SE465694B - Styranordning foer frankeringsmaskin - Google Patents

Description

465 691? i 2 10 15 20 Användning av ett flertal processorer i en skyddad miljö ställer mycket stora krav på felfrekvensen i kommunikationer mellan processorerna, och dessa krav måste tillgodoses för att driften skall kunna bli framgångsrik. Det är vidare önskvärt att åstadkomma ett system av denna typ vilket lätt kan över- låta sin styrningsrätt till en yttre enhet så att man möjlig- gör att i stort sett hundraprocentig kontroll över franke- ringsoperationen kan överföras till ett yttre organ utan någon ändring i systemets maskinvara. Dessutom möjliggör använd- ningen av elektronik i frankeringsmaskiner större komplexi- tetsgrad vid automatisk omladdning av bokföringsregistren utan att driftspersonal behöver ingripa. Det är sålunda önskvärt att för varje maskin av detta slag införa förbättrade medtoder att upptäcka missbruk och att åstadkomma automatisk diagnosti- sering av fel.

Ett huvudändamål med uppfinningen är därför att åstad- komma ett utspritt behandlingssystem för att åstadkomma tryck- ning av frankroteckenvalörer så att data som måste skyddas hålls skilda från data som ej behöver skyddas.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett interprocessor-kommunikationssystem som till ett minimum ned- bringar fel till följd av kommunikation mellan processorerna.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att åstad- komma förbättrad automatisk feldiagnostik.

En styranordning av det avsedda slaget, vilken bidrar till att realisera de ovannämnda syftena, innefattar enligt uppfinningen de särdrag, som framgår av patentkravet 1.

Ytterligare fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen framgår av de osjälvständiga patentkraven.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen är franke- ringsmaskinen försedd med tre enheter, som visserligen är mekaniskt förbundna med varandra men som har var sin central processorenhet (CPU) och var sin kristallstyrd klocksignal- generator. Enligt uppfinningen behöver de olika enheternas klocksignalgene- L"- 10 20 LU CJ UU kn i» |_-, 465 694 LJ? ratorer ej 1143, och kommunikationen mellan enne- terna sker genom seriem~dd~ïancen som sändes och mottages asyn- kront. Hedoelandenas struktur och de tider då bitarna uppträder i olika enheter är dock noggrant förhandsinstëllda för att säker- ställa att meddelanden kan sändas och mottagas utan att de olika enheterna behöver synkroniseras. Härtill kommer att de mottagna bitarna efter mottagning av de första bitarna i ett meddelande sändande enhet från en av mottagaren återsändes till sändaren i och för jämförelse, så att sändaren kan sända en "felfri"-signal inom en så kort tid som möjligt efter det att ett fullständigt meddelande har sänts, vilken signal verifierar att meddelandet som det sänts och mottagits är korrekt.

Vid all styrning av datasignalerna används samma ledarpar i vardera riktningen med noggrant definierad tidgivning för styr- ning.

För åstadkommande av yttre styrning går styrningsflödet i en riktning och informationsflödet i den motsatta riktningen.

All styrning av frankeringsmaskinen och all information inom denna kan styras genom anslutning genom ett gränssnitt-kontakt- don. Alla funktioner som genomföres i frankeringsmaskinen kan elektriskt styras från en på avstånd belägen plats, med undantag av rent lokala manuella funktioner såsom tillslagning och data- ändring. Detta är möjligt tack vare dataenheternas kommunika- tionsmöjligheter. De tre enheternas organisation är resultat av kommandoflöde eller datastyrning från styrenheten till bokfö- ringsenheten och därefter till tryckenheten. Exempelvis en ny portosats och var denna skall införas. Informationsflödet är i den motsatta riktningen. Exempelvis ett aktuellt registervärce eller liknande. Inom denna huvudprincip kan anslutning av ett yttre organ, exempelvis en elektronisk våg, i styrkretsen möjlig- göra tillförande av kommandon eller information om datastyrnings- instruktioner till frankeringsmaskinen.

Gränssnittfunktionen möjliggör att det yttre organet tar över styrningen av frankeringsmaskinen, så att tangentbordet försätts ur funktion. Det yttre organet kan utväxla medcei nuet med presentationsorganet, och närigenom elimineras behovet av tangentbord och presentationsorgan i det yttre oraanet. En speciell fördel med det ovannämnda arrangemanget är att styrenne- ten fysiskt kan ersättas med den anslutna yttre operationsannrd- ningen utan några ändringar i bokföringsenheten eller tryckenhe- 465 694 10 15 20 25 30 35 U0 U ten, vare sig maskinvarumässigt eller programvarumässigt.

För att göra det lättare att förstå uppfinningen skall denna nu beskrivas mera i detalj i anslutning till på bifogade ritning med fig. 1 - 16 visade utföringsexempel. Fig. 1 är en förenklad perspektivbild av en frankeringsmaskin som kan innefatta systemet enligt uppfinningen. Fig. 2 är en förstorad bild av frontplattan på frankeringsmaskinen enligt fig. 1. Fig. 3 är ett förenklat blockschema över komponenternas arrangemang vid en föredragen utföringsform av uppfinningen. Fig. U är ett förenklat schema över kretsarna i en styrenhet för en frankeringsmaskin i enlighet med uppfinningen. Fig. 5 är ett förenklat schema över en krets för bokföringssystemet i en frankeringsmaskin enligt uppfinning- en. Fig. 6 är ett mera detaljerat blockschema över en föredragen utföringsform av styrenheten i en frankeringsmaskin i enlighet med uppfinningen. Fig. 7 är ett kopplingsschema över en opto- elektrisk isolator som kan användas i anordningen enligt uppfin- ningen. Fig. 8 är ett mera detaljerat blockschema över en före- dragen utföringsform av en bokföringsenhet i enlighet med uppfin- ningen. Fig. 9 är ett blockschema över en föredragen utförings- form av det elektriska systemet i tryckenheten i en frankerings- maskin enligt uppfinningen. Fig. 10 är ett tidsdiagram som åskådliggör åter-kommunikatíonsoperationen enligt uppfinningen.

Fig. 11 är ett logikdiagram som åskådliggör sändningen från frankeringsmaskinen; Fig. 12 är ett logikdiagram som åskådliggör sändningen till frankeringsmaskinen. Fig. 13 är ett diagram som åskådliggör ett flertal yttre organ vilka är "daisy-kedjaV-kopp- lade till frankeringsmaskinen. Fig. 14 är en serie-uppsättning flödesdiagram som visar styrenhetens funktion. Fig. 15 är en serie-uppsättning flödesdiagram som visar styrenhetens funktion, och fig 16 är en serie-uppsättning flödesdiagram_som visar bokfö- ringsenhetens funktion.

På ritningen, närmare bestämt i fig. 1, visas en franke- ringsmaskin 20 som är borttagbart fäst vid en underdel 21 i enlighet med en utföringsform av uppfinningen. I denna anordning finns en slits 22 mellan frankeringsmaskinen 20 och underdelen 21 vid dennas framkant för att ta emot kuvert eller liknande och trycka frankotecken på dessa. Frankeringsmaskinen är försedd med en presentationspanel 23, företrädesvis ett elektroniskt presen- tationsorgan, samt en manöverpanel 24 som kan vara arrangerad på det i de följande avsnitten beskrivna sättet. Anordningen kan UW 13 15 20 R) \J"| u» C) La) 465 694 ä.

:I'~') w;~<~1ff 111 1);- l....|ï:,r»., Un, |.._,'. strÉmfürsör_ l visade frankeringsmaskinen 20 kan vara av den typ som är borttagbar fran underdelen 21, och underdelen 21 kan exempelvis vara av den typ som är beskriven i US-PS 2,93H,0O9 (Bach et al) och som innefattar en mekanisk drivanordning för att driva den i frankeringsmaskinen 20 befintliga tryckmekanismen.

Att man kan skilja frankeringsmaskinen från underdelen gör att den elektroniska frankeringsmaskinen harmonierar med konventio- nella drivenneter, och dessutom förenklar det underhållet av anordningen och gör det lättare ett vid behov transportera fran- keringsmaskinen för omladdning om fjärrladdningsmöjligheter saknas.

Frankeringsmaskinens panel syns tydligare i fig. 2, där man ser att frankeringsmaskinen är försedd med en sifferindikator 30, exempelvis en konventionell sjusegments indikator av LED- eller LCD-typ. inställningsknappar 31 och en decimalknapp 32 som kan inställas tillsammans med dessa för att ställa in frankeringsmaskinen för Dessutom är tangentbordet försett med med numeriska tryckning av en önskad portosats, vars belopp normalt visas på indikatorn 30. En raderingsknapp 33 kan även vara anordnad för att radera indikatorbeloppet exempelvis efter en felaktig infö- ring. När det indikerade beloppet har inställts på det önskade värdet medför nedtryckning av en portoinställningsknapp inställ- ning av tryckhjulen för detta porto.

Panelen kan vidare vara försedd med en serie knappar som möjliggör selektiv indikering av andra värden på indikatorn 30.

Exempelvis kan nedtryekning av en knapp 35 möjliggöra presenta- tion av innehållet i ett stigande register, d.v.s. den portosats som använts av frankeringsmaskinen, och nedtryckning av en knapp En kan möjliggöra presentation av innehållet i ett fallande register i frankeringsmaskinen, d.v.s. det porto med vilket frankeringsmaskinen fortfarande är laddad. Ytterligare knappar 37-HO kan möjliggöra presentation på konventionellt sätt av andra speciella värden såsom kontroll- eller portosumma, räknat antal, satsvärde resp. satsräknestëllning. Satsvärde- och satsräkne- stallningsregistren kan nollställas genom att man samtidigt trycker ned antingen satsvärdeknappen eller satsräkneställnings- knappen och nollställningsknappen C. Panelen är företrädesvis (LED) mat- även försedd med en lysdiod H1, som tänds så snar S t ninqsström tillförcr till frankeringsmaskinen, något om vanligen 465 694 C LU CJ -'.{'_| sker vid lagens nörjan, för att anfe aïï iaternren ej nar in- stäiíts eller att dess dtrr är -p;e:. än ytterligare lysdiod- indikator H2 kan vara anordnad och kan vara ansluten för att tändas om så erfordras för att återställa utlösningsmekanismen i underdelen innan driften skall fortsätta.

För att åstadkomma omladdning av frankeringsmaskinen, exem- pelvis medelst tangentbordet, kan frankeringsmaskinen vara för- sedd med en nyckelslits US i vilken nyckeln Ho i fig. 2 kan isättas. Lásaxeln kan vara synlig genom ett fönster U? så att man ser nyckelns läge. När nyckeln är i sitt normala läge kan denna axel sålunda visa meddelandet "i drift". Denna anordning kan även användas för fjärrâterställning av frankeringsmaskinen, exempelvis i enlighet med vad som beskrives i US-PS M,097,923.

Som ett ytterligare särdrag kan frankeringsmaskinen på sin baksida vara försedd med en serviceomkopplare 50 för att under- lätta för driftspersonalen genom att möjliggöra användning av Efter in- ställning av omkopplaren 50 kan knapparna 35 t.o.m. H0 därigenom frankeringsmaskinens knappar för olika funktioner. möjliggöra presentation av ytterligare värden, exempelvis upplås- ningsvärdet, varning för lågt återstående portobelopp, franke- ringsmaskinens nummer, diagnostiskt tillstånd och största in- ställbara belopp. Genom att ställa omkopplaren i ett läge "in- matning av kombination", som framgår i fönstret H7, kan man genom införande av en korrekt kodad kombination på tangentbordet möj- li_göra arbetssättet omladdning av frankeringsmaskinen. Vid laddningsarbetssättet, som kan erhållas medelst ett omkopplarlâs som styrs av nyckeln H6, kan man föra in ett värde i omladdnings- register i frankeringsmaskinen medelst tangentbordet. Genom att ställa tillbaka nyckeln i driftläget kan man återuppta tryckning- en av frankotecken medelst frankeringsmaskinen.

Serviceomkopplaren kan befinna sig i ett ej skyddat utrymme i frankeringsmaskinen, eftersom den indikering av ytterligare värden som möjliggöres genom denna omkopplare ej påverkar franke- ringsmaskinens säkerhet utan endast möjliggör indikering av ytterligare värden. Det faktum att det är dessa värden som indikeras kan om man så vill visas genom en iögonfallande unuer- strykning av indikeringen, och manñvreringen av serviceomkoppla- ren 50 passiverar delvis portosatsínställníngsknappen ïü. Det kommer då ej att vara möjligt att ställa in tt nytt portosats- (i värde i frankeringsmaskinen när denna ar ställd för arbetssättet m gfl 10 20 |\) \T\ .JJ (J 465 694 "s«rvicr", och spdrrorzanet kommer att blockera frankeringsmaski- nen: funktion när maskinen är ställd på service. Men inställ- ningsknappen kan fortfarande användas för att åstadkomma indike- ring av det för tillfället inställda värdet.

När frankeringsmaskinen är ställd på "service", d.v.s. med omkopplaren 50 manövrerad, och omkopplaren M5 och nyckeln 46 är aktiverade, kommer inmatning på tangentbordet av ett nytt värde och en kod som anger detta värdes funktion att möjliggöra om- ställning av upplåsningsvärdet, varning för lagt återstående portobelopp resp. maximalt inställbart värde. "Upplâsningsvär- det" är ett bestämt värde, exempelvis en dollar, från och med vilket operatören bör vara extra noggrann vid sin inställning för att undvika oavsiktlig tryckning av för stora belopp. För detta ändamål kräver alla värden frán och med upplåsningsvärdet en ytterligare åtgärd frán operatörens sida, exempelvis en ytterli- gare nedtryckning av portosatsknappen 34. Presentationsanord- ningen kan vara försedd med en särskiljande indikering, exempel- vis ett horisontellt streck, för att ange att tryckhjulen har ställts in men att upplàsningssteget, d.v.s. den ytterligare nedtryckningen av portosatsknappen, ej har skett. Utförandet av upplåsningssteget skulle visas på indikatorn genom exempelvis tre horisontella linjer för att ange att frankeringsmaskinen är klar att utlösas för tryckning av frankotecken.

Om det fallande registret ej innehåller tillräckligt belopp för att täcka det på tryckhjulen inställda beloppet kan hela indikatorn bringas att blinka. Om à andra sidan det i det fal- lande registret lagrade värdet understiger varningsgränsen för lågt återstående portovärde, kan decimalkommat bringas at blinka. Det "maximalt inställbara" beloppet kan självfallet ej övcrskridas vid inställning av någon som helst portosats.

Frankeringsmaskinen kan även vara försedd med en "privilegi- erad" omkopplare 51 som normalt hålles i driftläge av en förseg- li Manövrering av denna omkopplare, efter det att försegling- (D g. n brutits, gör det möjligt för postpersonal att omladda franke- ringsmaskinen utan att använda fjärromladdning.

Därutöver är frankeringsmaskinen försedd med en eller flera aritmetiska funktíonsknappar 52, som möjliggör ändring av porto- satrínställníngcn, exempelvis tillfognnde av ytterligare värden redan indikerat ínstïllninäsvñrde innan ínställningsknappen Detta till särdrrg :Cr det möjligt för operatören att BU nedtryckes.

-!-\ GN 10 15 20 25 30 35 -!\ es» 8 införa ytterligare värden, exempelvis avseende försäkring eller ,_ liknande, utan att man behöver utföra manuell beräkning eller beräkning.i en särskild anordning.

De inre komponenterna i frankeringsmaskinen enligt uppfin- ningen är företrädesvis orienterade pá det i fig. 3 visade sättet och innefattar en första avdelning 55 som är fysiskt säker, d.v.s. som är så säker som rimligen är möjligt för att undvika , obehörig manipulering av inne i denna avdelning befintliga kompo- nenter. Även om det kanske ej är möjligt att åstadkomma hundra- procentig säkerhet i detta avseende, kommer bevis pâ áverkan under alla omständigheter att föreligga innan någon obehörigen kan bereda sig tillträde. Avdelningen 55 innehåller tryckmodulen 56, som kan innefatta ett mekaniskt tryckaggregat och, om så är_ önskvärt, en särskild mikrokalkylator för styrning av denna modul.

Avdelningen 55 innehåller även en ytterligare avdelning 57, som företrädesvis är elektromagnetiskt avskärmad och som i sin tur innehåller en bokföringsmodul 58. ansluten till yttre organ, Bokföringsmodulen är dvs. organ utanför avdelningen 57, uteslutande genom optiska eller liknande isolerande kopplingsorgan 59 För undvikande av skador, vare sig oavsiktliga eller avsiktliga, som resultat av införande av störningar, exempelvis höga spänningar, i bokfö- ringsmodulen. Dylik koppling är givetvis ej anordnad för energi- försörjningen, som är ansluten till ett matningsdon 60 i en särskild avdelning 61, likaledes inom den skyddade avdelningen 55. Matningsdonet 60 matas genom ett filter 62 inom avdelningen 61 för att förhindra spänningsvariationer som menligt skulle kunna påverka bokföringsmodulen; energitillförseln till avdel- ningen 61 går till avdelningen 55 från ett matningssystem i en ytterligare avdelning 63 som företrädesvis är avgränsad av avdel- ningens 55 yttre säkra hölje. Ehuru det ej är absolut nödvändigt att alla komponenterna i avdelningen 63 är fysiskt säkra, är dock detta särdrag föredraget.

Energin från nätkontakten 6N tillföres till avdelningen 63, varifrån den genom en lämplig anslutning 65 kan tillföras för matning av frankeringsmaskinens underdel. Strömmen_till franke- ringsmaskinen kan vara säkrad i avdelningen 63 genom en säkring 66 och kan tillföras från säkringen till en termostat 67 och därifrån till ett transientspärr- och filterorgan 68. Termosta- 13 15 20 'UU f; ka.) UW \ 7 465 694 ten förhindrar att sp5n.ing tillföres till enheten i händelse av onormala temperaturer. Ytterligare skydd för systemet ar anord- nat genom en isolationstransformator 69 och genom ett överspän- nings-frankopplingsskydd 70. Matningsströmmen för frankerings- maskinen tillföres slutligen till ett energilagringsorgan 71, exempelvis en kondensator 71 med hög kapacitans, vilken kondensa- tor 7l kan lagra tillräckligt stor energi för att möjliggöra att frankeringsmaskinens självskyddsanordningar kan fungera, exempel- vis för överföring av data till ett ej flyktigt minne, i händelse av matningsspänningsbortfall. Spänningsminskningen kan avkënnas av en avkännare i det skyddade höljet 55, varvid en utgång fràn avkännaren är kopplad till bokföringsmodulen för att signalera behovet av arbetssättändring och en annan utgång (som kan vara mekanisk) är anordnad för att spärra ytterligare tryckmodulfunk- tioner.

En ytterligare utgång från ísolationstransformatorn 69 kan vara kopplad till en utanför frankeringsmaskinen befintlig styr- enhet 75, kan ledas genom kammaren 63, likaledes till styrenheten. enheten 75 kan sålunda utgöra en tangentbordstyrenhet av det i fig. 2 organ etc. som erfordras för att man lokalt skall kunna manövrera Det är sålunda uppenbart att systemet enligt fig. 3 och en av de isolerade utgångarna hos bokföringsmodulen Styr- visade slaget, innefattande manöverknappar, presentations- anordningen. orienterar frankeringsmaskinens komponenter så att de av dessa som är mindre kritiska för frankeringsmaskinens säkerhet är anordnade med successivt lägre nivåer av mekanisk och elektrisk säkerhet.

En föredragen utföringsform av en styrenhet 75 visas i fig.

H. För att uppnå konstruktionsflexibilitet och för att till ett minimum nedbringa de ej kritiska element som måste isoleras i det mekaniskt säkra höljet innehåller denna enhet företrädesvis en central processorenhet 80, exempelvis ur den grupp som går under marknadsbenämníngen 6500-serien, ansluten genom konventionella dataledningar, styrledningar och adressledningar till en för ett flertal ändamål utförd, konventionell RAM/ROM-in/ut-tidgivnings- krets 81 som innehåller uteslutande för läsning utförda minnen (ROH), direktaccessminnen (RAM), tidgivningsstyrelement och maskinvura av in/ut-gränssnittyp. Genom användning av lämpliga avkodare 52 kan tangentbordet -3 därigenom avsökas pi konventio- nellt sätt, och med användning av lämpliga drivorgan 85 kan 465 694 \I1 10 15 20 30 LA) kf- P1 _, ,“ presentationsorganet aktiveras, företrädesvis i multiplex-mod i enlighet med konventionell praxis. De data som hänför sig till nedtryckning av någon av knapparna på panelen kan därigenom kommuniceras till processorenheten 80 för alstring av en serie- -in/ut-signal på ledningarna 86 för kommunikation med bokförings- modulen 58 i det säkra höljet 55. Processorn 80 och kretsen 81 är anordnade att som svar på behov av operatörsingrepp för att åter spänna utlösningsmekanismen i underdelen och försummelse att öppna eller stänga dateringsdörren 28 (fig. 1) efter anslutning av matningsspänning till enheten, för att selektivt tända en indikator-LED S7 motsvarande indikatorerna H2 resp. H1 i fig. 2.

Service-omkopplaren 50 kan även vara ansluten till kretsen 81.

Om ytterligare in/ut-organ är kopplade till styrenheten, exempel- vis yttre presentationsorgan eller styrsystem, kan dessa kopplas till enheten genom ytterligare in/ut-ledningar 88, företrädesvis seriekommunikationsvägar som kan vara på lämpligt sätt isolerade medelst optoisolatorer. Enheten kan innehålla ett inre matnings- don och en regulator 89 kopplade för att erhålla ström från frankeringsmaskinenens làgspänningsmatningsdon i enlighet med vad som visas i fig. 3.

De ovan beskrivna funktionerna, som styrs av styrenheten, är sålunda funktioner vilka ej är kritiska i den meningen att ute- bliven styrning av eller förlust av innehållet i något däri ingående register skulle resultera i att postverket eller använ- daren gör någon ekonomisk förlust. Dessa funktioner har överläm- nats till styrenheten för att de säkra delarna av frankerings- maskinen endast skall innehålla den programmering i systemet vilken måste vara skyddad. Ytterligare funktioner som kan påver- kas av styrenheten, exempelvis addering av efter varandra införda belopp kan även styras av styrenhetens program, eftersom sådana beräkningar ej är kritiska för anordningens säkerhet och ef behöver utföras inom de fysiskt skyddade delarna av frankeríngs- maskinen. På liknande grunder kan de vid service återställtara funktionerna påverkas av programmeringen i styrenheten, eftrrsom ej heller dessa funktioner är kritiska för själva bokföringssys- temet och -registren. Men för att hålla kvar dessa parametrar i ett ej flyktigt minne är det önskvärt att de bibehålls i bokfö- ríngsenneten.

Det är självklart att man i ett system av det i fig. U visade slaget utan svårighet kan införa ytterligare aritmetiska J? 20 [O LT"- 694 465 I: att frankeringtmaskinen omväxlande kan användas Alternativt kan den centrala processorenheten och dess styrennet utökas med en kalkylatorhricka eller liknande, vilken är ansluten till tangentbordet och indikatorn för genomförande av aritmetiska funktioner.

Ehuru den i fig. H visade styrenheten, inklusive samtliga funktioner för den i fig. 2 visade panelen, företrädesvis är placerad direkt på frankeringsmaskinen, så att den utgör en del av denna, är det uppenbart att denna del av systemet kan vara fysiskt skild fràn densamma, eller löstagbar från densamma, varigenom själva frankeringsmaskinen endast innehåller de kompo- nenter som krävs för fysisk säkerhet.

Eftersom ekonomisk information och styrning förekommer i den seriekommunikation som används i systemet, är en hög grad av integritet en nödvändig förutsättning. I de sektioner där serie- överföring sker är systemet för detta ändamål sådant, att en Överförd bit återsändes (som "eko") av mottagaren i och för kontroll. korrekt, kan den avge en "felfri"-signal och därigenom informera .

Om sändaren därvid mottar samtliga återsända pulser ...nn-u mottagaren om att den mottagna informationen är giltig.

Kretsarrangemanget i bokföringsavdelningen visas nagot mera detaljerat i fig. 5, där avdelningens väggar 90 visas såsom företrädesvis utgörande en elektromagnetisk skärm. Kretsarna innehåller en bokföringskalkylator 91 till vilken ett styrorgan 92 för ej flyktigt minne är kopplat. Styrorganet för ej flyktigt minne styr överföringen av lagrade data mellan ett flyktigt minne, som kan utgöras av en del av bokföringskalkyltorn 91, och ett ej flyktigt minne 93. De flyktiga minnena, exempelvis direkt-access-minnen, kan fungera såsom arbetande stigande regis- ter, arbetande fallande register och liknande. Bokföringskalky- latorn innehåller även ROM-minnesstyrorgan för de erforderliga bokföringsrutinerna och dessutom styrrutiner. Denna enhet kan dessutom innehålla serie-gränssnitt för att möjliggöra anpassning till trycknings- och styrmoculerna. Mikrokalkylatorn kan exem- pelvis innehålla den av Intel Corporation, Santa Clara, Kalifor- nien, under nandelsheteckningen BOMB-serien marknadsförca mikro- xalkylatorn med en styrkrets i likhet med den ovan i anslutning reskrivna. För att undvika skador på b.kfo- |_». 4 L» _ . _ .L ll styrehneten I; rinzsmodulen till föïid av oavsiktligt eller avsiktligt åstadkom- Susan 465 10 15 20 25 30 35 694 12 na elektriska spänningsstötar och för att eliminera elektriskt brus som induceras genom jordningsslingor, kommunicerar bokfö- ringskalkylatorn med organ utanför avdelningen 57 genom lämpliga isolatorer som ej kan överföra spänningsstötar till mikrokalkyla- torn. Dessa isolatorer kan exempelvis ha formen av optoelektro- niska kopplingsorgan ("optokopplare") och är även med fördel anordnade så att de är oåtkomliga från frankeringsmaskinens utsida. En isolatorenhet 9U kan vara anordnad för tvåvägskommu- nikationsvägen till styrenheten. Ett ytterligare isolatorar- rangemang 95 kan förefinnas för tvåvägskommunikation med trycken- heten, d.v.s. tryckmodulen 56 i fig. 3, speciellt med dess mikro- processorkrets. En ytterligare isolator 96 kan vara anordnad för att tillföra matningsspänning-avkänningssignaler till mikrokal- kylatorn 91. Dessutom kan en isolator 97 vara anordnad för att styra ett spärrorgan (ej-visat), exempelvis i tryckmodulen, för att mekaniskt blockera tryckarens funktioner.

Det ej flyktiga minnet 93 är på teknikens nuvarande stånd- punkt företrädesvis av typen MNOS-minne, som ej behöver någon reservmatningskälla. Minnet ifråga kan emellertid även vara framställt av element som kräver reservmatningskälla, i vilket V fall en matningsspänningsstyrkrets kan användas för anslutning av reservmatning till densamma från en källa utanför avdelningen 57. Ändamålet med matningsspänningsstyrkretsen 98 är att till- handahålla matningsspänning till MNOS-minnet för åstadkommande av dess dataöverföringsoperation, väsentligen när matningsspänningen slås till och när den slås ifrån. Mikrokalkylatorenhetens 91 program är organiserat så att innehållet i kalkylatorenhetrnas register ínföres i det ej flyktiga minnet så snart en indikation på matningsspänningsavbrott uppträder och så att dessa data âterställes till arbetsminnena när matningsspänningen återkommer.

Termostaten 67 i fig. 3 bryter strömförsörjningen till frankeringsmaskinen om temperaturen är onormalt hög eller on0p_ malt låg. Därvid kommer frankeringsmaskinen automatiskt att placeras i sitt matningsspänningsavbrott-tillstånd som resultat av att matningsspänningen bryts.

Avdelningen 57 kan Vidare innehålla en temperaturavkännare 99 med lämpliga till denna anslutna kretsar (ej visade), exempel- U 465 694 vis hos mikrokalkylatorn, för att överföra data till det ej flyktiga minnet i händelse av onormala temperaturer. Systemet kan även vara anordnat att förhindra påverkan på spärrorgan- 1 -magneten genom isolatorn 97 i händelse av onormala temperatu- rer. Det bör observeras att spärrorganet styrs av mikrokalkyla- torn 91 så att den dessutom spärrar tryckarens funktion i händel- se otillräckligt portobelopp finns kvar för en tryckningsopera- tion eller om andra bokföringsdata visar att enheten ej bör fungera.

Under det att isolatorerna har visats såsom individuella enheter är det givetsvis klart att dessa enheter kan innefattar multipelorgan, så att tvåvägskommunikation är upprättad i respek- tive kretsar. 'Det bör vidare observeras att system för överfö- ring av data mellan flyktiga och ej flyktiga minnen är välkändaa- I fig. 6 visas mera i detalj ett blockschema över en före- dragen utföringsform av en styrenhet i enlighet med uppfinning- en. I denna figur har blocken identifierats genom komponentnum- mer och anslutningar där detta är tillämpligt. Denna enhet är visad såsom innefattande en CPU-krets 100 med handelsbeteckningen 6503 vars data- och adressledningar är kopplade till en RAM/ROM- -in/ut-tidgivningskrets 101 samt till ett PROM 102 med handelsbe- teckningen 2716, i vilket PROM 102 programmet för styrenheten är lagrat. Styrledningar, exempelvis avbrottsledning och läslskriv- -ledning, kan även vara kopplade till kretsen 101. Kretsen 101 har ett flertal portar i enlighet med vad som kommer att framgå av det följande.

' Styrenheten innehåller vidare tangentbordet 103 som innefat- tar de numeriska knapparna 31, presentationsknapparna 35-H0 samt trelägesomkopplaren H5 som visas i fig. 1. Denna enhet innehål- ler även adderingsknappen 52 och portoinställningsknappen 3H.

Samtliga dessa knappar och omkopplare är på konventionellt sätt i en matris anslutna till kretsen 101 för att möjliggöra avsökning av knapparna och omkopplarna i enlighet med programmet för detek- tering av en knappnedtryckning eller en omkopplarslutning. Åtta-ledningsporten A liksom även fyra ledningar hos porten B 1 kretsen 101 är även kopplade till sjusegmentindikatorn 10H för multiplexerad presentation på konventionellt sätt. Kretsen 101 465 694 \J'1 10 15 20 Fx) Un u. är vidare gennm ett par serie-portar ansluten för kommunikation till een *ren äokforirssenneten. Étt par ytterligare serie-por- tar möjliggör kommunikation till och från yttre enheter genom optoelektriska isolatorer 107 resp 108. En ytterligare utgångs- port från anpassningsorganet är ansluten till lysdioden (LED) 109 för att på presentationspanelen ange att dateringsdörren ej har stängts. Ännu en utgàngsport är ansluten till en lysdiod 110 på presentationspanelen för att ange att operatör-ingrepp erfordras Ytterli- gare en port är slutligen kopplad till serviceomkopplaren 50 för för att âterspänna utlösningsmekanismen på underdelen. att göra det möjligt att försätta frankeringsmaskinen i service- -tillstànd.

I den föredragna utföringsformen av uppfinningen är styr- enhetens program inriktat på att betjäna tangentbordsenheten, presentationspanelen etc. så att styrfunktionerna och lagringen av data primärt utföres i bokföringsenheten. Programmet innefat- tar därvid sådana funktioner som är erforderliga för avsökning av tangentbordet, multiplexering av presentationsenheten, strukture- ringen av signalerna för kommunikation med de övriga enheterna samt med yttre organ etc. så att all ny information kan vidare- befordras till bokföringsenheten.

En typisk optoelektrisk isolator visas i fig. 7. Den utgö- res huvudsakligen av en konventionell enhet 115 av den under beteckningen 6N15ö marknadsförde typen inklusive en halvledar- -emitter för alstring av optiska signaler att mottages av en fotodiod, varvid fotodioden är ansluten i en transistorförstärka- res baskrets.

Ett blocksohema över en föredragen utföringsform av bokfö- ringsenheten visas i fig. 8, där en CPU 120 av typen 8039 är anordnad att kommunicera med styrenheten via de optoelektriska isolatorer 121 och 122 och att serie-kommunicera med tryckenheten via optoelektriska isolatorerna 123 och 123. De optoelektriska isolatorerna 121 och 122 inom bokföringsenheten kan sålunda anslutas direkt till tryckenhetens signalkanaler, eftersom inga ytterligare isolationsorgan erfordras för detta ändamål. Dess- utom kan en styrande optoelektrisk isolator 125 för styrning av ett sparrorgan eller liknande i tryckenneten vara ansluten till en ytterligare port hos CPU 120. Signaler motsvarande ett före- stående matningsspänningsavbrott matas vidare till avbrotts-por- ten nos CPU 120 via den optoelektriska isolatorn 126. Han ser n' 10 'ß 20 25 30 35 465 694 15 sålunda att alla signaler och all styrning till och från bokfö- _ ringsenheten måste dirigeras genom optoelektriska isolatorer, detta för att säkerställa denna enhets elektriska och mekaniska integritet. Bokföringsenheten innehåller vidare ett flertal FROM 127 som exempelvis kan utgöras av en E-PROM typ 3755- Denna enhet är kopplad till ett elektriskt varierbart läsminne (EAROM) 128, exempelvis av typen ER 3UO0, vilket tjänstgör såsom ej flyktigt minne för lagring av data under tidsperioder då mat- ningsspänningstillförseln till frankeringsmaskinen har bortfallit eller med avsikt har fránkopplats. Arbetsminnet för bokförings- systemet, inklusive registren för lagring av samtliga operations- data, är anordnat i CPU 120, och dessa data överföres till det elektriskt omställbara ROM 128 när spänningssänkning konstate- ras. rör att säkerställa fullständig dataöverföring kan lag- ringskondensatorerna på konventionellt sätt vara kopplade för att lagra tillräcklig energi för att säkerställa korrekt kretsfunk- _ tion till dess att dataöverföringen har slutförts.

En föredragen utföringsform av kretsen för tryckenheten visas i fig. 9., Denna krets består väsentligen av den centrala processorenheten (CPU) 30, exempelvis av typen med handelsbeteck- ningen 87U8-8, vilken där så erfordras via lämpliga buffertar är kopplad till in/ut-enheterna inom själva tryckenheten. De meka- niska och optoelektriska avsökningssystemen i tryckenheten är konventionella och kan allmänt sett vara exempelvis av den typ som är beskriven i US-PS 4,050,374 till vilken hänvisas såsom belysande komplement till denna ansökan.

Den centrala processorenheten ansluts därför till ett flertal optoelektriska avkännare (ej visade) för avkänning av tryckhjulens läge. Ledningarna ifråga är även anslutna för att aktivera avkänningen av omkopplaren 51 för privilegierad åtkomst 1 fig. 2. inom tryckenheten och är åtkomlig endast genom en av postverket förseglad dörr.

Omkopplaren 51 för privilegierad åtkomst är placerad Dessa ledningar hos CPU är vidare anslutna för att avkänna dateringsdörrens läge, varvid dateringsdörr-omkoppla- ren och omkopplaren för privilegierad åtkomst strobas genom en ytterligare utgång hos cPu 130. ' avkännarna strobas vid korrekta tidpunkter genom en annan utgång hos CPU 130, och än ytterligare utgångar hos CPU aktiverar steg- ningen för kontaktfält-motorn och de digitala stegmotorerna för Lysdioderna för de optiska 465 694 , 10 u.) -e .fi -G Dessutom har CPU 130 ett par portar För seríekommu- t» ryckñgulen. níkatíon till och fran bokföringsenheten. Vidare styr spärr- organ-utgången från bokföringsenheten och en annan utgång nos CPU 130 ett par transistorer 131 för magnetisering av spärrorgan-mag- neten, varför mellan-spärr-magneten 153 ej magnetiseras förrän samtliga villkor är uppfyllda, både i bokföringsenheten och i tryokenheten. Som resultat härav kan en tryckningscykel ej påbörjas såvida ej de fysiska och elektriska förhållandena i frankeringsmaskinen är korrekta för normal tryckning. I trycken- heten är det därför uppenbart att programmet åstadkommas inom själva CPU.

Frankeringsmaskiner av den ovan beskrivna typen kan modifie- "RMRS" kan laddning ske på avstånd, varigenom nyckeln (koden) tillhandahål- ras på ett flertal sätt. I en variant, som betecknas les för att påverka manövreringen av treläges-laddningsomkoppla- ren på tangentbordet. Den operatör som manövrerar enheten kan sålunda förses med lämplig kombination för att gå in i tangent- bordet för att tillåta fjärrladdning (d.v.s. laddning från annan plats än postanstalten). I sådana enheter förefinns ingen om- kopplare för priviligierad åtkomst.

Vid en ytterligare variant kan den tre-läges omladdningsom- kopplaren på tangentbordet styras av en enkel ratt utan att man behöver någon kod (nyckel). I denna typ av system, som kallas "MMRS", kan frankeringsmaskinen omladdas manuellt på postanstal- ten, men servicefunktionerna kan utföras lokalt pà liknande sätt som för enheterna av typen RMRS.

Med andra ord, omladdning av en frankeringsmaskin av den ovan beskrivna typen kan ske lokalt, om anordningarna är försedda med en nyckel för trelägesomkopplaren, i vilket fall ytterligare säkerhet måste åstadkommas, vilket kommer att behandlas i det följande. Vid frankeringsmaskiner med en enkel rattomkopplare istället för en nyckelomkcpplare är å andra sidan "privilegierad åtkomst", vilken är förseglad vid postanstalten, anordnad för manuell omladdning.

Vid systemets normala arbetssätt, som ovan beskrivits, åstadkommer de sex presentationsknapparna när de nedtryckes, presentation på presentationspanelen av de sex ovannämnda para- metrarna, d.v.s. räkneställningen i det stigande registret över x de totalt tryckta frankotecknen, det tot~1a återstående beloppet i det fallande registret över tillgängligt portovärde, kontroll- v U . 10 15 20 |'\_ä U"| 465 694 antalet av frankeríngsmaskínen genomförda 1,- Summan, det franketeckentryckníngar, värdet av tryckta porton samt antalet objekt som tryckts efter den senaste satsnollställningsoperatio- nen i de tillhörande registren. Nedtryckningen av dessa knappar resulterar endast i att det ifrågavarande talet presenteras under en förutbestämd tidsperiod efter det att Knappen släppts, exem- pelvis två sekunder, varefter presentationsenheten kommer att återgå till att visa portosatsinställningen.

För vilkendera typen av frankeringsmaskiner som helst gäller att om serviceomkopplaren ställs i service-läget men trelägesom- kopplaren fortfarande står i driftläget, så kommer presentations- knapparnas presentationsfunktion att vara olika. Sålunda kommer nedtryckning av "använt porto"-knappen 35 nu att resultera i presentation av det aktuella värdet som är inställt i maskinens dollar-upplásnings-register, från och med vilket värde en opera- tör ej kan trycka porton. Portosatsvärden över detta värde kräver en ytterligare nedtryckning av portoinställningsknappen för att funktion skall erhållas, detta för undvikande av att man av misstag trycker onormalt stora portosatsvärden. Nedtryckning av "ej använt porto"-knappen 36 kommer nu att resultera i presen- tation av det värde i "làgt portobelopp"-varningsregistret vid vilket en varning skall avges att innehållet i det fallande registret understiger ett förutbestämt belopp. Nedtryckning av "antal objekt"-knappen 38 kommer nu att resultera i presentation av frankeringsmaskinens diagnostiska status. Denna presentation ger servicemannen en anvisning beträffande eventuella funktions- fel. föra i presentation av det maximalt inställbara beloppet, d.v.s. det maxímibelopp vilket är inställt inuti frankeringsmaskinen och En tryckning pà "satsvärde"-knappen 39 kommer nu att med- över vilket frankeringsmaskinen ej kan ställa in tryckregístren.

Nedtryckning av "satsräkneställning"-knappen HO kommer ej att na någon verkan vid service-arbetssättet.

Trelägesomkopplaren används för att åstadkomma omla::n;Jz av p.. frankeringsmaskinen eller för att åstadkomma ändring av v.r.~t@ de register som avser dollar-upplåsningsvärde, "lagt pcrt~:«- lopp"-varning och maximalt inställbart belopp.

Med sërdraget "fjärromställningssystem för frankeringsmaski- nen" (Remote Meter Reswtting System, PMRS) möjliggör inställning av trelagesomkop_ ren i ettdera av lägena "kombin3tionsinmat- la ning" eller "teloppínmatnínq" att kunden kan föra in kombination 465 694 10 _; Kf! 20 FU U* Ud C) resp. belopp 1 frankeringsmaskinen via tangentbordet med indike- ring på presentationsorganet. När man går ifran detta la"e inmatas det presenterade värdet i bokföringsenheten och presenta- tionsenheten raderas för nästa inmatning. Om trelägesomkopplaren återställes till driftläget medför detta att bokföringsenheten slutför omladdningsrutínen och återställer frankeringsmaskinen till normal drift med omladdningsvärdet adderat till registret "ej använt porto". Kombinationen för detta särdrag "RMRS" erhål- les från RMRS-datacentret och är ett stochastiskt eller pseudo- -stochastiskt tal som av säkerhetsskäl ändras vid varje omladd- ning.

För frankeringsmaskiner med system för manuell återställning (Manual Meter Resettíng System, MMRS) åstadkommas omladdnings-ar- betssättet genom att man bryter förseglingen för dörren för privilegierad åtkomst och slår om omkopplaren för privilegierad åtkomst. Samma operationssekvens för trelägesomkopplaren som den ovan beskrivna följs för omladdning av frankeringsmaskinen som de frankeringsmaskiner vilka har möjlighet till omladdning på av- stånd. Vid maskiner av typ MMRS är endast postens personal berättigad att åstadkomma ändringen. Kombinationen är ett fast nummer som är känt endast för posten och som är lagrat i franke- ringsmaskinen. Normal drift för frankeringsmaskinen är möjlig så snart omkopplaren för privilegierad åtkomst har ställts tillbaka till sitt driftläge.

För ändring av de värden i registren vilka hänför sig till dollar-upplåsningsvärde, varning beträffande lågt portovärde samt maximalt inställbart belopp skulle servicemannen koppla om fran- keringsmaskinen till service-arbetssättet genom att ställa ser- vice-omkopplaren i service-läget. Trelägesomkopplaren används på det ovan beskrivna sättet för att mata in kombinations- och beloppvärden. Frankeringsmaskinen tolkar kombinationsvärdet för angivande av vilket register som skall ändras.

Vid frankeringsmaskiner av typerna RMRS och MMRS kommer ett eventuellt fel i inmatningen att räknas som bevis på áverkan eller missbruk av maskinen. När ett visst antal sadana fel har uppträtt, exempelvis 9 stycken, efter det att frankeríngsmaskinen senast ställts in, så kommer frankeringsmaskinens portoladdnings- funktion att spärras. Frankeringsmaskinen kan under sådana omständigheter åter bringas i driftsdugligt skick på postanstal- ten. En diskussion om anordningar för att åter bringa franke- I J) m kf! 10 20 TU UT 465 694 ringsmaskinen i helt driftsdugligt skick har ingenting med upp- ' _- finningen att göra uta; nänför sig till frankeringsmaskinens säkerhet. _ Som ovan nämnts har var och en av de tre enheterna i franke- ringsmaskinen en mikroprocessor med ROM-minne som definierar ett givet program, och kommunikationen mellan enheterna sker i serie och asynkront. Detta åstadkommas i första hand genom att vart och ett av kalkylatorsystemen är försett med en kristallstyrd klocka. Vidare är signalerna definierade på sådant sätt att deras överföring noggrant kontrolleras, varigenom det säkerstäl- les att om en signal existerar så måste den uppträda inom en given tidsperiod. Såsom en ytterligare säkerhet för att överfö- ringen är korrekt återsänds bitarna i en signal till en sändare så snart de mottagits, så att kontroll med avseende på eventuella fel kan ske vid sändaren, varigenom en "felfri"-bit kan sändas omedelbart efter ett datameddelande, om data visat sig vara utan fel.

Styrenhetens program reagerar för frankeringsmaskinens status med avseende på bestämda parametrar. Ett register i bokföringsenhetens mikroprocessor innehåller frankeringsmaskinens statusinformation, exempelvis två bytes, vilkas bitar digitalt anger om frankeringsmaskinens utlösningsmekanism behöver spännas, om dateringsdörren ej har öppnats efter den senaste tillslagning- en av matningsspänning eller för tillfället är öppen eller om tillgängligt belopp är otillräckligt för att trycka det belopp som är inställt på tryckhjulen, om den låga portogränsen har nåtts, om frankeringsmaskinen är i service-tillstånd, om franke- ringsmaskinen är satt i fungerande tillstånd, om satsregistren är nollställda, om en utlösning har fullföljts eller om olika typer av fel har inträffat. Det med dessa bitar förknippade statusmec- delandet är ej detsamma som det ovan nämnda diagnostiska medde- landet, som används när frankeringsmaskinen befinner sig i ser- vice-tillståndet. Bokföringsenheten håller styrenheten informe- rad om aktuell status genom att sända statusmeddelande till styrenheten efter det att matningsspänningen har slagits till och därefter sa snart en statusändring inträffar; som svar'pa alla dessa meddelanden säkerställer styrenheten att presentationen på frankeríngsmaskinen är i enlighet med status-meddelandet i enlig- Dessa senare steg kan exempelvis het med vad som ovan nämnts. innefatta att en serie drcimaler visas i händelse av viss- fel, 4 13 f \J LH vx) C? 65 694 cecimalkommat [19 mfl ' 1,, 1- 'm- f _ v ;' . . .i ",' ' - _ blznaar om den ï.¿re portnsrinsen är nade, att »se riv» ¿_ . mel; presentationsenneten Llinaar om kvarvaranse tillgängligt portobelopp är otillräckligt, att en understrykning visas i händelse av otillräckligt porto, presentation av understrykningar istället för symbolfria ("blanka" fält om frankeringsmaskínen är i servicetillståndet.

Ett avbrottsprogram i styrenheten bryter styrenhetens huvud- ln program med regelbundna mellanrum för avsökning av tangentbordet och nyckelomkopplaren och för att driva presentationsenheten.

För att förhindra presentation av slumpmässiga tecken som kan uppstå till följd av störströmmar när mer än en knapp är ned- tryckt, kommer avbrottsprogrammet blir skrivteckenfrí ("blank"). tangentbord och nyckelomkopplare kvarhàlles av avbrottsprogrammet att medföra att presentationen Värden som hänför sig till tid, för att användas av huvudstyrprogrammet.

Huvudprogrammet för styrenheten innefattar de inledande stegen, programsteg för överföring av meddelande fram och till- baka mellan bokföringsenheten och yttre enheter samt styrning av den tidsbestämda indikeringen, kontroll av statusmeddelande för att säkerställa att dateringsdörrlampan och underdel-àterställ- ningslampan är tända i enlighet med aktuell status, reaktion på rapporterade lägen för knappar och trelägesomkopplare för att säkerställa tillstàndsändringar däri så att styrenhet-subrutin _ motsvarande den definierade funktionen för ett sådant tillstånd eller en sådan tillstándsändring kommer att genomföras.

Programmet för bokföringsenheten innefattar initieringsför- faranden för att säkerställa att arbetsregistren uppdateras, att inga porton har tryckts vilka ej har bokförts och dessutom ett behandlingsprogram för att åstadkomma överföring av data till det icke-flyktiga (elektriskt ändringsbara) minnet i händelse mat- ningsspänningen slås ifrån eller vid matningsspänningsavbrott.

Bokföringsenhetens huvudprogram påverkar överföringen av meddelanden om frankeringsmaskinens status till styrenheten efter begäran om statusändring, bestämmer verkan av varje för tillfäl- let inmatat portovärde pá för tillfället registrerad behållning och åstadkommer varje eventuellt erforderlig ändring i statusmed- delandet. Huvudprogrammet styr även tidgivningen i bokföringsen- heten för mottagning av meddelanden från styrenheten och tryckan- SU f;- heten. Programmet för bokföringsenheten innefattar vidare rutiner för behandling av signaler för uppdatering av registren k-'l 13 __: \H l\) KT* LU CD hd ._' , 465 694 I. 'är porto skall tryckas och För styrning av systemets funktion när frankeringsmaskinen är dtlïst. En ytterligare subrutin styr uppdateringen av frankeringsmaskinens statusmeddelande. Utöver en felkontrollrutin som innehåller cyklisk redundans är kontroll inprogrammerad i bokföringsenhetens programvara. Detta kommer att beskrivas mera i detalj nedan.

Tryckenhetens program innefattar ett huvudprogram med initi- eringssteg, steg för avsökning av avkänningsorganen och kontroll av stroberna för avkänningsorganens lysdioder samt behandling av meddelanden för kommunikation med bokföringssystemet. Subrutiner är anordnade för inställning av portohjulen, för att bestämma om avkännings-avläsningarna är korrekta och för att bestämma om några ändringar har skett i utgàngssignalerna från de olika maskinvaru-avkännarna och -omkopplarna, exempelvis "privilegierad åtkomst"-omkopplaren och dateringsdörr omkopplaren.

Med avseende pá programmet för inställning av presentation av upplåsningsvärde, maximalt inställbart belopp och beloppet "lågt portovärde", enligt ovan, är de knappar som är anordnade för dylik inställning på det ovan beskrivna sättet matriserade i tangentbordet och avsökes periodiskt för bestämning av huruvida en statusändring har inträffat. Lägesavkänningen sker även med avseende på service-omkopplaren i styrenheten, varigenom manövre- ring av var och en av knapparna och omkopplarna kommuniceras till bokföringsenheten för lagring och behandling i denna enhet. Om exempelvis service-omkopplaren är ställd i sitt TILL-läge, så kommer avkänningen, vilken även är verksam med avseende på tre- lägesomkopplaren, att aktivera som en presentationsrutin, att gå in i en kombínationsrutin eller gå in i en belopp-rutin beroende på trelägesomkopplarens läge.

Vid presentations-subrutinen sänds data i ett register motsvarande en nedtryckt presentationsknapp till styrenheten för presentation. Vid subrutinen "mata in kombination" lagras nästa inmatning i tangentbordet, så att det värde som har inmatats i tangentbordet när trelägesomkopplaren har vridits till läget "mata in belopp" införes i motsvarande register i CPU i bokfö- ringsenheten, varigenom det sålunda ínmatade värdet kommer att vara gällande vid senare frankeringsmaskin-operationer vid nor- Det är givetvis uppenbart att provningen av malt förfarande. nställda värden under normal drift effektivt sker med avseende pa ett värde-omrsde, exempelvis ett portcsatsområde som är mindre 465 694 Lfl 20 IQ kf! La) \j1 än eller större än det lagrade beloppet, sd at: den erforderliga insikeringen kan astadkommas. Uttrycket "indikering" avser i detta sammanhang presentationsenheten. När det inmatade porto- värdet överstiger det maximalt inställbara beloppet ignoreras det inmatade värdet och presentationsenheten återgår till sin ur- sprungliga portosats. De vid service inställbara egenskaperna enligt ovanstående beskrivning kan även anses påverka styrningen av frankeringsmaskinen till olika tillstànd, exempelvis ej driftsklart tillstånd, när det maximalt inställbara värdet har överskridits, ett "lågt värde"-varningstillstànd när indikeringen "lågt värde" blinkar, samt ett dollar-upplásningsvärde-tíllstånd som kräver en ytterligare nedtryckning av inställningsknappen när det pà presentationsenheten inställda beloppet överskrider detta lagrade värde.

Med ytterligare avseende på systemdiagnostik, som kortfattat berörts i det föregående, finns två grundläggande felkontroller i frankeringsmaskinens programvarurutin. Dessa båda kontroller kallas fatal resp. procedurmässig. I kategorin fatala felprov definieras två underkategorier. Dessa båda underkategorier kallas "hårda" resp. "mjuka". Hårda fel bestämmes genom att övervaka maskinvaru-avkännare, exempelvis kontaktfält- och digit- valavkännare, spärrorgan-lägesavkännare, blockeringsstång-avkän- nare och liknande. Om dessa avkännare ej ger korrekta avläs- ningsresultat kallas detta ett fatalt hårt fel. Detta kommer att låsa frankeringsmaskinen och kan ej avhjälpas efter förnyad tillslagning av matningsspänningen. Ingripande från central myndighet kommer att erfordras för att möjliggöra fortsatt drift av frankeringsmaskinen.

Ett annat exempel på ett fatalt hårt fel är bristande över- ensstämmelse som resultat av en cyklisk redundanskontroll. Varje dataregister övervakas fortlöpande. Med användning av konventio- nell polynomteknik beräknas en cyklisk redundansrest för varje uppdaterat dataregistervärde. När en matningsfrànslagningscykel initieras, överföres innehållet i vart och ett av dataregistren och dess tillhörande cykliska redundansrest till ett icke-flyk- tigt minne. Vid tillslagning av matningsspänningen beräknas återigen den cykliska redundansresten för varje dataregister och jämföras med den cykliska redundansrest som förut beräknats vid frånslagningen av matningsspänníngen. bristande överensstämmelse innebär ett fatalt hårt fel. m kf! __) UI FQ Kf l 30 _» k" 465 694 bwtala mjuka fel nänfö sig till interkommunikationsmöjlig- r heten mellan frankeringsmaskinens olika enheter. Sålunda kommer kommunikationsfel mellan interna enheter såsom bokföringsenheten, tryokenheten och styrenheten att avkännas, på grundval av den ovan beskrivna återsändningen. Dessutom finns arrangemang för kommunikationstidfrist, så att underlåtenhet från en enhets sida att kommunicera inom en förutbestämd tidsperiod likaledes alstrar ett fatalt mjukt fel. frankeringsmaskinens funktion.

Fatala mjuka fel kommer att blockera Upphävande av blockeríngen kan åstadkommas genom "återcykling" av frankeringsmaskinen, d.v.s denna slås ifrån och slås därefter åter till, så att återcykling sker och felet elimineras. Återcyklingen av matningsspännings- tillförseln kommer att räknas i ett dataregister, och som ovan nämnts kommer total låsning att ske om ett förutbestämt antal uppnås. Med andra ord, ett förutbestämt antal fatala mjuka fel är ekvivalent med ett enda fatalt hårt fel.

Procedurfel, exempelvis införing av felaktiga (för höga) värden, eller försök till felaktig procedur, yttrar sig som visuella flaggor pà presentationsenheten.

Ytterligare diagnostiska kontroller liksom även variationer enligt ovan, kan lätt inrymmas i de här verkställda programvaru- rutinerna.

Genom att tillåta datakommunikation mellan enheterna på meddelande-basis, i serie, och genom användning av den ovan beskrivna "eko-tekniken" kan man med lätthet förverkliga de ovan beskrivna felkontrollmöjligheterna.

Som framgått av det föregående sker kommunikationen mellan enheterna i seriekanal, bitsynkront, tecken-asynkront, såsom start/stopp-kommunikation, exempelvis med en hastighet av 9600 baud. d.v.s. särskilda styrledningar är ej anordnade mellan enheterna Kommunikationen är uteslutande baserad pà meddelanden, för styrning av kommunikationen. Denna typ av kommunikation är även anordnad med avseende på kommunikationen mellan styrenheter- na och yttre enheter. Meddelandena har en längd av 10 bitar, och vart och ett innefattar en startbit, följd av ett 8 bitars orc, eller en byte, och slutar med en stoppbit. Den sista stoppbiten i ett meddelande har en polaritet motsatt samtliga övriga stopp- bitars i meddelandet, vilket anger meddelandets slut. En logisk nolla anger en startbit, en "meddelande slut"-bit och tn databit som är noll eller låg. En logisk etta används för begäran att kf"- 13 20 LU CE E u 694 sända alar a** s_n:a, :yte-slut, iatetit ett samt Lven närvaro av er ";t1.ri"-_.if ret första ordet í varje meddelande har ett kodat två-bit-filt som anger nuruvida meddelandet innehåller information, data eller styrfunktioner. En ytterligare bit i det första ordet anger huruvida meddelandet endast berör presentatio- De det första ordet är speciella meddelande-identi- nen eller ej eller om det endast berör bokföringsenheten. övriga bitarna i fieringsbitar.

Om meddelandet innehåller mer än ett ord, kan det andra ordet i meddelandet innehålla en struktur-byte bestående av två "nibbles", d.v.s. fyra-bit-grupper. Det första ordet i varje meddelande har ett kodat två-bit-fält som anger huruvida medde- landet innehåller information, data eller styrfunktioner. En ytterligare bit i det första ordet anger huruvida meddelandet endast berör presentationen eller ej eller om det endast berör bokföringsenheten. De övriga bitarna i det första ordet är speciella meddelande-identifieringsbitar.

Om meddelandena innehåller mer än ett ord, kan det andra ordet i meddelandet innehålla en struktur-byte bestående av två Den första av dessa "nibbles" anger antalet data-"nibbles" i meddelandet och den "nibbles", d.v.s. fyra-bit-grupper. andra anger antalet dígits till höger om decimalkommat i data, eller ocksa motsvarar den ett hexadecimalt F om det ej finns något decimalkomma.

Nar ett meddelande är klart att sändas av en enhet, provas först enhetens mottagningsledning. Om denna är låg, höjer sända- ren sin sändningsledning till hög och provar återigen mottag- ningsledningen. Om denna fortfarande är låg, kan enheten sända, i annat fall måste den bli mottagare. Härigenom undviks stridip J.. het mellan två enheter. Med avseende på enheter i själva franke- ringsmaskinen kommer programmen i de olika enheterna i franke- ringsmaskinen att i händelse av stridighet prioritera tryckenhe- Paï . iuilufl- ten, bokföringsenheten, styrenheten eller yttre enheter i de priorítetsordning. När yttre enheter är hopkopplade med frankeringsmaskinen, exempelvis med dess styrenhet, ges styrenne- ten prioritet.

Tidgivningen för meddelandena är den väsentliga egenskap hos kommunikationssystemet som gör att meddelandena kan vara asyn- krona. En typisk ticgivning askadliggöres i tig. 13, som visar den relativa tidgivningen för sändarens ledningar för sändning av LT! 10 20 Fx) LAJ @ 465 694 ett meddelande ocn för en mottagares ledningar för mottag- givet ning av samma meddelande. Eftersom sändarens utgangsleaning är densamma som mottagarens ingångsledning, är det uppenbart att dessa två ledningar är identiska. Detsamma gäller självfallet med avseende på sändarens ingàngsledning och mottagarens utgångs- ledning.

Vid en framgångsrik överföring av denna typ provar sändaren sin ingângsledning vid tidpunkten t1, och Om detekteringen visar låg höjer den sin utgångsledning till hög inom 50 mikro- Sekunder» Såsøm Visas VïÖ tg. Sändaren provar sedan återigen sin ingângsledning vid tidpunkten t3 inom 50-190 mikpOsekun_ der. Om ingångsledningen fortfarande är låg så kan sändaren starta och sända sitt meddelande vid tidpunkten t5 efter en minimiväntetíd av 120 mikrosekunder genom att sänka denna ut- gångsledning för att bilda ett meddelandes start-bit. Under mellantiden, vid tidpunkten tu, har mottagaren nöjt sin ut_ gångsledning till hög nivå inom minst 100 mikrosekunder vilket anger att den är klar att ta emot data. Detta anger ett till- stånd "klar att sända". Tiden mellan pà varandra följande bytes av ett meddelande om ett flertal bytes uppgår som anges genom tidsintervallet mellan t5 och t5v till mins; 113u,375 mikro- sekunder för säkerställande av att mottagaren har aktiverat för att åstadkomma riktig mottagning och lagring av signalerna.

Tiden från Üëfjan 35” av sista meddelande-byte och sänd- ning av en "felfri"-puls vid tidpunkten t7 är inställd på 1031,25 till 1157¿291 mikrosekunder, och "felfri"-pulsen har en iängd från 309,375 till 368,228 mikrosekunder. prova med avseende på förekomst av en "felfri"-puls vid tidpunk- Mottagaren måste C60 fi8 från 1187,291 till 13U0,625 mikrosekunder efter initie- ringen av startpulsen i meddelandets sista byte. Sändare-oit- övergångarna måste ligga i enlighet med Tabell I, och mottagarens sampling av data och stoppbitar mäste ligga i enlighet med den i Tabell II angivna tidgívningen. 465 694 TABELL I 3 B11 MINTMUM MAXIMUM 1 START D ø 5 2 DATA 1 1ø3,125 1ø5,2ø8 3 DATA 2 2ø6,25ø 21ø,u17 A DATA 3 3ø9,375 315,625 5 DATA A u12,5øø 42ø,833 6 DATA 5 515,625 526,øu2 10 7 DATA 6 618,75ø 631,25ø 8 DATA 7 721,875 736,458 9 DATA 8 825,øøø 8M1,667 1ø sToPP 928,125 9A6,875 15 TABELL II g _;2 MINIMUM 1 START _ 2 D1 115,2ø8 20 3 D2 22ø,A16 H D3 325,62u 5 Du A3ø,832 6 D5 536,øAø 7 De ßA1,2As 25 8 D7 7H6,H56 9 D8 851,66h 10 STOPP 956,872 Med den ovan angivna tidgivningen och med användning av 30 kristallstyrning för klockan i var och en av enheterna är därmed asynkron överföring möjlig, så att styrledningar för detta ända- mål mellan enheterna är överflödiga.

För att säkerställa att informationen korrekt mottages av mottagaren utan fel återföres data i enlighet med uppfinningen 35 till sändaren på mottagarens utgàngsledning. Tiderna för åter- sändning av data, från det att instruktionsslíngans början detek- terar startbiten, är angivna i Tabell III, och tiderna för samp- ling av dessa data pá ingångsledningen till sändaren är angivna i tabell IV. "Ü Om och endast om de vid sändaren mottagna data är desamma 10 _\ UT 20 LA) kr. 'i “m 27 som de avsända data kommer "felfri"-pulsen att sändas vid slutet av meddelandet.

Som en ytterligare kontroll av meddelandeöverföringen kommer sändaren att vänta i 3,5 millisekunder på en klarsignal för att sända signaler från mottagaren efter att ha avgett en begäran att få sända, och på liknande sätt kommer mottagaren att vänta unge- fär högst 3,5 millisekunder pà start av ett meddelande efter det att den gett klarsígnal för sändning av meddelandet. Inbördes stridighet mellan enheterna har vidare nedbringats till ett minimum genom inställning av bestämda tidsperioder som måste föreligga mellan en enhets på varandra följande sändaraktiviteter samt mellan till varandra gränsande mottagare.

TABELL III g §;_ MINIMUM MAXIMUMX 1 START 32,ø83 73,125 2 D1 137,292 176,25ø 3 D2 2u2,5øø 279,375 u D3 3u7,7ø8 382,5øø 5 nu u52,917 u85,625 6 Ds 558,125 588,75ø 7 Ds 663,333 691,875 8 D7 7ó8,5u2 795,øøø 9 D8 873,75ø 898,125 1ø STOPP 978,958 1øø1,25ø X Innefattar lø mikrosekunders osäker- het i programslingan vid detektering av startpuls. Om osäkerheten är större än 10 mikrosekunder bör överskottet subtra- heras från varje maximivärde. 4-65 694 UW 10 15 20 u) UT hfl Lu.

TABELL IV 3 gig MINIMUM MAXIMUM 1 START 1ø5,125 135,2ø8 2 D1 2øó,25ø 2Uø,H1b 3 D2 3ø9,375 3U5,625 4 D3 412,5øø U5ø,833 5 DU 515,625 556,øU1 6 D5 618,75ø ó61,25@ 7 D6 721,875 7ö6,ü58 8 D7 825,øøø 871,66? 9 D8 928,125 976,875 lø STOPP 1ø31,25O 1ø82,ø83 Samtliga styrníngs- och datasignaler använder samma ledningspar i vardera riktningen med noggrant bestämd tidgivning för styrning.

För åstadkommande av yttre styrning går styrningsflödet i den ena riktningen och informationsflödet i den andra rikt- ningen.

All styrning av frankeringsmaskinen och all information inom densamma kan kontrolleras via en gränssnittanslutning längs ledningarna 88, fig. H. Samtliga av frankeringsmaskinen verk- ställda funktioner kan elektriskt styras från en pá avstånd belägen plats med undantag för rent manuella funktioner såsom tíllslagning av strömförsörjningen och datumändring. Detta är ett resultat av dataenheternas kommuníkationsmöjligheter. Pro- gramvarurutinen kommer att avsöka med avseende på förekomst av ett yttre styrorgan och tillåta överlämnandet av kontrollen till sådant yttre organ efter att ha kontrollerat dess behörighet.

Det sätt på vilket de tre enheterna är organiserade resulterar i ett beordringsflöde eller en datastyrning från styrenheten till Ett nytt portosatsvärde och var detta skall ställas in är ett exempel på bokföringsenheten och därefter till tryckenheten. dylika data och beordringar. motsatta hållet.

Informationsflödet går åt det Ett exempel härpå är ett aktuellt regístervärde eller giknande. Inom detta system kan anslutning till styrenhe- ten av en yttre enhet, exempelvis en elektronisk våg, möjliggöra införande av order eller datastyrningsinstruktionsinformation LH 15 20 KA) kW ._ 1.:/ r. -4 1 f) till frankeringsmaskinen. Grünssnittoperationen möjliggör att det yttre organet tar kontroll över frankeringsmaskinen, inklusi- ve passivering av styrenhetens tangentbord om så önskas. Den yttre enheten har gränssnitt till frankeringsmaskinen på medde- landebasis. Den yttre enheten kan sända meddelanden att presen- teras, eller också kan den sända meddelanden med begäran om presentationsorganets innehåll. Styrenhetens programmering möjliggör att det yttre organet sänder ett meddelande som passi- verar tangentbordet, vilket innebär att överlämnandet av kontrol- len verkställas. En speciell fördel med det nyss nämnda arrange- manget är att styrenheten fysiskt kan ersättas med en ansluten yttre manöverenhet utan några ändringar i bokföringsenheten eller tryckenheten, vare sig beträffande maskinvara eller programvara.

Den yttre enheten kan innefatta ett flertal operativa organ, exempelvis en våg och en fjärrpresentationsenhet. Styren- hetens mikroprocessor kan användas för att fungera som en medde- lande-buffert för att medge flexibilitet vid utvecklingen och användningen av yttre enheter. Yttre enheter kan innefatta vågar, presentationsorgan eller andra typer av organ som normalt har gränssnitt till frankeringsmaskiner av den här beskrivna typen. Den programvara som finns i styrenheten kan vara utförd för denna funktion. Som framgår av fig. 11 kan en yttre enhet 150 användas för att ersätta eller komplettera styrenhetens funktion. Den yttre enheten 150 är företrädesvis ansluten genom ett kopplingsorgan 152, som kan utgöras av ett 9-stifts standard- kontaktdon, till frankeringsmaskinens styrenhet 15ü och tar emot meddelanden från frankeringsmaskin-enheten 156. Den schematiska bilden av frankeringsmaskin-enheten 156 innefattar bokförings- enheten och tryckenheten i enlighet med vad som ovan beskrivits.

Styrenheten innehåller kommunikationsbuffertar 158 som logiskt dirigerar meddelanden från frankeringsmaskin-enheten till den yttre enheten 150 eller lokalt till styrenheten 15H. Den motsat- ta funktionen visas i fig. 12, där yttre enheter kan kommunicera med enheten via kommunikationsbufferten. Funktionen är såtill- vida likartad som att bufferten tar emot meddelanden antingen från den yttre enheten 150 eller lokalt fran styrenheten 1šU. l fig. 13 visas ett flertal yttre enheter ïóü, vilka nar .;LL gränssnitt till frankeringsmaskin-enheten. via styrenheten 15U Varje yttre enhet kan vara försedd med sin egen styrknapp för initierinr av meddelanden. Varje yttre enhet kan innefatta en k .n 13 kommunikationsnuffert som en del av sin programvara för ut. ~ möjiiggïra drivning av se ,¿,.“ tn. u..-í~_y--\ .-»-'° lv- - -» ' . 1 f C-v-D- 'Jfinffä 3Ilf)!“í].'¿l.'|.-I<:."!l:i *2I1_l¿-_.. ja"-princip.. Tillämpliga meddelanden kan innefatta fullständigt överlämnande av kontrollen över styrenhet-logiken till den yttre enheten. Styrenhetens programmering är utförd för att möjliggöra sådant driftsëtt.

Vad driften med yttre enhet beträffar gär information i två riktningar, antingen inåt i riktning mot frankeringsmaskinen eller utåt i riktning mot den yttre enheten. Styrsignaler och begäran, sammanfattande benämnda styrningar, går inåt i riktning mot frankeringsmaskinen. Informativa data går i riktning utåt.

I den inåt riktade banan härrör styrningar normalt från styrenhe- ten. Men i enlighet med detta särdrag kommer ansökningsföremalet att låta en yttre enhet 150 utfärda kommandon genom hela styren- heten till frankeringsmaskinen. Å andra sidan kommer informativa data pà den utåtriktade banan från frankeringsmaskinen (bokfö- ringsenheten) till styrenheten 15U och upprepas på den yttre enhetens ledning 152 till den yttre enheten 150 om någon sådan är anordnad. Förekomsten av en yttre enhet 150 bestämmes av huruvi- da den svara med en signal "klar att sända". Om så ej är fallet upphör utsignalen på ledningen 152 efter en på förhand inställd tidsfrist, och frankeríngsmaskinen fortsätter att fungera nor- malt. Denna möjlighet att vidarebefordra information genom kommunikationsbufferten i styrenheten medger den fördelen att man kan tillfoga yttre enheter till densamma. Den yttre enheten kan vara utförd på samma sätt, med en kommunikationsbuffert, såsom visas i styrenheten; till en sådan enhet kan i sin tur en yttre enhet vara ansluten. Sålunda kan man åstadkomma en "daisy-ked- ja"-liknande anordning av yttre enheter 16% i likhet med vad som visas i fig. 13. De enda begränsningarna av antalet yttre enhe- ter som kan kopplas i sådan "daisv-kedja" skulle vara systemtole- ransbegränsningar och tidsfristbegränsningar.

Ett ytterligare särdrag hos uppfinningen är att åstad- komma att yttre organ kan ge vissa kommandon till själva st_ren- heten, vilka kommandon ej nödvändigtvis behöver gå in i ookfö- ringsmodulen, exempelvis möjlighet att skriva ett meddelande till styrenhetens presentationsorgan eller att läsa ett meddelande från styrenhetens presentationsorzan, eller att neordra styrenne- ten att passivera sitt tangentbord och den vridtara b- .1.". _ _ vf'*.'lnxfff'flvf'."i~ kooplaren. När detta sker reagerar kommuníkationrbufferten på en 'Jl ^. \/ __: \.'l r-_> u' .AJ f) 46% 694 . \r J1 bit f ~;rjnn av den dífítala transmissionsmeldelande-sekvensen, eller ruzriaen, och bestämmer huruvida meddelandet skall till frankeringsmaskín-enheten eller till styrenheten. Denna bit, som har en tilldelad plats i rubriken, i enlighet med vad som ovan beskrivits, är tilldelad en "1" på denna plats om det gäller ett meddelande till eller från styrenheten och en "O" om det gäller ett meddelande till eller från frankeringsmaskin-enheten. Pa detta sätt kan styrenheten, när den tar emot ett meddelande från den yttre enheten, granska rubriken och ur denna bit bestämma huruvida meddelandet är avsett för styrenheten eller för bokfö- ringsenheten. Om det är avsett för styrenheten, hejdar den meddelandet och vidtar tillämplig åtgärd. Om det ej är för styrenneten vidarebefordras meddelandet till frankeringsmaskin- -enheten. Styrenheten kan ge ett direkt svar till den yttre enheten utan att alls blanda in frankeringsmaskinen, exempelvis som svar på mottagning av ett meddelande om avläsning av presen- tationsorganet. Styrenheten håller ej kvar det senast mottagna frankeringsmaskin-statusmeddelandet. När därför exempelvis ett kommando avseende passivering av tangentbordet mottages, kommer styrenheten att begära ett frankeringsmaskin-statusmeddelande från bokföringsenheten. När styrenheten får svaret, kommer den att sätta in en bit i frankeringsmaskin-statusmeddelandet för att ange om tangentbordet är i eller ur funktion. När det väl är försett ur funktion kommer styrenheten att fortlöpande ange passiverat tillstånd i status-meddelandet till dess att det àterställes genom mottagning av ett kommando om aktivering av tangentbordet eller till dess att strömförsörjningen slås ifrån och slås till. Tangentbordet kommer alltid att sättas i funktion när strömförsörjningen slås till.

Frankeringsmaskinen kan sålunda ha gränssnitt direkt till yttre enheter, något som är svårt eller t.o.m. omöjligt att åstadkomma med hittills förekommande frankeringsmaskiner.

För att sammanfatta det ovanstående är styrenheten sedd med ett anslutningsdon för dubbelriktad kommunikaziop med *w o: "3 flertal yttre enheter. Detta gör det möjligt för de yftre n a att få tillgång till frankeringsmaskin-information, exempelvis registerställninaar, räknade antal och aktuellt värde- -val. Dessutom kan en yttre enhet styra frankeringsmaskinen i -- - ~ _ ._ n' u” fi-H A '* P .- samma utstrackning som en operator «an ettra den fran tangent- bordet. kn 20 k .U C? La' U'- Franxerin;":askinen kan vara försedd med en tillsats för att automatiskt registrera of: ie rítera porten på olika avdel- ningar på Oasis av identifieringsínformation som införes av operatören vid början av varje postnings-körning. Frankerings- maskinen kan användas tillsammans med en presentationsanord- ning/kvittotryckare, och ge kunden med en visuell indikering av värdet på frankeringsmaskinen och/eller ett kvitto vid betalning av porto. Frankeringsmaskinen kan användas med av kunden till- handahàllna organ, exempelvis en datorterminal eller ett mini- datorsystem för realtid-dataupptagning, såsom t.ex. vid paket- operationer för att addera porto till räkningen till en adressat.

Den relativa lätthet med vilken interface kan erhållas till frankeringsmaskinen enligt uppfinningen ger uppslag till ytterligare möjligheter. Två exempel är: 1) användning på ut- gången från ett beslutsfattande ínsättningsorgan för att variera portot med antalet insatser, och 2) som en praktisk postinläm- ningsautomat.

Flödesschemor som representerar operationssekvensen för de olika enheterna visas i fíg. WU, 15 och 16. I vart och ett av fallen visar den med bokstav ej försedda figuren det sätt pà vilket motsvarande figurnummer och bokstav skall sammansättas för att representera ett fullständigt flödesscnema.

Flödesschemat representerande styrenhetens funktion visas i sekvensen i fig. 14.

Flödesschemat representerande tryckenhetens funktion visas i sekvensen i fig. 15.

Flödesschemat representerande bokföringsenhetens funk- tion visas i sekvensen i fig. 16.

Det är känt och insett att benämningen frankeringsmaskin när den används i föreliggande sammanhang hänför sig till den allmänna definitionen pá ett organ för att trycka ett bestämt portovärde för statlig eller enskild befordran av paket, kuvert, bunt eller annan liknande tillämpning för tryckning av ett en- hetsvärde. Ehuru termen frankeringsmaskin används är den både känd och tillämpad inom fackområdet såsom en allmän term för anordningar som används i samband med andra tjänster än de som uteslutande fullgöres av statliga postorgan. Exempelvis använder privata paket- eller fraktföretag frankeringsmaskiner för att åstadkomma prissättning för individuella on rings- con tryckningsfunktíoner. 10 15 20 465 694 33 Anordningen enligt uppfinningen är speciellt inriktad pà användning i en frankeringsmaskin som möjliggör olika särdrag och funktioner, beskrivna i olika aspekter i en eller flera av följande samtidigt under behandling varande patentansökningar, inklusive den föreliggande, alla inlämnade samtidigt, näm- ligen: US patent 4 280 179, Frankeringsmaskin med interaktiv aritmetisk operationsmöjlighet; US patent 4 280 180, Frankeringsmaskin med pà fältet om- ställbara styrningsvärden; US patent 4 283 721, Elektronisk frankeringsmaskin med datumkontrollvarning; US patent 4 266 222, Elektronisk frankeringsmaskin med àterställnings-bas-varning; US patent 4 285 050, Elektronisk frankeringsmaskin med avkänningssystem för driftspänningsvariation; US patent 4 287 825, Tryckningsstyrsystem; US patent 4 301 507. Elektronisk frankeringsmaskin med ett flertal kalkylatorsystem; och US patent 4 302 821, Spärrstyranordning för en elektro- nisk frankeringsmaskin.

Ehuru uppfinningen har beskrivits med avseende pà en enkel utföringsform av densamma, är det uppenbart att varia- tioner och modifieringar kan göras, och dessa avses täckas av patentkraven i den man de ligger inom uppfinningstanken och faller inom ramen för uppfinningen.

Claims (13)

.ß. CÄ LH UI 10 20 O\ Patentkrav

1. Styranordning (75) för en frankeringsmaskin (20), d 'A Q O» k n n e t e c k n av att den innefattar: en port (86) för anslutning till frankeringsmaskinen, en signalkälla (81) för frankoteckenrelaterade signaler och styrsignaler, vilken är kopplad till porten för att till- föra signalerna till porten i ett serieformat av multipelbit- -ord, varvid varje ord har en startbit och en stoppbit, varjämte styranordningen innehåller organ (80) för att jämföra serie-meddelanden som tillföres till porten frán kallor (150, 164) utanför styranordningnen med serie-meddelan- den som tillföres till porten från nämnda källa och för att tillföra en signal till porten som svar pa konstaterad överensstämmelse.

2. SC O. Styranordning enligt kravet 1, k n n e t e c k- n a d av att styrsignalerna är anordnade att fullständigt överlämna kontrollen över frankeringsmaskinen (20) till styr- anordningen (15). k G.

3. Styranordning enligt kravet 1, k n n e t e c k - n a d av att styrsignalerna är anordnade att dirigera sänd- ningen av innehallen i frankeringsmaskinens (20) register till styranordningen för visning på en dataskärm.

4. k ål Q Styranordning enligt kravet 1, n n e t e c k n a d av att styrsignalerna är anordnade att dirigera sänd- ningen av innehållet i en dataskärm (23, 85) hos frankerings- maskinen (20) till styranordningen.

5. å O~ k av att styrsignalerna är anordnade att omöjliggöra Styranordning enligt kravet 1, n n e t e c k- n a t tillförandet av frankoteckenvärde-relaterade signaler till frankeringsmaskinen (20) vilka är alstarde utanför styranord- ningen.

6. -\ ß k Styranordning enligt kravet 1, n n e t e c k n d av att den dessutom innehåller en kommunikationsbuf- fert a (158) för att aktivera styrningen av en frankeringsmaskin som är ansluten till nämnda port så att styrningen àtminstone partiellt överförs till en yttre anordning (164) som är ansluten till styranordningen, varigenom ett flertal anord- ningar kan seriekopplas för att styra en frankeringsmaskin. 10 15 20 30 465 694

7. Styranordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av att anordningen innehåller en våg.

8. Styranordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av att signalkälllan innehåller en stabil klocka (120) för att tidsbestämma nämnda multipelbit-ord, varjämte signal- källan tillför signalerna asynkront till porten (86, 88), var- vid orden och bitarna i orden har bestämda inbördes tidsrela- tioner.

9. Styranordning enligt kravet 8, k ä n n e t e c k - n a d av att den dessutom innefattar organ (81) för att sampla signalerna vid nämnda port vid förutbestämda tidpunkter för mottagning av meddelanden.

10. Styranordning enligt kravet 1, k ä n n e t e'c k- n a d av att den dessutom innehåller organ (81) för att omedelbart bit för bit atersända mottagna meddelanden vilka ej härrör från styranordningen.

11. Styranordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k- n a d av att porten innefattar en sändningsterminal (122) och en mottagningsterminal (121), varvid sändningsterminalen och mottagningsterminalen utgör den enda signalöverförings- vägen till och från styranordningen, via vilken informations-, data- och styrsignaler i serie överföras genom nämnda sänd- nings- och mottagningsterminaler.

12. Styranordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av att nämnda signalkälla (81) alstrar signaler i serieformat av ett meddelande innehållande ett flertal av nämnda multipelbit-ord, med en stoppbit vid slutet av det sista ordet av ett meddelande vilken har en annan signalnivà än stoppbitarna vid slutet av vart och ett av de övriga orden.

13. Styranordning enligt kravet 12, k ä n n e t e c k- n a d av att signalerna har signalnivaer som är höga och låga logikniåver, varvid stoppbiten i det sista ordet har den ena av nämnda höga och laga logiknivàer och stoppbitarna i de övriga orden har den andra av nämnda höga och låga nivåer.