SE465693B

SE465693B - Interkommunikationssystem

Info

Publication number: SE465693B
Application number: SE8403277A
Authority: SE
Inventors: A B Eckert; J H Soderberg; R B Mcfiggans
Original assignee: Pitney Bowes Inc
Priority date: 1979-10-30
Filing date: 1984-06-19
Publication date: 1991-10-14
Also published as: BR8006975A; NL193476B; CH662433A5; CA1159563A; GB2080205A; GB2080205B; DE3051014C2; SE8007598L; SE8403275L; SE8403278D0; SE465692B; CH662435A5; SE465691B; GB2080588A; BE885949A; IT1148281B; NL8005936A; SE8403275D0; AT384116B; FR2476352A1

Description

46 10 15 20 30 Användning av ett flertal processorer i en skyddad miljö ställer mycket stora krav pà felfrekvensen i kommunikationer mellan processorerna, och dessa krav maste tillgodoses för att driften skall kunna bli framgångsrik. Det är vidare önskvärt att astadkomma ett system av denna typ vilket lätt kan över- låta sin styrningsrätt till en yttre enhet så att man möj- liggör att i stort sett hundraprocentig kontroll över fran- keringsoperationen kan överföras till ett yttre organ utan nagon ändring i systemets maskinvara. Dessutom möjliggör an- vändingen av elektronik i frankeringsmaskiner större komp- lexitetsgrad vid automatisk omladdning av bokföringsregistren utan att driftspersonal behöver ingripa. Det är sålunda önsk- värt att för varje maskin av detta slag införa förbättrade metoder att upptäcka missbruk och att åstadkomma automatisk diagnostisering av fel.

Ett huvudändamàl med uppfinningen är därför att åstad- komma ett utspritt behandlingssystem för att åstadkomma tryck- ning av frankoteckenvalörer så att data som maste skyddas hálls skilda fràn data som ej behöver skyddas.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett interprocessor-kommunikationssytem som till ett minimum ned- bringar fel till följd av kommunikation mellan processorerna.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att åstad- komma förbättrad automatisk feldiagnostik, Ett interkommunikationssystem av det avsedda slaget, vilket gör det möjligt att realisera de ovannämnda syftena, innefattar enligt uppfinningen de särdrag, som framgår av patentkravet 1.

Ytterligare fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen framgår av de osjälvständiga patentkraven.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen är franke- ringsmaskinen försedd med tre enheter som visserligen är meka- niskt förbundna med varandra men som har var sin central pro- cessorenhet (CPU) och var sin kristallstyrd klocksignalgenera- tor. Enligt uppfinningen behöver de olika enheternas klocksignalgene- k:- __; \_YI 20 N vi dﬂ ratorer ej vura ileﬁziakï li«', ^?. »O:muní<1t;c' ' -1 1 - terna :ker derom sëríemecdelanden som 1r\»f e n,2t ' - kront. kfduelandenas struktur oss fe tiﬁer då nitarna urptr.;~r i olika enheter fr dock noggrant förnandsínstëllda for att säker- ställa att medtelanden kan sändas och mottagas utan att de slika n var* :HJ I enheterna behöver synkroniseras. Hartill kommer att de motta ( ett meddelande till "felfri"-signal bitarna efter mottagning av de första bitarna i från en sändande enhet av mottagaren återsändes sändaren i och för jämförelse, så att sändaren kan sända en inom en så kort tid som möjligt efter det att ett fullständigt meddelande nar sänts, vilken signal verifierar att meddelandet som det sdnts ocn mottagits är korrekt.

Vid all styrning av datasignalerna används samma ledarpar i vardera riktningen med noggrant definierad tidgivning for styr- ning.

För åstadkommande av yttre styrning går styrningsflödet i en och informationsflödet i den motsatta riktningen. styrning av frankeringsmaskinen och all information inom riktning All denna kan styras genom anslutning genom ett gränssnitt-kontakt- don. Alla funktioner som genomföres i frankeringsmaskinen kan elektriskt styras från en på avstånd belägen plats, med undantag av rent lokala manuella funktioner såsom tillslagning och data- ändring. Detta är möjligt tack vare dataenheternas kommunika- tionsmöjligheter. De tre enheternas organisation är resultat av kommandoflöde eller datastyrning från styrenheten till bokfö- ringsenheten och därefter till tryckenheten. Exempelvis en ny portosats och var denna skall införas. Informationsflödet är i den motsatta riktningen. Exempelvis ett aktuellt registervärde eller liknande. Inom denna huvudprincip kan anslutning av ett yttre organ, exempelvis en elektronisk våg, i styrkretsen möjlig- göra tillförande av kommandon eller information om datastyrnings- instruktioner till frankeringsmaskinen.

Gränssnittfunktíonen möjliggör att det yttre organet tar över styrningen av frankeringsmaskinen, så att tangentbordet försätts ur funktion. Det yttre organet kan utväxla meddelanden med presentationsorganet, och härigenom elimineras behovet av tangentbord och presentationsorgan i det yttre organet. En speciell fördel med det ovannämnda arrangemanget är att styrenhe- ten fysiskt kan ersättas med den anslutna yttre operationsanord- ningen utan några ändringar i bokfdringsenheten eller tryckenhe- 465 693. I* 10 15 20 25 30 35 H0 . frankeringsmaskinen; ten, vare sig maskinvarumässigt eller programvarumässigt.

För att göra det lättare att förstå uppfinningen skall denna nu beskrivas mera i detalj i anslutning till på bifogade ritning med fig. 1 - 16 visade utföringsexempel. Fig. 1 är en förenklad perspektivbild av en frankeringsmaskin som kan innefatta systemet enligt uppfinningen. Fig. 2 är en förstorad bild av frontplattan pà frankeringsmaskinen enligt fig. 1. Fig. 3 är ett förenklat blockschema över komponenternas arrangemang vid en föredragen utföringsform av uppfinningen. Fig. H är ett förenklat schema över kretsarna i en styrenhet för en frankeringsmaskin i enlighet med uppfinningen. Fig. 5 är ett förenklat schema över en krets för bokföringssystemet i en frankeringsmaskin enligt uppfinning- en. Fig. 6 är ett mera detaljerat blockschema över en föredragen utföringsform av styrenheten i en frankeringsmaskin i enlighet med uppfinningen. Fig. 7 är ett kopplingsschema över en opto- elektrisk isolator som kan användas i anordningen enligt uppfin- ningen. Fig. 8 är ett mera detaljerat blockschema över en före- dragen utföringsform av en bokföringsenhet i enlighet med uppfin-i ningen. Fig. 9 är ett blockschema över en föredragen utförings- form av det elektriska systemet i tryckenheten i en frankerings- maskin enligt uppfinningen. Fig. 10 är ett tidsdiagram som åskådliggör åter-kommunikationsoperationen enligt uppfinningen.

Fig. 11 är ett logikdiagram som åskådliggör sändningen från Fig. 12 är ett logikdiagram som åskådliggör sändningen till frankeringsmaskinen. Fig. 13 är ett diagram som åskådliggör ett flertal yttre organ vilka är "daisy-kedja"-kopp- lade till frankeringsmaskinen. Fig. 14 är en serie-uppsättning flödesdiagram som visar styrenhetens funktion. Fig. 15 är en serie-uppsättning flödesdiagram som visar styrenhetens funktion, och fig 16 är en serie-uppsättning flödesdiagram som visar bokfö- ringsenhetens funktion.

På ritningen, närmare bestämt i fig. 1, visas en franke- ringsmaskin 20 som är borttagbart fäst vid en underdel 21 i enlighet med en utföringsform av uppfinningen. I denna anordning finns en slits 22 mellan frankeringsmaskinen 20 och underdelen 21 vid dennas framkant för att ta emot kuvert eller liknande och trycka frankotecken på dessa. Frankeringsmaskinen är försedd med en presentationspanel 23, företrädesvis ett elektroniskt presen- tationsorgan, samt en manöverpanel 2H som kan vara arrangerad på det i de följande avsnitten beskrivna sättet. Anordningen kan 1' U: 10 P 1 20 LA) \ _T'| 4365 695 - 1. 'i I " fn' ' z" í:fr'}j..' “5. )_ 'i¶. T vísaše franferingsmaskincn SO kan vara av ï ty; Jc: ir f>r:L1isar fran underöelen 21, och underdelen 21 xan exempelvis vara av den typ som är beskriven i US-PS 2,93U,OÛa (Bach et al) och som innefattar en mekanisk drivanordning för at: driva den i frankeringsmaskinen 20 befintliga tryckmekanismen.

Att man kan skilja frankeringsmaskinen från underdelen gör att den elektroniska frankeringsmaskinen harmonierar med konventio- nella drivenheter, och dessutom förenklar det underhållet av anordningen och gör det lättare ett vid behov transportera fran- keringsmaskinen för omladdning om fjärrladdningsmöjlígheter saknas.

Frankeringsmaskinens panel syns tydligare i fig. 2, där man ser att frankeringsmaskinen är försedd med en sifferindikator 30, exempelvis en konventionell sjusegments indikator av LED- eller LCD-typ. inställningsknappar 31 och en decimalknapp 32 som kan inställas tillsammans med dessa för att ställa in frankeringsmaskinen för tryckning av en önskad portosats, vars belopp normalt visas på En raderingsknapp 33 kan även vara anordnad för Dessutom är tangentbordet försett med med numeriska indikatorn 30. att radera indikatorbeloppet exempelvis efter en ring. När det indikerade beloppet har inställts pá det önskade värdet medför nedtryckning av en portoinställningsknapp inställ- felaktig infö- ning av tryckhjulen för detta porto.

Panelen kan vidare vara försedd med en serie knappar som möjliggör selektiv indikering av andra värden på indikatorn 30.

Exempelvis kan nedtryckning av en knapp 35 möjliggöra presenta- tion av innehållet i ett stigande register, d.v.s. den portosats som använts av frankeringsmaskinen, och nedtryckning av en knapp 36 kan möjliggöra presentation av innehållet i ett fallande register i frankeringsmaskinen, d.v.s. det porto med vilket frankeringsmaskinen fortfarande är laddad. Ytterligare knappar 37-UO kan möjliggöra presentation på konventionellt sätt av andra speciella värden såsom kontroll- eller portosumma, räknat antal, satsvärde resp. satsräkneställning. Satsvärde- och satsräkne- ställningsregistren kan nollställas genom att man samtidigt trycker ned antingen satsvärdeknappen eller satsräkneställnings- knappen och nollställningsknappen C. Panelen är företrädesvis även försedd med en lysdiod (LED) H1, som tänds så snart mat- ningsström tillförcs till frankeringnmaskinen, något som vanligen LU 10 20 SO CJ s/er vi* , 'ens ' *'^r, är 2 1-' » * ' 2er1r~ ~ .ar .'- stuliti Lier n'3 '-3 ncrr }r “sa .n yï*--i , l.;z1;,- ' .'- .. j f, I - ... .- » .. _ s -, . , f. . '* u . .~ f; 1ndl tändas om s erfordras för att ställa utlösningsmckanismen i underdelen innan driften skall För att åstadkomma omladdning av frankeringsmaskinen, exem- pelvis medelst tangentbordet, kan frankeringsmaskinen vara för- « sedd med en nyckelslits H5 i vilken nyckeln Hö i fig. 2 kan isättas. Làsaxeln kan vara synlig genom ett fönster H7 så att är i sitt normala läge kan "i drift". kan även användas för fjärráterställning av frankeringsmaskinen, US-PS U,097,923.

Som ett ytterligare särdrag kan frankeringsmaskinen på sin man ser nyckelns läge. När nyckeln denna axel sålunda visa meddelandet Denna anordning exempelvis i enlighet med vad som beskrives i baksida vara försedd med en serviceomkopplare 50 för att under- lätta för driftspersonalen genom att möjliggöra användning av frankeringsmaskinens knappar för olika funktioner. Efter in- ställning av omkopplaren 50 kan knapparna 3* t.o.m. HO därigenom möjliggöra presentation av ytterligare värden, exempelvis upplås- ningsvärdet, varning för lågt återstående portobelopp, franke- ringsmaskinens nummer, diagnostiskt tillstånd och största in- ställbara belopp. Genom att ställa omkopplaren i ett läge "in- matning av kombination", som framgår i fönstret H7, kan man genom införande av en korrekt kodad kombination på tangentbordet möj- liggöra arbetssättet omladdning av frankeringsmaskinen. Vid laddningsarbetssättet, som kan erhållas medelst ett omkopplarlås som styrs av nyckeln 46, kan man föra in ett värde i omladdnings- register i frankeringsmaskinen medelst tangentbordet. Genom att ställa tillbaka nyckeln i driftläget en av frankotecken medelst frankeringsmaskinen. kan man återuppta tryckning- Serviceomkopplaren kan befinna sig i ett ej skyddat utrymme i frankeringsmaskinen, eftersom den indikering av ytterligare värden som möjliggöres genom denna omkopplare ej påverkar franke- ringsmaskinens säkerhet utan endast möjliggör indikering av ytterligare värden. Det faktum att det är dessa värden som indikeras kan om man så vill visas genom en iögonfallande under- strykning av indikeringen, och manövreríngen av serviceomkoppla- ren 50 passiverar delvis portosatsinställningsknappen 3H. Det kommer då ej att vara möjligt att ställa in ett nytt portosats- värde i frankeringsmaskinen när denna är ställd för arbetssättet T 10 H a) ' i65 693 7 "service", Jen apërrorgannt kommer att blorxera fran nens funktion när maskinen är ställd på service. Men inztill- ningsknappen kan fortfarande användas för att åstadkomma indike- ring av det för tillfället inställda värdet.

När frankeringsmaskinen är ställd på "servioe", d.v.s. med omkopplaren 50 manövrerad, och omkopplaren ä5 och nyckeln üó är aktiverade, kommer inmatning pä tangentbordet av ett nytt värde och en kod som anger detta värdes funktion att möjliggöra om- ställning av upplásningsvärdet, varning för lågt återstående portobelopp resp. maximalt inställbart värde. "Upplåsningsvär- det" är ett bestämt värde, exempelvis en dollar, från och med vilket operatören bör vara extra noggrann vid sin inställning för att undvika oavsiktlig tryckning av för stora belopp. ändamål kräver alla värden från och med upplåsningsvärdet en För detta ytterligare åtgärd från operatörens sida, exempelvis en ytterli- gare nedtryckning av portosatsknappen 3U. Presentationsanord- ningen kan vara försedd med en särskiljande indikering, exempel- vis ett horisontellt streck, för att ange att tryckhjulen har ställts in men att upplásningssteget, d.v.s. den ytterligare nedtryckningen av portosatsknappen, ej har skett. Utförandet av upplåsningssteget skulle visas på indikatorn genom exempelvis tre horisontella linjer för att ange att frankeringsmaskinen är klar att utlösas för tryckning av frankotecken.

Om det fallande registret ej innehåller tillräckligt belopp för att täcka det på tryckhjulen inställda beloppet kan hela indikatorn bringas att blinka. Om à andra sidan det i det fal- lande registret lagrade värdet understiger varningsgränsen för lågt återstående portovärde, kan decimalkommat bringas att blinka. Det "maximalt inställbara" beloppet kan självfallet ej överskridas vid inställning av någon som helst portosats.

Frankeringsmaskinen kan även vara försedd med en "privilegi- erad" omkopplare 51 som normalt hålles i driftlëge av en förseg- ling. Manövrering av denna omkopplare, efter det att försegling- en brutits, gör det möjligt för postpersonal att omladda franke- ringsmaskinen utan att använda fjärromladdning.

Därutöver är frankeringsmaskinen försedd med en eller flera aritmetiska funktionsknappar 52, som möjliggör ändring av porto- satsinställningen, exempelvis tillfogande av ytterligare värden till redan indikerat inställningsvärde innan inställningsknappen för operatören att 3U nedtryckes. Detta särdrag gör det möjligt 46 5 10 15 20 25 30 35 f '7 69:; 8 införa ytterligare värden, exempelvis avseende försäkring eller _ liknande, utan att man behöver utföra manuell beräkning eller beräkning i en särskild anordning.

De inre komponenterna i frankeringsmaskinen enligt uppfin- ningen är företrädesvis orienterade på det i fig. 3 visade sättet och innefattar en första avdelning 55 som är fysiskt säker, d.v.s. som är så säker som rimligen är möjligt för att undvika obehörig manipulering av inne i denna avdelning befintliga kompo- nenter. Även om det kanske ej är möjligt att åstadkomma hundra- procentig säkerhet i detta avseende, kommer bevis på åverkan under alla omständigheter att föreligga innan någon obehörigen kan bereda sig tillträde. Avdelningen 55 innehåller tryckmodulen 56, som kan innefatta ett mekaniskt tryckaggregat och, om så är önskvärt, en särskild mikrokalkylator för styrning av denna modul.

Avdelningen 55 innehåller även en ytterligare avdelning 57, som företrädesvis är elektromagnetiskt avskärmad och som i sin tur innehåller en bokföringsmodul 58. ansluten till yttre organ, dvs.

Bokföringsmodulen är organ utanför avdelningen 57, uteslutande genom optiska eller liknande isolerande kopplingsorgan 59 för undvikande av skador, vare sig oavsiktliga eller avsiktliga, som resultat av införande av störningar, exempelvis höga spänningar, i bokfö- ringsmodulen. Dylik koppling är givetvis ej anordnad för energi- försörjningen, som är ansluten till ett matningsdon 60 i en särskild avdelning 61, likaledes inom den skyddade avdelningen 55. Matningsdonet 60 matas genom ett filter 62 inom avdelningen 61 för att förhindra spänningsvariationer som menligt skulle kunna påverka bokföringsmodulen; energitillförseln till avdel- ningen 61 gár till avdelningen 55 från ett matníngssystem i en ytterligare avdelning 63 som företrädesvis är avgränsad av avdel- ningens 55 yttre säkra hölje. Ehuru det ej är absolut nödvändigt att alla komponenterna i avdelningen 63 är fysiskt säkra, är dock detta särdrag föredraget.

Energin frán nätkontakten 6U tillföres till avdelningen 63, varifrån den genom en lämplig anslutning 65 kan tillföras för _ matning av frankeringsmaskinens underdel. Strömmen till franke- ringsmaskinen kan vara säkrad i avdelningen 63 genom en säkring 66 och kan tillföras från säkringen till en termostat 67 och därifrån till ett transientspärr- och filterorgan 68. Termosta- 1/ 10 15 20 LU \_T1 4 ten förhínﬂrar att sçïnniruj tíllföres till -nﬁißtﬂn onormala temperatur~r. Yttergicire skyn: för systemet än a »:J nat genom en isolationstransformator oj den genom ett nings-frànkopplingsskydd 70. Matningsströmmen för fr maskinen tillföres slutligen till ett energilagringso exempelvis en kondensator 71 med hög kapacitans, vilken gan 71, ko tor 71 kan lagra tillräckligt stor energi för att möjliggöra att ﬁGêllS-'i- frankeringsmaskínens självskyddsanordningar kan fungera, exempel- vis för överföring av data till ett ej flyktigt minne, i nändelse av matningsspänningsbortfall. Spänningsminskningen kan avkännas av en avkännare i det skyddade höljet 55, varvid en utgång från avkännaren är kopplad till bokföringsmodulen för att signalera behovet av arbetssättändring och en annan utgång (som kan vara mekanisk) är anordnad för att spärra ytterligare tryckmodulfunk- tioner.

En ytterligare utgång från isolationstransformatorn 69 kan vara kopplad till en utanför frankeringsmaskinen befintlig styr- enhet 75, kan ledas genom kammaren 63, likaledes till styrenheten. enheten 75 kan sålunda utgöra en tangentbordstyrenhet av det i fig. 2 visade slaget, innefattande manöverknappar, presentations- organ etc. som erfordras för att man lokalt skall kunna manövrera anordningen. Det är sålunda uppenbart att systemet enligt fig. 3 oríenterar frankeringsmaskinens komponenter så att de av dessa och en av de isolerade utgångarna hos bokföringsmodulen tyr- som är mindre kritiska för frankeringsmaskinens säkerhet är anordnade med successivt lägre nivåer av mekanisk och elektrisk säkerhet.

En föredragen utföringsform av en styrennet 75 visas i fig.

U. För att uppnå konstruktionsflexibilitet och för att till ett minimum nedbringa de ej kritiska element som måste isoleras i det mekaniskt säkra höljet innehåller denna enhet företrädesvis en central processorenhet 80, exempelvis ur den grupp som gar under marknadsbenämningen 6500-serien, ansluten genom konventionella dataledningar, styrledningar och adressledningar till en för ett flertal ändamål utförd, konventionell RAM/ROM-in/ut-tidgivnings- krets 81 som innehåller uteslutande för läsning utförda minnen (ROM), direktaccessminnen (RAM), tidgivningsstyrelement och maskinvara av in/ut-gränssnittyp. Genom användning av lämpliga avkodare 82 kan tangentbordet 83 därigenom avsökas på konventio- nellt sätt, och med användning av lämpliga drivorgan 8h kf? 10 15 20 30 in 0 693 14,- 1 ..._ 'vw 2.4.» l-Lyz presentatíonsorçanet 35 aktiveras, företrädesvis i ﬁï-föl o-.ç ...z-y data som nan.,r sig d..t i enlighet med konventionell praxis. De nedtryckning av någon av knapparna på panelen kan därigenom kommuniceras till processorenheten 80 för alstring av en serie- -in/ut-signal på ledningarna 86 för kommunikation med bokförings- modulen 58 i det säkra höljet 55. Processorn 80 och kretsen 81 är anordnade att som svar på behov av operatörsingrepp för att åter spänna utlösningsmekanismen i underdelen och försummelse att öppna eller stänga dateringsdörren 28 (fig. 1) efter anslutning av matningsspänning till enheten, för att selektivt tända en indikator-LED 87 motsvarande indikatorerna H2 resp. H1 i fig. 2.

Service-omkopplaren 50 kan även vara ansluten till kretsen 81.

Om ytterligare in/ut-organ är kopplade till styrenheten, exempel- vis yttre presentationsorgan eller styrsystem, kan dessa kopplas till enheten genom ytterligare in/ut-ledningar 88, företrädesvis seriekommunikationsvägar som kan vara på lämpligt sätt isolerade medelst optoisolatorer. Enheten kan innehålla ett inre matnings- don och en regulator 89 kopplade för att erhålla ström från frankeringsmaskinenens làgspänningsmatningsdon i enlighet med vad som visas i fig. 3.

De ovan beskrivna funktionerna, som styrs av styrenheten, är sålunda funktioner vilka ej är kritiska i den meningen att ute- blíven styrning av eller förlust av innehållet i något däri ' ingående register skulle resultera i att postverket eller använ- daren gör någon ekonomisk förlust. Dessa funktioner har överläm- nats till styrenheten för att de säkra delarna av frankerings- maskinen endast skall innehålla den programmering i systemet vilken måste vara skyddad. Ytterligare funktioner som kan pâver- kas av styrenheten, exempelvis addering av efter varandra införda belopp kan även styras av styrenhetens program, eftersom sådana beräkningar ej är kritiska för anordningens säkerhet och ej behöver utföras inom de fysiskt skyddade delarna av frankerings- maskinen. På liknande grunder kan de vid service àterställbara funktionerna påverkas av programmeringen i styrenheten, eftersom ej heller dessa funktioner är kritiska för själva bokföringssys- temet och -registren. Men för att hålla kvar dessa parametrar i ett ej flyktigt minne är det önskvärt att de bibehålls i bokfö- ringsenheten.

Det är självklart att man i ett system av det i fig. U visade slaget utan svårighet kan införa ytterligare aritmetiska 10 20 25 f) 465 693 ll knappar, så att frankeringsmaskinen omväxlande Kalkylﬂßuf.

Alternativt kan den centrala processorenheten och dess styrennet utökas med en kalkylatorbricka eller liknande, vilken är ansluten till tangentbordet och indikatorn för genomförande av aritmetiska funktioner.

Ehuru den i fig. 4 visade styrenheten, inklusive samtliga funktioner för den i fig. 2 visade panelen, företrädesvis är placerad direkt på frankeringsmaskinen, så att den utgör en del av denna, är det uppenbart att denna del av systemet kan vara fysiskt skild fran densamma, eller löstagbar fràn densamma, varigenom själva frankeringsmaskinen endast innehåller de kompo- nenter som krävs för fysisk säkerhet.

Eftersom ekonomisk information och styrning förekommer i den seriekommunikation som används i systemet, är en hög grad av integritet en nödvändig förutsättning. I de sektioner där serie- överföring sker är systemet för detta ändamål sådant, att en överförd bit återsändes (som "eko") av mottagaren i och för kontroll. Om sändaren därvid mottar samtliga àtersända pulser korrekt, kan den avge en "felfri"-signal och därigenom informera mottagaren om att den mottagna informationen är giltig.

Kretsarrangemanget i bokföringsavdelningen visas något mera där avdelningens väggar 90 visas såsom Kretsarna detaljerat i fig. 5, företrädesvis utgörande en elektromagnetisk skärm. innehåller en bokföringskalkylator 91 till vilken ett styrorgan 92 för ej flyktigt minne är kopplat. Styrorganet för ej flyktigt minne styr överföringen av lagrade data mellan ett flyktigt som kan utgöras av en del av bokföringskalkyltorn 91, och De flyktiga minnena, exempelvis fungera såsom arbetande stigande regis- minne, ett ej flyktigt minne 93. direkt-access-minnen, kan ter, arbetande fallande register och liknande. latorn innehåller även ROM-minnesstyrorgan för de erforderliga Denna enhet kan Bokföringskalky- bokföringsrutinerna och dessutom styrrutiner. dessutom innehålla serie-gränssnitt för att möjliggöra anpassning till trycknings- och styrmodulerna. Mikrokalkylatorn kan exem- pelvis innehàlla den av Intel Corporation, Santa Clara, Kalifor- nien, under handelsbeteckningen 80U8-serien marknadsförda mikro- kalkylatorn med en styrkrets i likhet med den ovan i anslutning till styrenheten 75 beskrivna. För att undvika skador pà bokfö- ringsmodulen till följd av oavsiktligt eller avsiktligt åstadkom- 4-65 10 15 20 25 30 35 695 12 na elektriska spänningsstötar och för att eliminera elektriskt brus som induceras genom jordningsslingor, kommunicerar bokfö- ringskalkylatorn med organ utanför avdelningen 57 genom lämpliga isolatorer som ej kan överföra spänningsstötar till mikrokalkyla- torn. Dessa isolatorer kan exempelvis ha formen av optoelektro- niska kopplingsorgan (“optokopplare“) och är även med fördel anordnade så att de är oåtkomliga från frankeringsmaskinens utsida. En isolatorenhet 99 kan vara anordnad för tvåvägskommu- nikationsvägen till styrenheten. Ett ytterligare isolatorar- rangemang 95 kan förefinnas för tvåvägskommunikation med trycken- heten, d.v.s. tryckmodulen 56 i fig. 3, speciellt med dess mikro- processorkrets. En ytterligare isolator 96 kan vara anordnad för att tillföra matningsspänning-avkänningssignaler till mikrokal- kylatorn 91. Dessutom kan en isolator 97 vara anordnad för att styra ett spärrorgan (ej-visat), exempelvis i tryckmodulen, för att mekaniskt blockera tryokarens funktioner.

Det ej flyktiga minnet 93 är på teknikens nuvarande stånd- punkt företrädesvis av typen MNOS-minne, som ej behöver någon reservmatningskälla. Minnet ifråga kan emellertid även vara framställt av element som kräver reservmatningskälla, i vilket fall en matningsspänningsstyrkrets kan användas för anslutning av reservmatning till densamma från en källa utanför avdelningen 57. Ändamålet med matningsspänningsstyrkretsen 98 är att till- handahålla matningsspänning till MNOS-minnet för åstadkommande av dess dataöverföringsoperation, väsentligen när matningsspänningen slås till och när den slås ifrån. Mikrokalkylatorenhetens 91 program är organiserat så att innehållet i kalkylatorenhetrnas register införes i det ej flyktiga minnet så snart en indikation på matningsspänningsavbrott uppträder och så att dessa data återställes till arbetsminnena när matningsspänningen återkommer.

Termostaten 67 i fig. 3 bryter strömförsörjningen till frankeringsmaskinen om temperaturen är onormalt hög eller on0p_ malt låg. Därvid kommer frankeringsmaskinen automatiskt att placeras i sitt matningsspänningsavbrott-tillstånd som resultat av att matningsspänningen bryts.

Avdelningen 57 kan vidare innehålla en temperaturavkännare 99 med lämpliga till denna anslutna kretsar (ej visade), exempel- 10 15 20 25 30 35 13 465 693 vis hos mikrokalkylatorn, för att överföra data till det ej flyktiga minnet i händelse av onormala temperaturer. Systemet kan även vara anordnat att förhindra påverkan på spärrorgan- “ -magneten genom isolatorn 97 i händelse av onormala temperatu- rer. Det bör observeras att spärrorganet styrs av mikrokalkyla- torn 91 så att den dessutom spärrar tryckarens funktion i händel- se otillräckligt portobelopp finns kvar för en tryckningsopera- tion eller om andra bokföringsdata visar att enheten ej bör- fungera. g V Under det att isolatorerna har visats såsom individuella enheter är det gívetsvis klart att dessa enheter kan innefattar multipelorgan, så att tvåvägskommunikation är upprättad i respek- tive kretsar. Det bör vidare observeras att system för överfö- ring av data mellan flyktiga och ej flyktiga minnen är välkändalf I fig. 6 visas mera i detalj ett blockschema över en före- dragen utföringsform av en styrenhet i enlighet med uppfinning- en. I denna figur har blocken identifierats genom komponentnum- mer och anslutningar där detta är tillämpligt. Denna enhet är visad såsom innefattande en CPU-krets 100 med handelsbeteckningen 6503 vars data- och adressledningar är kopplade till en RAMIROM- -in/ut-tidgivningskrets 101 samt till ett PROM 102 med handelsbe- teckningen 2716, i vilket PROM 102 programmet för styrenheten är lagrat. Styrledningar, exempelvis avbrottsledning och läs/skriv- -ledning, kan även vara kopplade till kretsen 101. Kretsen 101 har ett flertal portar i enlighet med vad som kommer att framgå av det följande.

Styrenheten innehåller vidare tangentbordet 103 som innefat- tar de numeriska knapparna 31, presentationsknapparna 35_M0 samt trelägesomkopplaren U5 som visas i fig. 1. Denna enhet innehål- ler även adderingsknappen 52 och portoinställningsknappen 3H.

Samtliga dessa knappar och omkopplare är på konventionellt sätt 1 en matris anslutna till kretsen 101 för att möjliggöra avsökning av knapparna och omkopplarna i enlighet med programmet för detek- tering av en knappnedtryckning eller en omkopplarslutning. Åtta-ledningsporten A liksom även fyra ledningar hos porten B i kretsen 101 är även kopplade till sjusegmentindikatorn 1OH för multiplexerad presentation på konventionellt sätt. Kretsen 101 465 695 UT 10 20 Fd UI 30 1'- »ll ar vidare genom ett pfr serie-portar anslnten för xommuniæation fran vtteriígare serie-por- till ocn 'sokförinrsenneten. Ltt par tar möjliggör kommunikation till och från yttre enheter genom optoelektriska isolatorer 107 resp 108. En ytterligare utgångs- port från anpassningsorgane: är ansluten till lysdioden (LED) 109 för att pà presentationspanelen ange att dateringsdörren ej har stängts. Ännu en utgângsport är ansluten till en lysdiod 110 på presentationspanelen för att ange att operatör-ingrepp erfordras Ytterli- gare en port är slutligen kopplad till serviceomkopplaren 50 för för att âterspänna utlösningsmekanismen på underdelen. att göra det möjligt att försätta frankeringsmaskinen i service- -tillstànd.

I den föredragna utföringsformen av uppfinningen är styr- enhetens program inriktat på att betjäna tangentbordsenneten, presentationspanelen etc. så att styrfunktionerna och lagringen av data primärt utföres i bokföringsenheten. Programmet innefat- tar därvid sàdana funktioner som är erforderliga för avsökning av tangentbordet, multiplexering av presentationsenheten, strukture- ringen av signalerna för kommunikation med de övriga enheterna samt med yttre organ etc. så att all ny information kan vidare- befordras till bokföringsenheten.

En typisk optoelektrisk isolator visas i fig. 7. Den utgö- res huvudsakligen av en konventionell enhet 115 av den under beteckningen 6N136 marknadsförde typen inklusive en halvledar- -emitter för alstring av optiska signaler att mottagas av en fotodiod, res baskrets. varvid fotodioden är ansluten i en transistorförstärka- Ett blockschema över en föredragen utföringsform av bokfö- ringsenheten visas i fig. 8, där en CPU 120 av typen 8039 är anordnad att kommunicera med styrenheten via de optoelektriska isolatorer 121 och 122 och att serie-kommunicera med tryckenneten via optoelektriska isolatorerna 123 och 12k. De optoelektriska isolatorerna 121 och 122 inom bokföringsenheten kan sålunda anslutas direkt till tryckenhetens signalkanaler, eftersom inge ytterligare isolationsorgan erfordras för detta ändamål. Dess- utom kan en styrande optoelektrisk isolator 125 för styrning av ett spärrorgan eller liknande i tryckenheten vara ansluten till en ytterligare port hos CPU 120. Signaler motsvarande ett före- stående matningsspänningsavbrott matas vidare till avbrotts-por- 126. Man ser ten hos CPU 120 via den optoelektriska isolatorn 10 'ß 20 25 30 35 465 695 W sålunda att alla signaler och all styrning till och från bokfö- _ ringsenheten mäste dirigeras genom optoelektriska isolatorer, detta för att säkerställa denna enhets elektriska och mekaniska integritet. Bokföringsenheten innehåller vidare ett flertal PROM 127 som exempelvis kan utgöras av en E-PROM typ 8755. Denna enhet är kopplad till ett elektriskt varierbart läsminne (EAROM) 128, exempelvis av typen ER 3HO0, vilket tjänstgör såsom ej flyktigt minne för lagring av data under tidsperioder då mat- ningsspänningstillförseln till frankeringsmaskinen har bortfallit eller med avsikt har frånkopplats. Arbetsminnet för bokförings- systemet, inklusive registren för lagring av samtliga operations- data, är anordnat i CPU 120, och dessa data överföras till det elektriskt omställbara ROM 128 när spänningssänkning konstate- ras. Éör att säkerställa fullständig dataöverföring kan lag- ringskondensatorerna på konventionellt sätt vara kopplade för att lagra tillräcklig energi för att säkerställa korrekt kretsfunk- _ tion till dess att dataöverföringen har slutförts.

En föredragen utföringsform av kretsen för tryckenheten visas i fig. 9Ä, Denna krets består väsentligen av den centrala processorenheten (CPU) 30, exempelvis av typen med handelsbeteck- ningen 8738-8, vilken där så erfordras via lämpliga buffertar är kopplad till in/ut-enheterna inom själva tryckenheten. De meka- niska och optoelektriska avsökningssystemen 1 tryckenheten är konventionella och kan allmänt sett vara exempelvis av den typ som är beskriven i US-PS 4,Û50,374 till vilken hänvisas såsom belysande komplement till denna ansökan.

Den centrala processorenheten ansluts därför till ett flertal optoelektríska avkännare (ej visade) för avkänning av tryckhjulens läge. Ledningarna ifråga är även anslutna för att aktivera avkänningen av omkopplaren 51 för privilegierad åtkomst i fig. 2. Omkopplaren 51 för privilegierad åtkomst är placerad inom tryckenheten och är âtkomlig endast genom en av postverket förseglad dörr. Dessa ledningar hos CPU är vidare anslutna för att avkänna dateringsdörrens läge, varvid dateringsdörr-omkoppla- ren och omkopplaren för privílegierad åtkomst strobas genom en ytterligare utgång hos CPU 130. avkännarna strobas vid korrekta tidpunkter genom en annan utgång hos CPU 130, och än ytterligare utgångar hos CPU aktiverar steg-u ningen för kontaktfält-motorn och de digitala stegmotorerna för Lysdioderna för de optiska kï 10 20 \)| ) 465 695 1'- tryoknjulcn. Dessutom har CPU 13? ett nar portar fïr seríekommu- nikation till oon,ïran nokföríngsenheten. Vidare styr spärr- g _; f . . . . _ _f_ _ 1 organ-utgangen fr=n ookforingsenheten oc: en annan utgang nos C?t 130 ett par transistorer 131 för magnetisering av spärrorgan-mag- neten, varför mellan-spärr-magneten 153 ej magnetiseras förrän samtliga villkor är uppfyllda, både i bokföringsenheten och i tryckenheten. Som resultat härav kan en tryckningscykel ej påbörjas såvida ej de fysiska och elektriska förhållandena i frankeringsmaskinen är korrekta för normal tryckning. I trycken- heten är det därför uppenbart att programmet åstadkommas inom själva CPU.

Frankeringsmaskiner av den ovan beskrivna typen kan modifie- "RMRS" varigenom nyckeln (koden) tillhandahål- ras på ett flertal sätt. I en variant, som betecknas kan laddning ske på avstånd, les för att påverka manövreringen av treläges-laddningsomkoppla- ren pá tangentbordet. Den operatör som manövrerar enheten kan sålunda förses med lämplig kombination för att gá in i tangent- bordet för att tillåta fjärrladdning (d.v.s. laddning fran annan plats än postanstalten). I sådana enheter förefinns ingen om- kopplare för priviligierad åtkomst.

Vid en ytterligare variant kan den tre-läges omladdningsom- kopplaren på tangentbordet styras av en enkel ratt utan att man behöver någon kod (nyckel).

"MMRS", ten, men servicefunktionerna kan utföras lokalt på liknande sätt I denna typ av system, som kallas kan frankeringsmaskinen omladdas manuellt på postanstal- som för enheterna av typen RMRS.

Med andra ord, omladdning av en frankeringsmaskin av den ovan beskrivna typen kan ske lokalt, om anordningarna är försedda med en nyckel för trelägesomkopplaren, i vilket fall ytterligare säkerhet måste åstadkommas, vilket kommer att behandlas i det följande. Vid frankeringsmaskiner med en enkel rattomkopplare istället för en nyckelomkopplare är å andra sidan "privilegierad åtkomst", vilken är förseglad vid postanstalten, anordnad för manuell omladdning.

Vid systemets normala arbetssätt, som ovan beskrivits, åstadkommer de sex presentationsknapparna när de nedtryckes, presentation på presentationspanelen av de sex ovannämnda para- metrarna, d.v.s. räkneställningen i det stigande registret över de totalt tryckta frankotecknen, det totala återstående beloppet i det fallande registret över tillgängligt portovärde, kontroll- 10 20 |'\J UI 'JJ C 17 franæer*"'smaskín~" »wa 1 .rankoteckentryckningar, värdet av tryckta porten sam: 2: n senaste satsnollstallníngsoperatio- lnörande registren. Nedtryckníngen av dessa knappar resulterar endast i att det ifrågavarande talet presenteras under en förutbestämd tidsperiod efter det att knappen släppts, exem- pelvis tvâ sekunder, varefter presentationsenheten kommer att återgå till att visa portosatsinställningen.

För vilkendera typen av frankeringsmaskiner som helst gäller att om serviceomkopplaren ställs i service-läget men trelägesom- kopplaren fortfarande står i driftläget, så kommer presentations- knapparnas presentationsfunktion att vara olika. Sålunda kommer nedtryckning av "använt porto"-knappen 35 nu att resultera i presentation av det aktuella värdet som är inställt i maskinens dollar-upplásnings-register, frán och med vilket värde en opera- tör ej kan trycka porton. Portosatsvärden över detta värde kräver en ytterligare nedtryckning av portoinställningsknappen för att funktion skall erhållas, detta för undvikande av att man av misstag trycker onormalt stora portosatsvärden. Nedtryckning av "ej använt porto"-knappen 36 kommer nu att resultera i presen- tation av det värde i "làgt portobelopp"-varningsregistret vid vilket en varning skall avges att innehållet i det fallande registret understiger ett förutbestämt belopp. Nedtryckning av "antal objekt"-knappen 38 kommer nu att resultera i presentation av frankeringsmaskinens diagnostiska status. Denna presentation ger servicemannen en anvisning beträffande eventuella funktions- fel. En tryckning på "satsvärde"-knappen 39 kommer nu att med- föra i presentation av det maximalt inställbara beloppet, d.v.s. det maximibelopp vilket är inställt inuti frankeringsmaskinen och över vilket frankeringsmaskinen ej kan ställa in tryckregistren.

Nedtryckning av "satsräkneställning"-knappen NO kommer ej att ha någon verkan vid service-arbetssättet.

Trelägesomkopplaren används för att åstadkomma omladdning av frankeringsmaskinen eller för att åstadkomma ändring av värdena i de register som avser dollar-upplàsningsvärde, "lågt portobe- lopp"-varning och maximalt inställbart belopp.

Med särdraget "fjärromställningssystem för frankeringsmaski- nen" (Remote Meter Resetting System, RMRS) möjliggör inställning av trelägesomkopplaren i ettdera av lägena "kombinationsinmat- ning" eller "beloppinmatning" att kunden kan föra in kombination A l TÛ _\ \Jl 20 l'\) LJ" LL) C) Cñ 65 693 , resp. belopp i frankeringsﬁaskinen Nar man w t Y' O _* t: C' 'S "ä U- 3 f, ring pa present- ínmatas det presenterade värdet i bokföringsenneten ocn presenta- tionsenheten raderas för nästa inmatning. Om trelagesomkopplaren âterställes till driftläget medför detta att bokföríngsenheten slutför omladdningsrutinen och aterställer frankeringsmaskinen till normal drift med omladdningsvärdet adderat till registret "ej använt porto". Kombinationen för detta särdrag "RMRS" erhål- les från RMRS-datacentret och är ett stochastiskt eller pseudo- -stochastiskt tal som av säkerhetsskäl ändras vid varje omladd- ning.

För frankeringsmaskiner med system för manuell återställning (Manual Meter Resetting System, MMRS) åstadkommas omladdnings-ar- betssättet genom att man bryter förseglingen för dörren för privilegíerad åtkomst och slår om omkopplaren för privilegíerad åtkomst. Samma operationssekvens för trelägesomkopplaren som den ovan beskrivna följs för omladdning av frankeringsmaskinen som de frankeringsmaskiner vilka har möjlighet till omladdning på av- stånd. Vid maskiner av typ MMRS är endast postens personal berättigad att åstadkomma ändringen. Kombinationen är ett fast nummer som är känt endast för posten och som är lagrat i franke- ringsmaskinen. Normal drift för frankeringsmaskinen är möjlig så snart omkopplaren för privilegierad åtkomst nar ställts tillbaka till sitt driftläge.

För ändring av de värden i registren vilka hänför sig till dollar-upplàsningsvärde, varning beträffande lågt portovärde samt maximalt inställbart belopp skulle servicemannen koppla om fran- keringsmaskinen till service-arbetssättet genom att ställa ser- vice-omkopplaren i service-läget. Trelägesomkopplaren används på det ovan beskrivna sättet för att mata in kombinations- och beloppvärden. Frankeringsmaskinen tolkar kombinationsvärdet för angivande av vilket register som skall ändras.

Vid frankeringsmaskiner av typerna RMRS och MMRS kommer ett eventuellt fel i inmatningen att räknas som bevis på áverkan eller missbruk av maskinen. När ett visst antal sàdana fel har uppträtt, exempelvis 9 stycken, efter det att frankeringsmaskinen senast ställts in, så kommer frankeringsmaskinens portoladdnings- funktion att spärras. Frankeringsmaskinen kan under sådana omständigheter åter bringas i driftsdugligt skick på postanstal- ten. En diskussion om anordningar för att åter bringa franke- 10 fx) UI.

CJ 465 693 rínf;m:;zír~n nal: driftsduqligt skick nar :naent;ng med UU?- finr*“ren till frankeringsmaskinenr ---|. ._:-o- SÉKEPHGL.

Som ovan nämnts har var och en av de tre enheterna i franke- ringsmaskínen en mikroprocessor med ROM-minne som definierar ett givet program, och kommunikationen mellan enheterna sker i serie och asynkront. Detta åstadkommes i första hand genom att vart ocn ett av kalkylatorsystemen är försett med en kristallstyrd klocka. Vidare är signalerna definierade på sådant sätt att deras överföring noggrant kontrolleras, varigenom det säkerstäl- les att om en signal existerar så måste den uppträda inom en given tidsperiod. Såsom en ytterligare säkerhet för att överfö- ringen är korrekt återsänds bitarna i en signal till en sändare så snart de mottagits, så att kontroll med avseende på eventuella fel kan ske vid sändaren, varigenom en "felfri"-bit kan sändas omedelbart efter ett datameddelande, om data visat sig vara utan fel.

Styrenhetens program reagerar för frankeringsmaskinens status med avseende pà bestämda parametrar. Ett register i bokföringsenhetens mikroprocessor innehåller frankeringsmaskinens statusinformation, exempelvis två bytes, vilkas bitar digitalt anger om frankeringsmaskinens utlösningsmekanism behöver spännas, om dateringsdörren ej har öppnats efter den senaste tíllslagning- en av matningsspänning eller för tillfället är öppen eller om tillgängligt belopp är otillräckligt för att trycka det belopp som är inställt på tryckhjulen, om den låga portogränsen har nåtts, om frankeringsmaskinen är i service-tillstånd, om franke- ríngsmaskinen är satt i fungerande tillstånd, om satsregistren är nollställda, om en utlösning har fullföljts eller om olika typer av fel har inträffat. Det med dessa bitar förknippade statusmed- delandet är ej detsamma som det ovan nämnda diagnostiska medde- landet, vice-tillståndet. rad om aktuell status genom att sända statusmeddelande till som används när frankeringsmaskinen befinner sig i ser- Bokföringsenheten håller styrenheten informe- styrenheten efter det att matningsspänningen har slagits till och därefter så snart en statusändring inträffar; som svar pà alla dessa meddelanden säkerställer styrenheten att presentationen på frankeringsmaskinen är i enlighet med status-meddelandet i enlig- het med vad som ovan nämnts. Dessa senare steg kan exempelvis innefatta att en serie decimaler visas i händelse av vissa fel, k". 13 -..n k) " n; U I LÃJ far om ien '"fre oo~f;rr¥n~er "r :Ei ne;a presentaíionsenneten ïlínkar om kvarvxrauxe Vi.-L .... K _ t portobelopp är otillräckligt, att en unoerstrykning visrs i händelse av otillräckligt porto, nresentation av understr\f"_f,ar i servicetillstàndet.

Ett avbrottsprogram i styrenheten bryter styrenhetens huvud- program med regelbundna mellanrum för avsökning av tangentbordet och nyckelomkopplaren och för att driva presentationsenheten. siga För att förhindra presentation av slumpmäs tecken som kan uppstå till följd av störströmmar när mer än en knapp är ned- tryckt, kommer avbrottsprogrammet att medföra att presentationen blir skrivteckenfri ("blank"). Värden som hänför sig till tid, tangentbord och nyckelomkopplare kvarhålles av avbrottsprogrammet för att användas av huvudstyrprogrammet.

Huvudprogrammet för styrenheten innefattar de inledande stegen, programsteg för överföring av meddelande fram och till- baka mellan bokföringsenheten och yttre enheter samt styrning av den tidsbestämda indikeringen, kontroll av statusmeddelande för att säkerställa att dateringsdörrlampan och underdel-återställ- ningslampan är tända i enlighet med aktuell status, reaktion på rapporterade lägen för knappar och trelägesomkopplare för att säkerställa tillständsändringar däri så att styrenhet-subrutin motsvarande den definierade funktionen för ett sådant tillstànd eller en sådan tillståndsändring kommer att genomföras.

Programmet för bokföríngsenheten innefattar initieringsför- faranden för att säkerställa att arbetsregistren uppdateras, att inga porton har tryckts vilka ej har bokförts och dessutom ett behandlingsprogram för att åstadkomma överföring av data till det icke-flyktiga (elektriskt ändringsbara) minnet i händelse mat- ningsspänningen slås ifrån eller vid matningsspänningsavbrott.

Bokföringsenhetens huvudprogram påverkar överföringen av meddelanden om frankeringsmaskinens status till styrenheten efter begäran om statusändríng, bestämmer verkan av varje för tillfäl- let inmatat portovärde pà för tillfället registrerad behållning och åstadkommer varje eventuellt erforderlig ändring i statusmed- delandet. bokföringsen- heten för mottagning av meddelanden från styrenheten och trycken- Huvudprogrammet styr även tidgivningen i heten. Programmet för bokföringsenheten innefattar vidare sub- rutiner för behandling av signaler för uppdatering av registren 10 __; U! |'\) KH 465 693 21 41.' ~~'«. när porto s när frankeringsmaskinen är utlöst. En ytterligare suærutim styr uppdateringen av frankeringsmaskinens statusmeddelande. oi? en felkontrollrutín som innehåller cyklisk redundans är kontroll inprogrammerad_i bokföringsenhetens programvara. Detta kommer att beskrivas mera i detalj nedan.

Tryckenhetens program innefattar ett huvudprogram med initi- eringssteg, steg för avsökning av avkänningsorganen och kontroll av stroberna för avkänningsorganens lysdioder samt behandling av meddelanden för kommunikation med bokföringssystemet. Subrutiner är anordnade för inställning av portohjulen, för att bestämma om avkännings-avläsningarna är korrekta och för att bestämma om några ändringar har skett i utgångssignalerna från de olika maskinvaru-avkännarna och -omkopplarna, exempelvis "privilegierad åtkomst"-omkopplaren och dateringsdörr omkopplaren.

Med avseende på programmet för inställning av presentation av upplåsningsvärde, maximalt inställbart belopp och beloppet "lågt portovärde", enligt ovan, är de knappar som är anordnade för dylik inställning på det ovan beskrivna sättet matriserade i tangentbordet och avsökes periodiskt för bestämning av huruvida en statusändring har inträffat. Lägesavkänningen sker även med avseende på service-omkopplaren i styrenheten, varigenom manövre- ring av var och en av knapparna och omkopplarna kommuniceras till bokföringsenheten för lagring och behandling i denna enhet. Om exempelvis service-omkopplaren är ställd i sitt TILL-läge, så kommer avkänningen, vilken även är verksam med avseende på tre- lägesomkopplaren, att aktivera som en presentationsrutin, att gå in i en kombinationsrutin eller gå in i en belopp-rutin beroende pà trelägesomkopplarens läge.

Vid presentations-subrutinen sänds data i ett register motsvarande en nedtryckt presentationsknapp till styrenheten för presentation. Vid subrutinen "mata in kombination" lagras nästa inmatning i tangentbordet, så att det värde som har inmatats i tangentbordet när trelägesomkopplaren har vridits till läget "mata in belopp" införes i motsvarande register i CPU i bokfö- ringsenheten, varigenom det sålunda inmatade värdet kommer att vara gällande vid senare frankeringsmaskin-operationer vid nor- malt förfarande. Det är givetvis uppenbart att provningen av inställda värden under normal drift effektivt sker med avseende på ett värde-område, exempelvis ett portcsatscmråde som är mindre gfï 13 .4 \"! 20 IQ KH CJ ._ f, än eller rt'rr> in :et laeraïe att den erfori~rIi:a . .

Lelonpet, se .... U Uttrycket "indikering" avser ; .,~.¿..¿,f ----. .;.: -. . .~'._).'É.|'1«J.J . sammandang prvsenïationsenheten. När det inmatade porto- det överstiger det maximalt inställbara beloppet ignoreras det te inmatade värdet och presentationsenhe n återgår till sin ur- i sprungliga portosats. De vid service inställbara egenskaperna enligt ovanstående beskrivning kan även anses påverka styrningen av frankeringsmaskinen till olika tillstànd, exempelvis ej driftsklart tillstånd, när det maximalt inställbara värdet har överskridits, ett "lågt värde"-varningstillstànd när índikeringen "lågt värde" blinkar, samt ett dollar-upplàsningsvärde-tillstånd som kräver en ytterligare nedtryckning av inställningsknappen när det på presentationsenheten inställda beloppet överskrider detta lagrade värde.

Med ytterligare avseende på systemdiagnostik, som kortfattat berörts i det föregående, finns två grundläggande felkontroller i frankeringsmaskinens programvarurutin. Dessa båda kontroller kallas fatal resp. procedurmässig. I kategorin fatala felprov definieras tvâ underkategorier. Dessa båda underkategorier kallas "hårda" resp. "mjuka". Hårda fel bestämmes genom att övervaka maskinvaru-avkännare, exempelvis kontaktfält- och digit- valavkännare, spärrorgan-lägesavkännare, blockeringsstáng-avkän- nare och liknande. Om dessa avkännare ej ger korrekta avläs- ningsresultat kallas detta ett fatalt hårt fel. Detta kommer att låsa frankeringsmaskinen och kan ej avhjälpas efter förnyad tillslagning av matningsspänningen. Ingripande från central myndighet kommer att erfordras för att möjliggöra fortsatt drift av frankeringsmaskinen.

Ett annat exempel på ett fatalt hårt fel är bristande över- ensstämmelse som resultat av en cyklísk redundanskontroll. Varje dataregister övervakas fortlöpande. Med användning av konventio- nell polynomteknik beräknas en cyklisk redundansrest för varje uppdaterat dataregistervärde. När en matningsfrånslagningscykel initieras, överföres innehållet i vart och ett av dataregistren och dess tillhörande cykliska redundansrest till ett icke-flyk- tigt minne. Vid tillslagning av matningsspänningen beräknas återigen den cykliska redundansresten för varje dataregister och jämföres med den cykliska redundansrest som förut beräknats vid frànslagningen av matningsspänningen. bristande överensstämmelse innebär ett fatalt hårt fel. 13 |'\) C) YO uu kan, ~_ _ '_ a” -_-_ \_-_- 4__-_ :11 f .J ,.., ' ,L.'--\.A..."~'Éí f Eitaf= ie] nanf r ..: :..l -nturkommunif=c.onh~.,--- miuka heten mellan frxnkeríngsmas :nens olika enneter. Salunda Aïmffr ^- Hr. kommunikationsfel mellan interna enneter såsom bokföringsenne..n, tryckenheten och styrenheten att avkännas, på grundval av den ovan beskrivna återsändningen. Dessutom finns arrangemang för kommunikationstidfrist, så att underlåtenhet från en enhets sida att kommunicera inom en förutbestämd tidsperiod likaledes alstrar ett fatalt mjukt fel. 'Fatala mjuka fel kommer att blockera frankeringsmaskinens funktion. Upphävande av blockeringen kan frankeringsmaskinen, d.v.s äter till, så att återcykling åstadkommas genom "återcykling" av denna slås ifrån och slås därefter sker och felet elimineras. tercyklingen av matningsspännings- tillförseln kommer att räknas i ett dataregister, och som ovan nämnts kommer total läsning att ske om ett förutbestämt antal uppnås. Med andra ord, ett förutbestämt antal fatala mjuka fel är ekvivalent med ett enda fatalt hårt fel.

Procedurfel, exempelvis införing av felaktiga (för höga) värden, eller försök till felaktig procedur, yttrar sig som visuella flaggor pà presentationsenheten.

Ytterligare diagnostiska kontroller liksom även variationer enligt ovan, kan lätt inrymmas i de här verkställda programvaru- rutinerna.

Genom att tillåta datakommunikation mellan enheterna på meddelande-basis, i serie, och genom användning av den ovan beskrivna "eko-tekniken" kan man med lätthet förverkliga de ovan beskrivna felkontrollmöjligheterna.

Som framgått av det föregående sker kommunikationen mellan enheterna i seriekanal, bitsynkront, tecken-asynkront, såsom start/stopp-kommunikation, exempelvis med en hastighet av 9600 baud. d.v.s. särskilda styrledníngar är ej anordnade mellan enheterna Kommunikationen är uteslutande baserad pá meddelanden, för styrning av kommunikationen. Denna typ av kommunikation är även anordnad med avseende pá kommunikationen mellan styrenheter- na och yttre enheter. Meddelandena har en längd av 10 bitar, och vart och ett innefattar en startbit, följd av ett 8 bitars ord, eller en byte, och slutar med en stoppbit. Den sista stoppbiten i ett meddelande har en polaritet motsatt samtliga övriga stopp- bitars i meddelandet, vilket anger meddelandets slut. En logisk nolla anger en startbit, en "meddelande slut"-sit och en databit som är noll eller låg. En logisk etta används för begäran att 465 695 10 ...n k” 20 30 25 varie meddelanlß har ett V kodat två-hit-filt som anger nuruvida meddelandet innehåller information, eller styrfunktioner. En ytterligare hit i det a första ordet anger huruvida meddelandet endast berör presentatio- nen eller ej eller om det endast beror bokföringsenheten. De övriga bitarna i det första ordet är speciella meddelande-identi- fíeringsbitar.

Om meddelandet innehåller mer än ett ord, kan det andra ordet i meddelandet innehålla en struktur-byte bestående av två "nibbles", d.v.s. fyra-bit-grupper. Det första ordet i varje meddelande har ett kodat två-bit-fält som anger huruvida medde- landet innehåller information, data eller styrfunktioner. En ytterligare bit i det första ordet anger huruvida meddelandet endast berör presentationen eller ej eller om det endast berör bokföringsenheten. De övriga bitarna i det första ordet är speciella meddelande-identifieringsbitar.

Om meddelandena innehåller mer än ett ord, kan det andra ordet i meddelandet innehålla en struktur-byte bestående av två "nibbles", d.v.s. fyra-bit-grupper. Den första av dessa "nibbles" anger antalet data-"nibbles" i meddelandet och den andra anger antalet digits till höger om decimalkommat i data, eller också motsvarar den ett hexadecimalt F om det ej finns något decimalkomma.

När ett meddelande är klart att sändas av en enhet, provas först enhetens mottagningsledning. Om denna är làg, höjer sända- ren sin sändningsledníng till hög och provar återigen mottag- ningsledníngen. Om denna fortfarande är låg, kan enheten sända, i annat fall måste den bli mottagare. Härigenom undviks stricig- het mellan två enheter. Med avseende på enheter i själva franke- ringsmaskinen kommer programmen i de olika enheterna i franke- ringsmaskinen att i händelse av stridighet_prioritera tryckenhe- ten, bokföringsenheten, styrenheten eller yttre enheter i fallan- de prioritetsordning. När yttre enheter är hopkopplade med frankeringsmaskinen, exempelvis med dess styrenhet, ges styrenhe- ten prioritet.

Tídgivningen för meddelandena är den väsentliga egenskap hos kommunikationssystemet som gör att meddelandena kan vara asyn- 13, den relativa tidgivningen för sändarens ledningar för sändning av krona. En typisk tídgivning askadliggöres i fig. som visar 13 .._| U'- 20 SO 465 693 “__ ._ V. . -- ,_ _ _ - - \_ , '\“ .-,- et* givet meddelande den for en mottiqares ledningar :or not: :ing av samma mennelanﬁe. Eftersom sändarens utgangsleoninq ir densamma som mottagarens íngângsledning, är det uppenbar: att dessa två ledningar ir identiska. Detsamma gäller självfallet med avseende å sändarens índånfsledninﬂ och motta arens utgångs- p b o g ledning.

Vid en framgångsrik överförinf av denna ti rovar sändaren J .J sin ingangsledning vid tidpunkten L1, och om detekteríngen visar låg höjer den sin utgångsledning till hög inom 50 mikro- SGRUÛÜEF, Såsom Visas Vid tg. Sändaren provar sedan återigen sin ingångsledning vid tidpunkten t3 inom 50-190 mikpOSekun_ der. Om ingångsledningen fortfarande är låg så kan sändaren starta och sända sitt meddelande vid tidpunkten t5 efter en minimiväntetid av 120 mikrosekunder genom att sänka denna ut- gångsledning för att bilda ett meddelandes start-bit. Under mellantiden, vid tidpunkten tu, har mottagaren höjt sin ut_ gångsledning till hög nivå inom minst 100 mikrosekunder vilket anger att den är klar att ta emot data. Detta anger ett till- stånd "klar att sända". Tiden mellan på varandra följande bytes av ett meddelande om ett flertal bytes uppgår som anges genom tidsintervallet mellan t5 och gšv till minst 1134,375 mikro- sekunder för säkerställande av att mottagaren har aktiverat för att åstadkomma riktig mottagning och lagring av signalerna.

Tiden från början Ü5' av sista meddelande-byte och sänd- ning av en "felfri"-puls vid tidpunkten t7 är inställd på 1031,25 till 1157,291 mikrosekunder, och "felfri"-pulsen har en längd från 309,375 till 368,228 mikrosekunder. Mottagaren måste prova med avseende på förekomst av en "felfri"-puls vid tidpunk- ten t8 från 1187,291 till 13HO,625 mikrosekunder efter initie- ringen av startpulsen i meddelandets sista byte. Sändare-bit- Övergångarna måste ligga i enlighet med Tabell I, och mottagarens sampling av data och stoppbitar måste ligga i enlighet med den i Tabell II angivna tidgivningen. 10 20 25 465 693 TABELL I ________ 3 9:1 minimum MAx1MuM 1 START _ ø ø 2 DATA 1 1ø3,125 1ø5,2ø8 3 DATA 2 2ø6,25ø 21ø,u17 A DATA 3 3ø9,375 315,625 5 DATA A u12,5øø A2ø,833 6 _DATA 5 515,625 526,øA2 7 DATA 6 618,75ø 631,25ø 8 DATA 7 721,875 736,A58 9 DATA 8 825,øøø 8H1,667 1ø STOPP 928,125 9A6,875 TABELL II g gg; MINIMUM 1 START _ 2 D1 115,2ø8 3 D2 22ø,A16 A D3 325,62u 5 DA A3ø,832 6 D5 536,øAø 7 D6 641,2H8 8 D7 7A6,A56 9 D8 851,66A 10 sToPP 956,872 Med den ovan angivna tidgivningen och med användning av kristallstyrning för klockan i var och en av enheterna är därmed asynkron överföring möjlig, så att styrledningar för detta ända- mål mellan enheterna är överflödiga.

För att säkerställa att informationen korrekt mottages av mottagaren utan fel àterföres-data i enlighet med uppfinningen till sändaren pà mottagarens utgángsledning. Tiderna för åter- sändning av data, från det att instruktionsslingans början detek- terar startbíten, är angivna i Tabell III, och tiderna för samp- ling av dessa data på ingángsledningen till sändaren är angivna i tabell IV.

Om och endast om de vid sändaren mottagna data är desamma 10 J uu 20 25 30 a: CD 465 695 27 som de avsända data kommer "felfri"-pulsen att sändas vid s ,¿ LJÉLEC av meddelandet.

Som en ytterligare kontroll av meddelandeöverföringen kommer sändaren att vänta i 3,5 millisekunder på en klarsignal för att sända signaler från mottagaren efter att ha avgett en begäran att kommer mottagaren att vänta unge- start av ett meddelande efter det få sända, och på liknande sätt fär högst 3,5 millisekunder på att den gett klarsígnal för sändning av meddelandet. stridighet mellan enheterna har vidare nedbríngats till ett Inbördes minimum genom inställning av bestämda tidsperioder som mäste föreligga mellan en enhets på varandra följande sändaraktíviteter samt mellan till varandra gränsande mottagare.

TABELL III g §;_ MINIMUM MAXIMUMX 1 START 32,ø83 73,125 2 p1 137,292 176,25ø 3 D2 2H2,5øø 279,375 4 D3 347,7ø8 382,5øø 5 Du ü62,917 M85,625 6 D5 558,125 588,75ø 7 D6 663,333 691,875 8 D7 768,5U2 795,øøø 9 D8 873,75ø 898,125 1ø sToPP 978,958 1øø1,25ø X Innefattar lø míkrosekunders osäker- het i programslingan vid detektering av startpuls. Om osäkerheten är större än 10 mikrosekunder bör överskottet subtra- heras från varje maximivärde. 465 695 10 20 uu kf] TABELL 13 3 gig gigiggg MAXIMUM 1 sTAnT 1ø3,125 135,2øa 2 D1 2øa,25ø 2uø,u1e 3 D2 3ø9,375 3M5,62s H D3 u12,5øø ﬂ5ø,833 5 nu 51s,625 556,øu1 6 ns 618,75ø ß61,25ø 7 ne 721,a75 76s,u5s 8 D7 a25,øøø 871,56? 9 ns 928,12s 9?6,s75 1ø sToPP 1ø31,25o 1øs2,øs3 Samtliga styrnings- och datasignaler använder samma ledningspar i vardera riktningen med noggrant bestämd tidgivning för styrning.

För åstadkommande av yttre styrning går styrningsflödet i den ena riktningen och informationsflödet i den andra rikt- ningen.

All styrning av frankeringsmaskinen och all information inom densamma kan kontrolleras via en gränssnittanslutning längs ledningarna 88, fig. H. Samtliga av frankeringsmaskinen verk- ställda funktioner kan elektriskt styras fràn en pà avstånd belägen plats med undantag för rent manuella funktioner såsom tillslagning av strömförsörjningen och datumändring. Detta är ett resultat av dataenheternas kommunikationsmöjligheter, Pro- gramvarurutinen kommer att avsöka med avseende på förekomst av ett yttre styrorgan ooh tillåta överlämnandet av kontrollen till sådant yttre organ efter att ha kontrollerat dess behörighet.

Det sätt på vilket de tre enheterna är organiserade resulterar i ett beordringsflöde eller en datastyrning från styrenheten till Ett nytt portosatsvärde och var detta skall ställas in är ett exempel pá bokföringsenheten och därefter till tryckenheten. dylika data och beordringar. Informationsflödet går åt det motsatta hållet. eller liknande.

Ett exempel härpá är ett aktuellt regístervärde Inom detta system kan anslutning till styrenhe- ten av en yttre enhet, exempelvis en elektronisk väg, möjliggöra införande av order eller datastyrningsínstruktionsinformation \_TÉ 20 25 U) C) 35 465 693 P9 till Fran fringsmaskinen. Grinssnittoperatíonen möjliggör att det yttre organet tar kontroll över frankeringsmaskínen, inklusi- ve oassiverïng av styrenheten tangentbord om så önskas. Den S yttre enheten har gränssnitt till frankeringsmaskinen på medde- landebasis. Den yttre enheten kan sända meddelanden att presen- teras, eller också kan den sända meddelanden med begäran om presentationsorganets innehåll. Styrenhetens programmering möjliggör att det yttre organet sänder ett meddelande som passi- verar tangentbordet, vilket innebär att överlämnandet av kontrol- len verkställas. En speciell fördel med det nyss nämnda arrange- manget är att styrenheten fysiskt kan ersättas med en ansluten yttre manöverenhet utan några ändringar i bokföringsenheten eller tryckenheten, vare sig beträffande maskinvara eller programvara.

Den yttre enheten kan innefatta ett flertal operativa organ, exempelvis en våg och en fjärrpresentationsenhet. Styren- hetens mikroprocessor kan användas för att fungera som en medde- lande-buffert för att medge flexibilitet vid utvecklingen och användningen av yttre enheter. Yttre enheter kan innefatta vågar, presentationsorgan eller andra typer av organ som normalt har gränssnitt till frankeringsmaskiner av den här beskrivna typen. Den programvara som finns i styrenheten kan vara utförd för denna funktion. 150 användas för att ersätta eller komplettera styrenhetens Den yttre enheten 150 är företrädesvis ansluten genom Som framgår av fig. 11 kan en yttre enhet funktion. ett kopplingsorgan 152, som kan utgöras av ett 9-stifts standard- kontaktdon, till frankeringsmaskínens styrenhet 15H och tar emot meddelanden från frankeringsmaskin-enheten 156. Den schematiska bilden av frankeringsmaskin-enheten 156 innefattar bokförings- enheten och tryckenheten i enlighet med vad som ovan beskrivits.

Styrenheten innehåller kommunikationsbuffertar 158 som logiskt dirigerar meddelanden från frankeringsmaskin-enheten till den yttre enheten 150 eller lokalt till styrenheten 15M. ta funktionen visas i fig. 12, där yttre enheter kan Funktionen Den motsat- kommunicera med enheten via kommunikationsbufferten. är såtill- vida likartad som att bufferten tar emot meddelanden från den yttre enheten 150 eller lokalt fràn styrenheten lšh.

I fig. 13 visas ett flertal yttre enheter 16U, vilka nar gränssnitt via styrenheten 15U till frankeringsmaskin-enheten.

Varje yttre enhet kan vara försedd med sin egen styrknapp för antingen initiering av meddelanden. Varje yttre enhet kan innefatta en 11 v 20 :U kn c :É- vv Lfï 0 A l 9 6565 z?mmun1 m j; n drivning iv le yttre 3 < _n:a~- 3 liit ud. y- 2 - ja"-princip. Tillämpliga meddelanden kan innefatta ful.::¿ncíg: överlamnande av kontrollen över styrenhet-log_ken till den yttre enheten. Styrenhetens programmering är utförd för att möjliggöra sådant dríftsätt.

Vad driften med yttre enhet beträffar gar information två riktningar, antingen inåt i riktning mot fran ell begäran, sammanfattande benämnda styrni keringsmaskinen er utåt i riktning mot den yttre enheten. Styrsignaler och ngar, går inåt i riktning mot frankeringsmaskinen. Informativa data gar i riktning utåt.

I den inåt riktade banan härrör styrningar normalt från styrenhe- M ta en yttre enhet 150 utfärda kommandon genom hela styren- ten. en i enl att lå heten till frankeringsmaskinen. da ringsenheten) till styrenheten 15k och upprepas på den ighet med detta särdrag kommer ansökningsföremaiet Å andra sidan kommer informativa f' v a pà den utåtriktade banan från frankeringsmaskínen (bokfö- yttre enhetens ledning 152 till den yttre enheten 150 om nágon_sàdan är anordnad. Förekomsten av en yttre enhet 150 bestämmes av huruvi- da den svara med en signal "klar att sända". Om så ej är fallet upphör utsignalen pà ledningen 152 efter en på förhand inställd tidsfrist, och frankeringsmaskinen fortsätter att fungera nor- malt. Denna möjlighet att vidarebefordra information genom kommunikationsbufferten i styrenheten medger den fördelen att man kan tillfoga yttre enheter till densamma. Den yttre enheten kan vara utförd på samma sätt, med en kommunikationsbuffert, såsom visas i styrenheten; till en sådan enhet kan i sin tur en yttre enhet vara ansluten. Sålunda kan man åstadkomma en "daisy-ked- ja"-liknande anordning av yttre enheter 163 i likhet med vad som 1°. ter som kan kopplas visas i fig. De enda begränsningarna av antalet yttre enhe- i a. sådan "daisy-kedja" skulle vara systemtole- ransbegränsningar och tidsfristbegränsningar.

Ett ytterligare särdrag hos uppfinningen är att åstad- ,komma att yttre organ kan ge vissa kommandon till själva styren- vilka kommandon ej nödvändigtvis behöver gå in i bokfö- ghet att skriva ett meddelande till heten, ringsmodulen, exempelvis möjli styrenhetens presentatíonsorgan eller att läsa ett meddelande från styrenhetens presentationsorgan, eller att beordra styrenhe- ten att passivera sitt tangentbord och den vridbara trelägesom- kopplaren. När detta sker reagerar kommunikatíonsbufferten på en ._\ \,9l u.) C) LU \ﬁ n 465 693 =: :it i nïrjïn av den digitala trarxnífsidnsmeíåelaniﬂ-se.J>n*^.. eller ruoriken, och bestämmer huruvida medüelandet skal. till frankeringsmaskin-enheten eller till styrenheten. uenna bit, io: nar en tilldelad plats i rubriken, i enlighet med v beskrivits, är tilldelad en "1" på denna plats om det gäller ett om det gäller Pa meddelande till eller från styrenneten och en "O" ett meddelande till eller från frankeringsmaskin-enheten. detta sätt kan styrenheten, när den tar emot ett meddelande från den yttre enheten, granska rubriken och ur denna bit bestämma huruvida meddelandet är avsett för styrenheten eller för bokfö- ringsenheten. Om det är avsett för styrenheten, hejdar den meddelandet och vidtar tillämplig åtgärd. Om det ej är för styrenheten vidarebefordras meddelandet till frankeringsmaskin- -enheten. Styrenheten kan ge ett direkt svar till den yttre enheten utan att alls blanda in frankeringsmaskinen, exempelvis som svar på mottagning av ett meddelande om avläsning av presen- tationsorganet. Styrenheten håller ej kvar det senast mottagna frankeringsmaskin-statusmeddelandet. När därför exempelvis ett kommando avseende passivering av tangentbordet mottages, kommer styrenheten att begära ett frankeringsmaskin-statusmeddelande från bokföringsenheten. När styrenheten får svaret, kommer den att sätta in en bit i frankeringsmaskin-statusmeddelandet för att ange om tangentbordet är i eller ur funktion. När det väl är försatt ur funktion kommer styrenheten att fortlöpande ange passiverat tillstànd i status-meddelandet till dess att det àterställes genom mottagning av ett kommando om aktivering av tangentbordet eller till dess att strömförsörjningen slås ifrån och slås till. Tangentbordet kommer alltid att sättas i funktion när strömförsörjningen slås till.

Frankeringsmaskinen kan sålunda ha gränssnitt direkt till yttre enheter, något som är svårt eller t.o.m. omöjligt att åstadkomma med hittills förekommande frankeringsmaskiner.

För att sammanfatta det ovanstående är styrenheten försedd med ett anslutningsdon för dubbelriktad kommunikation med ett flertal yttre enheter. Detta gör det möjligt för de yttre enheterna att få tillgång till frankeringsmaskin-information, exempelvis registerställningar, räknade antal och aktuellt värde- -val. Dessutom kan en yttre enhet styra frankeringsmaskinen i samma utsträckning som en operatör kan styra den från tangent- bordet.

A 10 20 FO LW 6 5 J ï-'Pwfsawïrwï °\'\'V\1;,'a'¿r¿ ........_ .....,.4 tillsats ff* .< nesmasæínen kan vara med en ... 4.1 -.v,..-'.. _ i. _ ,- *_ .~-.' . ,-\ - . ';- f~ 'I _' a.. 'åuﬁz/:ﬂlv Ä Ärﬁç. fﬁëf; Öïrfšfqd ÜÜÜ. :Vil :i pUfﬁLÛfJ (Jllﬁï 'få Vï- 4"' pil: ningar på basis av identifieringsínformation som införes av operatören vid början av varje postnings-körning. Frankerings- maskinen kan användas tillsammans med en presentationsanord- ning/kvittotryckare, och ge kunden med en visuell indikering av värdet på frankeringsmaskinen och/eller ett kvitto vid betalning av porto. Frankeringsmaskinen kan användas med av kunden till- handanàllna organ, exempelvis en datorterminal eller ett mini- datorsystem för realtid-dataupptagning, såsom t.ex. vid paket- operationer för att addera porto till räkningen till en adressat.

Den relativa lätthet med vilken interface kan erhållas till frankeringsmaskinen enligt uppfinningen ger uppslag till ytterligare möjligheter. Två exempel är: 1) användning på ut- gången från ett beslutsfattande insättningsorgan för att variera portot med antalet insatser, och 2) som en praktisk postinläm- ningsautomat.

Flödesschemor som representerar operationssekvensen för de olika enheterna visas i fig. 1H, 15 och 16. I vart och ett av fallen visar den med bokstav ej försedda figuren det sätt på vilket motsvarande figurnummer och bokstav skall sammansättas för att representera ett fullständigt flödesschema.

Flödesschemat representerande styrenhetens funktion visas i sekvensen i fig. 14.

Flödesschemat representerande tryckenhetens funktion visas i sekvensen i fig. 15.

Flödesschemat representerande bokföringsenhetens funk- tion visas i sekvensen i fig. 16.

Det är känt och insett att benämningen frankeringsmaskin när den används i föreliggande sammanhang hänför sig till den allmänna definitionen på ett organ för att trycka ett bestämt portovärde för statlig eller enskild befordran av paket, kuvert, bunt eller annan liknande tillämpning för tryckning av ett en- hetsvärde. Ehuru termen frankeringsmaskin används är den både känd och tillämpad inom fackomrädet såsom en allmän term för, anordningar som används i samband med andra tjänster än de som uteslutande fullgöres av statliga postorgan. Exempelvis använder privata paket- eller fraktföretag frankeringsmaskiner för att åstadkomma prissättning för individuella paket, inklusive bokfö- ríngs- och tryckningsfunktioner. 10 15 20 465 695 Anordningen enligt uppfinningen är speciellt inriktad pà användning i en frankeringsmaskin som möjliggör olika särdrag och funktioner, beskrivna i olika aspekter i en eller flera av följande samtidigt under behandling varande patentansökningar, inklusive den föreliggande, alla inlämnade samtidigt, näm- ligen: US patent 4 280 179, Frankeringsmaskin med interaktiv aritmetisk operationsmöjlighet; US patent 4 280 180, Frankeringsmaskin med på fältet om- ställbara styrningsvärden; US patent 4 283 721, Elektronisk frankeringsmaskin med datumkontrollvarning; US patent 4 266 222, Elektronisk frankeringsmaskin med áterställnings-bas-varning; US patent 4 285 050, Elektronisk frankeringsmaskin med avkänningssystem för driftspänningsvariation; US patent 4 287 825, Tryckningsstyrsystem; US patent 4 301 507. Elektronisk frankeringsmaskin med ett flertal kalkylatorsystem; och US patent 4 302 821, Spärrstyranordning för en elektro- nisk frankeringsmaskin.

Ehuru uppfinningen har beskrivits med avseende pà en enkel utföringsform av densamma, är det uppenbart att varia- tioner och modifieringar kan göras, och dessa avses täckas av patentkraven i den mån de ligger inom uppfinningstanken och faller inom ramen för uppfinningen.

Claims

10 15 20 Patentkrav

1. Interkommunikationssystem för en företrädesvis elekt- ronisk frankeringsmaskin (20), k ä n n e t e c k n a t av att det har ett hölje (55) som innesluter en tryckenhet (56) och en bokföringsenhet (58), vilka enheter har var sitt kal- kylatorsystem (130, 120), en signalmottagningsterminal och en signalsändningterminal, varvid vardera enhetens sändnings- och mottagningsklämmor är kopplade till mottagnings- respektive sändningsklämmor i den andra av enheterna, varvid var och en av enheterna (56, 58) har en stabil klocka, och vardera en- heten har organ för att sända meddelanden genom sin sändning- terminal asynkront i seriemeddelandestruktur av bitgruppe- ringar med ett bestämt antal bitar och med en stopp- och startbit, varjämte bitarna i grupperingarna har bestämda kons- tanta tidsrelationer och enheterna dessutom innehåller organ för att sampla mottagningsterminalerna vid förutbestämda tids- punkter för mottagning av sända meddelanden.

2. Interkommunikationssystem enligt kravet 1, k ä n n e- t e c k n a t av att varje enhet (56, 58) dessutom inne- häller organ för sampling av sina mottagningsterminaler för att aktivera sändning av meddelanden medelst sina sändnings- terminaler.

3. , Interkommunikationssystem enligt kravet 2, k ä n n e- t e c k n a t av att varje enhet (56, 58) innehåller organ vilka som svar pà mottagning av meddelanden från de övriga av nämnda enheter omedelbart bit för bit återutsända det mottagna meddelandet till de övriga av nämnda enheter, organ för att jämföra de sålunda áterutsända meddelandena med meddelanden som härrör fràn vardera av nämnda enheter, samt organ som är anordnade att som svar på överensstämmelse mellan ursprungliga och aterutsända meddelanden tillföra en puls för godkänt med- delande till respektive signalsändningsterminaler.

4. Interkommunikationssystem enligt kravet 3, k ä n n e- t e c k n a t av att nämnda puls för godkänt meddelande, tillföres till respektive sändningsterminal i varje mellanrum mellan de olika bitgrupperna som svar pà en överensstämmelse mellan det ursprungliga meddelandet och det àterutsända med- delandet i den föregående gruppen. 10 15 20 25 30 40 465 693

5. Interkommunikationssystem enligt kravet 1, k ä n n e- t e c k n a t av att det innefattar ett första hölje som innesluter en tryckenhet för tryckning av frankotecken, ett andra hölje (57) som befinner sig inom det första höljet och som innehåller en bokföringsenhet som har åtminstone ett register för att bokföra av maskinen tryckta frankotecken, en styrenhet (75) som befinner sig utanför det första höljet och som innehåller ett tangentbord (83) och ett presentationsorgan (85), en första mikroprocessor (130) som befinner sig i tryck- enheten och som har ett program för att styra tryckningen av frankotecken medelst tryckenheten, en andra mikroprocessor (120) som befinner sig i bokföringsenheten och som har ett program för att styra bokföringsfunktionerna i frankerings- maskinen som måste uppvisa manipuleringssäkerhet, en tredje mikroprocessor (80) som befinner sig i styrenheten och som har ett program för att styra tangenbordet och presentationsorga- net, varvid nämnda första och andra mikroprocessorer är för- bundna med varandra genom en första dubbelriktad överförings- väg (123, förbundna med varandra genom en andra dubbelriktad överfö- 124) och nämnda andra och tredje mikroprocessor är ringsväg (59), varvid var och en av mikroprocessorerna har sändningsorgan (80, 120, 130) för att sända meddelanden pà respektive vägar i en seriebitkod av grupper med ett bestämt antal bitar med start- och stoppbitar, varvid varje mikro- processor dessutom har en mottagare för att mottaga meddelan- den fràn respektive dubbelriktad överföringsväg, varvid varje dubbelriktad överföringsväg innehåller en sändningsledning och en mottagningsledning, varjämte varje mikroprocessor dessutom innehåller organ för att ställa in signalnivån på sin respek- tive sändningsledning, organ för att förbereda sändningen av ett meddelande för att prova dess respektive mottagningsled- ning tvà gånger, organ som är anordnade att som svar pà att nämnda givna nivå föreligger på respektive mottagningsledning vid bada proven ändra signalniván pà sin respektive sändnings- ledning, samt att därefter sända meddelanden med nämnda struk- tur, varvid varje mikroprocessor är anordnad att som svar pà andra signalnivåer än nämnda givna niva på respektive mottag- ningsledning spärra sändningen av meddelanden fràn densamma, varjämte varje mikroprocessor innehåller organ som är anordna- de att som svar pà mottagningen av meddelanden på dess mottag- <7. f LH 10 15 20 25 40 »- I 69" 36 Q» ningsledning väsentligen omedelbart aterutsända nämnda medde- landen pà sin sändningsledning oberoende av nivàn pà dess res- pektive mottagningsledning, organ för att jämföra varje däri- från härrörande meddelande med varje meddelande som àterutsän- des till detsamma och för att tillföra en puls för godkänt meddelande till dess sändningsledning som svar pà en överens- stämmelse, varvid pulsen tillföres mellan nämnda grupper och motsvarande den omedelbart föregående gruppen, varigenom varje enhet väsentligen omedelbart informeras om huruvida meddelan- den som mottages av densamma är korrekta eller ej, varjämte frankeringsmaskinen vidare innehåller ett organ som är anord- nat att som svar pà frånvaron av en puls för godkänt meddelan- de i en meddelandesändning spärra vidare funktion hos franke- ringsmaskinen.

6. 5. Interkommunikationssystem enligt kravet 5, k ä n n e- t e c k n a t av att det dessutom innehåller ett yttre organ och att styrenheten (75) innehåller organ för dubbelrik- tad kommunikation med nämnda yttre organ.

7. Interkommunikationssystem enligt kravet 6, k ä n n e- t e c k n a t av att nämnda yttre organ innehåller organ för att styra tangentbordfunktionerna i frankeringsmaskinen (20).

8. Interkommunikationsssystem enligt kravet 7, t 8 k A Q n n e t e c k n av att nämnda yttre organ är en vag.

9. Interkommunikationssystem enligt kravet 6, k ä n n e- t 3 t e c k n av att nämnda yttre organ innehåller organ för att ta emot data frán frankeringsmaskinen (20).

10. Interkommunikationssystem enligt kravet 9, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda yttre organ är ett presentationsorgan.

11. Interkommunikationssystem enligt kravet 9, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda yttre organ är ett tryckorgan.

12. Interkommunikationssystem enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar en bokförings- enhet och en tryckenhet inom en gemensam vägg, varvid bok- förings- och tryckenheterna har separata mikroprocessorer för att genomföra skilda funktioner som hänför sig till repektive enheter, varvid nämnda enheter är hopkopplade med varandra för signalöverföring uteslutande via en första enkelriktad serie- kommunikationsväg frán tryckenheten till bokföringsenheten 10 15 20 25 30 40 465 693 och en andra enkelriktad seriekommunikationsväg från bokfö- ringsenheten till tryckenheten, varvid tryckenheten och bok- föringsenheten innehåller organ för att tillföra signaler till nämnda respektive första och andra kommunikationsvägar i seriestruktur, bit för bit, ett förutbestämt antal bitar med start- och stoppbitar, varvid varje enhet innehåller en sär- skild stabil klocka för tidgivning för bitsändningen däri och för sampling av bitar som mottages från den andra enheten, varvid varje enhet vidare innefattar organ för att periodiskt sampla respektive kommunikationsvägar för mottagning av signa- ler från den andra av nämnda enheter, samt för att omedelbart àterutsända varje mottagen bit till den andra av nämnda enhe- ter, varvid varje enhet vidare innehåller organ för att sampla varje sänd bit tillsammans med en bit som mottages i nästa bitcykel från den andra enheten samt för att sända en felsig- nal till den andra enheten vid bristande överensstämmelse.

13. Interkommunikationssystem i enlighet med kravet 12, k ä n n e t e c k n a t av att den dessutom innehåller en styrenhet utanför nämnda vägg och har en ytterligare mikro- processor, varvid styrenheten är ansluten till bokföringsen- heten, för signalöverföring, uteslutande genom ett par inbör- des motriktade enkelriktade seriesignalkommunikationsvägar.

14. Interkommunikationssystem i enlighet med kravet 12, k ä n n e t e c k n a t av att var och en av nämnda enheter innehåller organ för att prova de kommunikationsvägar på vilkai' det tar emot signaler före tilllförseln av digitala signaler till den kommunkationsväg på vilken det sänder signaler.

15. Interkommunikationssystem enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att det innehåller dels ett bok- föringsorgan som är kopplat till dataingàngsorgan för mottag- ning av data och dels ett tryckorgan som innehåller en tryckare och tryckssystem och som är kopplat till bokförings- organet för att ta emot tryckningsdata, varvid åtminstone bok- föringsorganet och tryckorganet befinner sig inom gemensamma säkra väggar, varvid frankeringsmaskinen innehåller ett forsta mikroprocessorsystem (80, 81) för att styra nämnda datain- gångsorgan, ett andra mikroprocessorsystem (91, 120) för att styra aritmetiska opeartioner i bokföringsorganet samt ett tredje mikroprocessorsystem (130) för att styra funktionen för tryckaren i enlighet med ett tryckningsprogram. 46 10 15 20 30 35 40 6 v' .J

18. Interkommunikationssystem enligt kravet 15, av att det första och det andra mik- 91, k ä n n e t e c k n a t 120) och det andra och 130) är hop- roprccessorsystemet (80, 81 resp. det trejde mikroprocessorsystemet (91, 120 resp. kopplade sa att datakommunikation mellan dem sker baserat pá tillgänglighet.

17. Interkommunikationssystem enligt kravet 15, k ä n n e t e c k n a t av att varje mikroprocessorsystem (80, 81; 91, 120; 130) sänder och tar emot strängar av data frán de övriga mikroprocessorsystemen, varvid varje mikropro- cessorsystem innehåller organ för att ta emot data bit för bit och för att allteftersom mottagning sker omdirigera varje bit tillbaka till det mikroprocessorsystem från vilket den härrör- de, samt organ i det mikroprocessorsystem fràn vilket den här- rörde för att jämföra varje mottagen bit med den motsvarande avsända biten med avseende pà överensstämmelse, samt organ i det mikroprocessorsystem från vilket den härrörde för att in- dikera varje bitjämförelse som givit positivt resultat.

18. Interkommunikationssystem enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar: dataingangsorgan som innehaller en första mikroprocessor för att styra datainmatning; tryckorgan för att trycka frankotecken; och bokföringsorgan för att bokföra portobelopp som tryckts av tryckorganet, varvid bokföringsorganet är kopplat till dataingángsorganet för att ta emot data och är mekaniskt mon- terat vid tryckorganet, varvid bokföringsorganet innehåller en andra mikroprocessor för att styra bokföringsoperationer.

19. Interkommunikationssystem enligt kravet 18, k ä n n e t e c k n a t av att det innehåller en tredje mikroprocessor för att styra funktionerna hos nämnda tryck- organ.

20. Interkommunikationssystem enligt kravet 19, k ä n n e t e c k n a t av att tryckorganet innehåller in- ställbara tryckorgan som är anordnade att inställas för att trycka olika portobelopp under styrning fràn den tredje mikro- processorn.

21. Interkommunikationssystem enligt kravet 19, k ä n n e t e c k n a t av att den första mikroprocessorn är funktionsmässigt kopplad till den andra mikroprocessorn för 10 30 35 40 -\ -...>. 693 465 att tillåta dataflöde mellan dem, varjämte den tredje mikro- processorn är funktionsmässigt kopplad till den andra mikro- processorn för att tillata dataflöde mellan dem. 22f Interkommunikationssystem enligt kravet 1, med ett gemensamt hölje, k ä n n e t e c k n a t av att höljet innehåller tryckorgan för att trycka frankotecken, vilket tryck- organ innehåller en första mikroprocessor för att styra tryck- organets funktion; och bokföringsorgan för att bokföra frankotecken som tryckts av tryckorganet, varvid bokföringsorganet innehåller en andra mikroprocessor för att styra bokföringsoperationerna i bok- föringsorganet, varvid den första och den andra mikroproces- sorn är funktionsmässigt kopplade för att tillåta dataflöde mellan dem.

23. Interkommunikationssystem enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att det innehåller: ett tryckorgan för att trycka frankotecken, varvid tryckorganet befinner sig i ett hölje och innefattar en första mikrokalkylator för att styra funktionen för tryckorganet, vilket tryckorgan har en signalutgàngsport och en signalin- gangsport; ett bokföringsorgan för att bokföra frankotecken som tryckts av tryckorganet, vilket bokföringsorgan befinner sig i höljet och innehåller en andra mirkokalkylator för att styra funktioner för bokföringsorganet, vilket bokföringsorgan har en signalutgangsport och en signalingàngsport; en första enkelriktad seriekommunikationskanal som är kopplad för att dirigera signaler fràn bokföringsorganets ut- gángsport till tryckorganets ingàngsport; samt en andra enkelriktad seriekommunikationskanal som är kopplad för att dirigera signaler fràn tryckorganets utgångs- port till bokföringsorganets ingàngsport.

24. Interkommunikationssystem enligt kravet 23, k ä n n e t e c k n a t av att det innehåller ett.styrorgan för att styra dataingàngs- och datautgàngsfunktionerna för frankeringsmaskinen, vilket styrorgan har en signalingangsport och en signalutgàngsport, varjämte bokföringsorganet har en andra singalingàngsport och en andra signalutgangsport, en tredje enkelriktad seriekommunikationskanal kopplad mellan ia {"\ 10 QH L! f! 6 9 (JJ styrorganets utgàngsport och bokföringsorganets andra ingångs- port och en fjärde enkelriktad seriekommunikationskanal kopp- lad mellan styrorganets ingangsport och bokföringsorganets andra utgángsport.

25. Interkommunikationssystem enligt kravet 24, k ä n n e t e c k n a t av att styrorganet innehåller en andra signalingángsport och en andra signalutgàngsport som är anordnade att kopplas till var sin enkelriktade seriekommuni- kationskanal till organ som befinner sig utanför frankerings- maskinen.