SE464947B - Effektfaktorkorrektionskondensator - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 464 947 2 tillräckliga för att repa, skava eller på annat sätt skada de relativt tunna över varandra liggande dielektriska skikten.

Sålunda skulle en avsevärd kostnadsinbesparing med avseende på både arbete och materialskada åstadkommas om denna inter- mittenta lindningsoperation kunde ersättas av en kontinuerlig operation.

En viktig nackdel med användningen av separata anslut- ningsklämmor är att de resistiva förlusterna är relativt höga.

Detta gäller eftersom en relativt stor folielängd är belägen mellan varje klämutdragning. Pa samma sätt gör anslutninge- klämmorna endast fysikalisk kontakt med folien vid diskreta punkter utmed dess längd.

Andra utvägar förekommer för att ansluta de två folie- sektionerna hos varje kondensatorkapsel. Vissa kondensatorkon- struktioner utnyttjar utdragna folieenheter. Dessa enheter kännetecknas av att de har tva elektrodfolier i varje konden- satorkapsel, vilka är axiellt förskjutna från varandra och fràn det fasta dielektriska materialet. I den sammansatta kapseln sträcker sig den ena elektroden i varje foliesektion från den övre änden och den andra elektroden fran den undre änden. Metall, t.ex. lödmassa, påföres sedan på varje folie- ände för bildande av en anslutningspunkt. Dä direkt anslutning av ändar hos närliggande sektioner önskas appliceras en enda kontinuerlig lödsträng över de intill varandra befintliga foliesektioner, som skall anslutas. I de fall, då närliggande sektionsändar inte skall anslutas, kvarlämnas ett mellanrum i den påförda lödsträngen. Separering av närliggande sektions- ändar kan underlättas genom att en isolerad separeringsenhet är anordnad mellan varje par av sektioner, som skall anslutas oberoende. En dylik separeringsenhet sträcker sig utåt från sektionsändarna tillräckligt långt för undvikande av kontakt mellan foliesektioner. Ett exempel på denna konstruktion finns i US patent nr 4 442 473.

Olyckligtvis medför även anslutning medelst lödning problem. En nackdel med lödanslutningar är att den varma löd- metallen kan smälta den isolerande filmen mellan folierna och åstadkomma nedsmutsning av det dielektriska fluidet. Lödan- slutningar åstadkommer inte alltid god elektrisk kontakt.

Detta beror pä det förhållandet att det är svårt att löda på aluminiumfolie. För det mesta är sålunda processen för erhåll- 10 15 20 25 30 35 40 464 947 3 ande av en god lödfog i foliekondensatorer svar och dyrbar.

Lödenslutningar visas i US patent nr 3 267 343. Den elektriska anslutningen mellan kondensatorkapslar exemplifieras i fig. 2 i US patent nr 4 442 473. Såsom resultat av denna svårighet har icke-konventionella lödförfaranden använts. Exempelvis har elektronstralesvetsning föreslagits. Detta beskrives i US patent nr 4 301 354; som väntat är denna process ocksa mycket dyrbar. I US patent nr 4 467 397 användes metall, som avsättes utmed klämanslutningarnas kanter. Detta komplicerar i hög grad tillverkningen.

Salunda har fackmannen inom omrâdet ännu inte löst problemet med att tillverka en effektfaktorkorrektions sn- densator, som är tillförlitlig vid drift samt billig att till- verka utan att det krävs mycket skickliga fabriksarbetare och utan stor kapitalinvestering. Uppenbarligen skulle industrin välkomna en utforming, som skulle fylla detta sedan läng tid tillbaka förekommande behov.

Sammanfat§ging'av uppfinningen.

Enligt föreliggande uppfinning astadkommes en effekt- faktorkorrektionskondensator, som bildas av åtminstone en kon- densatorkapsel av den typ, som har utdragen folie, vartill en elektrisk anslutning astadkommes medelst ett mekaniskt kläm- eller fästelement, som genomborrar de utdragna kanterna hos kapselns tunna folie. Flera utföringsformer visas.

Vid en utföringsform bildas en kondensator av en enhet, som innefattar tva folieskikt, mellan vilka ett skikt av dielektrisk film är placerat. Bàde filmen och folieskikten har tva motsatt belägna och huvudsakligen parallella kanter. Den ena av kanterna hos det ena folieskiktet är förskjuten eller indragen fràn den närliggande kanten av filmskiktet; det andra folieskiktet är förskjutet eller indraget fran den närliggande kanten hos det filmskikt, som befinner sig mittemot den ena filmkanten, varigenom var och en av de kvarvarande kanterna hos varje folieskikt sträcker sig förbi den intilliggande kanten av filmskiktet. Ett klämelement användes för att elek- triskt avsluta en av de utdragna foliekanterna. Vid en annan utföringsform är en enhet av liknande konstruktion placerad intill den första enheten, varigenom de utdragna foliekanterna hos varje kondensatorenhet - vid frånvaro av en elektrisk isolator, t.ex. kraftpapper - befinner sig intill varandra. En 10 15 20 25 30 35 40 464 947 4 elektrisk anslutning bildas mellan de utdragna foliekanterna medelst ett klämelement, som har en grupp genomskurna tänder för bildande av en grupp kloelement. Genom att införa kläm- elementet över de närliggande utdragna foliekanterna hos de tvà kondensatorenheterna och genom att pressa samman kläm- elementets tänder och pressa dem genom folien bildas en elek- trisk anslutning. Pa detta sätt kan ett flertal kondensatorer sammankopplas i serie eller parallellt för uppnaende av den spänning och KVAR-klassificering, som kan erfordras.

Enligt föreliggande uppfinning àstadkommes sålunda en effektfaktorkorrektionskondensator, som uppvisar mekaniskt formade anslutningar för hopfogning av de utdragna foliekan- ternas ändar. Vid en utföringsform användes TERMI-FOIL- -klämmor, tillverkade av AMP Special Industries, för att bilda anslutningen. Denna klämma uppvisar ett antal på noggrant fastställt inbördes avstånd från varandra belägna spetsiga element, som genomborrar ytoxider och beläggningar pà folien för att inbädda sig i folieskikten, när mekaniskt tryck pa- föres. Detta medför en mycket tillförlitlig anslutning utan behova av ytförberedelse eller tidskrävande lödning eller dyr- bar elektronstràlsvetsning. Klämmorna är tillförlitliga, lätta, billiga och kan astadkommas snabbt. Ännu viktigare är att de kan appliceras när en kondensator bildas genom att folien och filmen lindas som en rulle för bildande av en av- lång kondensatorkapsel. Speciellt kan klämmorna appliceras efter det att kondensatorkapseln har lindats; med andra ord är det inte nödvändigt att lindningsmaskinen stoppas periodiskt för àstadkommande av konventionella folieskiktutdragningar. En dylik anslutning kan göras då kapslarna är horisontella eller vertikala. Eftersom klämmorna appliceras pà nästan alla folie- utdragningarna reduceras resistiva folieförluster. Eftersom folieklämmor inte användes elimineras denna källa till konden- satorfel. Pà samma sätt minskas kondensatorns totalkostnad.

Talrika andra fördelar och egenskaper i samband med föreliggande uppfinning kommer att framgå närmare av den följande detaljerade beskrivningen av uppfinningen, av de olika utföringsformerna, av kraven och av den bifogade ritningen.

Qgtalíerad beskrivning av ritningen.

Pig. 1 visar en perspektivvy av en grupp kondensator- 10 15 20 25 30 35 40 464 947 5 kapslar av den typ, som har utdragen folie, varvid kapslarna har sammanfogats enligt förelig, nde uppfinning.

Fig. 2 visar en vertikal ändvy av den i fig. 1 äskädlig- gjorda apparaten, varvid vyn visas utmed linjen 2-2.

Fig. 3 visar en vertikal sidovy av den i fig. 1 àskàd- liggjorda apparaten.

Fig. 4 visar en vy, som representerar den elektriska krets, vilken definieras av den i fig. 1 àskàdliggjorda apparaten.

Fig. 4A visar ett konventionellt kopplingsschema för den i fig. 1 visade elektriska konstruktionen.

Fig. 5 visar en vy avseende det sätt, pà vilket kondensatorkapslarna lindas vid bildande av den i fig. 1 àskàdliggjorda konstruktionen.

Pig. 5A visar en partiell tvärsektionsvy av kondensator- rullen i fig. 5, varvid vyn àskàdligör sambandet mellan den dielektriska Fig. 6 sidan av den filmen och folien. visar en partiell, förstorad tvärsektionsvy från vänstra änden av den i fig. 1 àskadliggjorda anordningen, varvid vyn betraktas utmed linjen 6-6 i fig. 6.

Fig. 7 sidan av den högra visar en partiell, förstorad tvärsektionsvy från änden av den i fig. 1 àskàdliggjorda anord- betraktas utmed linjen 7-7 i fig. 1. ningen, varvid vyn Pig. 8 visar en uppskuren vy av en effektfaktorkorrek- tionskondensator, som utnyttjar den i fig. 1 àskàdliggjorda anordningen.

F*~. 9 visar en vy av det i fig. 7 i tvärsektion àskád- liggjorer klämelementet.

Fig. 10A och IOB visar appliceringen av uppfinningen pà multipelseriegrupper inom det aktiva dielektriska omradet.

Detaljerad beskrivning. _ Ehuru denna uppfinning kan realiseras i manga olika former sà visas pá ritningen och beskrives nedan i detalj nagra föredragna utföringsformer av densamma. Det bör emeller- tid stá klart att det som visas endast utgör exempel på upp- finningens principer och inte är avsett att begränsa uppfin- ningen till de askadliggjorda utföringsexemplen.

Under hänvisning till fig. 8 visas först en effektfak- torkorrektionskondensator 52. Kondensatorn 52 innefattar såsom sadan ett metallhölje eller en behållare 54 med en till- 10 15 20 25 30 35 40 464 947 6 slutande täckdel 56. Kondensatorn 52 är försedd med isolerande genomföringselement 58 och 60, som isolerar klämmorna 62 och 64 fran täckdelen 56. Klämmorna 62 och 64 är via inre elek- triska anslutningar (för enkelhetens skull inte åskådlig- gjorda) anslutna till ett flertal kondensatorkapslar, vilka är elektriskt anslutna och buntade i form av en kompakt modul 32, som är lämplig för införande i behållarens 54 inre. Isolerande material 66 isolerar elektriskt seriegrupperna frán behållaren 54. Naturligtvis är hela behållaren 54 fylld med en dielek- trisk vätska. US patent nr 4 187 327 och nr 4 236 484 be- skriver en detaljerad procedur för tillverkning av en effekt- faktorkorrektionskondensator av den i fig. 8 visade typen.

Fackmannen inom omradet känner till att olika dielektriska vätskor kan användas. Vissa har naturligtvis visat sig vara bättre än andra. En dylik komposition beskrives i US patent nr 4 320 034, som överlåtits till sökanden i föreliggande ärende.

I fig. 5 visas en spiralformigt lindad kondensatorrulle 10, varvid rullen är delvis upprullad. Rullen 10 innefattar två metallfolieskikt 12 och 14 samt två syntetiska dielek- triska filmskikt 16 och 18, t.ex. polypropylen. De två folie- skikten 12 och 14 samt det mellanliggande filmskiktet 16 eller 18 bildar en elementkondensator. Vid utföringsformen enligt fig. SA har varje filmskikt 16 och 18 en bredd, som huvudsak- ligen motsvarar men inte nödvändigtvis är lika med de två folieskiktens 12 och 14 bredd. Den ena kanten 20 av det ena folieskiktet 12 är emellertid förskjuten från den närliggande kanten 22 hos filmskiktet 16. Det andra folieskiktet 14 har en kant 26, som är förskjuten från den motsatta kanten 24 hos filmskiktet 16. Därför sträcker sig de kvarvarande kanterna 28 och 30 hos varje folieskikt 12 och 14 förbi den motsvarande intilliggande kanten hos filmskiktet. Bredden av filmen och bredden av folien maste inte vara lika. Samma resultat kan erhållas exempelvis (se fig. SB) med användning av en folie 12', som är bredare än filmen 16' och filmen 18'. På detta sätt kan utdragna foliekanter erhållas med obetydlig förskjut- ning. I själva verket kan utdragningslängden e' eller e" göras oberoende av förskjutningslängden o”. Fackmannen inom området känner till att förskjutningslängden i stor utsträckning bestämmes av kondensatorspänningen och kondensatorns isole- ringsegenskaper. Såsom kommer att framgå av den följande 10 15 20 25 30 35 40 464 947 7 diskussionen bestämmes den längd, som folien utdrages förbi filmen, delvis av geometrin hos de klämelement, som adderas till de utdragna foliekanterna, det antal foliekanter, som sammanklämmes, samt kondensatorkapslarnas tjocklek. Pa grund av olika toleranser i konstruktionsmaterialen, termiska toleranser, vidgning hos vätskedielektriket samt behovet av fluiduminträngning bildas kondensatorrullen 11 med en viss grad av löshet, som vanligen hänvisas till sasom "fyllfaktor" eller "packningsfaktor". När rullen 10 bildats tillplattas den för erhållande av huvudsakligen avlang eller rektangulär struktur. Denna struktur hänvisas vanligen till såsom en "kondensatorkapsel“. I US patent nr 3 829 941, 3 831 234 och 3 746 953 beskrives maskiner och förfaranden, som kan användas för att bilda kondensatorkapslar.

I fig. 1 visas en anordning, som är bildad genom stap- ling av Acta kondensatorkapslar pa varandra i en vertikal c upp, varvid varje kapsel bildades pà ungefär samma sätt som e. t , vilken visas i fig. 5. Det bör observeras att när de atta kondensatorkapslarna 10a-10h staplas ovanpà varandra sa place- ras de utdragna metallfoliekanterna intill varandra (se även fig. 2). Under hänvisning till de tva övre kondensator- kapslarna 10a och 10b placeras exempelvis tva grupper av ut- dragna foliekanter 28a cah 28b intill varandra. En verksam säker elektrisk förbinda se mellan dessa tva kapslar 10a och 10b astadkommes medelst ett klämelement 34 (se fig. 9). Om de närliggande utdragna foliekanterna hos tva kondensatorkapslar inte skall anslutas kan ett skikt av isolerande material införas. Detta visas ocksa i fig. 2. Speciellt astadkommes isolering genom införande av ett icke-elektriskt ledande material, t.ex. ett skikt av elklassfilm eller kraftpapper 36, mellan de tvà närliggande utdragna foliekanterna 28d och 28e.

Under hänvisning till fig. 9 kommer nu klämelementet 34 att beskrivas i detalj. Klämelemen-et 34 är i sig huvudsak- ligen V-format för att definiera tva vingar 38 och 40. Varje vinge är huvudsakligen platt och har ett flertal hàl och tänder. Företrädesvis är klämelementet 34 tillverkat av mjuk- stål eller koppar, som har pläterats med tenn. Ett dylikt klämelement tillhandahàlles av AMP Special Industries i Valley Forge, Pennsylvania, under varunamnet TERMI-FOIL. Detta speciella klämelement tillverkas av koppar enligt QQ-C-576 och 10 15 20 25 30 35 40 464 947 8 behandlas med tennplätering enligt MIL-T-10727 eller nickel- plätering enligt QQ-N-290 eller rengöres och lämnas obehandat.

Såsom visas i fig. 9 har klämelementets 34 ena vinge 38 fem tänder 42, vilka bildas genom separering av basmetallen utmed tre kanter, varefter det kvarvarande materialet lyftes eller böjes bort fran basens plan, så att det befinner sig huvud- sakligen vinkelrätt mot vingens plan. Sàlunda befinner sig varje tand 42 omedelbart intill en på motsvarande sätt formad öppning 44. Klämelementets 34 andra vinge 40 har också fem öppningar och ett flertal tänder 46 för varje öppning. Dessa tänder kan bildas genom genomborrning eller stansning av vingens 40 plan i form av ett "X", så att fyra uppåtriktade delar bildas. Fackmannen inom omradet känner till att det säkert finns andra sätt att åstadkomma en serie öppningar och tänder, vilka är lämpade för att sticka hål på aluminiumfolie.

Det torde även inses att klämelementet, eftersom detsamma sammanhàller närliggande utdragna foliekanter, inte i sig själv behöver vara tillverkat av metall.

Under hänvisning till fig. 7 visas det sätt, på vilket klämelementet 34 placeras över de utdragna foliekanterna hos två närliggande kapslar 10e och 10f. Enkelt uttryckt placeras klämelementet 34 över de utdragna kanterna 28e och 28f hos två närliggande kondensatorkapslar 10e och 10f, varefter de två vingarna 38 och 40 pressas samman, så att två motsatt belägna grupper av tänder 42 och 46 kommer i nivå med varandra genom att de bringas att sticka hål på eller genomborra flera lager eller utdragna kanter av metallfolieskiktet. Det faktum att folien har en tjocklek av endast approximativt 0,0064 mm och att ett lämpligt bitgrepp kan erhållas utan rispning eller rivning är mycket förvånansvärt. Ännu mer förvånansvärt är att man, i motsats till vad som skulle kunna förutsägas av fackmannen, kan erhålla en överlägsen elektrisk och mekanisk anslutning, som uppfyller de höga tillförlitlighetskrav, som erfordras för effektfaktorkondensatorer.

Såsom framgår av figurerna 4 och 4A är kondensator- kapslarna 10a och 10b elektriskt parallellkopplade och i serie med den parallella kombinationen av kondensatorkapslar 10e och 10d. Sålunda bildar kondensatorkapslarna 10a och 10b en "seriegrupp". Naturligtvis kan mer än två kondensatorkapslar sammanfogas parallellt för bildande av en seriegrupp. Sålunda 10 15 20 25 30 35 40 9 464 947 bestàr den i fig. 1 visade strukturen av fyra seriegrupper, varvid tvà kondensatorkapslar är parallellkopplade i varje seriegrupp.

Det i fig. 6 likadant som det i fig. 9 visade klämelementet 34. Det finns visade klämelementet 48 är principiellt en väsentlig skillnad. Det i fig. 6 visade klämelementet 48 är försett med ett öga 50 vid änden eller vid den "buktiga“ delen av de tva vingarna 38' och 40”. I och för sig fungerar kläm- elementet 48 även sasom klämma. Genom att införa en ledare i ögat 50 kan elektriska anslutningar åstadkommas mellan AND-“seriegrupperna" och de yttre klämmcrna 62 och 64 hos kondensatorn eller mellan ett flertal "seriegrupper".

En eller flera seriegrupper kan lämpligen hopbuntas för att underlätta införing i en kondensatorbehàllare. I fig. 1 och 4 är fyra seriegrupper hopbuntade för bildande av en modulstruktur 32. Med andra ord bildas denna struktur 32; 1) Genom stapling av atta kondensatorkapslar 10a-10h ovanpå varandra; 2) Genom placering av ett eller flera skikt av elektriskt isolerande papp 68 och 71 vid vardera änden av stapeln av kon- densatorkapslar för ástadkommande av en stadig struktur; 3) Genom införande av ett eller flera skikt av isolerande papper 36, 36' och 36" för att separera de närliggande ut- dragna folieändar, som inte är elektriskt anslutna; 4) Genom sammanpressning av kapslarna för erhållande av det önskade måttet och mellanrummet (dvs. packningsfaktor eller fyllfaktor); 5) Genom sammanbindning av den sammansatta strukturen med band 70, 70' och 70" av isolerande material, t.ex. värft- eller plastband, för att bibehålla den önskade packninge- faktorn; 6) Genom att vecka samman de utdragna foliesektioner, som erfordras för att erhàlla önskat antal seriegrupper; 7) Genom att vika de isolerande papperssepareringselementen 36, 36' och 36" för att göra det lätt att införa den färdiga strukturen 32 i kondenatorbehàllaren 54; och 8) Genom att åstadkomma de elektriska anslutningarna mellan likadana seriegruppklämmor 48 och 48' eller till kondensatorn- behàllarklämmcrna 62 och 64.

Betydelsen av denna uppfinning bör inte undervärderas. 10 15 20 25 30 10 464 947 För närvarande uppgår exempelvis kostnaderna för kassering, som hör samman med lindningen av kondensatorkapslar, vid en normal fabrik till approximativt åttahundratusen kronor per år. En teknisk undersökning har visat att kasseringsgraden kommer att minskas med nästan 50% genom att elektroderna av- lägsnas. Ännu betydelsefullare är att många fabriker begränsas med avseende på kapacitet genom lindningsoperationen (lind- ningsrummet blir sålunda fabrikens "flaskhals"). Uppfinningen gör det sålunda möjligt att uppnå ökad fabrikskapacitet utan stor kapitalinvestering. Industrin förväntas sålunda snabbt utöva principerna enligt uppfinningen när denna väl blivit allmänt känd.

Av det ovanstående framgår att många variationer och modifikationer kan åstadkommas inom ramen för den nya princi- pen enligt uppfinningen. Ehuru ett skikt av dielektrisk film åskådliggöres för att separera närliggande folieskikt kan exempelvis många konventionella kondensatorer åstadkommas med användning av multipelskikt av film eller papper eller en kom- bination av papper och film. Ehuru uppfinningen har beskrivits med användning av en seriegrupp inom det aktiva området eller arbetsområdet för dielektriket så kan, på samma sätt, multi- pelseriegrupper utnyttjas; dylika konstruktioner visas i fig. 10A (två seriegrupper) och 10B (tre seriegrupper). Dessutom kan multipelseriegrupper och enkla seriegrupper kombineras.

Den på ritningen åskådliggjorda speciella apparaten är inte avsedd att på något sätt begränsa uppfinningen. Sålunda kan energilagringskondensatorer också utformas med användning av principerna enligt föreliggande uppfinning. Denna är natur- ligtvis avsedd att genom de bifogade kraven täcka alla dylika modifikationer, som faller inom kravramen.

Claims (7)

10 15 20 25 30 35 1 .JJ 1 4e>4 Patentkrav

1. Effektfaktorkorrektionskondensator, k ä n n e - t e c k n a d av att den innefattar; a) en första kondensatorkapsel (10a), som är bildad av tvà folieskikt (12, 14) och åtminstone ett mellanliggande skikt (16, (12') har tvà motsatt belägna kanter och varvid det dielekt- 18) av dielektrikum, varvid det ena folieskiktet riska skiktet (16, 18) har tvà motsatt belägna kanter, varvid den ena kanten av nämnda ena folieskikts kanter siräcker se förbi den intilliggande kanten hos nämnda skikt av dielektr;~ kum samt den intilliggande kanten av det andra folieskiktet, b) klämorgan (34), nämnda ena folieskikt för att elektriskt avsluta nämnda ena som genomborrar nämnda ena kant av folieskikt i en första kondensatorkapsel; en andra kondensa- torkapsel (10"), som är bildad av två folieskikt (12, 14), mellan vilka finns åtminstone ett skikt (16,18) av dielektrisk film, varvid det ena folieskiktet (12) har tvá motsatt belägna kanter och varvid nämnda filmskikt har tvà motsatt belägna kanter, varvid en (28b> av nämnda ena folieskikts kanter i nämnda andra kondensatorkapsel sträcker sig förbi den intilliggande k en av nämnda filmskikt samt förbi den intilliggande ktwten av det andra folieskiktet i nämnda andra kapsel, varvid nämnda ena kant (28b) är belägen intill nämnda ena kant i nämnda ena folieskikt i nämnda första kondensator- kapsel; samt att nämnda klämorgan genomborrar nämnda ena kant (28a) hos nämnda folieskikt i nämnda första kondenatorkapsel samt nämnda ena kant (28b) hos nämnda ena folieskikt i nämnda andra kondensatorkapsel, varigenom det ena (12') av folieskikten i nämnda första kondensatorkapsel är elektriskt anslutet till det ena (12) av folieskikten i nämnda andra kondensatorkapsel.

2. Kondensator enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda tva folieskikt (12, 14) i bade den första och den andra kondensatorkapseln har en bredd, som är huvudsak- ligen lika med bredden av nämnda skikt (16, 18) av dielektri- kum, varigenom nämnda ena folieskikts andra kant är indragen fràn den nämnda andra kanten av nämnda skikt av dielektrikum. 10 15 20 25 30 35 40 12 464 947

3. Kondensator enligt kravet 2, k ä n n e t e c k - n a d av att det andra folieskiktet (14) i den första kon- densatorkapseln och i den andra kondensatorkapseln har tva motsatt belägna kanter, varvid den ena av kanterna sträcker sig förbi nämnda andra kant hos nämnda skikt av dielektrikum i nämnda första kondensatorkapsel.

4. Kondensator enligt kravet 3, k ä n n e t e c k n a d av att den vidare innefattar ett andra klämorgan (34), som genomborrar nämnda ena kant hos nämnda andra folieskikt i nämnda första kondensatorkapsel för att elektriskt avsluta det andra folieskiktet (14) i nämnda första kondensatorkapsel.

5. Kondensator enligt kravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av att bade den första och den andra kondensatorkap- seln innefattar två folieskikt (12, 14) samt två skikt (16, 18) av dielektrisk film, vilka är elektriskt skiktade och lindade runt varandra för bildande av en cylinder, varvid cylindern är tillplattad för bildande av en huvudsakligen rektangulär avlang struktur.

6. Kondensator enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda klämorgan (34) innefattar; a) ett första element (38), som definierar ett huvudsakligen platt plan samt ett flertal tänder (42), vilka är anordnade huvudsakligen vinkelrätt mot nämnda elements plan och är av- sedda att genomborra den folien, innefattande nämnda första kondensatorkapsel och nämnda andra kondensatorkapsel; b) ett andra element (40), som definierar ett huvudsakligen platt plan samt ett flertal öppningar (46), vilka är avsedda att mottaga nämnda tänder; och c) organ (34, 48) som ansluter nämnda första och nämnda andra element för att huvudsakligen oelastiskt halla àtmin-H stone en av tänderna inriktade med avseende pà ett av nämnda häl.

7. Kondensator enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att; nämnda klämorgan innefattar två huvudsakligen platta rektangulära metallelement, som är sammanfogade utmed en gemensam kant för bildande av en huvudsakligen V-formad struk- tur; varvid det ena av nämnda element definierar ett flertal öppningar; och ” 464 947 varvid det andra elementet definierar ett flertal tän- der, som är radiellt inriktade med nämnda hal i nämnda ena element, varvid nämnda öppningar (46) bringas i nivá med nämnda tänder (42) genom att nämnda tva element pressas samman och genom att nämnda metallelements plastiska gräns över- skrides.