SE464708B - Nya apovinkaminol-derivat, foerfarande foer framstaellning daerav och farmaceutiska kompositioner innehaallande desamma - Google Patents

Description

464 708 10 15 20 25 30 R2 i betydelsen en alkylgrupp med 1-20 kolatomer är företrädesvis en rak- eller grenkedjig alkylgrupp med 1-15 och i synnerhet 1-6 kolatomer, exempelvis en metyl-, etyl- eller pentadecylgrupp. I definitionen av R2 är fenyl eventuellt substituerad företrädesvis med en eller flera nitro- och/eller metoxigrupper.

Föreningarna med formeln (I) är nya. Strukturellt be- släktade föreningar avslöjas exempelvis i de belgiska patentskrífterna 892 069, 891 991 och 892 070, där apovinkaminol beskrivs, och 892 070, där apovinkaminol och 17,18-dehydroapovinkaminoltrimetoxibensoater och 9-nitro-, ll-nitro-, 10-brom-, 11-brom- och 10-metoxi- apovinkaminoltrimetoxibensoaterna beskrivs. Enligt litteraturen inhiberar dessa föreningar effektivt aktiviteten hos enzymet fosfodíesteras och är i synnerhet lämpliga för behandling av hudsjukdomar ätföljda av patologisk cellproliferatíon.

Föreningarna enligt uppfinningen kan även användas för terapi av olika hudsjukdomar och förutom att de upp- visar en utmärkt aktivitet har de den fördelen att deras fotostabilítet är avsevärt bättre än hos hit- tills kända föreningar. Det är känt att hudsjukdomar, som åtföljs av en patologisk proliferation av epi- dermis, är relativt vanliga och innefattar både benigna och maligna sjukdomar. Vissa sjukdomar är karaktäristiska för människor medan andra även kan observeras på djur.

Eftersom en del av de hudsjukdomar som åtföljs av en patologisk cellproliferatíon icke uppträder hos djur, ex. 10 15 20 25 30 35 3 464 708 psoriasis, kan den antipsoriatiska aktiviteten hos före- ningarna endast påvisas indirekt genom djurförsök.

Voorhees et al. (Arch. Derm. 123, 359-365 (1971)) har fastställt att den patologiska proliferationen åtföljs av en minskning av nivån av cykliskt adenozinmonofosfat (c-AMP). Såsom är väl känt alstras c-AMP av adenylcyklas och sönderdelas av fosfodiesteras. Voorhees påverkade med framgång psoriasis genom medel, som stimulerar akti- viteten hos adenylcyklas (exempelvis norefinefrin) eller inhiberar aktiviteten hos fosfodiesteras (exempelvis papaverin).

Vid våra modellförsök har vi verifierat att de föreningar som in vitro uppvisar en inhibition av fosfodiesterasakti- viteten har visat sig vara effektiva vid klinisk behand- ling av psoriasis.

Modellförsöken utfördes medelst fosfodiesteras, som hade isolerats från djurvävnad (råtthjärna, nötkreaturshjärna, nötkreaturshjärta). Enzymet isolerades medelst den teknik som har beskrivits av J. Schroder och H.V. Richenberg (Biochem. Biphys. Acta ägg, 50 (1973)), varefter det iso- lerade fosfodiesteraset renades enligt den metod som har beskrivits av J. G. Hardman och E.W. Sutherland (J. Biol.' Chem. 250, 3704 (1965)), och aktiviteten hos det renade enzymet uppmättes medelst en radioisotopmetod, som har utvecklats av G. Poch, i en inkubator, först utan den inhiberande substansen och därefter i närvaro av test- substansen som ett inhiberande medel, efter en inkubations- tid av 20 minuter (N.S. Arch. Pharmacol. åâå, 272 (1971)).

Av testföreningarna framställdes en förrådslösning med koncentrationen 1 mmol med en vattenlösning av klorväte- syra och olika mängder av förrådslöâningen saštes till -5 enzympreparaten motsvarande 5 x 10 , 1 x 10 och 5 x 10 mol/liter av testföreningen. En lösning av papaverin an- 464 708 10 15 vändes som referensförening och sattes till enzymprepara- tet på analogt sätt.

Aktiviteten hos lösningarna av testföreningen och papa- verin uttrycktes i procent av kontrollprovet (enzymlös- ning utan någon inhiberande substans, 100%).

Försöken med ett enzym isolerat från nötkreaturshjärna respektive nötkreaturshjärta utfördes på analogt sätt.

På basis av de erhållna resultaten uppritades i ett dia- gram enzymaktiviteten som funktion av logaritmen av kon-= centrationen av enzyminhibitor (mikromol) och med ledning av kurvan avlästes den inhibitorkoncentration som resul- terade i en 50 %-ig minskning av enzymaktiviteten (I50).

De erhållna resultaten visas i tabell 1. 464 708 mmcxmw æudfl u .m.¶ mm .ä 3 2.3 än __ m2 ...woäaoumåoššoå E E. mm S? ....ü ä. äowcmn åäpmfiußJ m _ . __ _ _ mnfiofiåëfiâmënfo P 8 m» mm 8.8 Bm mo. »mowän åäumñfiï _ m _ _ .___ _ .måonëæånäå 8 mm 8 38 Sw m3 umomcmnnfiouåäfi ... m. å. .måofiswäïomølofiä¿v S; m2 oï S? 8- 2: »momäåoñsmënšå Hmmsficwunwwwflwuwmsmh N m m m .Exoäšs Écww m »mownwn .Aëfi5»» Lxouwiuu! m _ _ .__ .Tfioøëæx Lflïm |5>RmflxoëæTQwQ 22 S 02 oä m _ daöäš: dfims m “Epwomflofiåx Lnâßflxowmåß- Qwï S2 mN om om m dfiwum|o| dfiwa m Bmumumöåocäæx |ñ>ommåwuwum|o| Qwï Sa N m 9 mëfiëfinwæfig Éäw Bi: \ »Sååå Luöuøšfl» LvSJ m _ _ v _ .måoqëfifiâm Lflïm .oë>fiw..míï|øbä..ï\ mmm m S om mfiëñnwödš draw øfiÉ Bmownåäpënfi åäpæfifl» .. _ __. _ _ w _ _ måofiååhâw .ëïm uoëaüw|wñü|oufiaà\ www .w.U .w.© om mcfln©Cflnm:wHm> flæumš Ouuflc \.umu®0mH0:fiEmxcfi>OQm bë>nww|2§TofiÉ|C\ Em .m6 .m6 om mfiëfinmcåmš üfiws ofiÉ bßwumfiocfiäšëmm öë>zwø|wñßvlouufls|m\ m3 om oo F om P | wfluøfixoäæslfiumšmmmm wuhmfinwä» mfiwfinwä» mšmfi: f mm Nm J Lmwümm: ...Bäræc Lä» É Hæšow. mnfiqwuwmpmwa .HQà .EH H Hwnofläfifiwwuäøßfimåw Hwasšëom P Hfiwßmfi 464 708 10 15 20 25 30 35 De i tabellerna angivna resultaten visar klart att de nya föreningarna enligt uppfinningen vid användning på ett enzym, isoleras från nöfikreaturshjärna, nötkreaturs- hjärta respektive råtthjärna, var flera gånger effektivare än papaverin, som används som referenssubstans.

De första kliniska försöken utfördes med preparat för utvärtes bruk (exempelvis salvor, krämer, lösningar, tinkturer, pastor, aerosoler, etc), som innehöll de nya föreningarna enligt uppfinningen som aktiv beståndsdel.

Närmare bestämt användes krämer, som innehöll 2%, 1%, 0,5%, 0,25% respektive 0,11% aktiv beståndsdel.

Kliniska försök utfördes på patienter, som led av psoria- sis. Under försöken har patienterna icke erhållit någon systemisk, exempelvis immunosupressiv, cytostatisk eller glukokortikoid behandling för sin bassjukdom.

Grupper om 5 undersöktes medelst den s.k. plack-metoden.

En sida av symmetriska hudskador behandlades med en kräm, som innehöll denaktiva beståndsdelen i önskad koncentra- tion, medan placebo applicerades på den andra sidan. De övriga psoriatiska ställena på huden underkastades olika andra utvärtes behandlingar, exempelvis med salvor inne- hållande flumetasonpivalat och salicylsyra som aktiv beståndsdel, vilka har vidsträckt användning för behand- ling av psoriasis.

Försöken igångsattes med krämer med en hög koncentration av aktiv beståndsdel och därefter behandlades ytterligare patienter med preparat, som innehöll den lägsta koncentra- tionen av aktiv beståndsdel. Huden behandlades tvâ till tre gånger dagligen till dess symptomen försvann eller avsevärt förbättrades (1-6 veckor).

Effektiviteten utvärderades genom observation av tre symptom: inflammation, infiltration och deskvamation 10 15 20 25 30 35 464 708 (avfjällning). Intesiteten hos symptomen kvalificerades med poängvärden mellan 0 och 3. Resultaten underkastades matematiska-statistiska metoder.

Resultaten visar otvetydigt att kompositionerna med framgång kan användas för behandling av psoriasis. Inga biverkningar observerades vid något av försöken.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahâlles ett förfarande för framställning av nya apovinkaminol-derivat med formeln (I) (I) vari substituenterna har ovan angivna betydelser, och syraadditionssalter därav genom att man a) omsätter ett apovinkaminol-derivat med formeln (II) 464 708 8 10 15 20 25 30 vari substituenterna har de i samband med formel (I) angivna betydelserna, med en syra med formeln (III) R2 coon (III) eller ett reaktivt derivat därav, vari R2 har ovan an- givna betydelse, och, om så önskas, omvandlar en erhållen förening med formeln (I) till ett syraaddítíonssalt därav.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen tillhandahålles farmaceutiska kompositioner med fosfodiesteras inhibe- rande aktivitet, i synnerhet för behandling och profylax av hudsjukdomar åtföljda av en patologisk cellprolifera- tion, vilka kompositioner som aktiv beståndsdel inne- fattar en farmaceutiskt effektiv mängd av en förening med formeln (I) eller ett farmaceutiskt godtagbart syra- additionssalt därav tillsammans med minst en farmaceu- tiskt inert bärare eller utspädningsmedel och eventuellt ytterligare farmaceutiskt aktiva substanser.

De föreningar med formeln (II) som användes som utgångs- material vid förfarandet enligt uppfinningen är delvis nya och delvis kända inom tekniken. Föreningar med for- meln (II), vari R1 är väte eller nitro eller brom och R3 och R4 är en dubbelbindning är kända och avslöjas i de belgiska patentskrifterna 891 991, 892 069 och 892 070. Framställningen av de nya föreningarna med formeln (II) àskádliggöres pà ett uttömmande sätt i föreliggande beskrivning. 10 15 20 25 30 464 708 Föreningarna med formeln (III) är kända inom tekniken.

Lämpliga derivat innefattar syrahaliden.

Acyleringen enligt uppfinningen utföres i närvaro av ett organiskt lösningsmedel, företrädesvis bensen eller en homolog därav, klorerade kolväten eller alifatiska ketoner eller pyridin.

Om reaktionen utföres med ett lämpligt derivat av syran med formeln (III), exempelvis med en 3,4,5-trimetoxi- bensoylhalid, sättes ett syrabindande medel till reak- tionsblandningen i en mängd, som är ekvivalent med den vid reaktionen bildade halogensyran eller i ett ringa överskott. Som syrabindande medel kan exempelvis användas alkalimetallkarbonater, alkalimetallvätekarbonater eller organiska basiska aminer, såsom pvridin. Om reaktionen utföres med syran med formeln (III), företrädesvis 3,4,5- trimetoxibensoesyra, sättes en katalytisk mängd av en syra, företrädesvis klorvätesyra eller svavelsyra, eller en karboxylaktivator och/eller ett dehydratiseringsmedel till reaktionsblandningen. Som karboxylaktivator kan man exempelvis använda halogenerade fenoler, företrädesvis pentaklorfenol, och som dehydratiseringsmedel exempelvis N,N'-dicyklohexylkarbodiimid. Acyleringen utfördes vid en temperatur mellan -20°C och reaktionsblandningen kok- punkt, företrädesvis mellan 20°C och 60°C.

Produkten isoleras från reaktionsblandningen i allmänhet genom extraktion och/eller indunstning.

Om så önskas kan den erhållna produkten omvandlas till ett syraadditionssalt därav. Föredragna oorganiska syra- 10 464 708 10 15 20 25 30 35 additionssalter är exempelvis hydroklorid-, sulfat- och fosfatsalterna. Föredragna organiska syraadditionssalter innefattar vätetartrat-, succinat-, citrat- och askorbat- salterna. Salterna framställes exempelvis genom att man sätter en alkoholisk, eterhaltig eller acetonhaltig lös- ning av syrakomponenten till produkten med formeln (I).

Framställningen av salterna utföres företrädesvis vid pH-värden mellan 3 och 6.

De farmaceutiska kompositionerna enligt uppfinningen inne- håller 0,1-8,0 vikt-%, företrädesvis 0,2-2,0 vikt-% aktiv beståndsdel. Kompositionerna innehåller eventuellt även ytterligare farmaceutiskt aktiva beståndsdelar, exempelvis antibiotika, cytostatiska medel, prostaglandiner, ditranol, salicylsyra, tjära, antiinflammatoriska medel, immunosupressiva medel och glukokortikoider och, när det gäller parenteral administrering, lokalbedövningsmedel.

Som glukokortikoid användes företrädesvis triamcinolon- acetonid. Kompositionerna färdigställes företrädesvis som beredningar lämpliga för utvärtes lokal applicerinq, exem- pelvis krämer, salvor, lösningar, gelëer, aerosoler, aerosolskum, plåster, etc.

Den aktiva bestândsdelen införlivas företrädesvis med en kräm, som är lätt att tvätta bort.

Krämer framställes genom att man upplöser den aktiva be- stândsdelen i ett alkoholiskt lösningsmedel, företrädes- vis propylen- eller dipropylenglykol eller en blandning därav med vatten, och därefter blandar den erhållna lösningen med en väl smetbar, hudkompatibel fettfas.

Fettfasen kan innehålla cetyl-, stearyl- och cetostearyl- ' alkohol, paraffinolja, glycerolmonostearat, etc.

Krämerna kan vidare innehålla emulgeringsmedel, före- trädesvis polyoxietylensorbitanmonooleat eller -mono- 10 15 20 25 30 35 11 464 7Û8 stearat, och konserveringsmedel, exempelvis olika bensoe- syraderivat, företrädesvis p-hydroxibensoesyrametylester.

Krämerna innehåller företrädesvis 0,25-2,0 vikt-% aktiv beståndsdel, 45-50 vikt-% glykol, 23-27 vikt-% paraffin- olja, 11-15 vikt-% stearylalkohol och ytterligare till- satsmedel upptill 100%.

Den aktiva beståndsdelen kan beredas som en salva, som icke kan borttvättas med vatten. I detta fall införlivas den aktiva beståndsdelen direkt med fettfasen.

Lösningar kan framställas exempelvis med 20-40 vikt-% propylenglykol eller dipropylenglykol, 40-55 vikt% 96 %-ig etanol och destillerat vatten upptill 100%.

Aerosolberedningar framställes genom att man tillsätter en lösning av den aktiva beståndsdelen i propylenglykol, ett fett, företrädesvis isopropylmyristat, och ett lämp- ligt drivmedel, företrädesvis freon.

Ett aerosolskum kan exempelvis framställas genom att man sätter en alkoholisk lösning av den aktiva beståndsdelen till en blandning av 0,5-1,5 vikt-% cetostearylalkohol, 1-3 vikt-% bensylalkohol, 15-20 vikt-% polyoxietylen- sorbitanmonooleat eller -monostearat och 25-30 vikt-% vatten, följt av en tillsats av freon.

För parenteral administrering framställes företrädesvis injektionslösningar, som är lämpliga för subkutan eller intrakutan administrering. För detta ändamål upplöses ett salt av den aktiva beståndsdelen i en 0,72 %-ig vatten- lösning av natriumklorid och lösningens pH inställes på 5.

Uppfinningen åskâdliggöres närmare medelst följande ut- föringsexempel, som icke på något sätt är avsedda att 464 708 10 15 20 25 30 35 12 begränsa uppfinningens omfång.

Exemgel 1 9-nitro-17,18-dehydroapovinkaminolacetat A) 9-nitro-17,18-dehydroapovinkamin 15 g (45 mmol) 17,18-dehydroapovinkamin (framställd såsom beskrives i den belgiska patentskriften 892 069) upplöses i en blandning av 75 ml isättika och 75 ml torr acetonitril och lösningen kyles, till -SOC. Som nitre- ringsmedel blandas 60 ml rykande salpetersyra med 30 ml isättika och 30 ml torr acetonitril, blandningen kyles till -5°C medan de nitrösa gaserna avdrives genom att kvävgas får bubbla genom blandningen.

Nitreringsblandningen sättes droppvis till lösningen av dehydroapovinkamin under kraftig omröring och kylning med is/salt under 10 minuter, varvid man tillser att tempera- turen håller sig mellan -5°C och OOC. Omröring och kyl- ning fortsättes därefter under 15 minuter, varefter reak- tionsblandningen hälles på 600 g is och neutraliseras genom omsorgsfull tillsats av fast natriumkarbonat. De utfällda baserna extraheras med kloroform, kloroformlös- ningen extraheras genom skakning med vatten, torkas över natriumsulfat och indunstas till torrhet. Som återstod erhålles 17,5 g av en råbasblandning.

Som indunstningsåterstod av den första eluatfraktionen erhålles 5,4 g (14,2 mmol; 31,7%) 9-nitro-17,18-dehydro- apovinkamin, som därefter omkristalliseras ur etanol.

Formel: C21H21O4N3 (molvâkt: 379) Smältpunkt: 140 till 142 C [Eg]š0= +456° (kloroform) U.V.-spektrum (metanol) Åmax: 217, 247 och 293 nm. 10 15 ZQ 25 30 35 ” 464 708 Indunstning av den följande eluatfraktionen ger 4,8 g (12,7 mmol; 28%) 11-nitro-17,18-dehydroapovinkamin, som därefter omkristalliseras ur alkohol.

Formel: C21H2104N3 (molvikt: 379) smältpunkt; 153 till 1s4°c [O<_7š0= +81O (kloroform) U.V.-spektrum (metanol) fimax: 218, 258 och 333 nm.

B) 9-nitro-17,18-dehydraoapovinkaminol 1,5 g (4 mmol) 9-nitro-17,18-dehydroapovinkamin upplöses i 50 ml absolut etanol, 1,5 g litiumborhydrid sättes till lösningen och blandningen får stå vid rumstemperatur över natten. Lösningen spädes med 250 ml vatten, varefter de utfällda baserna extraheras med 3 50-ml portioner bensen.

De kombinerade bensenlösningarna âterextraheras med vatten, torkas över natriumsulfat och indunstas. Som återstod erhålles 1,32 g av en râprodukt, som därefter kromatogra- feras pâi en aluminiumoxidkolonn med Brockmann-II-aktivi- tet. Genom eluering med en blandning av bensen och absolut etanol i volymförhållandet 98:2 separeras den fraktion som innehåller ren 9-nitro-17,18-dehydroapovinkamincloch indunstas till ett utbyte av 105 g (3 mmol; 75%) av en amorf produkt.

Formâä: C20Hå1O3N3 (molviktz 351) [MJD = -127 (metanol), U.V.-spektrum (metanol) Ähax: 217, 279 och 288 nm.

C) 9-nitro-17,18-dehydroapovinkaminolacetat 0,9 g (2,8 mmol) 9-nitro-17,18-dehydroapovinkaminol upp- löses i 60 ml absolut kloroform, 5 ml absolut pyridin och 2,4 g acetylklorid tillsättes och blandningen får stå över natten. Den hälles därefter på 200 ml isvatten och alkali- seras under kylning. Faserna separeras och den alkaliska vattenfasen extraheras med två ytterligare 40-ml portio- ner av kloroform. De kombinerade kloroformfaserna åter- 14 464 708 10 15 20 25 30 35 extraheras genom skakning med 50 ml vatten, torkas över natriumsulfat och indunstas till torrhet. Som återstod erhåller man 1,04 g (2,65 mmol, 94%) 9-nitro-17,18-de- hydroapovinkaminolacetat Produkten kristalliseras ur etanol.

Formâà: C22Hå3O4N3 (molvikt: 393), [kjæ = +88 (kloroform), U.V.-spektrum (metanol): Ä = 217, 280 Och 287 nm max smältpunkt: 164 till 166°c Exempel 2 9-nitro-17,18-dehydroapovinkamio}3',4',5'-trimetoxi- bensoat 1,05 g (3 mmol) 9-nitro-17,18-dehydroapovinkaminolupplös- es i 40 ml absolut bensen, 1 ml absolut pyridin och 1,0 g 3,4,5-trimetoxibensoylklorid tillsättes (4,3 mmol) och blandningen får stå 2 timmar vid 40QC. Reaktionsblandningen spädes med bensen till tvâ gånger sin ursprungliga volym och skakas« med 20 ml av en 1 n natriumhydroxidlösning, som i förväg har kylts med is. Vattenfasen skakas med 40 ml bensen, de kombinerade bensenlösningarna âterextra- heras med 30 ml vatten och produkten torkas och kromato- graferas på en kolonn fylld med 20 g aluminiumoxid. In- dunstning av det eluat som innehåller den renade produk- ten ger 0,75 g (1,38 mmol; 46%) 9-nitro-17,18-dehydroapo- vinkaminoltrimetoxibensoat.

Formâà: C3OHå1O7N3 (molekylvikt: 545), [bcjn = +38 (kloroform), U.V.-spektrum (metanol) Ämaxz 215 och 284 nm.

Exempel 3 11-nitroapovinkaminodacetat 1,05 g (3 mmol) 11-nitroapovinkaminol (framställd i enlig- het med den belgiska patentskriften 891 991) acetyleras såsom beskrivits i exempel 2 för erhållande av 1,1 g 10 15 20 25 30 35 15 464 708 (2,8 mmol) 11-nitroapovinkaminolacetat som därefter kristalliseras ur etanol.

Formåà: C22H2åO4N3 (molekylvikt: 393) [ß¿]D = -150 (kloroform) smä1tpunkt= 155 till 15e°c U.V.-spektrum (metanol) Ämax:208, 248 och 259 nm.

Exempel 4 18ß-0-acetoxiapovinkaminolacëtat A) 189-hydroxiapovinkamin 11,1 g (30 mmol) 18P-hydroxivinkamin upplöses i 200 ml absolut kloroform och myrsyra sättes till lösningen, som därefter dehydratiseras med acetylklorid. Indunstning av reaktionsblandningen ger 11 g råprodukt, som i huvudsak innehåller den önskade dihydroxiföreningen och i mindre mängd det acetylerade derivatet därav. Blandningen upp- löses i 150 ml absolut etanol, som innehåller 2 g ny- framställt natriumetylat, och desacetyleras genom att den får stå 1,5 timmar vid rumstemperatur. Den desacety- lerade blandningen indunstas till 20 ml, hälles på 200 ml isvatten och extraheras med fem portioner om vardera 50 ml bensen. De kombinerade bensenfaserna skakas med 50 ml vatten, torkas över natriumsulfat och avfärgas genom att de får passera en kolonn fylld med 50 g aluminiumoxid.

Adsorbenten tvättas omsorgsfullt med bensen. Indunstning av den avfärgade bensenlösningen ger 9,37 g ren 189- hydroxiapovinkamin (26,6 mmol; 88,6%) som en amorf produkt.

Formel: C21H2403N2 (molvikt: 352) [Y¥]š0 : +134° (kloroform) Utgående från en 1 n lösning av basen framställes dess hydroklorid på sedvanligt sätt.

Formel: C21H24O3N2 - HClo Smältpunkt: 120 till 122 C /imjšo = +1oo° (etanol) U.V.-spektrum (metanol) ÄmaX= 2041 223, 274 0Ch 314 nm 464 708 16 10 15 20 25 30 35 B) 18ß-hydroxiapovinkaminol och hydrokloriden därav. 7,0 g (20 mmol) 180-hydroxiapovinkamin reduceras med litiumaluminiumhydrid i en absolut eterlösning såsom beskrivits i exempel 1. Som indunstningsåterstod er- hålles 6,15 g (19 mmol; 95%) 18P-hydroxiapovinkaminol.

Smältpunkt (efter omkristallisation ur bensen): 10500 (sönderdelning).

Formel: C20H24O2N2 (molvikt: 324).

Produkten omvandlas därefter till sin hydroklorid med 1 n klorvätesyra.

Formel: C20H2402N2 ' HCl smältpunkt: 190 :in 19z°c (söncm U.V.-spektrum (metanol) Ämaxz 224, 256, 301 och 312.

C) 1fiß-acetoxiapovinkaminolacetat 1,62 g (5 mmol) 185-hydroxiapovinkaminol upplöses i 50 ml absolut kloroform, 2 ml pyridin och 1,6 g (20 mmol) acetyl- klorid tillsättes och blandningen får stâ vid rumstempera- tur över natten. Lösningen hälles därefter på 200 ml is- vatten, vattenfasen alkaliseras och de tvâ faserna skakas flera gånger. Vattenfasen separeras och skakas med två portioner om vardera 30 ml kloroform, de kombinerade kloro- formfaserna âterextraheras genom skakning med 20 ml vatten, torkas över natriumsulfat och indunstas till torrhet. Som indunstningsâterstod erhålles 1,75 g av en amorf produkt, som upplöses i bensen och avfärgas genom att den fâr pas- sera en kolonn fylld med 10 g aluminiumoxid.

Indunstning av benseneluatet ger 1,6 g (3,92 mmol; 78%) rent 185-acetoxiapovinkaminolacetat,som därefter kristalli- seras ur alkohol.

Formel: C24H2804N2 (molgiktz 408) Smältpunkt: 122 till 124 C [Njšu = +18° (kloroform) U.V.-spektrum (metanol) Qmax ; 223, 251, 301 och 311 nm. 10 15 20 25 30 35 17 464 708 ExemEel_§ A) 180-acetoxiapovinkaminolacetat 1,62 g (5 mmol) 185-hydroxiapovinkaminolacyleras med 1,2 g (15 mmol) acetylklorid i enlighet med det förfarande som beskrives i exempel 4 C). Produkten kromatograferas på en kolonn fylld med 100 g aluminiumoxid (Brockmann-II- aktivitet) under användning av bensen för eluering. Som benseneluat erhålles 0,84 g (2,06 mmol; 41%) 18ß-acetoxi- apovinkaminolacetat.

Elueringen fortsättes därefter med en blandning av bensen och etanol i volymförhållandet 98:2. Indunstning av den första eluatfraktionen som erhålles ger 0,28 g (0,77 mmol; 15%) 18ß-acetoxiapovinkaminol,vars struktur kunde verifie- ras även medelst masspektrometri.

Formel: C22H2603N2 (molvikt: 266) 0 Smältpunkt (efter kristallisation ur etanol): 119 - 120 C.

Lfi{]š0 = Oo (etanol) Acetylhalt: 12% U.V.-spektrum (metanol) Ämax: 225, 257, 302 och 313 nm.

B) 1ñß-hydroxiapovinkaminolacetat 1,62 g (5 mmol) 18ß -hydroxiapovinkaminol acyleras med 0,66 g (8,4 mmol) acetylklorid genom att följa det för- farande som beskrives i exempel 4 C). Produktblandningen kromatograferas därefter på en kolonn fylld med 100 g aluminiumoxid med Brockmann-II-aktivitet.

Efter eluering med bensen isoleras 0,5 g (1,23 mmol; 24,5%) 18ß-acetoxiapovinkaminolacetat.

Elueringen fortsättes med en blandning av bensen och eta- nol i volymförhållandet 98:2. Genom indunstning av den första eluatfraktion som erhålles med denna blandning er- 18 464 708 10 15 20 25 30 35 hâlles 0,17 g (0,46 mmol; 9,3%) 180-acetoxiapovinkaminol.

Indunstning av nästa eluatfraktion ger 0,85 g (2,32 mmol; 46,5%) 18ß-hydroxiapovinkamindL44,acetat.

Formel: C22H2603N2 (molvikt: 366) [x]š0 = -ZOO (etanol) acetylhalt: 11,9% nm.-spektrum (metanol) fimax: 225, 257, 302 och 31-3 nm.

Exempel 6 18ß-hydroxiapovinkamindbß',4',5'-trimetoxibensoat 2,27 g (7 mmol) 18ß-hydroxiapovinkaminolacyleras med 1,10 g (14 mmol) 3,4,5-trimetoxibensoylklorid medelst det för- farande som beskrives i exempel 4.

Produktblandningen fraktioneras på en kromatografisk kolonn fylld med 100 g aluminiumoxid. Efter eluering med bensen och därefter med en blandning av bensen och etanol i volym- förhâllandet 98:2 erhålles 1,05 g (2,03 mmol; 29%) 18P- hydroxiapovinkamüxflrimetoxibensoat, följt av 1,34 g (4,14 mmol; 59%) av oförändrat utgângsmaterial. 18ß-hydroxiapovinkaminotrimetoxibensoat är en amorf produkt.

Formššz C3gH34O6N2 (molvikt: 518) [bg]D = 0 (metanol, c = 0,5), U.V.-spektrum (metanol) Ämaxz 215, 258, 301 och 312 nm.

Exempel 7 17,18-dehydroapovinkamindbp-nitrobensoat 5,0 g 17,18-dehydroapovinkaminol (16,3 mmol), som hade framställts i enlighet med den belgiska patentskriften 892 069, upplöses i 30 ml absolut pyridin. 4,5 g (24 mmol) p-nitrobensoylklorid tillsättes och blandningen får stå tre timmar vid rumstemperatur. Den större delen av pyridinen 10 15 20 25 30 35 19 464 708 avdestilleras under reducerat tryck, återstoden kombineras med 200 ml isvatten, alkaliseras med natriumhydroxidlös- ning och extraheras med tre portioner om vardera 50 ml kloroform. Kloroformfasen skakas med vatten, torkas över natriumsulfat och indunstas. Återstoden upplöses i bensen och avfärgas genom att den får passera en kolonn fylld med 200 g aluminiumoxid, under användning av bensen för eluering. 5,1 g p-nitrobensoat erhålles genom indunstning av eluatet (11,2 mmol; 69%). Produkten kristalliseras ur en blandning av 10 ml bensen och 50 ml etanol för erhållande av 4,4 g kristallint 17,18-dehydroapovinkaminol-p-nitro- bensoat.

Formel: C27H25O4N3 (mglviktz 455) Smältpunkt: 175 - 176 C [$(]š0 = Oo (kloroform) U.V.-spektrum (metanol) Ämaxz 227, 260, 303 och 314 nm.

Exempel 8 189-O-palmitoylapovinkaminolpalmitat 0,66 g 18ß-hydroxiapovinkaminol (2,03 mmol), som hade framställts såsom beskrivits i exempel 4 B), upplöses i 40 ml kloroform och 2,8 ml absolut pyridin och 2,8 g palmitinsyraklorid tillsättes och blandningen får stå vid rumstemperatur under två dagar. Lösningen skakas därefter med 20 ml av en 2 n vattenlösning av natriumhydroxid och därefter med två portioner om vardera 20 ml vatten, tor- kas och indunstas till torrhet. Indunstningsåterstoden avfärgas med 50 g aluminiumoxid i en bensenlösning. In- dunstning av den avfärgade lösningen ger 4,58 g (1,98 mmol; 97%) palmitat, som därefter omkristalliseras ur 10 ml aceton för erhållande av 1,28 g renat 18-O-palmitoyl- apovinkaminolpalmitat. ' Formel: C52H84O4N2 šmolvikt: 800) Smältpunkt: 56 - 58 C [odšo = OO (kloroform) U.V-spektrum (metanol) )m : 224, 258, 301 och 312 nm. ax r 20 464 708 10 15 20 25 36 35 Exempel 9 1Sß-0-bensgylapovinkaminolbensoat Genom att följa det i exempel 8 beskrivna förfarandet men använda bensoesyraklorid i stället för palmitinsyra- klorid erhålles den önskade föreningen.

Formâå: C34Hå304N2 (molvikt: 533) [WD = +59 (kloroform) U.V.-spektrum (metanol) )hax: 224, 257, 301, 312 nm.

Exempel 10 18ß-acetoxiapovinkaminohacetat 2 g propylenglykol 50 g paraffinolja 26 g polyetylenglykol 400 5 g stearylalkohol I 15 g glycerolmonostearat 2 g Den aktiva bestândsdelen upplöses i propylenglykol på vattenbad, vars temperatur icke överstiger 50°C. De övriga komponenterna smältes och kyles därefter till 40-45°C under kontinuerlig omröring. Därefter sättes lösningen av den aktiva beståndsdelen till smältan under omröring och den erhållna krämen omröres till dess den har kylts till rums- temperatur.

Exempel 11 11-nitroapovinkaminolacetat 1,0 g triamcinolonacetonid 0,1 g glycerolmonostearat 3,0 g polyetylenglykol 400 5,0 g stearylalkohol 13,0 g paraffinolja 24,9 g propylenglykol 53,0 g 10 15 2“ 464 708 Det i exempel 10 beskrivna förfarandet följes med undan- tag av att de tvâ aktiva beståndsdelarna upplöses i pro- pylenglykol.

Exempel 12 9-nitro-17,18-dehydroapovinkaminol 3',4',5'-trimetoxibensoat 1 % propylenglykol 30 % 96 % etanol 69 % Utgående från ovan angivna beståndsdelar framställes en tinkturlösning.

Claims (4)

464 708 “M (I P A T E N T K R A V

1. Apovinkamínolderivat med formeln (I) vari R1 är väte eller 9- eller 11-nitro; R2 är en alkylgrupp med 1-20 kolatomer, fenvl, 4-nitrofenyl eller 3,4,5-trimetoxifenyl: R3 är väte, hydroxi, alkanoyloxi med 1-20 kolatomer eller bensoyloxi; R4 är väte; eller R3 och R4 tillsammans bildar en valensbíndning; med det förbehållet att, om R2 står för 3,4,5-trimetoxifenyl, R3 ej betecknar väte, och syraadditionssalter därav. 23 464 708

2. Farmaceutisk beredning, k ä n n e t e c k n a d därav, att den som aktiv beståndsdel innehåller en farma- ceutiskt effektiv mängd av minst en förening med formel (I) enligt krav l vari R1 är väte eller 9- eller 11-nitro; R2 är en alkylgrupp med 1-20 kolatomer, fenyl, 4-nitro- fenyl eller 3,4,S-trimetoxifenyl; R3 är väte, hydroxi, alkanoyloxi med 1-20 kolatomer eller bensoyloxi; R4 är väte; eller R3 och R4 tillsammans bildar en valensbindning; med det förbehållet att, om R2 står för 3,4,5-trimetoxifenyl, R3 ej betecknar väte, eller ett farmaceutiskt godtagbart syraadditionssalt därav tillsammans med minst en farmaceutisk inert bärare eller utspädningsmedel och eventuellt ytterligare farmaceutiskt aktiva beståndsdelar. 464 708 411

3. Förfarande för framställning av nya apovinkaminolderivat enligt krav 1 med formeln (I) 'ÖJ vari R1 är väte eller 9- eller ll-nitro; R2 är en alkylgrupp med 1-20 kolatomer, fenyl, 4-nitro- fenyl eller 3,4,5-trimetoxifenyl; R3 är väte, hydroxi, alkanoyloxi med 1-20 kolatomer eller bensoyloxi: R4 är väte; eller R3 och R4 tillsammans bildar en valensbindning; med det förbehållet att, om R2 står för 3.4.5-trimetoxífenyl, R3 ej betecknar väte, eller syraadditionssalter därav, k ä n n e t e c k n a t därav, att man omsätter ett apovinkaminolderivat med formeln (II) if 464 708 vari substituenterna har de i samband med formel (I) ovan angivna betydelserna, med en syra med formeln (III) 122 coon (III) eller ett reaktivt derivat därav, vari R2 har ovan angivna betydelse, och, om så önskas, omvandlar en erhållen förening med formeln (I) till ett syraadditionssalt därav.

4. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att reaktionen utföres i närvaro av ett organiskt lösningsmedel.