SE459828B

SE459828B - Interkommunikationssystem foer en elektronisk frankeringsmaskin

Info

Publication number: SE459828B
Application number: SE8007598A
Authority: SE
Inventors: A B Eckert; J H Soderberg; R B Mcfiggans
Original assignee: Pitney Bowes Inc
Priority date: 1979-10-30
Filing date: 1980-10-29
Publication date: 1989-08-07
Also published as: BR8006975A; NL193476B; CH662433A5; CA1159563A; GB2080205A; GB2080205B; DE3051014C2; SE8007598L; SE8403275L; SE8403278D0; SE465692B; CH662435A5; SE465691B; GB2080588A; BE885949A; IT1148281B; NL8005936A; SE8403275D0; AT384116B; FR2476352A1

Description

459 828 10 15 20 25 30 ' keringsmaskinen försedd med tre enheter, Användning av ett flertal processorer i en skyddad miljö ställer mycket stora krav pa felfrekvensen i kommunikationer mellan processorerna, och dessa krav måste tillgodoses för att driften skall kunna bli framgångsrik. Det är vidare önskvärt att åstadkomma ett system av denna typ vilket lätt kan över- låta sin styrningsrâtt till en yttre enhet sa att man möjlig- gör att i stort sett hundrapocentig kontroll över frankerings- operationen kan överföras till ett yttre organ utan någon änd- ring i systemets maskinvara. Dessutom möjliggör användningen av elektronik i frankeringsmaskiner större komplexitetsgrad vid automatisk omladdning av bokföringsregistren utan att driftspersonal behöver ingripa. Det är sålunda önskvärt att för varje maskin av detta slag införa förbättrade metoder att upptäcka missbruk och att åstadkomma automatisk diagnostice- ring av fel.

Ett huvudändamal med uppfinningen är därför att åstad- komma ett utspritt behandlingssystem för att åstadkomma tryck- ning av frankoteckenvalörer så att data som måste skyddas hålls skilda från data som ej behöver skyddas.

Ett annat ändamal med uppfinningen är att åstadkomma ett interprocessor-kommunikationssystem som till ett minimum ned- bringar fel till följd av kommunikation mellan processorerna.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att åstad- komma förbättrad automatisk feldiagnostik.

De ovnanämnda ändamàlen uppnås i enlighet med uppfin- ningen genom att det nya internkommunikationssystemet erhållit de i patentkravet 1 angivna kânnetecknen.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen är fran- som visserligen är mekaniskt förbundna med varandra men som har var sin central processorenhet (CPU) och var sin kristallstyrd klocksignalgene- ratar. Enligt uppfinningen behöver de olika enheternas klocksnymlgmæ- 10 20 25 30 35 H0 459 828 3 ratorer ej vara identiskt lika, och kommunikationen mellan enhe- terna sker genom seriemeddelanden som sändes och mottages asyn- kront. Heddelandenas struktur och de tider då bitarna uppträder i olika enheter är dock noggrant förhandsinställda för att säker- ställa att meddelanden kan sändas och mottagas utan att de olika enheterna behöver synkroniseras. Härtill kommer att de mottagna bitarna efter mottagning av de första bitarna i ett meddelande från en sändande enhet av mottagaren âtersändes till sändaren i och för jämförelse, så att sändaren kan sända en "felfri"-signal inom en så kort :id som möjligt efter det att ett fullständigt meddelande har sänts, vilken signal verifierar att meddelandet som det sänts och mottagits är korrekt.

Vid all styrning av datasignalerna används samma ledarpar i vardera riktningen med noggrant definierad tidgivning för styr- ning.

För âstadkommande av yttre styrning går styrníngsflödet i en riktning och informationsflödet i den motsatta riktningen.

All styrning av frankeringsmaskinen och all information inom denna kan styras genom anslutning genom ett gränssnitt-kontakt- don. Alla funktioner som genomföres i frankeringsmaskinen kan elektriskt styras från en pâ avstånd belägen plats, med undantag av rent lokala manuella funktioner såsom tillslagning och data- ändring. Detta är möjligt tack vare dataenheternas kommunika- tionsmöjligheter. De tre enheternas organisation är resultat av kommandoflöde eller datastyrning från styrenheten till bokfö- ringsenheten och därefter till tryckenheten. Exempelvis en ny portosats och var denna skall införas. Informationsflödet är i den motsatta riktningen. Exempelvis ett aktuellt registervärde eller liknande. Inom denna huvudprincip kan anslutning av ett yttre organ, exempelvis en elektronisk våg, i styrkretsen möjlig- göra tillförande av kommandon eller information om datastyrnings- instruktioner till frankeringsmaskinen.

Gränssnittfunktionen möjliggör att det yttre organet tar över styrningen av frankeringsmaskinen, så att tangentbordet försätts ur funktion. Det yttre organet kan utväxla meddelanden med presentationsorganet, och härigenom elimineras behovet av tangentbord och oresentatíonsorgan i det yttre organet. En speciell fördel med det ovannämnda arrangemanget är att styrenhe- ten fysiskt kan ersättas med den anslutna yttre operationsanord- ningen utan nâgra ändringar i bokföringsenheten eller tryckenhe- 459 828 10 15 20 25 30 35 DO U ten, vare sig maskinvarumässigt eller programvarumässígt.

För att göra det lättare att förstå uppfinningen skall denna - nu teskrivas mera i detalj i anslutning till på bifogade ritning med fig. 1 - 16 visade utföringsexempel. Fig. 1 är en förenklad perspektivbild av en frankeringsmaskín som kan innefatta systemet enligt uppfinningen. Fig. 2 är en förstorad bild av frontplattan på frankeringsmaskinen enligt fig. 1. Fig. 3 är ett förenklat blockschema över komponenternas arrangemang vid en föredragen utföringsform av uppfinningen. Pig. H är ett förenklat schema över kretsarna i en styrenhet för en frankeringsmaskin 1 enlighet med uppfinningen. F15. 5 är ett förenklat schema över ån krets för bokföringssystemet i en frankeringsmaskin enligt uppfinning- en. Fig. 6 är-ett mera detaljerat blockschema över en föredragen utföringsform av styrenheten i en frankeringsmaskin i enlighet med uppfinningen. Fig. 7 är ett kopplingsschema över en opto- _ elektrisk isolator som kan användas 1 anordningen enligt uppfin- ningen. Fíg. 8 är ett mera detaljerat blockschema över en före- dragen utföringsform av en bokföringsenhet i enlighet med uppfin- ningen. Fig. 9 är ett blockschema över en föredragen utförings- form av det elektriska systemet i tryckenheten i en frankerings- maskin enligt uppfinningen. Fig. 1Ö är ett tidsdiagram som åskådliggör äter-kommunikationsoperationen enligt uppfinningen.

Fig. 11 är ett logikdiagram som åskådliggör sändningen från . frankeringsmaskinen; Fig. 12 är ett logikdiagram som åskådliggör sändningen tillfrankeringsmaskinen. Fig. 13 är ett diagram som åskådliggör ett flertal yttre organ vilka är "daisy-kedja" -kQpp- lade till frankeringsmaskinen.

Fig. 13 är en serie-uppsättning flödesdiagram som visar styrenhetens funktion. Fig. 15 är en serie-uppsättning flödesdiagram som visar styrenhetens funktion, och fig 16 är en serie-uppsättning flödesdiagram.som visar bokfö- ringsenhetens funktion.

Pâ ritningen, närmare bestämt i fig. 1, visas en franke- ringsmaskin 20 som är borttagbart fäst vid en underdel 21 i enlighet med en utföringsform av uppfinningen. I denna anordning finns en'slits 22 mellan frankeringsmaskinen 20 och underdelen 21 vid dennas framkant för att ta emot kuvert eller liknande och trycka frankotecken på dessa._ Frankeringsmaskinen är försedd med en presentationspanel 23, företrädesvis ett elektroniskt presen- tationsorgan, samt en manöverpanel 2ä som kan vara arrangerad på det i de följande avsnitten beskrivna sättet. Anordningen kan 10 15 20 25 30 35 HO g4s9 828 5 matas genom en strömförsörjningssladd 25.

Den i fig. 1 visade frankeringsmaskinen 20 kan vara av den typ som är borttagbar från underdelen 21, och underdelen 21 kan exempelvis vara av den typ som är beskriven i US-PS 2,934,009 (Bach et al) och som innefattar en mekanisk drivanordning för att -driva den i frankeringsmaskinen 20 befintliga tryckmekanismen.

Att man kan skilja frankeringsmaskinen från underdelen gör att den elektroniska frankeringsmaskinen harmonierar med konventio- nella drivenheter, och dessutom förenklar det underhållet av anordningen och gör det lättare ett vid behov transportera fran- keríngsmaskínen för omladdning om fjärrladdningsmöjligheter saknas.

Frankeríngsmaskinens panel syns tydligare i fig. 2, där man ser att frankeringsmaskinen är försedd med en sifferindikator 30, exempelvis en konventionell sjusegments indikator av LED- eller LCD-typ. inställningsknappar 31 och en decimalknapp 32 som kan inställas Dessutom är tangentbordet försett med med numeriska tillsammans med dessa för att ställa in frankeringsmaskinen för tryckning av en önskad portosats, vars belopp normalt visas pà indikatorn 30. En raderingsknapp 33 kan även vara anordnad för att radera indikatorbeloppet exempelvis efter en felaktig infö- När det indikerade beloppet har inställts på det önskade värdet medför nedtryckning av en portoinställningsknapp inställ- ring. ning av tryckhjulen för detta porto.

Panelen kan vidare vara försedd med en serie knappar som möjliggör selektiv indikering av andra värden på indikatorn 30.

Exempelvis kan nedtryckning av en knapp 35 möjliggöra presenta- tion av innehållet i ett stigande register, d.v.s. den portosats som använts av frankeringsmaskínen, och nedtryckning av en knapp 36 kan möjliggöra presentation av innehållet i ett fallande register i frankeringsmaskinen, d.v.s. det porto med vilket Ytterligare knappar 37-40 kan möjliggöra presentation på konventionellt sätt av andra frankeringsmaskinen fortfarande är laddad. speciella värden såsom kontroll- eller portosumma, räknat antal, satsvärde resp. satsräkneställning. Satsvärde- och satsräkne- ställningsregistren kan nollställas genom att man samtidigt trycker ned antingen satsvärdeknappen eller satsräkneställnings- knappen och nollställningsknappen C. Panelen är företrädesvis även försedd med en lysdíod (LED) 41, som tänds så snart mat- ningsström tillföres till frankeringsmaskinen, något som vanligen 459 828 10 20 N UI 30 U0 “man ser nyckelns läge. 6 för att ange att dateraren ej har in- ställts eller att dess dörr är öppen. indikator H2 kan vara anordnad sker vid dagens början, En ytterligare lysdiod- tändas om så erfordras för att återställa utlösningsmekanismen i underdelen innan driften skall fortsätta.

För att åstadkomma omladdning av frankeringsmaskinen, exem- pelvis medelst tangentbordet, kan frankeringsmaskinen vara för- sedd med en nyckelslits 45 i vilken nyckeln 46 i fig. 2 kan isättas. Làsaxeln kan vara synlig genom ett fönster Ä? så att När nyckeln är i sitt normala läge kan denna axel sålunda visa meddelandet “i drift". Denna anordning kan även användas för fjärrâterställning av frankeringsmaskinen, exempelvis i enlighet med vad som beskrives i US-PS ﬂ,097,923.

Som ett ytterligare särdrag kan frankeringsmaskinen på sin baksida vara försedd med en serviceomkopplare 50 för att under- lätta för driftspersonalen genom att möjliggöra användning av frankeringsmaskinens knappar för olika funktioner. Efter in- ställning av omkopplaren 50 kan knapparna 35 t.o.m. möjliggöra presentation av ytterligare värden, ningsvärdet RO därigenom exempelvis upplås- , varning för lågt återstående portobeløpp. franke- ringsmaskinens nummer, diagnostiskt tillstånd och största in- ställbara belopp. Genom att ställa omkopplaren i ett läge “in- matning av kombination", som framgår i fönstret H7, kan man genom in förande av en korrekt kodad kombination på tangentbordet möj- liggöra arbetssättet omladdning av frankeringsmaskinen. Vid laddningsarbetssättet, som kan erhållas medelst ett omkopplarlâs som styrs av nyckeln #6, kan man föra in ett värde i omladdnings- register i frankeringsmaskinen medelst tangentbordet.

Genom att ställa tillbaka nyckeln i driftläget kan man återuppta tryckning- en av frankotecken medelst frankeringsmaskinen.

Serviceomkopplaren kan befinna sig i ett ej skyddat utrymme i frankeringsmaskinen, eftersom den indikering av ytterligare värden som möjliggöres genom denna omkopplare ej påverkar franke- ringsmaskinens säkerhet utan endast möjliggör indikering av ytterligare värden. índ Det faktum att det är dessa värden som íkeras kan om man så vill visas genom en iögdnfallande under- strykning av indikeringen, och manövreringen av serviceomkoppla- V ren 50 passiverar delvis portosatsinställningsknappen 3ü. Det kommer då ej att vara möjligt att ställa in ett nytt portosats- värde i frankeringsmaskínen när denna är ställd för_arbetssättet och kan vara ansluten för att i 10 20 30 HO 459 828 7 “service", och spärrorganet kommer att blockera frankeringsmaski- Men inställ- ningsknappen kan fortfarande användas för att åstadkomma indike- ring av det för tillfället inställda värdet.

När frankeringsmaskinen är ställd på "service", d.v.s. med nens funktion när maskinen är ställd på service. omkopplaren 50 manövrerad, och omkopplaren H5 och nyckeln Ä6 är aktiverade, kommer inmatning på tangentbordet av ett mytt värde och en kod som anger detta värdes funktion att möjliggöra om- ställning av upplàsningsvärdet, varning för lågt återstående portobelopp resp. maximalt inställbart värde. “Upplâsningsvär- det" är ett bestämt värde, exempelvis en dollar, från och med vilket operatören bör vara extra noggrann vid sin inställning för För detta ändamål kräver alla värden från och med upplásningsvärdet en att undvika oavsiktlig tryckning av för stora belopp. ytterligare åtgärd från operatörens sida, exempelvis en ytterli- gare nedtryckning av portosatsknappen 34. Presentationsanord- ningen kan vara försedd med en särskíljande indikering, exempel- vis ett horisontellt streck, för att ange att tryckhjulen har ställts in men att upplásningssteget, d.v.s. den ytterligare nedtryckningen av portosatsknappen, ej har skett. Utförandet av upplâsningssteget skulle visas på indikatorn genom exempelvis tre horisontella linjer för att ange att frankeringsmaskinen är klar att utlösas för tryckning av frankotecken.

Om det fallande registret ej innehåller tillräckligt belopp för att täcka det på tryckhjulen inställda beloppet kan hela indikatorn bringas att blinka. Om å andra sidan det i det fal- lande registret lagrade värdet understiger varningsgränsen för lågt återstående portovärde, kan decimalkommat bringas att blinka. överskridas vid inställning av någon som helst portosats.

Det "maximalt inställbara" beloppet kan självfallet ej Frankeringsmaskinen kan även vara försedd med en "privilegi- erad" omkopplare 51 som normalt hålles i driftläge av en förseg- ling. Manövrering av denna omkopplare, efter det att försegling- en brutits,_gör det möjligt för postpersonal att omladda franke- ringsmaskinen utan att använda fjärromladdning.

Därutöver är frankeríngsmaskinen försedd med en eller flera aritmetiska funktionsknappar 52, som möjliggör ändring av porto- satsinställningen, exempelvis tillfogande av ytterligare värden till redan indikerat inställningsvärde innan inställningsknappen 3u nedtryckes. Detta särdrag gör det möjligt för operatören att 459, 828 10 15 20 25 30 35 8 exempelvis avseende försäkring eller utan att man behöver utföra manuell beräkning eller beräkning 1 en särskild anordning. införa ytterligare värden, liknande, De inre komponenterna i frankeringsmaskinen enligt uppfin- ningen är företrädesvis orienterade på det i fig. 3 visade sättet och innefattar en första avdelning 55 som är fysiskt säker, d.v.s. som är så säker som rimligen är möjligt för att undvika obehörig manipulering av inne i denna avdelning befintliga kompo- nenter. Även om det kanske ej är möjligt att åstadkomma hundra- procentig säkerhet i detta avseende, kommer bevis på åverkan under alla omständigheter att föreligga innan någon obehörigen kan bereda sig tillträde. Avdelningen 55 innehåller tryokmodulen 56, som kan innefatta ett mekaniskt_tryckaggregat och, om så är önskvärt, en särskild mikrokalkylator för styrning av denna modul.

Avdelningen 55 innehåller även en ytterligare avdelning 57, som företrädesvis är elektromagnetiskt avskärmad och som i sin tur innehåller en bokföringsmodul 58. ansluten till yttre organ, Bokföringsmodulen är dvs. organ utanför avdelningen 57, uteslutande genom optiska eller liknande isolerande kopplingsorgan 59 för undvikande av skador, vare sig oavsiktliga eller avsiktliga, som resultat av införande av störningar, exempelvis höga spänningar, i bokfö- ringsmodulen. Dylik koppling är givetvis ej anordnad för energi- försörjningen, som är ansluten till ett matningsdon 60 i en särskild avdelning 61, likaledes inom den skyddade avdelningen 55. Matningsdonet 60 matas genom ett filter 62 inom avdelningen 61 för att förhindra spänningsvariationer som menligt skulle kunna påverka bokföringsmodulen; energitillförseln till avdel- ningen 61 går till avdelningen_55 från ett matningssystem i en ytterligare avdelning 63 som företrädesvis är avgränsad av avdel- ningens 55 yttre säkra hölje. Ehuru det ej är'absolut nödvändigt att alla komponenterna i avdelningen 63 är fysiskt säkra, är dock detta särdrag föredraget.

Energin från nätkontakten 64 tillföres till avdelningen 63, varifrån_den genom en lämplig anslutning 65 kan tillföras för matning av frankeringsmaskinens underdel. Strömmen till franke- ringsmaskinen kan vara säkrad i avdelningen 63 genom en säkring 66 och kan tillföras från säkringen till'en termostat 67 och därifrån till ett transientspärr- och filterorgan 68. Termosta- 10 15 20 25 30 459 828 9 ten förhindrar att spänning tillföres till enheten 1 händelse av onormala temperaturer. Ytterligare skydd för systemet är anord- nat genom en isolationstransformator 69 och genom ett överspän- nings-frånkopplingsskydd 70. Matningsströmmen för frankerings- maskinen tillföras slutligen till ett energilagríngsorgan 71, exempelvis en kondensator 71 med hög kapacitans, vilken kondensa- tor 71 kan lagra tillräckligt stor energi för att möjliggöra att frankeringsmaskinens självskyddsanordningar kan fungera, exempel- vis för överföring av data till ett ej flyktigt minne, i händelse av matningsspänningsbortfall. Spänningsminskningen kan avkännas av en avkännare i det skyddade höljet 55, varvid en utgång från avkännaren är kopplad till bokföringsmodulen för att signalera behovet av arbetssättändring och en annan utgång (som kan vara mekanisk) är anordnad för att spärra ytterligare tryckmodulfunk- tioner.

En ytterligare utgång från isolationstransformatorn 69 kan vara kopplad till en utanför frankeringsmaskinen befintlig styr- enhet 75, och en av de isolerade utgàngarna nos bokföringsmodulen kan ledas genom kammaren 63, likaledes till styrenheten. Styr- enheten 75 kan sålunda utgöra en tangentbordstyrenhet av det i fig. 2 visade slaget, innefattande manöverknappar, presentations- organ etc. som erfordras för att man lokalt skall kunna manövrera anordningen. Det är sålunda uppenbart att systemet enligt fig. 3 orienterar frankeringsmaskinens komponenter så att de av dessa som är mindre kritiska för frankeringsmaskinens säkerhet är anordnade med successivt lägre nivåer av mekanisk och elektrisk säkerhet.

En föredragen utföringsform av en styrenhet 75 visas i fig.

U. För att uppnå konstruktionsflexibilitet och för att till ett minimum nedbrínga de ej kritiska element som måste isoleras i det mekaniskt säkra höljet innehåller denna enhet företrädesvis en central processorenhet 80, exempelvis ur den grupp som går under marknadsbenämningen~6500-serien, ansluten genom konventionella dataledningar, styrledningar och adressledningar till en för ett flertal ändamål utförd, konventionell RAM/ROM-in/ut-tidgivnings- krets 81 som innehåller uteslutande för läsning utförda minnen (ROM), direktaccessminnen (RAM), tidgivningsstyrelement och maskinvara av in/ut-gränssnittyp. Genom användning av lämpliga avkodare 82 kan tangentbordet 83 därigenom avsökas på konventio- nellt sätt, och med användning av lämpliga drivorgan 84 kan 459 828 10 15 20 |\) LH 30 LA) \f| 10 presentationsorganet 85 aktiveras, företrädesvis i multiplex-mod i _ enlighet med konventionell praxis. De data som hänför sig till nedtryckning av någon av knapparna på panelen kan därigenom kommuniceras till processorenheten 80 för alstring av en serie- -in/ut -signal på ledningarna 86 för kommunikation med bokförings- modulen 58 i det säkra höljet 55. Processorn 80 och kretsen 81 är anordnade att som svar på behov av operatörsingrepp för att åter spänna utlösningsmekanismen i underdelen och försummelse att öppna eller stänga dateringsdörren 28 (fig. 1) efter anslutning av matningsspänning till enheten, för att selektivt tända en indikator-LED 87 motsvarande indikatorerna H2 resp. H1 i fig. 2.

Service -omkopplaren 50 kan även vara ansluten till kretsen 81.

Om ytterligare in/ut-organ är kopplade till styrenheten, vis yttre presentationsorgan eller styrsystem, till enheten g exempel- kan dessa kopplas enom ytterligare in/ut-ledningar 88, företrädesvis seriekommunikationsvägar som kan vara på lämpligt sätt isolerade medelst optoisolatorer. Enheten kan innehålla ett inre matnings- don och en regulator 89 kopplade för att erhålla ström från frankeringsmaskinenens lâgspänningsmatningsdon i enlighet med vad som visas i fig. 3.

De ovan beskrivna funktionerna, som styrs av styrenheten, är sålunda funktioner vilka ej är kritis ka i den meningen att ute- bliven styrning av eller förlust av innehållet i något däri ingående register skulle resultera i att postverket eller använ- daren gör någon ekonomisk förlust. Dessa funktioner har överläm- nats till styrenheten för att de säkra delarna av frankerings- maskinen endast skall innehålla den programmering i systemet vilken måste vara skyddad. Ytterligare funktioner som kan påver- kas av styrenheten, exempelvis addering av efter varandra införda belopp kan även styras av styrenhetens program, eftersom sådana beräkningar ej är kritiska för anordningens säkerhet och ej behöver utföras inom de fysiskt skyddade delarna av franker ings- maskinen.

Pâ liknande grunder kan de vid service áterställbara funktionerna_påverkas av programmeringen i styrenheten, eftersom ej heller dessa funktioner är kritiska för själva bokföringssys- temet och -registren. Men för att hålla kvar dessa parametrar i ett ej flyktigt minne är det önskvärt att de bibehålls i bokfö- ringsenheten. ' Det är självklart att man i ett system av det i fig. U visade slaget utan svårighet kan införa ytterligare aritmetiska 10 15 20 25 30 HO 459 828 11 knappar, så att frankeringsmaskinen omväxlande kan användas såsom kalkylator.

Alternativt kan den centrala processorenheten och dess styrenhet utökas med en kalkylatorbricka eller liknande, vilken är ansluten till tangentbordet och indikatorn för genomförande av aritmetiska funktioner.

Ehuru den i fig. H visade styrenheten, inklusive samtliga funktioner för den i fig. 2 visade panelen, företrädesvis är placerad direkt på frankeringsmaskinen, så att den utgör en del av denna, är det uppenbart att denna del av systemet kan vara fysiskt skild från densamma, eller löstagbar från densamma, varigenom själva frankeringsmaskinen endast innehåller de kompo- nenter som krävs för fysisk säkerhet.

Eftersom ekonomisk information och styrning förekommer i den seriekommunikation som används i systemet, är en hög grad av integritet en nödvändig förutsättning. I de sektioner där serie- överföring sker är systemet för detta ändamål sådant, att en överförd bit àtersändes (som "eko“) av mottagaren i och för kontroll. korrekt, kan den avge en "felfri"-signal och därigenom informera Om sändaren därvid mottar samtliga átersända pulser mottagaren om att den mottagna informationen är giltig.

Kretsarrangemanget i bokföringsavdelningen visas något mera detaljerat i fig. 5, där avdelningens väggar 90 visas såsom företrädesvis utgörande en elektromagnetisk skärm. Kretsarna innehåller en bokföringskalkylator 91 till vilken ett styrorgan 92 för ej flyktigt minne är kopplat. Styrorganet-för ej flyktigt minne styr överföringen av lagrade data mellan ett flyktigt minne, som kan utgöras av en del av bokföringskalkyltorn 91, och ett ej flyktigt minne 93. direkt-access-minnen, kan fungera såsom arbetande stigande regis- Bokföríngskalky- De flyktiga minnena, exempelvis ter, arbetande fallande register och liknande. latorn innehåller även ROM-minnesstyrorgan för de erforderliga bokföringsrutinerna och dessutom styrrutiner. Denna enhet kan dessutom innehålla serie-gränssnitt för att möjliggöra anpassning till trycknings- och styrmodulerna. Mikrokalkylatorn kan exem- pelvis innehålla den av Intel Corporation, Santa Clara, Kalifor- nien, under handelsbeteckningen 80ü8-serien marknadsförde mikro- kalkylatorn med en styrkrets i likhet med den ovan i anslutning till styrenheten 75 beskrivna. För att undvika skador på bokfö- ringsmodulen till följd av oavsiktligt eller avsiktligt åstadkom- 459 828 10 15 ZÛ 25 38 35 12 na elektriska spänningsstötar och för att eliminera elektriskt brus som induceras genom jordningsslingor, kommunicerar bokfö- ringskalkylatorn med organ utanför avdelningen 57 genom lämpliga isolatorer som ej kan överföra spänningsstötar till mikrokalkyla- torn. Dessa isolatorer kan exempelvis ha formen av optoelektro- niska kopplingsorgan ("optokopplare") och är även med fördel anordnade så att de är oåtkomliga från frankeringsmaskinens utsida. En isolatorenhet 9% kan vara anordnad för tvàvägskommu- nikationsvägen till styrenheten. Ett ytterligare isolatorar- rangemang 95 kan förefinnas för tvåvägskommunikation med tryeken- heten, d.v.s. tryckmodulen 56 i fig. 3, speciellt med dess mikro- processorkrets. En ytterligare isolator 96 kan vara anordnad för att tillföra matningsspänning-avkänningssignaler till mikrokal- kylatorn 91. Dessutom kan en isolator 97 vara anordnad för att styra ett spärrorgan (ej-visat), exempelvis i tryckmodulen, för att mekaniskt blockera tryckarens funktioner. g Det ej flyktiga minnet 93 är på teknikens nuvarande stånd- punkt företrädesvis av typen MNOS-minne, som ej behöver någon reservmatningskälla. Minnet ifråga kan emellertid även vara framställt av element som kräver reservmatningskälla, i vilket fall en matningsspänningsstyrkrets kan användas för anslutning av reservmatning till densamma från en källa utanför avdelningen 57. Ändamålet med matningsspänningsstyrkretsen 98 är att till- handahålla matningsspänníng till MNOS-minnet för âstadkommande av dess dataöverföringsoperation, väsentligen när matningsspänníngen slås till och när den slås ifrån. Mikrokalkylatorenhetens 91 program är organiserat så att innehållet i kalkylatorenhetrnas register införes i det ej flyktiga minnet så snart en indikation på matningsspänningsavbrott uppträder och så att dessa data återställes.till arbetsminnena när matningsspänningen återkommer, Termostaten 67 i fig. 3 bryter strömförsörjningen till frankeringsmaskinen om temperaturen är onormalt hög eller onor- malt låg. Därvid kommer frankeringsmaskinen automatiskt att placeras 1 sitt matningsspänningsavbrott-tillstând som resultat av att måtningsspänningen bryts.

Avdelningen 57 kan vidare innehålla en temperaturavkännare 99 med lämpliga till denna anslutna kretsar (ej visade), exempel- 10 15 20 25 30 35 459 828 13 vis hos mikrokalkylatorn, för att överföra data till det ej flyktiga minnet i händelse av onormala temperaturer. Systemet kan även vara anordnat att förhindra påverkan på spärrorgan- ' -magneten genom isolatorn 97 i händelse av onormala temperatu- rer. Det bör observeras att spärrorganet styrs av mikrokalkyla- torn 91 så att den dessutom spärrar tryckarens funktion i händel- se otillräckligt portobelopp finns kvar för en tryckningsopera- tion eller om andra bokföringsdata visar att enheten ej bör-_ fungera. , _ Under det att isolatorerna har visats såsom individuella enheter är det givetsvis klart att dessa enheter kan innefattar multipelorgan, så att tvåvägskommunikation är upprättad i respek-1 tive kretsar. 'Det bör vidare observeras att system för överfö- ring av data mellan flyktiga och ej flyktiga minnen är välkända_; I fig. 6 visas mera i detalj ett blockschema över en före- dragen utföringsform av en styrenhet i enlighet med uppfinning- en. I denna figur har blocken identifierats genom komponentnum- mer och anslutningar där detta är tillämpligt. Denna enhet är visad såsom innefattande en CPU-krets 100 med handelsbeteokningen 6503 vars data- och adressledningar är kopplade till en RAMIROM- -in/ut-tidgívningskrets 101 samt till ett PROM 102 med handelsba- teckningen 2716, i vilket FROM 102 programmet för styrenheten är lagrat. Styrledningar, exempelvis avbrottsledning och läslskriv- -ledning, kan även vara kopplade till kretsen 101. Kretsen 101 har ett flertal portar i enlighet med vad som kommer att framgå av det följande. 1 Styrenheten innehåller vidare tangentbordet 103 som innefat- tar de nnmeriska knapparna 31, presentationsknapparna 35-H0 samt trelägesomkopplaren US som visas i fig. 1. Denna enhet innehål- ler även adderingsknappen 52 och portoinställningsknappen 33.

Samtliga dessa knappar och omkopplare är på konventionellt sätt i en matris anslutna till kretsen 101 för att möjliggöra avsökning av knapparna och omkopplarna i enlighet med programmet för detek_ tering av en knappnedtryckníng eller en omkopplarslutning. Åtta-ledningsporten A liksom även fyra ledningar hos porten B i kretsen 101 är även kopplade till sjusegmentindíkatorn 104 för multiplexerad presentation på konventionellt sätt. Kretsen 101 ,l 459 828 10 15 20 30 H0 13 är vidare genom ett par serie-portar ansluten för kommuni kation till och från bokföringsenheten.

Ett par ytterligare serie-por- tar möjliggör kommunikation till och från yttre enheter genom ' optoelektriska isolatorer 107 resp 108. En ytterligare utgångs- port från anpassningsorganet är ansluten till lysdioden (LED) 109 för att pà presentationspanelen ange att dateringsdörren ej har stängts. Ännu en utgångsport är ansluten till en lysdiod 110 pá presentationspanelen för att ange att operatör-ingrepp erfordras för att återspänna utlösningsmekanismen på underdelen. Ytterli- gare en port är slutligen kopplad till serviceomkopplaren 50 för att göra det möjligt att försätta frankeringsmaskinen i service- -tillstànd.

I den föredragna utföringsformen av uppfinningen är styr- enhetens program inriktat på att betjäna tangentbordsenheten, presentationspanelen etc. så att styrfunktionerna och lagringen av data primärt utföres i bokföringsenheten. Programmet innefat- tar därvid sådana funktioner som är erforderliga för avsökning av tangentbordet, multiplexering av presentationsenheten, strukture- ringen av signalerna för kommunikation med de övriga enheterna samt med yttre organ etc. så att all ny information kan vidare- befordras till bokföringsenheten.

En typisk optoelektrisk isolator visas i fig. 7. Den utgö- res huvudsakligen av en konventionell enhet 115 av den under beteckningen 6N136 marknadsförda typen inklusive en halvledar- -emitter för alstring av optiska signaler att mottagas av en fotodiod, varvid fotodioden är ansluten i en transistorförstärka- res baskrets.

Ett blockschema över en föredragen utföringsform av bokfö- ríngsenheten visas i fig. 8, där en CPU 120 av typen 8039 är anordnad att kommunicera med styrenheten via de optoelektriska isolatorer 121 och 122 och att serie-kommunicera med tryckenheten via optoelektriska isolatorerna 123 och 12k. De optoelektriska isolatorerna 121 och 122 inom bokföringsenheten kan sålunda anslutas direkt till tryckenhetens signalkanaler, eftersom inga WL, ytterligare isolationsorgan erfordras för detta ändamål. Dess- utom kan en styrande optoelektrisk isolator 125 för styrning av ett spärrorgan eller liknande i tryckenheten vara ansluten till 1 cn ytterligare port hos CPU 120. Signaler motsvarande ett före- stående matningsspänningsavbrott matas vidare till avbrotts-por- ten nos CPU 120 via den optoelektriska isolatorn 126. Man ser 10 'ß 20 25 30 35 459 828 15 _ sålunda att alla signaler och all styrning till och från bokfö- _ ringsenheten måste dirigeras genom optoelektriska isolatorer, ' detta för att säkerställa denna enhets elektriska och mekaniska integritet. Bokföringsenheten innehåller vidare ett flertal PROM 127 som exempelvis kan utgöras av en E-PBOM typ 8755. Denna enhet är kopplad till ett elektriskt varierbart läsminne (BAKOM) 128, exempelvis av typen ER 3400, vilket tjänstgör såsom ej flyktigt minne för lagring av data under tidsperioder då mat- ningsspänningstillförseln till frankeringsmaskinen har bortfallit eller med avsikt har frånkopplats. Arbetsminnet för bokförings- systemet, inklusive registren för lagring av samtliga operations- data, är anordnat i CPU 120, och dessa data överföres till det elektriskt omställbara ROM 128 när spänningssänkning konstate- ras. Éör att säkerställa fullständig dataöverföring kan lag- ringskondensatorerna på konventionellt sätt vara kopplade för att lagra tillräcklig energi för att säkerställa korrekt kretsfunk- _ tion till dess att dataöverföringen har slutförts.

En föredragen utföringsform av kretsen för tryokenheten visas i fig. 9:, Denna krets består väsentligen av den centrala processorenheten (CPU) 30, exempelvis av typen med handelsbeteck- ningen BTÄB-8, vilken där så erfordras via lämpliga buffertar är kopplad till in/ut-enheterna inom själva tryokenheten. De meka- niska och optoelektriska avsökningssystemen i tryckenheten är konventionella och kan allmänt sett vara exempelvis av den' typ som är beskriven 1 us-Ps 4,oso,37a nu vilken hänvisas såsom belysande komplement till denna ansökan.

Den centrala processorenheten ansluts därför till ett flertal optoelektriska avkännare (ej visade) för avkänning av tryckhjulens läge. Ledningarna ifråga är även anslutna för att aktivera avkänníngen av omkopplaren 51 för privilegierad åtkomst i fig. 2. Omkopplaren 51 för privilegierad åtkomst är placerad inom tryckenheten och är åtkomlig endast genom en av postverket förseglad dörr. Dessa ledningar hos CPU är vidare anslutna för att avkänna dateringsdörrens läge, varvid dateringsdörr-omkoppla- ren och omkopplaren för prívilegierad åtkomst strobas genom en ytterligare utgång hos CPU 130. Lysdioderna för de optiska avkännarna strobas vid korrekta tidpunkter genom en annan utgång hos CPU 130, och än ytterligare utgångar hos CPU aktiverar steg-I I ningen för kontaktfält-motorn och de digitala stegmotorerna för 459 828 10 15 20 30 ÄO ~samtlíga villkor är uppfyllda, 16 Dessutom har CPU 130 ett par portar för seriekommu- nikation till och från bokföringsenheten. organ- tryckhjulen.

Vidare styr spärr- utgángen från bokföringsenheten och en annan utgång hos CPU 130 ett par transistorer 131 för magnetisering av spärrorgan-mag- neten, varför mellan-spärr-magneten 153 ej magnetiseras förrän både i bokföringsenheten och i Som resultat härav kan en tryckningscykel ej påbörjas sàäida ej de fysiska och elektriska förhållandena 1 frankeringsmaskinen är korrekta för normal tryckning. I trycken- heten är det därför uppenbart att programmet âstadkommes inom själva CPU. tryckenheten.

Frankeringsmaskiner av den ovan beskrivna ras på ett flertal sätt. laddning ske på avstånd typen kan modifie- I'en variant, som betecknas “RMRS" kan , varigenom nyckeln (koden) tillhandahål- les för att påverka manövreringen av treläges-laddningsomkoppla- ren på tangentbordet. Den operatör som manövrerar enheten kan sålunda förses med lämplig kombination för att gå in i tangent- bordet för att tillåta fjärrladdning (d.v.s. laddning fran annan plats än postanstalten). I sådana enheter förefinns ingen om- kopplare för priviligierad åtkomst.

Vid en ytterligare variant kan den tre-läges omladdningsom- kopplaren på tangentbordet styras av en enkel ratt utan att man behöver någon kod (nyckel).

"MMRS", kan f ten, I denna typ av system, som kallas rankeringsmaskinen omladdas manuellt på postanstal- men servicefunktionerna kan utföras lokalt på liknande sätt som för enheterna av typen RMRS.

Med andra ord, omladdning av en frankeringsmaskin av den ovan beskrivna typen kan ske lokalt, med en nyckel för trelägesomkopplaren, i vilket fall ytterligare säkerhet mäste åstadkommas, vilket kommer att behandlas i det följande. Vid frankeringsmaskiner med en enkel rattomkopplare istället för en nyckelomkopplare är å andra sidan “privilegierad åtkomst", vilken är förseglad vid postanstalten, manuell omladdning. anordnad för Vid systemets normala arbetssätt, som ovan beskrivits, åstadkommer de sex presentationsknapparna när de nedtryckes, presentation på presentationspanelen av de sex ovannämnda para- metrarna, d.v.s. räkneställningen i det stigande registret över de totalt tryckta frankotecknen, det totala återstående beloppet i det fallande registret över tillgängligt portovärde, kontroll- om anordningarna är försedda ' lik 10 15 20 25 30 35 MO 459 828 17 ; summan, det totala antalet av frankeringsmaskinen genomförda frankoteckentryckningar, värdet av tryckta porton samt antalet objekt som tryckts efter den senaste satsnollställníngsoperatio- nen i de tillhörande registren. Nedtryckningen av dessa knappar resulterar endast i att det ifrågavarande talet presenteras under een förutbestämd tidsperiod efter det att knappen släppts, exem- pelvis två sekunder, varefter presentationsenheten kommer att återgå till att visa portosatsinställningen.

För vilkendera typen av frankeringsmaskiner som helst gäller att om serviceomkopplaren ställs i service-läget men trelägesom- kopplaren fortfarande står i driftläget, så kommer presentations- knapparnas presentationsfunktion att vara olika. Sålunda kommer nedtryckning av "använt porto"-knappen 35 nu att resultera i presentation av det aktuella värdet som är inställt i maskinens dollar-upplåsnings-register, från och med vilket värde en opera- tör ej kan trycka porton. Portosatsvärden över detta värde kräver en ytterligare nedtryckning av portoinställningsknappen för att funktion skall erhållas, detta för undvikande av att man av misstag trycker onormalt stora portosatsvärden. Nedtryckning av "ej använt porto"-knappen 36 kommer nu att resultera i presen- tation av det värde i "lågt portobelopp"-varningsregistret vid vilket en varning skall avges att innehållet i det fallande registret understiger ett förutbestämt belopp. Nedtryckníng av "antal objekt"-knappen 38 kommer nu att resultera i presentation av frankeringsmaskinens diagnostiska status. Denna presentation ger servicemannen en anvisning beträffande eventuella funktions- fel. föra í presentation av det maximalt inställbara beloppet, d.v.s.

En tryckning på "satsvärde"-knappen 39 kommer nu att med- det maximibelopp vilket är inställt inuti frankeringsmaskinen och över vilket frankeringsmaskinen ej kan ställa in tryckregístren.

Nedtryckning av "satsräkneställning"-knappen H0 kommer ej att ha någon verkan vid service-arbetssättet.

Trelägesomkopplaren används för att åstadkomma omladdning av frankeringsmaskinen eller för att åstadkomma ändring av värdena i de register som avser dollar-upplåsníngsvärde, "lågt portobe- lopp"-varning och maximalt inställbart belopp.

Med särdraget "fjärromställningssystem för frankeringsmaski- nen" (Remote Heter Resetting System, RMRS) möjliggör inställning av trelägesomkopplaren i ettdera av lägena “kombinationsinmat- ning" eller "belcppinmatning" att kunden kan föra in kombination 459 828 10 ...A UI 20 25 30 1:a resp. belopp i frankeringsmaskinen via tangentbordet med indike- ring på presentationsorganet. När man går ifrån detta läge inmatas det presenterade värdet i bokföringsenheten och presenta- tionsenheten raderas för nästa inmatning. Om trelägesomkopplaren återställes till driftläget medför detta att bokföringsenheten .slutför omladdningsrutinen och återställer frankeringsmaskinen till normal drift med omladdningsvärdet adderat till registret "ej använt porto".

Kombinationen för detta särdrag "RMRS" erhål- les från RMRS- datacentret och är ett stoohastískt eller pseudo- -stochastiskt tal som av säkerhetsskäl ändras v id varje omladd- ning. 1 ' För frankeringsmaskiner med system för manuell àterställning (Manual Meter Resetting System, MMRS) åstadkommas omladdnings-ar- betssättet genom att man bryter förseglingen för dörren för privilegierad åtkomst och slår om omkopplaren för privilegierad åtkomst- Samma operationssekvens för trelägesomkopplaren som den ovan beskrivna följs för omladdning av frankeringsmaskinen som de frankeringsmaskiner vilka har möjlighet till omladdning på av- stånd. Vid maskiner av typ MMRS är endast postens personal berättigad att åstadkomma ändringen. Kombinationen är ett fast nummer som är känt endast för posten och som är lagrat i franke- ríngsmaskinen. Normal drift för frankeringsmaskinen är möjlig så snart omkopplaren för prívilegierad åtkomst har ställts tillbaka till sitt driftläge.

För ändring av de värden i registren vilka hänför sig till dollar-upplåsningsvärde, varning beträffande lågt portovärde samt maximalt inställbart belopp skulle servicemannen koppla om fran- keringsmaskinen till service-arbetssättet genom att ställa ser- vice-omkopplaren i service-läget. Trelägesomkopplaren används på det ovan beskrivna sättet för att mata in kombinations- beloppvärden. och Frankeringsmaskinen tolkar kombinationsvärdet för angivande av vilket register som skall ändras.

Vid frankeringsmaskiner av typerna RMRS och MMRS kommer ett eventuellt fel i inmatningen att räknas som bevis på áverkan eller missbruk av maskinen. När ett visst antal sådana fel har uppträtt, exempelvis 9 stycken, efter det att frankeringsmaskinen senast ställts in, så kommer frankeringsmaskínens portoladdnings- funktion att spärras. Frankeringsmaskinen kan under sådana omständigheter åter bringa EET). s i driftsdugligt skick på postanstal- En diskussion om anordningar för att åter bringa franke- 10 15 20 25 30 35 M0 459 828 19 ringsmaskinen i helt driftsdugligt skick har ingenting med upp- finningen att göra utan hänför sig till frankeringsmaskinens säkerhet.

Som ovan nämnts har var och en av de tre enheterna i franke- ringsmaskínen en mikroprocessor med ROM-minne som definierar ett - givet program, och kommunikationen mellan enheterna sker i serie och asynkront. Detta åstadkommas i första hand genom att vart och ett av kalkylatorsystemen är försett med en kristallstyrd klocka. deras överföring noggrant kontrolleras, varigenom det säkerstäl- Vidare är signalerna definierade på sådant sätt att les att om en signal existerar så måste den uppträda inom en given tidsperiod. Såsom en ytterligare säkerhet för att överfö- ringen är korrekt âtersänds bitarna i en signal till en sändare så snart de mottagits, så att kontroll med avseende på eventuella fel kan ske vid sändaren, varigenom en "felfri"-bit kan sändas omedelbart efter ett datameddelande, om data visat sig vara utan fel. I Styrenhetens program reagerar för frankeringsmaskínens status med avseende pá bestämda parametrar. Ett register i bokföríngsenhetens mikroprocessor innehåller frankeringsmaskinens statusinformation, exempelvis tvâ bytes, vilkas bitar digitalt anger om frankeringsmaskinens utlösningsmekanism behöver spännas, om dateringsdörren ej har öppnats efter den senaste tillslagning- en av matningsspänning eller för tillfället är öppen eller om tillgängligt belopp är otillräckligt för att trycka det belopp som är inställt på tryckhjulen, om den låga portogränsen har nåtts, om frankeringsmaskinen är i service-tillstånd, om franke- ringsmaskínen är satt i fungerande tillstànd, om satsregistren är nollställda, om en utlösning har fullföljts eller om olika typer av fel har inträffat. Det med dessa bitar förknippade statusmed- delandet är ej detsamma som det ovan nämnda diagnostiska medde- landet, som används när frankeringsmaskinen befinner sig i ser- vice-tillståndet. Bokföringsenheten håller styrenheten informe- rad om aktuell status genom att sända statusmeddelande till styrenheten efter det att matningsspänningen har slagits till och därefter så snart en statusändring inträffar; som svar på alla dessa meddelanden säkerställer styrenheten att presentationen pâ frankeringsmaskinen är i enlighet med status-meddelandet i enlig- het med vad som ovan nämnts. Dessa senare steg kan ekempelvís innefatta att en serie decimaler visas i händelse av vissa fel, .rus u. an. 459 828 10 20 25 30 35 H0 20 att decímalkommat blinkar om den lägre portogränsen är nådd, att hela presentationsenheten blinkar om kvarvarande tillgängligt portobelopp är otillräckligt, att en understrykning visas i händelse av otillräckligt porto, presentation av understr istället för symbolfria ( i servicetillstàndet. ykningar "blanka") fält om frankeringsmaskinen är Ett avbrottsprogram i styrenheten bryter styrenhetens huvud- program med regelbundna mellanrum för avsökning av tangentbordet och nyckelomkopplaren och för att driva presentationsenheten.

För att förhindra presentation av slumpmässiga tecken som kan uppstå till följd av störströmmar när mer än en knapp är ned- tryckt, kommer avbrottsprogrammet att medföra att presentationen blir skrivteckenfri ("blank").

Värden som hänför sig till tid, tangentbord och nye kelomkopplare kvarhålles av avbrottsprogrammet för att användas av huvudstyrprogrammet.

Huvudprogrammet för styrenheten innef attar de inledande stegen, programsteg för överföri ng av meddelande fram och till- baka mellan bokföringsenheten och yttre enheter samt styrning av den tidsbestämda indikeringen, kontroll av statusmeddelande för att säkerställa att dateringsdörrlampan och underdel-âterställ- ningslampan är tända i enlighet med aktuell status, reaktion på rapporterade lägen för knappar och trelägesomkopplare för att säkerställa tillståndsändringar däri så att styrenhet-subrutin motsvarande den definierade funktionen för ett sådant tillstànd eller en sådan tillstàndsändring kommer att genomföras.

Programmet för bokföringsenheten innefattar initieringsför- faranden för att säkerställa att arbetsregistren uppdateras, att inga porton har tryckts vilka ej har bokförts och dessutom ett behandlingsprogram för att åstadkomma överföring av data till det icke-flyktiga (elektriskt ändríngsbara) minnet i händelse mat- ningsspänningen slås ifrån eller vid matningsspänningsavbrott.

Bokföringsenhetens huvudprogram påverkar överföringen av meddelanden om frankeringsmaskinens status till styrenheten efter begäran om statusändring, bestämmer verkan av varje för tillfäl- let inmatat portovärde på för tillfället registrerad behållning och åstadkommer varje eventuellt erforderlig ändring i statusmed- delandet. Huvudprogrammet styr även tidgivningen i bokföringsen- heten för mottagning av med delanden från styrenheten och trycken- heten.

Programmet för bokföríngsenheten innefattar vidare sub- rutiner för behandling av signaler för uppdatering av'registren fr. 10 _: ÛJY 20 25 30 35 30 459 828 21 när porto skall tryckas och för styrning av systemets funktion när frankeringsmaskinen är utlöst. En ytterligare subrutin styr uppdateringen av frankeringsmaskinens statusmeddelande. Utöver en felkontrollrutin som innehåller cyklisk redundans är kontroll inprogrammerad i bokföringsenhetens programvara. Detta kommer att beskrivas mera i detalj nedan.

Tryckenhetens program innefattar ett huvudprogram med initi- eringssteg, steg för avsökning av avkänníngsorganen och kontroll av stroberna för avkänningsorganens lysdioder samt behandling av meddelanden för kommunikation med bokföringssystemet. Subrutiner är anordnade för inställning av portohjulen, för att bestämma om avkännings-avläsníngarna är korrekta och för att bestämma om några ändringar har skett i utgångssignalerna från de olika maskinvaru-avkännarna och -omkopplarna, exempelvis "privilegierad åtkomst"-omkopplaren och dateringsdörr omkopplaren.

Med avseende på programmet för inställning av presentation av upplâsningsvärde, maximalt inställbart belopp och beloppet “lågt portovärde", enligt ovan, är de knappar som är anordnade för dylik inställning på det ovan beskrivna sättet matriserade i tangentbordet och avsökes periodiskt för bestämning av huruvida en statusändring har inträffat. Lägesavkänningen sker även med avseende på service-omkopplaren i styrenheten, varigenom manövre- ring av var och en av knapparna och omkopplarna kommuniceras till 2 le bokföringsenheten för lagring och behandling i denna enhet. Om exempelvis service-omkopplaren är ställd i sitt TILL-läge, så kommer avkänningen, vilken även är verksam med avseende på tre- lägesomkopplaren, att aktivera som en presentationsrutin, att gå in i en kombinationsrutin eller gå in i en belopp-rutin beroende på trelägesomkopplarens läge.

Vid presentations-subrutinen sänds data i ett register motsvarande en nedtryckt presentationsknapp till styrenheten för presentation. Vid subrutinen "mata in kombination" lagras nästa inmatning i tangentbordet, så att det värde som har inmatats i tangentbordet när trelägesomkopplaren har vridits till läget "mata in belopp" införes i motsvarande register i CPU i bokfö- ringsenheten, varigenom det sålunda inmatade värdet kommer att vara gällande vid senare frankeringsmaskin-operationer vid nor- malt förfarande. Det är givetvis uppenbart att provningen av '- inställda värden under normal drift effektivt sker med avseende på ett värde-omrâde, exempelvis ett portosatsomràde som är mindre 459 828 10 15 20 30 LU Ul 30 22 än eller större än det lagrade beloppet, så att den erforderliga indikeringen kan åstadkommas. Uttrycket "indikering" avser i detta sammanhang presentationsenheten. När det inmatade porto- värdet överstiger det maximalt inställbara beloppet ignoreras det inmatade värdet och presentationsenheten återgår till sin ur- sprungliga portosats. De vid service inställbara egenskaperna enligt ovanstående beskrivning kan även anses påverka styrningen ka tillstànd, exempelvis ej tsklart tillstànd, när det maximalt inställbara värdet har överskridits, ett "lågt värde" av frankeringsmaskinen till oli dríf -varningstillstând när índíkeringen "lågt värde" blinkar, samt ett dollar-upplàsningsvärde-tillstånﬁ som kräver en ytterligare nedtryckning av inställningsknappen när det på presentationsenheten inställda beloppet överskrider detta lagrade värde.

Med ytterligare avseende på systemdiagnostik , som kortfattat berörts i det föregående, finns två grundläggande felkontroller i frankeringsmaskinens programvarurutin. Dessa båda kontroller I kategorin fatala felprov Dessa båda underkategorier kallas fatal resp. procedurmässig. definieras två underkategorier. kallas "hårda" resp. "mjuka". Hårda fel bestämmas genom att kinvaru-avkännare, exempelvis kontaktfält- och digit- valavkännare, spärrorgan-lägesavkännare, blockeringsstång nare och liknande. övervaka mas -avkän- Om dessa avkännare ej ger korrekta avläs- ningsresultat kallas detta ett fatalt hårt fel. Detta kommer att läsa frankeringsmaskinen och kan ej avhjälpas efter förnyad tillslagning av matningsspänningen. Ingripande från central myndighet kommer att erfordras för att möjliggöra fortsatt drift av frankeringsmaskinen.

Ett annat exempel på ett fatalt hårt fel är bristande över- ensstämmelse som resultat av en cyklisk redundanskontroll.

Varje dataregister övervakas fortlöpande.

Med användning av konventio- nell polynomteknik beräknas en cyklisk redundansrest för varje uppdaterat dataregistervärde. När en matningsfrånslagningscykel överföras innehållet i vart och ett av dataregistren och dess tillhörande cykliska redundansrest till ett icke-flyk- tigt minne. ínitíeras, Vid tillslagning av matningsspänningen beräknas återigen den cykliska redundansresten för varje dataregister ocä jämföres med den cykliska redundansrest som förut beräknats vid frânslagníngen av matníngsspänningen.

Bristande överensstämmelse innebär ett fatalt hårt fel. 10 20 25 30 H0 -kommunikationstidfrist, 459 828 23 Fatala mjuka fel hänför sig till interkommunikationsmöjlig- heten mellan frankeringsmaskinens olika enheter. Sålunda kommer kommunikationsfel mellan interna enheter såsom bokföríngsenheten, tryckenheten och styrenheten att avkännas, på grundval av den ovan beskrivna återsändningen. Dessutom finns arrangemang för så att underlåtenhet från en enhets sida att kommunicera inom en förutbestämd tidsperiod likaledes alstrar ett fatal: mjukt fel. frankeringsmaskinens funktion.

Fatala mjuka fel kommer att blockera Upphävande av blockeringen kan . åstadkommas genom "återcykling" av frankeringsmaskinen, d.v.s denna slås ifrån och slås därefter åter till, så att âtercykling sker och felet-elimineras. tillförseln kommer att räknas i ett dataregister, och som ovan nämnts kommer total låsning att ske om ett förutbestämt antal uppnås. Med andra ord, ett förutbestämt antal fatala mjuka fel är ekvivalent med ett enda fatalt hårt fel.

Procedurfel, exempelvis införing av felaktiga (för höga) värden, eller försök till felaktig procedur, yttrar sig som visuella flaggor på presentatíonsenheten.

Ytterligare diagnostiska kontroller liksom även variationer enligt ovan, kan lätt inrymmas i de här verkställda programvaru- rutinerna.

Genom att tillåta datakommunikation mellan enheterna på meddelande-basis, i serie, och genom användning av den ovan beskrivna "eko-tekniken" kan man med lätthet förverkliga de ovan beskrivna felkontrollmöjligheterna.

Som framgått av det föregående sker kommunikationen mellan enheterna i seríekanal, bitsynkront, tecken-asynkront, såsom start/stopp-kommuníkation, exempelvis med en hastighet av 9600 baud. d.v.s. särskilda styrledningar är ej anordnade mellan enheterna Kommunikationen är uteslutande baserad på meddelanden, för styrning av kommunikationen. Denna typ av kommunikation är även anordnad med avseende pâ kommunikationen mellan styrenheter- na och yttre_enheter. Meddelandena har en längd av 10 bitar, och vart och ett innefattar en startbit, följd av ett 8 bitars ord, eller en byte, och slutar med en stopobit. Den sista stoppbiten i ett meddelande har en polaritet motsatt samtliga övriga stopp- bitars i meddelandet, vilket anger meddelandets slut. än logisk nolla anger en startbit, en "meddelande slut"-bit och en databit som är noll eller låg. En logisk etta används för begäran att teroyklingen av matningsspännings- I” 459 828 10 15 20 25 30 35 RO .nen eller ej eller om det endast berör bokföringsenheten. De 24 databit ett samt även närvaro Det första ordet i varje meddelande har ett fält som anger huruvida meddelandet innehåller “ information, data eller styrfunktioner. sända, klar att sända, byte-slut, av en "felfri"-puls. kodat två-bit- En ytterligare bit i det första ordet anger huruvida meddelandet endast berör presentatio- övriga bitarna i det första ordet är speciella meddelande-identi- fieringsbitar.

Om meddelandet innehåller mer än ett ord, kan det andra ordet i meddelandet innehålla en struktur-byte bestående av två "nibbles", d.v.s. fyra-bit-grupper. Det första ordet i varje meddelande har ett kodat två-bit-fält som anger huruvida medde- landet innehåller information, data eller styrfunktioner. En ytterligare bit i det första ordet anger huruvida meddelandet endast berör presentationen eller ej eller om det endast berör bokföringsenheten. De övriga bitarna i det första ordet är speciella meddelande-identifieringsbitar.

Om meddelandena innehåller mer än ett ord, kan det andra ordet i meddelandet innehålla en struktur- "nibbles", d.v.s. fyra-bit-grupper. "nibbles" anger antalet data- byte bestående av två Den första av dessa "nibbles" i meddelandet och den andra anger antalet digits till höger om decimalkommat i data, eller också motsvarar den ett hexadecimalt F om det ej finns något decimalkomma.

När ett meddelande är klart att sändas av en enhet , provas först enhetens mottagningsledning.

Om denna är låg, höjer sända- ren sin sändningsledning till hög och provar återigen mottag- ningsledningen. är låg, kan enheten sända, Härigenom undviks stridig- på enheter i själva franke- ringsmaskinen kommer programmen i de olika enheterna i franke- ringsmaskinen att i händelse av stridighet prioritera tryckenhe- ten, bokföringsenheten, styrenheten eller yttre enheter i fallan- de príoritetsordning. frankeringsmaskinen, ten prioritet.

Om denna fortfarande i annat fall måste den bli mottagare. het mellan två enheter. Med avseende När yttre enheter är hopkopplade med exempelvis med dess styrenhet, ges styrenhe- Tidgivningen för meddelandena är den väsentliga egenskap hos É kommunikationssystemet som gör att meddelandena kan vara asyn- krona. En typisk tidgivning àskádliggöres i fig. 10, som visar den relativa tidgívningen för sândarens ledningar för sändning av 10 20 25 30 35 H0 459 828 25 ett givet meddelande och för en mottagares ledningar för mottag- ning av samma meddelande. Eftersom sändarens utgångsledning är densamma som mottagarens ingàngsledning, är det uppenbart att dessa tvâ ledningar är identiska. Detsamma gäller självfallet med avseende på sändarens ingàngsledning och mottagarens utgångs- ledning.

Vid en framgångsrik överföring av denna typ provar sändaren sin ingångsledning vid tidpunkten t1, och om getekgeríngen visar låg höjer den sin utgångsledning till hög inom 50 mikro- 5ekU“deP» SåS°m Visas Vid tg. Sändaren provar sedan återigen sin ingångsledning vid tidpunkten t3 inom 50-190 m1kp0Sekun_ der. Om ingàngsledningen fortfarande är låg så kan sändaren starta och sända sitt meddelande vid tidpunkten ts efter en minimiväntetid av 120 mikrosekunder genom att sänka denna ut- gângsledning för att bilda ett meddelandes start-bit. mellantiden, vid tidpunkten ta, Under har mottagaren höjt sin ut- gångsledning till hög nivå inom minst 100 mikrosekunder vilket anger att den är klar att ta emot data. Detta anger ett till- stånd "klar att sända". Tiden mellan på varandra följande bytes av ett meddelande om ett flertal bytes uppgår som anges genom tidsintervallet mellan ts och ts' 5111 minst 113u,375 míkpg- sekunder för säkerställande av att mottagaren har aktiverat för att åstadkomma riktig mottagning och lagring av signalerna.

Tiden ffån böfjan Ü5' av sista meddelande-byte och sänd- ning av en "felfri"-puls vid tidpunkten t7 är inställd på 1031,25 till 1157,291 mikrosekunder, och "felfri"-pulsen har en längd från 309.375 till 368,228 mikrosekunder. Mottagaren måste prova med avseende på förekomst av en "felfri"-puls vid tidpunk- ten tg från 1187,291 till 13H0,625 mikrosekunder efter initie- ringen av startpulsen i meddelandets sista byte. Sändare-bit- övergângarna måste ligga i enlighet med Tabell I, och mottagarens sampling av data och stoppbitar måste ligga i enlighet med den i Tabell II angivna tidgivningen. 4 5 9 82 8 26 TABELL I n §II MINIMUM MAXIMUM 1 START D G E 2 DATA 1 1ø3,125 1ø5,2ø8 3 DATA 2 2ø6,25ø 21ø,A17 A DATA 3 3ø9,375 315,625 5 DATA A H12,5øø 42ø,833 6 DATA 5 515,625 526,øü2 IC 7 DATA 6 618,75ø 631,25ø 8 DATA 7 721,875 736,458 9 DATA 8 825,øøø 8ﬂ1,667 1ø sToPP 92S,125 9l46,875 15 TABELL II Q E12 MINIMUM 1 START - 2 D1 115,2ø8 22 3 m2 ' 22ø,u16 4 D3 325,62U 5 DA ü3ø,832 6 D5 536,øAø 7 D6 6H1,2ü8 25 8 D7 7A6,B56 9 D8 851,66A 10 STOPP 956,872 Med den ovan angivna tidgivníngen och med användning av [AJ f) krístallstyrning för klockan í asynkron över var och en av enheterna är därmed föring möjlig, så att styrledníngar för detta ända- mål mellan enheterna är överflödiga.

För att säkerställa att informationen korrekt mottages av mottagaren qtan fel återföres data i enlighet med uppfinningen till sändaren på mottagarens utgángsledning. sändning av data, (AJ \fl Tiderna för åter- från det att instruktíonsslingans början detek- terar startbiten, är angivna i Tabell III, och tiderna för samp- ling av dessa data på ingângsledningen till sändaren är angivna í tabell IV.

~- Om och endast om de vid sändaren mottagna data är desamma 1 10 15 20 25 30 HO 459 828 27 som de avsända data kommer "felfri"-pulsen att sändas vid slutet av meddelandet.

Som en ytterligare kontroll av meddelandeöverföringen kommer sändaren att vänta i 3,5 millisekunder pâ en klarsignal för att sända signaler från mottagaren efter att ha avgett en begäran att få sända, och på liknande sätt kommer mottagaren att vänta unge- fär högst 3,5 millisekunder på start av ett meddelande efter det att den gett klarsignal för sändning av meddelandet. Inbördes stridighet mellan enheterna har vidare nedbríngats till ett minimum genom inställning av bestämda tidsperioder som måste föreligga mellan en enhets på varandra följande sändaraktíviteter samt mellan till varandra gränsande mottagare.

TABELL III 3 gg; MINIMUM MAXIMUMX 1 START 32,ø83 73,125 2 D1 137,292 176,25ø 3 D2 2u2,5øø 279,375 4 D3 3u7,7øe 38z,5øø 5 nu u52,917 u85,625 6 ns 558,125 588,75ø 7 ns 663,333 691,875 8 D7 7a8,5u2 795,øøø 9 ns 873,75ø 898,125- 1ø sToPP 978,95s 1øø1,25ø X Innefattar lø mikrosekunders osäker- het i programslíngan vid detektering av startpuls. Om osäkerheten är större än ïø mikrosekunder bör överskottet subtra- heras från varje maximivärde. 459 828 28 TABELL iv n gg; minimum Mixinun 5 1 srinr 1ø3,12s 135,2øa 2 m 2øó,25ø 211ø,1116 3 na 3ø9,37s 3u5,625 u ' D3 u12,søø nsø,833 5 nu 515,62s s5s,øu1 10 6 ' Ds 61a,7sø 661,2sø 7 D6 721,87s 7ss,uss 8 D7 a2s,øøø 871,667 9 ns 9zs,125 976,s75 1ø store 1ø31,2so 1ø82,øs3 15 20 30 LU UI M0 Samtliga styrnings- och datasignaler använder samma ledningspar i vardera riktningen med noggrant bestämd tidgivning för styrning.

För åstadkommande av yttre styrning går styrningsflödet i den ena riktningen och informationsflödet i den andra rikt- ningen.

All styrning av frankeringsmaskinen och all information inom densamma kan kontrolleras via en gränssnittanslutn ing längs ledningarna 88, fig. E . Samtliga av frankeringsmaskineﬁ verk- ställda funktioner kan elektriskt styras från en pà avstånd belägen plats med undantag för rent manuella funktioner såsom tillslagning av strömförsörjningen och datumändring. Detta är ett resultat av dataenheternas kommunikationsmöjligheter. Pro- gramvarurutinen kommer att avsöka med avseende på förekomst av ett yttre styrorgan och tillåta överlämnandet av kontrollen till sådant yttre organ efter att ha kontrollerat dess behörighet.

Det sätt på vilket de tre enheterna är organiserade resulterar i ett beordringsflöde eller en datastyrning från styrenheten till bokföringsenheten och därefter till tryckenheten. Ett nytt portosatsvärde och var detta skall ställas in är ett exempel på dylika data och beordringar. Informationsflödet gär åt det motsatta hållet. tt exempel härpå är ett aktuellt registervärde Inom detta system kan anslutning till styrenhe- ten av en yttre enhet, exempelvis en ele eller liknande. ktronisk våg, möjliggöra -ut införande av order eller datastyrningsínstruktionsinformation 10 15 20 25 30 35 H0 459 828 29 till frankeringsmaskinen. Gränssnittoperationen möjliggör att inklusi- Den det yttre organet tar kontroll över frankeringsmaskinen, ve passivering av styrenhetens tangentbord om så önskas. yttre enheten har gränssnitt till frankeringsmaskinen på medde- landebasis. Den yttre enheten kan sända meddelanden att presen- - teras, eller också kan den sända meddelanden med begäran om presentationsorganets innehåll. Styrenhetens programmering möjliggör att det yttre organet sänder ett meddelande som passi- verar tangentbordet, vilket innebär att överlämnandet av kontrol- len verkstållas. En speciell fördel med det nyss nämnda arrange- manget är att styrenneten fysiskt kan ersättas med en ansluten yttre manöverenhet utan nâgra ändringar i bokföringsenheten eller tryckenheten, vare sig beträffande maskinvara eller programvara.

Den yttre enheten kan innefatta ett flertal operativa organ, exempelvis en våg och en fjärrpresentationsenhet. Styren- hetens mikroprocessor kan användas för att fungera som en medde- lande-buffert för att medge flexibilitet vid utvecklingen och användningen av yttre enheter. Yttre enheter kan innefatta vågar, presentationsorgan eller andra typer av organ som normalt har gränssnitt till frankeringsmaskiner av den här beskrivna typen. Den programvara som finns i styrenheten kan vara utförd för denna funktion. Som framgår av fig. 11 kan en yttre enhet 150 användas för att ersätta eller komplettera styrenhetens funktion. Den yttre enheten 150 är företrädesvis ansluten genom ett kopplingsorgan 152, som kan utgöras av ett 9-stifts standard- kontaktdon, till frankeringsmaskinens styrenhet_15ü och tar emot meddelanden från frankeríngsmaskin-enheten 156. Den schematiska bilden av frankeringsmaskin-enheten 156 innefattar bokförings- enheten och tryokenheten i enlighet med vad som ovan beskrivits.

Styrenheten innehåller kommunikationsbuffertar 158 som logiskt till den Den motsat- dirigerar meddelanden från frankeringsmaskin-enheten yttre enheten 150 eller lokalt till styrenheten 15%. kommunicera är såtill- antingen ta funktionen visas í fig. 12, där yttre enheter kan med enheten via kommunikationsbufferten. Funktionen vida likartad som att bufferten tar emot meddelanden fràn den yttre enheten 150 eller lokalt från styrenheten 15H.

I fig. 13 visas ett flertal yttre enheter 164, vilka har gränssnitt via styrenheten 153 till frankeringsmaskin-enheten.

Varje yttre enhet kan vara försedd med sin egen styrknapp för initiering av meddelanden. Varje yttre enhet kan innefatta en 459 828 20 25 30 30 av sin programvara för att möjliggöra drivning av de yttre anordningarna enligt "daisy-ked- ja"-princip. Tillämpliga meddelanden kan innefatta fullständigt överlämnande av kontrollen över styrenhet-lo enheten. kommunikationsbuffert som en del giken till den yttre tyrenhetens programmering är utförd för att m sådant driftsëtt.

Vad drí två riktningar, öjliggöra ften med yttre enhet beträffar går information antingen inåt i i riktning mot frankeringsmaskinen tning mot den yttre enheten. begäran, sammanfatt eller utåt i rik Styrsignaler och ande benämnda styrningar, går inåt mot frankeringsmaskinen. Informativa data går i I den inåt riktade banan härrör styrningar normal ten. Men i att låta en i riktning riktning utåt. t från styrenhe- enlighet med detta särdrag kommer ansökningsförenålet yttre enhet 150 utfärda kommandon genom hela styren- heten till frankeringsmaskinen. Å andra sidan kommer informativa data på den utátrik* bade banan från frankeringsmaskinen (bokfö- ringsenheten till styrenheten 15k och upprepas på den yttre enhetens ledning 152 till den yttre enheten 150 om n ågon sådan är anordnad.

Förekomsten av en yttre enhet 150 bestämmas av huruvi- da den svara med en signal "klar att sända". är fallet inställd ngsmaskinen fortsätter att fungera nor- jlighet att vidarebefordra information genom kommunikationsbbfferten i styrenheten medger den fördelen att man kan tillfoga yttre enheter till densamma. Den yttre enheten kan vara utförd på samma-sätt, med en kommunikationsbuffert, såsom visas i styrenneten; till en sådan enhet kan i Om så ej upphör utsignalen på ledningen 152 efter en på förhand tidsfrist, och frankeri malt. Denna mö sin tur en yttre Sålunda kan man åstadkomma en "daisy-ked- -liknande anordning av yttre enheter 163 i likhet visas i fíg. 13. enhet vara ansluten. ja" med vad som De enda begränsningarna av antalet yttre enhe- ter som kan kopplas i sådan "daisy-kedja" skulle vara systemtole- ransbegränsningar och tídsfristbegränsningar.

Ett ytterligare särdrag hos uppfinningen är att åstad- komma att yttre organ kan ge vissa kommandon till s jälva spyren-l heten, vilka kommandon ej nödvändigtvis behöver gå in i bokfö- ringsmodulen, exempelvis möjlighet att skriva ett meddelande till styrennetens presentationsorgan eller att läsa ett meddelande från styrenhetens presentationsorgan, eller att beordra styrenne- ten att passívera sitt tangentbord och den vridbara trelägesom- kopplaren. ïär ie ta sker reagerar kommunikationsbufferten på en 10 20 25 30 35 - meddelande till eller från styrenheten och en "O" 459 828 31 bit i början av den digitala transmissionsmeddelande-sekvensen, eller rubriken, och bestämmer huruvida meddelandet skall till frankeringsmaskin-enheten eller till styrenheten. har en tilldelad plats i rubriken, i enlighet med beskrivits, är tilldelad en “1" på denna plats om det gäller ett Denna bit, som vad som ovan om det gäller ett meddelande till eller från frankeringsmaskín-enheten. På detta sätt kan styrenheten, när den tar emot ett meddelande från den yttre enheten, granska rubriken och ur denna bit bestämma huruvida meddelandet är avsett för styrenheten eller för bokfö- ringsenheten. Om det är avsett för styrenheten, hejdar den meddelandet och vidtar tillämplig åtgärd. Om det ej är för styrenheten vidarebefordras meddelandet till frankeringsmaskin- -enheten. Styrenheten kan ge ett direkt svar till den yttre enheten utan att alls blanda in frankeringsmaskinen, exempelvis som svar på mottagning av ett meddelande om avläsning av presen- tationsorganet. Styrenheten håller ej kvar det senast mottagna frankeringsmaskin-statusmeddelandet. När därför exempelvis ett kommando avseende passivering av tangentbordet mottages, kommer styrenheten att begära ett frankeringsmaskin-statusmeddelande från bokföringsenheten. När styrenheten får svaret, kommer den att sätta in en bit i frankeringsmaskin-statusmeddelandet för att ange om tangentbordet är i eller ur funktion. När det väl är försatt ur funktion kommer styrenheten att fortlöpande ange passiverat tillstànd i status-meddelandet till dess att det återställes genom mottagning av ett kommando om aktivering av tangentbordet eller till dess att strömförsörjningen slås ifrån och slås till. Tangentbordet kommer alltid att sättas i funktion när strömförsörjningen slås till.

Frankeringsmaskinen kan sålunda ha gränssnitt direkt till yttre enheter, något som är svårt eller t.o.m. omöjligt att åstadkomma med hittills förekommande frankeringsmaskiner.

För att sammanfatta det ovanstående är styrenheten försedd med ett anslutningsdon för dubbelriktad kommunikation med ett flertal yttre enheter. Detta gör det möjligt för de yttre enheterna att få tillgång till frankeringsmaskin-information, exempelvis regísterställningar, räknade antal och aktuellt värde- -val. Dessutom kan en yttre enhet styra frankeringsmaskinen i samma utsträckning som en operatör kan styra den från tangent- bordet. 459 828 10 25 30 4G 32 Frankeringsmaskinen kan vara försedd med en tillsats för att automatiskt registrera och debitera porton på olika avdel- ningar på basis av identifieringsinformation som införas av operatören vid början av varje postnings-körning. maskinen kan användas tillsammans med en presentati ning/kvittotryckare, Frankerings- onsanord- och ge kunden med en visuell indikering av värdet pà frankeringsmaskinen och/eller ett kvitto vid betalning av porto. Frankeringsmaskinen kan användas med av kunden till- handahàllna organ, exempelvis en datorterminal eller ett mini- datorsystem för realtid-dataupptagning, såsom t.ex. vid paket- operationer f ör att addera porto till räkningen till en adressat.

Den relativa lätthet med vilken interface kan erhållas till frankeríngsmaskinen enligt uppfinningen ger uppslag till ytterligare möjligheter. Två exempel är: 1) användning pâ ut- gången från ett beslutsfattande insättningsorgan för att variera portot med antalet insatser, och 2) som en praktisk postinläm- ningsautomat.

Flödesschemor som representerar operationssekvensen för de olika enheterna visas i fig. lä, 15 och 16. I vart och ett av fallen visar den med bokstav ej försedda figuren det sätt på vilket motsvarande figurnummer och bokstav skall sammansättas för att representera ett fullständigt flödesschema.

Flödesschemat representerande styrenhetens funktion visas i sekvensen i fig. IM.

Flödesschemat representerande tryckenhetens funktion visas i sekvensen i fig. 15.

Flödesschemat representerande bokföringsenhetens funk- tion visas i sekvensen i fig. 16.

Det är känt och insett att benämningen frankeringsmaskin när den används i föreliggande sammanhang hänför sig till den allmänna definitionen på ett organ för att tr portovärde för statlig eller ens bunt eller annan liknande ti ycka ett bestämt kild befordran av paket, kuvert, llämpning för tryckning av ett en- ßhuru termen frankeringsmaskin används är den både känd och tillämpad inom fackområdet såsom en allmän term för anordningar som används i samband med andra tjänster än de som uteslutande fullgöres av statliga postorgan. privata paket hetsvärde.

Exempelvis använder - eller fraktföretag frankeringsmaskiner för att åstadkomma prissättning för individuella paket, inklusive bokfö- rings- och tryckningsfunktioner. 10 15 20 s: 459 828 Anordningen enligt uppfinningen är speciellt inriktad på användning i en frankeringsmaskin som möjliggör olika särdrag och funktioner, beskrivna i olika aspekter i en eller flera av följande samtidigt under behandling varande patentansökningar, inklusive den föreliggande, alla inlämnade samtidigt, näm- ligen: US patent 4 280 179, Frankeringsmaskin med interaktiv aritmetisk operationsmöjlighet; US patent 4 É80 180, Frankeringsmaskín med pa fältet om- ställbara styrníngsvärden; US patent 4 283 721, Elektronisk frankeringsmaskin med datumkontrollvarning; US patent 4 266 222, Elektronisk frankeringsmaskin med áterställníngs-bas-varning; US patent 4 285 050, Elektronisk frankeringsmaskin med avkänningssystem för driftspänningsvariation; US patent 4 287 825, Tryckningsstyrsystem; US patent 4 301 507. Elektronisk frankeringsmaskin med ett flertal kalkylatorsystem; och US patent 4 302 821, Spärrstyranordning för en elektro- nisk frankeringsmaskin.

Ehuru uppfinningen har beskrivits med avseende pà en enkel utföringsform av densamma, är det uppenbart att varia- tioner och modifieringar kan göras, och dessa avses täckas av patentkravsn i den man de ligger inom uppfinningstanken och faller inom ramen för uppfinningen. _-~-..._....__.------~-

Claims

459 828 311 Patentkggv

1. Internkommunikationeeystem med ett flertal æﬂeter (56, 58, 75) vilka var och en har ett kalkylatorayeteméüﬂü, 120, 130) en eígnalmottagningeterminal (TO, Ti, PD-0)anh en signaleändningsterminal (P2-4, P11, P15, PC-O), t a c k n a t k ä"nn e - av att sändningsterminalen och mottagnàgs- terminalen hos var och en av enheterna är direkt ansluha till respektive mottagningsterminal och sândningsterminal ien av de andra enheterna, varvid var och en av enheterna haren stabil klocka och varvid var och en av enheterna delvininne- håller organ för att aeynkront sända meddelanden franaih sändningsterminal i en eeriemeddelandeetruktur av bitmnppe- ringar med ett bestämt antal bitar samt start- och stqgbitar, varjämte bitarna i grupperingarna har bestämda konstamh tids- relationer, samt att enheterna (56, 58, 75) innehàllerorgan för att sampla sina mottagningsterminaler vid förutbemämda tidpunkter för mottagning av sända meddelanden, samt ﬁﬁer- ligare organ för att sampla sina mottagningetermínalerför att möjliggöra sändning av meddelanden via sina eändningetrmina- ler.

2. System enligt kravet 1, k ä n n e t e c k næzt av att enheterna är komponenter i en frankeringemaekin oäaatt de är mekaniskt hopkopplade, och att trankeringemaekinenenämnda enheter är tre till antalet, innefattande en styrenhetG75), en bokföringsenhet (58) och en inställbar tryckenhet G), varvid etyrenheten (75) är internt ansluten för att kmmuni- cera uteslutande med bokfäringsenheten (SB) och tryekuheten (56) är ansluten för att komunicera uteslutande med hå- föringeenheten (58).

3. System enligt kravet 2, k ä n n e t e c k na t av att styrenheten (75) har en andra eândningsterminalQIO?) och en andra mottagningeterminal (108) för kommunikattn med yttre enheter.

4. System enligt kravet 3, k ä n n e t e c k na t av att styrenheten (75) innehåller ett tangentbord (iﬂß för att ta emot manuellt införda data samt organ för att mwandla dessa data till nämnda eeriemeddelande för sändning täﬂ bok- föringsenheten (58). 10 15 20 30 35 af 459 szs

5. System enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a t av att bokföringsenheten (58) innehåller register för att lagra data som mottages fran var och en av nämnda styrenhet C75) och tryckenhet (56) för att bilda tillstandsmeddelanden med användning av data som härrör från var och en av nämnda enheter.

6. System enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att enheterna innefattar ett flertal strukturellt hopkopp- lade enheter (56, 58, 75), som ingår i en frankeringsmaskin, samt att varje kalkylatorsystem (100, 120, 130) är anordnat att som svar på att ett meddelande initieras från en annan enhet sända tillbaka meddelandet till sistnämnda enhet i och för kontroll med avseende på fel, jämte organ för att tillfoga en avslutningspuls avseende felfri överföring till det initie- rade meddelandet som svar pa mottagning av ett felfritt ater- sänt meddelande för àstadkommande av felfri överföring av med- delanden.

7. System enligt kravet S, k ä n n e t e c k n a t av att det innehåller tre stycken nämnda enheter, nämligen en styrenhet (75), en bokföringsenhet (58) med register för lag- ring av data som hänför sig till frankeringsmaskinen och för alstring av ett tillstàndsmeddelande från densamma, samt en instållbar tryckenhet (56), varvid styrenheten (75) och tryck- enheten (S6) är kopplade för att inom frankeringsmaskinen sända och ta emot meddelanden uteslutande till och från bok- föringsenheten <5B).V

8. System enligt kravet 7, k ä n n e t e c k n a t av att styrenheten (75) innefattar organ för alstring av inställ- ningssignaler för inställning av den inställbara tryckenheten (56).

9. System enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda flertal enheter (56, 58, 75) bildar en signal- anordning och är åtskilda fràn varandra endast genom väggar, varigenom'anslutningarna mellan terminalerna väsentligen ej kan manipuleras utifrån. _

10. System enligt kravet 9, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda enheter är enheter som ingår i en frankerings- maskin, varvid åtminstone tva av nämnda enheter (56,'58) be- finner sig inom ett gemensamt skyddshölje (55). 459 828 10 15 20 25 30 40 3G

11. System enligt kravet 1, k ä n n e t e C k n 3 t av att nämnda enheter (56, 58, 75) är förbundna med varandra, varvid varje kalkylator (100, 120, 130) är programmerad att genomföra bestämda funktioner i respektive enheter, varvid nämnda organ för att sample mottagningsterminalen vid bestämda tidpunkter börjar sample efter mottagning av en startbit, var- jämte var och en av nämnda stabila klockor styr tidgivningen för sända bitar och samplingstidpunkterna för mottagna signa- ler, varvid var och en av nämnda enheter dessutom innehåller organ för att vid mottagning av signaler tillföra varje mot- tagen bit till dess sändningsterminal efter mottagning av en bit, organ för att vid sändning av signaler jämföra varje sänd bit med biten på dess mottagningsterminal i nästa bitperiod, samt organ för att som svar på bristande överensstämmelse mellan nämnda mottagna och sända bitar tillföra en felsignal till dess sändningsterminal.

12. System enligt kravet 11, av att minst två k ä n n e t e c k n a t av de med varandra förbundna enheterna (56, 58) är mekaniskt anslutna komponenter i en frankeringsmaskin och befinner sig inom ett gemensamt skyddshölje (55).

13. System enligt kravet 11, k ä n n e t e c k n a t av att systemet är en frankeringsmaskin som innehåller tre stycken med varandra förbunda enheter (56, 58, 75), vilka är mekaniskt hopkopplade, ett skyddshölje (55) som innesluter den första (S8) och den andra (56) av nämnda enheter medan den tredje (75) av nämnda enheter befinner sig utanför höljet (55), varvid den första enheten (58) innehåller ett bok- föringssystem för att lagra bokföringsregistreringar för fran- keringsmaskinen och den andra enheten (SS) innehåller ett trycksystem för frankeringsmaskinen för tryckning av franko- tecken.

14. System enligt kravet 13, ,k ä n n e t e c k n a t av att den tredje enheten (75) innehåller ett styrsystem för mottagning av data motsvarande frankotecken som skall tryckas, varvid var och en av nämnda enheter innehåller en särskild mikroprocessor (100, 120, 130).

15. System enligt kravet 14, k ä n n e tye o k n a t av att mottagnings- och sändningsterminalerna (Ti, P2-4) i den andra enheten (56) är anslutna endast till den första enheten , varjämta den första enheten rss) har mouagnings- och ,,;;;,. _. vw.. fßfrzr' man: ~f-;-;,øﬁ.;-,_-, var., _. f. " v.. . 1 r. al-íwrﬂ .nu- zy 459 828 sändningsterminaler (TO, P15) som även är anslutna till den tredje enheten (75).

16. System enligt kravet 13, k ä n n e t e c k n a t av att mottagnings- (Tl) och eändnings- (P2-4, P11) termina- lerna i den första (58) och den andra (56) enheten innehåller det enda signalöverföringeorganet mellan dessa enheter, vari- genom informations-, data- och styrsignaler seriemäsaigt sändes genom de gemensamma mottagnings- och eändningstermina- lerna i den första och den andra enheten.

17. System enligt kravet 16, k ä n n e t e c k n a t av att den enda singalöverföringsmöjligheten mellan nämnda första (58) och tredje (75) enhet är via signalmottagnings- (PD-0, TO) och -sändnings- (PC-O, P15) terminalerna i den första (58) och tredje (75) enheten, varigenom styrnings-, data och informationssignaler överföras mellan nämnda första och tredje enheter eàväl i den ena som den andra riktningen via en gemensam signalväg.

18. ; System enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att var och en av enheterna innehåller organ som när de tar emot signaler pa sin mottagningsterminal väsentligen omedel- bart pá bit-för-bit-basis tillför dem till sin sändningster- minal, oberoende av nämnda mottagna signals nivå, organ för att vid sändning av signaler jämföra på dess mottagninge- terminal mottagna signaler med meddelanden som härrör från dess eändningsterminal, samt organ för att tillföra en puls avseende felfri indikering till dess sändningsterminal när ett därifrån härrörande meddelande överensstämmer med ett medde- lande som mottagits på dess mottagningsterminal.

19. System enligt kravet 18, k ä n n e t e c k n a t av att vardera av nämnda enheter tillför en puls avseende fel- fri överföring, till sin sändningsterminal mellan multi-bit- -sekvenserna, varvid varje sådan puls hänför sig till den närmast föregående multi-bit-sekvensen.

20. -20. System enligt kravet 1, k Ä n n e t e c k n a t av att var och en av enheterna innehåller organ som är anord- nade att som svar på utebliven puls avseende felfri överföring efter en multipel-bit-sekvens spärra systemets fortsatta funk- tion. re 459 828 GK

21. System enligt kravet 20, k ä n n e t e c k n a t av att enheterna utgör enheter i en frankeringsmaskin som är anordnad inuti ett gemensamt skyddshölje (55).

22. System enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda förutbestämda och andra signalniváer som mot- tages och sändes på nämnda terminaler är höga resp. laga logiknivåer, varvid meddelandena är i form av pulser mellan nämnda höga och laga nivåer.

23. System enligt kravet 1, k Ä n n e t e c k n a t av att organet för att sända meddelanden sänder meddelanden med en struktur med ett flertal i serie sända multipel-bit-ord varvid varje ord har en startbit och en atoppbit, varvid organet för att sända meddelanden är kopplat för att sända etoppbiten i det sista ordet i varje meddelande med ensignal- nivå som avviker från eignalnivàn för de övriga stoppbitarna i respektive meddelande. _

24. System enligt kravet 23. k ä n n e t e c k n a t av ett nämnda olika signalnivàer är hög och lág logiknívà.

25. System enligt kravet 24, k ä n n e t e c k n a t av att startbiten i varje ord och stoppbiten i det sista ordet i varje meddelande är pa den ena av nämnda signalnivaer och stoppbitarna i de övriga orden i resp. meddelande är pá den andra av signalnivaerna.

26. System enligt kravet 1, k ä n n e t e o k n a t av att enheterna är kopplade för att sända varje meddelande såsom ett flertal multipel-bit-ord, varvid varje ord har en startbit och en etopphit, varvid etoppbiten i det sista ordet i varje meddelande har en signalnvia som skiljer sig från etoppbiten i de övriga orden i respektive meddelande.

27. System enligt kravet 23, k ä n n e t e o k n a t av att varje enhet vidare innehåller organ vilka vid mottag- ning av signaler aterutsänder signaler bit för bit vilka är mottagna pà dess mottagningstarminal för att väsentligen ome- delbart atersända ett av densamma mottaget meddelande till den enhet från vilken det härrör, organ vilka vid sändning av sig- naler jämför varje sänd bit med biten på dess mottagningster- minal i nästa bitperiod, samt organ som är anordnade att vid överensstämmelse mellan nämnda mottagna ooh sända bitar till- ' föra en signal avseende felfri överföring till sin sändnings- terminal efter det att meddelandets sista stoppbit har sänts.