via kanalen 14 är förbunden med medelutloppsanslutningen R. I slagkammarens 20 område har det första ventilelementet 17 en sidoborrning 21 vilken medger kanalens 14 fortsättning in i det inre av det första ventilelementet.

Den från styranslutningen Z utgående kanalen 15 mynnar i en nedanför slagkammaren 20 anordnad membran- kammare 22, som vid den mot baselementet 19 vända sidan är tillsluten medelst ett mot detta baselement 19 an- liggande membran 23. När membrankammaren 22 tillförs ett tryckmedel rör sig membranet 23 och därmed basele- mentet 19 jämte det första ventilelementet 17 uppåt mot kraften hos den första fjädern 10. Denna fjäder 10 är inspänd mellan ett uppifrån in i ventilhuset 16 skruvbart, första inställningselement 34 och ett i en ringkammare 24 axiellt förskjutbart ringdon 25, varvid fjäderkraften överförs från ringdonet 25 via i axiella borrningar styrda, stavformiga förbindningsdon 26 till baselementet 19. I stället för de visade två förbindnings- donen 26 kan man naturligtvis också använda tre eller ett ännu större antal som är jämnt fördelat i ringdonets (fd 10 15 20 25 30 35 467 428 7 25 omkretsled. Förbindningselementen 26 stöder sig mot ringdonet 25 respektive baselementet 19 och styrs i styrborrningar.

Ventilelementets 17 övre ände sträcker sig in i en första ventilkammare 27, varvid kanalen 14 mynnar vid det första ventilelementets 17 framsida. I denna första ventilkammare 27 mynnar också den med arbets- anslutningen A förbundna kanalen 12.

Ovanför den första ventilkammaren 27 ansluter en andra ventilkammare 28 med en något större tvärsektion.

I denna andra ventilkammare 28 mynnar den med tryck- medelanslutningen P förbundna kanalen 13. Ett andra ventilelement 30, som på sin undersida är försett med ett plant tätningsdon 29, är anordnat axiellt förskjutbart i den andra ventilkammaren 28 mot kraften hos den andra fjädern ll. I ett icke lyft tillstånd tillsluter tätnings- donet 29 den första ventilkammaren 27 gentemot den andra ventilkammaren 28 via ett ej närmare åskådliggjort tät- ningssäte. I detta läge är även kanalen 13 avskild från den första ventilkammaren 27. Den andra fjädern stöder i den andra ventilkammaren 28 mot å ena sidan det andra ventilelementet 30 och å andra sidan ett bultformigt överföringselement 31, vilket uppifrån sträcker sig in i den andra ventilkammaren 28 och vilket är tätat med en ringtätning 32. Utanför den andra ventilkammaren 28 styrs överföringselementet 31 axiellt förskjutbart i en centrisk borrning 33 i det första inställningsele- mentet 34, där överföringselementet 31 stöder mot ett andra, som skruv utformat inställningselement 35 som uppifrån kan skruvas in i det första inställningselementet 34.

I membrankammarens 22 trycklösa tillstånd, dvs vid inget eller litet styrtryck, befinner sig båda ventil- elementen 17, 30 i sitt respektive utgångsläge, varvid tryckmedelsanslutningen P är förbunden med den andra ventilkammaren 28 men avskild från den första ventil- kammaren 27 och varvid arbetsanslutningen A via kanalen 467 428 10 15 20 25 30 35 8 12, den första ventilkammaren 27, det första ventil- elementet 17, sidoborrningen 21, slagkammaren 22 och kanalen 14 är förbunden med tryckmedelutloppsanslut- ningen R.

När styrtrycket uppnår ett genom den första fjäderns 10 fjäderkraft bestämt, förutbestämt värde av exempel- vis 2,7 bar, böjs membranet ut så långt att den övre kanalmynningen hos det första ventilelementet 17 kommer till anliggning mot tätningsdonet 29 och därmed till- sluts. I detta andra, mittersta kopplingsläge är samtliga kanaler 12, 13, l4 åtskilda.

När styrtrycket stiger ytterligare lyfts det andra ventilelementet 30 fr o m ett förutbestämt värde på exempelvis 4 bar mot den ytterligare fjäderkraften hos den andra fjädern ll från ventilsätet, så att de båda ventilkamrarna 27, 28 och därmed kanalerna 12, 13 res- pektive anslutningarna A och P nu är förbundna med va- randra. Detta utgör det tredje kopplingsläget.

Genom att skruva i eller skruva ur de båda inställ- ningselementen 34, 35 kan man oberoende från varandra ställa in förspänningen och därmed fjäderkraften hos de båda fjädrarna 10, ll. De båda omkopplingspunkterna mellan de tre kopplingslägena kan därmed på ett enkelt sätt och nästan godtyckligt varierande inställas och förändras. Den andra fjädern ll omges tillsammans med det andra ventilelementet 30 fullständigt av tryckmediet i den andra ventilkammaren 28 så att friktionskrafter enbart verkar i mindre omfattning. Hysteresen kan däri- genom ställas in mycket noga. Naturligtvis kan den andra fjädern ll även anordnas utanför den andra ventilkammaren, exempelvis i borrningen 33. Kopplingspunkternas inställ- ningsprecision kan förutbestämmas i beroende av finheten hos inställningselementens 34, 35 gängor. Ej visade skalor på de båda inställningselementen 34, 35 kan därvid på ett fördelaktigt sätt utnyttjas för snabb och säker inställning.

I det i fig 3 åskådliggjorda, andra utföringsexemplet används en likaledes som 2/2-vägsventil utformad tryckreg- 10 15 20 25 30 35 467 428 9 leringsventil 40, vilken är utformad som en pulsventil, i stället för tryckregleringsventilen 2, som genom fjäder- kraft hålls i sitt första kopplingsläge. Denna tryck- regleringsventil 40 styrs nu via en tryckomkopplings- ventilanordning, som utgörs av två, som 3/3-vägsventiler utformade tryckomkopplingsventiler 41, 42. Var och en av dessa tryckomkopplingsventiler 3 motsvarar i stor utsträckning den i fig 2 visade och utförligt beskrivna tryckomkopplingsventilen 3, varför en upprepad beskrivning är onödig. Till skillnad från tryckregleringsventilen 3 behövs här ej överföringselementet 31, borrningen 33 och det andra inställningselementet 35. Den andra fjädern ll stöder mot den andra ventilkammarens 28 fram- sida och är i motsats till den första fjädern 10 inte inställbar.

Vid sidan av tryckomkopplingsventilens 41 ventilhus l6 är i ett stycke eller i två stycken en inverterad ventil 43 anordnad som har en i en styrtryckkammare 44 rörlig styrkolv 45. Styrkolven 45 är förbunden med ett ventilelement 46 som är rörligt i en ventilkammare 47, vilken är förbunden med tryckregleringsventilens 40 styranslutning Zl. I styrkammarens 44 trycklösa till- stånd tillsluter ventilelementet 46 genom kraften hos en fjäder 48 en vänstra öppning hos ventilkammaren 47, så att tryckledningen 5 via tryckmedelanslutningen P är förbunden med tryckregleringsventilens 40 styran- slutning Z När däremot styrkolven 45 är styrd ut mot kraften ho: fjädern 48 tillsluter ventilelementet 46 en högra öppning hos ventilkammaren 47. I detta ventil- läge är tryckregleringsventilens 40 styranslutning Zl förbunden med en tryckmedelutloppsanslutning R2 och i fallet för gaser med en avluftningsanslutning. En ytterligare tryckmedelutloppsanslutning R1 motsvarar den i fig 2 med R betecknade tryckmedelutloppsanslut- ningen.

Hos den andra tryckkopplingsventilen 42 är arbets- anslutningen A förbunden med tryckregleringsventilens 40 styranslutning Z2. Tryckledningen 5 är förbunden 10 15 20 25 30 35 10 med tryckmedelsanslutningen P. Båda styranlutningarna Z hos de båda tryckopplingsventilerna 41, 42 är via en tryckgivarledning 8 förbundna med venturimunstycket 4. 1): De båda tryckomkopplingsventilerna 41, 42 är fästa vid ett block som utgörs av två delar 49, 50 och bildar 0 med dessa en enhet. Vid detta block kan naturligtvis också tryckregleringsventilen 40 och venturimunstycket 4 fästas, vilket inte är visat här, så att hela ventil- anordningen bildar en sammanhängande enhet. Vid samman- fogningsstället mellan de båda delarna 49, 50 är en kavitet 51 bildad, vilken matas med tryckmedel via tre tilledningar 52-54 och vilken utgör tryckmedelskällan för ventilanordningen. Från denna kavitet 51 leder tryck- ledningen 5 till de tre ventilerna 40-42. Kaviteten 51 kan via tilledningarna 52-54 matas med olika tryck- media och tjänstgör som blandningskammare för dessa.

De beskrivna ledningarna förlöper delvis i blockets delar 49, 50, dvs de är integrerade med blocket. An- bringas dessutom tryckregleringsventilen 40 och venturi- munstycket 4 på blocket, kan självfallet även samtliga ledningar förlöpa i detta block, så att man kan avstå från friliggande ledningar inuti ventilanordningen.

Verkningssättet hos det i fig 3 åskådliggjorda, andra utföringsexemplet motsvarar i stor utsträckning det hos det i fig l åskådliggjorda, första utförings- exemplet, men här inställs en av de båda till hysteresen hörande omkopplingspunkterna med en av de båda tryck- omkopplingsventilerna 41 respektive 42. Först flödar tryckmedel genom ledningarna 5 och 6 till tryckkärlet 7, varvid ett litet tryck på exempelvis mindre än 2,7 bar föreligger i venturimunstycket. Styranslutningen r Z2 är via tryckomkopplingsventilen 42, såsom åskådlig- gjord, förbunden med tryckmedelutloppsanslutningen R. 4 Även den högra tryckomkopplingsventilen 41 är i sitt utgångsläge, varvid ventilelementet 46 tillsluter ventil- kammarens 47 vänstra öppning, så att tryckledningen 5 är förbunden med tryckregleringsventilens 40 styran- slutning Zl. När det i venturimunstycket 4 uppmätta 10 15 20 25 30 35 4:- ox -1 4:» ro CO ll trycket överstiger ett första omkopplingstryck på exem- pelvis 2,7 bar, förblir tryckomkopplingsventilens 42 kopplingsläge oförändrat, medan tryckomkopplingsventilen 41 övergår till sitt mellersta kopplingsläge, i vilket dess tre anslutningar A, P och R1 är åtskilda från var- andra. Detta har ingen effekt på tryckregleringsven- tilen 40.

När ett andra, högre omkopplingstryck på exempelvis 3 bar överskrids, övergår även tryckomkopplingsventilen 42 till sitt mellersta kopplingsläge, vilket likaledes inte har någon effekt på tryckregleringsventilen 40.

När ett tredje, ännu högre omkopplingstryck på exempelvis 3,5 bar överskrids, övergår tryckomkopplings- ventilen 41 vid oförändrat kopplingsläge hos tryckomkopp- lingsventilen 42 till sitt åskådliggjorda, tredje kopp- lingsläge, i vilket tryckledningen 5 är förbunden med styrtryckskammaren 44. Härigenom förskjuts styrkolven 45 till sitt åskådliggjorda läge, i vilket tryckregle- ringsventilens 40 styranslutning Zl är förbunden med tryckmedelutloppsanslutningen R2, dvs att styranslutningen Zl i fallet för gas som tryckmedel avluftas. Eftersom tryckregleringsventilen 40 är utformad som en pulsventil ändrar sig inte dess kopplingsläge.

Först när ett fjärde, ännu högre kopplingstryck på exempelvis 4 bar överskrids, uppnår även den vänstra tryckomkopplingsventilen 42 sitt tredje kopplingsläge, i vilket tryckledningen 5 är förbunden med styranslut- ningen Z2. Därigenom omkastas tryckregleringsventilen 40 och spärrar ytterligare tillflöde av tryckmedel till tryckkärlet 7.

Vid åter sjunkande mättryck vid venturimunstycket 4 bibehåller tryckregleringsventilen 40 spärrläget, tills det första kopplingstrycket på 2,7 bar åter under- skrids. Först nu kan trycket i styrtryckkammaren 44 minskas via tryckmedelutloppsanslutningen R1, så att den inverterande ventilen 43 slår om och åter förbinder tryckledningen 5 med styranslutningen Zl. Härigenom 10 467 428 12 öppnas tryckregleringsventilen 40 åter.

De hysteresen bestämmande första och fjärde omkopp- lingstrycken (exempelvis 2,7 och 4 bar) kan ställas 41 in oberoende av varandra genom vridning av inställnings- elementen 34 hos de båda tryckomkopplingsventilerna 41, 42.

I stället för de i utföringsexemplet använda 3/3-vägs- f/ ventilerna kan man exempelvis också använda enklare 2/2-vägsventiler som kopplas efter en motsvarande tryckreg- leringsventil.

Claims (8)

10 15 20 25 30 467 428 13 PATENTKRAV

1. Ventilanordning med en tryckregleringsventil, anordnad i en tryckledning (5) mellan en tryckmedels- källa och ett trycksystem med ett tryck som skall hållas konstant, vilken tryckregleringsventil är styrbar i be- roende av en tryckgivare, k ä n n e t e c k n a d av att den i tryckledningen (5, 6) anordnade tryckgivaren (4) i flödesriktning är inkopplad efter tryckreglerings- ventilen (2; 40) och är förbunden med åtminstone en styranslutning (Z) hos en tryckomkopplingsventilanord- ning (3; 41, 42) med omkopplingshysteres för tryckregle- ringsventilen (2; 40), varvid tryckomkopplingsventilan- ordningen (3) bildar ett enskilt ventilelement och är utformad som trelägesventil med inställbar hysteres, samt att det är inrättat två, de båda omkopplingspunk- terna bestämmande ventilfjädrar (10, 11), vilka är in- ställbara oberoende av varandra.

2. Ventilanordning enligt kravet 1, k ä n n e - t e c k n a d av att tryckgivaren (4) är utformad som venturimunstycke.

3. Ventilanordning enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att tryckgivaren (4) är in- kopplad omedelbart efter tryckregleringsventilen (2; 40).

4. Ventilanordning enligt kravet 1, k ä n n e - t e c k n a d av att trelägesventilen (3) är utformad som 3/3-vägsventil som i sitt mellersta kopplingsläge åtskiljer tryckledningen (5), en ledning till tryckre- gleringsventilen (2) och en återflödesledning.

5. Ventilanordning enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a d av att tryckregleringsventilen (2) är ställbar genom trelägesventilen (3) mot kraften hos en fjäder. 467 428 14

6. Ventilanordning enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a d av att tryckregleringsventilen 1! (2; 40) är utformad som 2/2-vägsventil.

7. Ventilanordning enligt kravet 6, k ä n n e - 11' 5 t e c k n a d av att tryckregleringsventilen (40) är utformad som pulsventil.

8. Ventílanordning enligt något av kraven 1-7, k ä n n e t e c k n a d av att den är anbringad på och/eller i ett gemensamt block (49, 50).