SE467035B - Redskap foer laangrevsfiske samt saett foer fiske med detta redskap - Google Patents

Description

467 035 10 15 20 25 30 35 2 rum på 1000-1500 m fästs ett lod med flytboj på linan, ett s k märke. Mellan märkena åtgår det 2-3 linbaljor.

Stora fiskebåtar på Island som är ute på torskfiske utnyttjar 80 linbaljor eller över 30.000 krokar, får fisk på var tionde krok, drar in 1/2 krok per sekund och släpper ut linan med en hastighet av 6 nautiska mil per timme, 2 krokar/sek. Det finns två olika metoder att agna krokarna på. Antingen agnas krokarna på land och linan ringlas ner i baljor och dras vid utsläpp- ningen därifrån upp och ut över relingen där den avböjs 90°, varvid kroktafsarna är lodräta och betet kastas av de krokar som är dåligt agnade, eller kan reven agnas samtidigt som den släpps ut och härvid med en hastighet av 2 krokar/sek.

Uppfinningen innefattar en ny metod för påsättning av bete på krokarna då linan dras in. Därvid reduceras agningshastigheten från 2 till 1/2 krok/sek. Uppfin- ningen avser också inrymning av reven med agnade krokar på vågräta banor varifrån krokarna dras direkt ut i sjön, utan någon som helst avböjning.

Vid stor matningshastighet dras linan ihop i ett område som är fullt av agn. Krokar kan därvid haka fast i något agnstycke på vägen upp genom området, vanligtvis nederst i området och drar den därvid upp genom agnområdet. Härvid mer eller mindre rämnar agnet.

Många krokar går i sjön utan eller med dåligt agn.

Vid en agningshastigeht på endast l/4 krok/sek kan en helt annan matningshastighet användas där kroken dras fram med 0,7 m/sek till ett nyskuret och ej med- taget kallt agnstycke och kan riktas in efter betets mitt. Resultatet blir jämförbart med det bästa som kan åstadkommas med handarbete.

Således är det uppenbart att man genom att agna linan då den dras in kan ändra hela förfarandet vid långrevsfiske,'och resultatet i samklang därmed. Mindre matningshastighet ger en helt annan och målmedveten agningsmetod och det bete som går ut med kroken blir 10 15 20 25 30 35 467 D35 3 ett helt annat. Agnet löper också ut med linan på ett helt annat sätt. Ingen 90° kursändring sker utan agnet glider ut längs en rak linje. Orsaken till denna förändring är att linan agnas vid indragningen och lagras på vågrätta banor, som befinner sig i fartygets riktning. Dessa ändringar kräver, att linan agnas vid indragningen och lagras agnad. Detta är ett hittills okänt förfarande. Alla tidigare kända agnmaskiner är baserade på att linan dras in, rensas och lagras oagnad, varpå linan agnas då den löper ut. Detta är ett helt annat förfaringssätt som kräver en utmatnings- hastighet som är fyra gånger så stor som hastigheten enligt uppfinningen. Den fyra gånger större matnings- hastigheten ödesdiger vad avser fiskeresultatet. Kro- karna agnas dåligt, agnet kastas eventuellt av krokarna och fisken kan snappa åt sig betet utan att fastna på kroken. Detta är speciellt fallet med kolja, som biter svagt.

Uppfinningen skall i det följande beskrivas när- mare med hänvisning till bifogade figurer.

Fig 1 visar kroken l och kroktafsen 2, som är av nylontråd, över vilkas sammanfogning en kulformad knut 3 och motsvarande kanal 5 finns, vilken kanal avgränsas av ett ringformat lagringsspår i skenor 6, som uppbärs av balkar 7, vilka tillsammans med balkar ll är sammanfogade med en bärbalk 9. Balkarna 7 och bärskenorna 6 bildar tillsammans med flänsar ll ett krokhus 8. Kulknuten 3 förs in i kulbanan 5 och ligger i spåret 10 i banskenorna och kan endast röra sig i banans riktning. Samtidigt förs kroken 1 med betet 4 in i krokhuset 8. Kroktafsen 2 samt linan 12 hänger i kulknuten 3, och hela vikten uppbärs av balkarna 7. Banan är öppen invid båda ändarna, så att sedan kroken agnats den kan föras in i den ena änden och'glida ut vid den andra, då linan släpps ut i sjön.

Fig 2 visar kroktafsen 2 som är förbunden med 467 055 10 15 20 25 30 35 4 en ögla på kroken l och kulan 3 som är formad kring öglan och knuten. Kulan utgörs lämpligen av nylon.

Fig 3 visar kroken l där kroktafsen 2 inte är knuten till kroken utan är lagd omkring dess ände och genom uppvärmning smälts samman och dessutom möj- ligtvis är hopsmält med änden eller skallen, så att kroktafsen 2 och kroken 1 hänger samman. Därefter formas knuten 3 kring krokens och kroklinans samman- fogning.

Det är lämpligt att göra banskenorna 6, balkarna 7 och flänsarna ll av 1-2 mm aluminium, samt att punkt- svetsa balkarna och skruva fast flänsarna vid bärbalkar- na 9. Banskenornas 6 hålrum kan slutas vid ändarna med hjälp av plastproppar. Banans 5 uppgift är att innesluta krokarna. Inneslutningsuppgiften är oberoende av hur krokarna är vända, men beror på hur betet an- bringats. Därför måste knuten vara ringformad med krokens ögla/ände i mitten. Vid transport längs banan måste knuten kunna vridas en vinkel motsvarande arcus- tangenten av u, vilket för nylon mot aluminium är omkring 6° i alla riktningar, men för formsprutad plast på ett syntetmaterial är så mycket som 22° i alla riktningar ut från krokänden/öglan. Detta inne- fattar att knutens rörelseytor i förhållande till spåret måste vara kulytor i dessa områden. Knuten skall hållas i spåret oavsett om kroken är vänd uppåt eller nedåt och därför skall rörelseytorna vara två ovanför mitten och två nedanför mitten. På grund av vridning kring krokens ögla/ände och snedställning på grund av glidningsmotstånd, bildas härigenom två kulringar med centrumvinkeln arcustangens u. Andra delar av knutens ovanyta kan ha annan form, men en kulformad knut har den fördelen att den är lätt att rensa. Avrundade vinklar där som kroken och kroklinan är sammanbundnà är i detta hänseende en fördel. Således skall knuten ha två kulringar i beröringspunkterna med spåret och dessas centrumvinkel skall vara arcus- (F 10 15 20 25 30 35 467 055 5 tangens u. Kulfallet uppfyller denna betingelse. Spåret skall bilda en rörelseyta för knuten ovanför och nedan- för dess mitt, dock inte samtidigt.

Fig 4 visar kroköglan/-änden, kroktafsen 2 samt knuten 3, som är försedd med två kulringar, som kan bilda beröringspunkter med spåret 10, även om kroken har en snedställning som svarar mot glidningsvinkeln mellan knutens och spårets material i alla riktningar.

Då banornas konstrueras, skall beaktas att det ingen annanstans finns inre vinklar där fett eller dåligt bortrensade agnrester kan hopas. Detsamma gäller knuten, och därför är kulformen fördelaktig.

Knuten skall löpa längs spåret 10, som har ett avbrott vid banornas 5 inledning. Knuten kan obehindrat passera detta avbrott eller mellanrum, som kan vara några millimeter stort. Även om mellanrummets eller ändarnas kanter göres något avrundade, måste knuten vara kulformad för att passera mellanrummet. Kulformen är därför också den mest praktiska formen. Alla kanter på knuten kan få till följd att den fastnar. Detta förklaras genom fig 5, vilken visar den kulformade knuten 3 då den passerar genom mellanrummet 13 mellan ingångsspåret 15 och omslutningsspåret 10. Kraften 14 trycker på knuten i banans riktning.

Kända linmaskiner erfordrar följande operationer: Indragning av linan, rensning av krokar, böjning av krokar, förnyelse av kroktafsar, arrangering av krokar på kroklist, innslutning av krokar, agning av krokar, utsläppning av lina. Böjning av krokar och förnyelse av kroklinor är ett rent hantverk. Krokarna innesluts oagnade och krokbanan utgörs av ett enkelt spår som krokböjen eller nacken vilar eller glider pà. Det är här som agnet skall sitta, och därför kan maskinen inte användas om kroken är agnad. Därför har agningen varit den sista operationen på linan innan den släppts ut i sjön. Enligt uppfinningen som innefattar en kulbana för en agnad krok, ändras detta förfaringssätt. Agningen 467 035 10 15 20 25 30 35 6 sker nu före förvaringen vartill kulbanan nödvändigtvis måste transportera och lagra agnade krokar. Innan agningen kan med en linaordning enligt uppfinningen användas antingen kulbana eller ett enkelt spår. En linanordning enligt uppfinningen innebär att samma operationer som vid kända linanordningar måste utföras, men i en annan ordningsföljd. I stället för att arrange- ra, bevara och agna, blir ordningsföljden att agna, arrangera och lagra. Agningen flyttas från en punkt där linans hastighet är två krokar per sekund till en plats där linans hastighet är l/2 krok/sek, med andra ord till en punkt där hastigheten endast är en fjärdedel, och ger därför möjlighet till en mera exakt agningsmetod, där på varje krok ett bestämt stycke agn fästs på ett bestämt sätt vid liten has- tighet, och inte glider genom en agnhop, där den till- fälligtvis hakar på agnet eller händelsevis i vissa fall inte alls agnas.

Uppfinningen utgörs således av att en knut eller en kula anordnas där kroken och kroktafsen möts och av därtill hörande kulbana för förvaring av kroken med agn, så att agnen ges en plats då linan dras in med liten hastighet som ger en målmedveten agning och större fångst. Samtidigt innefattar uppfinningen ett nytt sätt för långrevsfiske. Sättet kännetecknas av: att agna, att arrangera och att förvara. Förfarandet kräver att agnade krokar bevaras, vilket löses med kultafsar och kulbanan enligt uppfinningen.

Enligt uppfinningen är kulbanorna ungefär 1,5 till 2 m långa, eller kortare än avståndet mellan två kroktafsar på linan plus längden av två kroktafsar, så att en krok kan befinna sig vid änden av en bana och nästa krok i inledningen av nästa med banorna sida vid sida. Banorna kan arrangeras utmed en cirkel eller ett hjul, exempelvis 16 baljor på ett hjul med en diameter på omkring 2 m, så att således däckupptag- ningen blir 0,2 m2/balja. w? 10 15 20 25 30 35 467 035 7 Kända agningsanordningar omfattar att krokarna arrangeras på vågräta lister ovanför däcket, men enligt uppfinningen tillåts att listen flyttas längs en cirkel och krokarna nedanför hjulet befinner sig med sina undre delar uppåt, utan att lossna från banan. Detta sparar 2/3 av utrymmet på däck, eftersom hjulet med diameter D har omkretsen ¶D. Hjulet har plats till tre gånger så många krokar på samma yta. Detta har naturligtvis praktiskt intresse, oavsett om agningen sker vid indragning eller utsläppning, eller om krokar- na förvaras agnade eller oagnade. En agnad krok tar ungefär tre gånger så stor plats som en oagnad krok, således kan det med ett hjul arrangeras samma mängd agnade krokar på ett hjul som oagnade på lister. Den upptagna däcksytan blir densamma. Vad beträffar oagnade krokar kan man således spara 2/3 av däcksutrymmet med användande av hjul.

Förvaringen av agnen erfordrar kylning och därför arrangeras banhjulet i ett isolerat hus, där kylningen med kall luft ända ned till fryspunkten sker, så att ingen risk för fastfrysning vare sig av lina, krokar eller agn finns. Huvudändamålet med uppfinningen är således agnapplicering vid indragning. För att uppnå detta ändamål måste krokarna med agn arrangeras och bevaras. Detta ändamål uppnås med en kulkrok och en kulkroksbana. Eftersom en krok med agn kräver tredubbelt så mycket plats som en oagnad krok, är ett annat huvud- ändamål med uppfinningen att bevara agnade krokar på samma däcksyta som oagnade. Detta ändamål uppnås med banhjulet, som har plats för tre gånger så många banor som det finns plats för på samma yta på däck.

Banhjulet baseras på kularrangemanget, som då banan befinner sig nederst på hjulet låter kroken stå på "huvudet" utan att denna lossnar från banan.

Fig 6 visar ett annat utförande av kulkrok 1, med två knutar eller kulor på öglan/änden 1 och med en X-formad bana 10 och med den ena kulan ovanför 467 055 10 15 20 25 30 35 8 mitten med den andra nedanför. Banan är i två delar som styr, varvid krokens ände befinner sig mellan dessa.

Fig 7 visar banorna 10 då de är anordnade på en bärande ring 9, som vilar på bärhjulen 18 samt sidohjulen 17 som styr hjulet och upptar sidokrafter när fartyget rullar. Kring hjulet är det isolerade huset 16 försett med luftkylning eller spiralkylning precis som ett kylskåp. Utrymmet 20 inuti hjulet är förvaringsplats för kroktafsarna 2 och linan 12. På figuren har det isolerande husets framsida tagits bort. Pâ nämnda framsida finns en öppning, där linan' går in i hjulet och på baksidan finns en öppning där linan löper ut.

Den ringformade huvudbalken 9 har kuggar, hål eller liknande för ingrepp med drivdon på en kolv för drivning av hjulet ett varv i taget, medan linan lägges på eller dras ut. Linan dras av ett hängande trisshjul 22 på känt sätt längs en bana 15 från mat- ningsanordningen till förvaringsbanan 10. Kroken 1 löper längs banan 15 dragen av kroklinan 12, så nära banänden 10 som möjligt. Härifrån förskjuts kroken med hjälp av en pneumatisk kolv 21 resten av sträckan och in på banan 10. Detta framgår av fig 8.

För att utnyttja utrymmet 20 i största möjliga utsträckning och för att reducera dess storlek är det vanligtvis lämpligt att kroktafsarna är kortare än vanligt, exempelvis 30 cm.

Uppfinningen omfattar förutom den ovan beskrivna utrustningen, ett nytt förfarande för långrevsfiske.

Sättet kännetecknas av operationsföljden: applice- ring av agn, arrangering, förvaring.

Fig 8 visar dessutom tryckhjulen 23 och 24, som trycker linan 12 in mot trisshjulet 22. Kolven 21 har en ficka 25 som svänger kroktafsen 2.

(I

Claims (13)

1. 0 15 20 25 30 35 467 035 9 PATENTKRAV l.Redskap för lin-/långrevsfiske, innefattande en lång bärlina (12) med därpå anbragta kroktafsar (2), som är förbundna med krokar (19) för agn och fisk, varvid en knut (3) är anordnad vid förbindelsen mellan krok (1) och kroktafs (2), vilken knut (3) för förvaring av långreven är förskjutbart anordnad i en horisontell bana (5), som har en knuten (3) motsvarande form, varvid kroktafsen (2) och linan (12) hänger i knuten (3) medan kroken (1) står väsentligen lodrätt upp från densamma och inte vidrör banan (5) k ä n n e t e c k n a d av att knuten (3) är, kulformad, varför knuten (3) vid transport längs banan kan vridas i en viss vinkel i alla riktningar. k ä n n e t e c k n a t av att den kulformade knuten (3) i banan (5) är vridbar i

2. Redskap enligt krav 1, alla riktningar en vinkel motsvarande arkustangens u, där p är gnidningsvinkeln i vila mellan materialen i knuten (3) och banan (5).

3. Redskap enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n a t av att knuten (3) är lagd kring sammanfogningen mellan krok (1) och kroktafs (2).

4. Redskap enligt något av kraven 1-3, t e c k n a t av att kroken (1) först är knuten vid krok- tafsen (2) och att därefter en kula (3) formats kring k ä n n e- knuten.

5. Redskap enligt något av kraven 1-3, k ä n n e- t e c k n a t av att kroken (1) först är limmad eller smält fast vid en kroktafs (2) av monofil tråd, exempelvis nylon, och att därefter en kula (3) formats kring krok- änden och kroktafsen och smälts fast vid de båda delarna.

6. Redskap enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att kroken (1) har ett spadformigt utsprång eller en hake, så att således ojämnheter eller liknande såsom ett ankare griper i fast i knuten/kulan (3) för att öka dess fäste vid kroken (1). 467 035 10 15 20 25 30 35 10

7. Redskap enligt något av kraven 1-6, k ä n n e- t e c k n a t av att banan ovanför knuten/kulan (3) består av två halvor, höger och vänster halva med ett mellanrum mellan de båda delarna för krokens ände och kroklinan där varje halva var för sig bildar en rörelseyta för knuten/kulan(3) strax ovanför och strax nedanför dess mitt och således hindrar krokens (1) rörelse i dess änd- riktning och således styr knuten/kulan (3) i banans (5) riktning.

8. Redskap enligt något av kraven 1-7 k ä n n e- t e c k n a t av att banans högra och vänstra halvor är förbundna med varandra via en förbindning, vilken omsluter kroken (1) och agnet och således bildar ett hus eller en gång för kroken (1) och agnet.

9. Redskp enligt något av kraven 1-8, k ä n n e- t e c k n a t av att bandelar av lämplig längd anordnas sida vid sida och bildar en ring (9) eller hjul för förvaring av linan. I

10. lO.Redskap enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av att hjulet vilar på ett bärhjul (18) och kan vridas kring sin vågräta axel, så att varje bandel efter varandra föres till en fast bandel, som ligger skild från en agn- pàföringsanordning.

11. Redskap enligt krav 10 eller 11, k ä n n e- t e c k n a t av att kring hjulet finns ett hus (16), som är fast anordnat på ett fundament, varvid huset har en öppning i vardera änden pà sin översta och respektive lägsta bana, varvid huset (16) är isolerat och försett med inre kylning med luft eller kylspiraler och tillhörande ledningar.

12. Redskap enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t av en bana (15) enligt krav 7 och 8 från en agnpåförings- anordning för linan till den översta banan på hjulet enligt krav 10 och 11 och av ett på ett avstånd mot- svarande längden av en kroktafs (2) från banan hängande trisshjul (22) för linan, som drar kroken (1) till hjulet, och dessutom av en kolv (21) bakom kroken (1), som trycker 'C f: 10 15 20 25 30 35 467 035 11 kroken (1) det sista stycket från den fasta banan och in i mynningen på banan i hjulet, varvid kolven (21) är utrus- tad med et svängande huvud som trycker på kroktafsen (2), knuten/kulan (3) eller kroken (1) pà väg till hjulet men böjer av från kroken pà väg från hjulet.

13. Sätt för fiske med ett redskap för lin-/lángrevs- fiske enligt något av de föregående kraven, k ä n n e- t e c k n a t av att krokarna (1) agnas vid indragning av linan och att de agnade krokarna (1) sedan förvaras sida vid sida i en bana tills linan äter ska läggas ut.