SE463588B - Utjaemnare samt foerfarande foer att reglera en utjaemnares uttagsviktkoefficienter - Google Patents

Description

463 588 10 15 20 25 30 35 40 föringskanalen. Denna distinktion är av betydelse, eftersom brus är ett slumpartat och hastigt varierande fenomen, vars styrka har ett nollmedelvärde med avseende pà tiden. Följaktligen är reglering av uttagsviktkoefficienterna såsom svar på felsignal- komponenten beroende på brus inkorrekt och ökar den tid, som . erfordras för att uttagsviktkoefficienterna skall konvergera till sina optimala värden, samt de resulterande koefficient- ¿ felen.

Ett förfarande, som används för att förbättra konvergens- processen i brushaltiga överföringskanaler innefattar steget att minska förstärkningen i utjämnaren under övningsperioden. Ehuru detta förfarande minskar stegstorleksregleríngen av uttagsvikt- kçefficíenterna såsom svar på varje sampel och följaktligen kan åstadkomma acceptabla koefficíentfel, så ökas avsevärt den tid, som erfordras för koefficienternas konvergens till deras optimala värden. Vid många telekommunikationstillämpningar över- träffar denna ökning i konvergenstid systemprestandamålet.

Följaktligen skulle ett schema, som förkortar den erforderliga tiden för att justera en utjämnares uttagsviktkoefficienter till deras optimala värden under deras övningsperíod och som likväl ger acceptabla koefficíentfel, vara önskvärt.

Sammanfattning av uppfinningen Föreliggande uppfinning inriktar sig på problemet att konvergera uttagsviktkoefficienterna hos en transversalutjämnare mot deras optimala värden, när utjämnaren är belägen i en brus- haltig överföringskanal. Enligt uppfinningen sänds en övnings- períod, som innefattar ett flertal identiskt likadana övnings- sekvenser. Under övningsperioden bildas kombinationer av mot- svarande signalsampel i varje övningssekvens och dessa kombina- tioner används för att generera den utjämnade utsignalen och för att reglera uttagsviktkoefficienterna. Vid de visade ut- föringsfonmuna bildar var och en av kombinationerna av mot- svarande signalsampel ett medelvärde eller är en funktion, som approximerar ett medelvärde. Efter det att övningsperioden är slut återgår utjämnaren till konventionell drift. Med fördel minskar kombíneringen av motsvarande sampel under en övnings- períod väsentligen den tid, som erfordras för konvergens av ut- tagsviktkoefficienterna till acceptabla koefficientfel.

En sida av föreliggande uppfinning är att den kan inordnas i automatiska eller adaptiva transversalutjämnare med obetydlig 10 15 20 25 30 35 40 3 463 588 ökning med avseende på kretskomplexitet.

Kort beskrivning av ritningarna Pig 1 visar en tidigare känd automatisk utjämnare.

Fig 2 visar den automatiska utjämnaren i fig 1 anpassad för inkluderande av principerna enligt föreliggande uppfinning.

Fig 3 visar en alternativ utföringsform av den automatiska utjämnaren i fig 2.

Fig 4 visar en adaptiv transversalutjämnare, som inkluderar principerna enligt föreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av de föredragna utföringsformerna.

I fíg 1 visas som exempel en tidigare känd automatisk ut- jämnare 100, vilken är anordnad i mottagaren hos ett digitalt kommunikationssystem för mottagning av successíva sampel av den mottagna digitala signalen på ledaren 101. Den mottagna digitala signalen kan vara reell eller komplex och i båda fallen inne- fattar signalsamplen på ledaren 101 brus och distorsion. Bildan- det av de mottagna signalsamplen (icke visade) kan åstadkommas med användning av ett flertal välkända förfaranden, t ex genom avkänning av en samplingskrets med en klocksignal. Klocksignalen, som nedan hänvisas till såsom CLK, uttas från den mottagna digitala signalen med användning av en konventionell klockåter- vinningskoppling eller genereras med en självsvängande oscillator.

De digitala signalsamplen på ledaren 101 kopplas successivt via de 40 cellerna hos skiftregistret 102 vid varje CLK-puls.

De 40 lagrade samplen är betecknade X0, X1 . X39, varvid X0 är det första av de 40 lagrade samplen och X39 är det sista.

Multiplicerare 104-0 - 104-39 multiplicerar vart och ett av de 40 motsvarande efter varandra följande signalsamplen i skiftregistret 102 med en tillhörande uttagsvíktkoefficient, som tillhandahålles från RAM 103 i koefficientanpassnings- kretsar 150-0 - 150-39. Den utjämnade digitala signalen genere- ras sedan på ledaren 106 genom addering av de produkter, som bildats av var och en av multiplicerarna 104-0 - 104-39 medg användning av summeraren 105.

Utjämning av den mottagna digitala signalen kräver en speciell inställning av uttagsviktkoefficienter, som har optimala värden. Eftersom den under signalutbredningen införda distorsio- nen varierar med tiden varierar dessutom även den speciella inställningen av uttagsviktkoefficienter med tiden. För att 4-65 588 10 15 20 25 30 35 40 åstadkomma den speciella inställningen av uttagsviktkoefficienter sänds upprepat en känd sekvens av digitala signaler i ett tids- intervall, vilket är känt som en övníngsperiod. Ehuru övnings- sekvensen innefattar ett flertal digitala signaler, som varierar med systemapplikationen, så måste antalet digitala signaler i en sekvens vara lika med eller större än antalet uttagsvikt- multiplicerare, betecknade 1044)- 104-39 i fig 1, för att säker- ställa konvergens av uttagsviktkoeffícienterna till deras optimala värden. Eljest måste på samma sätt antalet digitala signaler i en sekvens vara lika med eller större än antalet digitala signaler, som kombineras för att bilda en utjämnad sig- nal. För utjämnare i brushaltiga överföringskanaler innefattar varje övníngsperiod många identiskt lflmdæw.övningssekvenser. I den åskådliggjorda systemapplikationen innefattar varje övnings- sekvens 64 digitala signaler och sekvensen upprepas 60 gånger i varje övníngsperiod.

Under varje övníngsperiod -drivs uttagsviktkoefficienterna mot sina optimala värden genom anpassningskretsar 150-0 - 150-39. Anpassningskretsarna 150-0 - 150-39 åstadkommer konvergens med användning av den välkända algoritmen för minsta medelvärdeskvadrat. Vid början av varje övníngsperiod sänds en ton från sändaren till mottagaren, vilket bringar en mikro- processor (icke visad) att generera styrsignaler, som sluter omkopplarna 110 och 111. Vid slutning kopplar omkopplaren 110 CLK till 6-bit-räknaren 112. Räknaren 112, som erhåller till- skott såsom svar på varje CLK-puls, ger en adress till ROM 113.

ROM 113 lagrar de 64 väntade digitala signalvärdena i varje öv- ningssekvens i sekventiella positioner och utläser ett väntat digitalt signalvärde på ledaren 114 såsom svar på varje adress. Subtraheraren 115 åstadkommer en felsignal på ledaren 125 genom att bilda skillnaden mellan varje utjämnad digital signal på ledaren 106 och det väntade värdet av denna digitala signal på ledaren 114. Denna felsignal multipliceras eller ändras sedan med en lämplig förstärkningskonstant via multi- pliceraren 116 och den resulterande produkten sänds på ledaren 117 till koefficientanpassningskretsarna 150-0 - 150-39.

Multipliceraren 118 i varje anpassningskrets multiplicerar den ändrade felsignalen med det tillhörande samplet av de lag- rade digitala signalsamplen i skiftregistret 102. Denna produkt, som uppträder på ledaren 119, representerar den 10 15 20 25 30 35 40 5 465 588 positiva eller negativa tillskottsändring, som erfordras i den i RAM 103 lagrade uttagsviktkoefficienten. Det av CLK avsökta RAM 103 läser de lagrade koefficienterna på ledaren 120 vid varje CLK-puls. Subtarheraren 121 bildar sedan skillnaden mellan den lagrade koefficienten och tillskottsändringen på ledaren 119. Denna skillnad skrivs sedan i RAM 103 med en CLK-puls.

Efter det att övningsperioden avslutats eller efter en förut- bestämd tidsperiod öppnar de mikroprocessorgenererade styrsig- nalerna omkopplarna 110 och 111 och de lagrade uttagsvikt- koefficienterna etableras till den följande övningsperioden.

Denna process, där en övningsperiod används för att konver- gera uttagsviktoefficienterna till deras optimala värden, kan upprepas så ofta detta är nödvändigt. I allmänhet uppträder öv- ningsperioderna oftare om överföringskanalöverflyttningsfunktio- nen ändras snabbare. Här torde observeras att anpassningskretsar- na 150-O - 150-39 är utformade för att konvergera uttagsvikt- koefficienterna med användning av den välkända logaritmen för medelvärdeskvadrat. Det torde naturligtvis inses att som helst av ett flertal andra välkända algoritmer, t ex medelvärdeskvadrat av nollforcerings- eller hybridtyp skulle kunna användas i denna utjämnare och vid de utföríngs- former av föreliggande uppfinning, som kommer att diskuteras.

Ett problem i samband med användningen av övningsperioder är att det i brushaltíga överföringskanaler inte är känt hur mycket av den på ledaren 125 genererade felsignalen som beror på inkorrekt inställda uttagsviktkoefficienter och hur mycket av felsignalen som beror på brus. Reglering av uttagsviktkoefficien- terna skall inte göras såsom svar på den felsignalkomponent, som beror på brus, eftersom brusstyrkan har medelvärdet noll och ändras med en hastighet, som är jämförbar med informations- hastigheten. Reglering av uttagsviktkoefficienten såsom svar på brus ökar följaktligen den tid, som erfordras för att driva dessa koefficienter till deras optimala värden och ökar de resulterande koefficientfelen.

För att minska påverkan av reglering av den i varje RAM 103 lagrade uttagsviktkoefficienten vid förekomst av brus kombine- rar en automatisk utjämnare enligt föreliggande uppfinning var och en av de motsvarande digitala signalerna i de successiva och identiskt likadana övningssekvenserna i en övningsperiod.

Med andra ord kombineras XJ-samplet i varje övningssekvens, minsta vilken minsta 465' 588 10 15 20 25 30 35 40 varvid J=0 - 63, med XJ-samplet i alla andra övningssekvenser i en övningsperiod. I de visade utföringsformerna bildar denna kombination av motsvarande sampel ett medelvärde av dessa sampel eller utgör en funktion, som approximerar medelvärdet av dessa sampel.

Nu hänvisas till fig 2, som visar den automatiska utjämnaren i fig 1 modifierad för att bilda medelvärden av motsvarande signalsampel i en övningsperiod. För att åstadkomma denna sampelmedelvärdesbestämning multipliceras vart och ett av de mot- tagna samplen på ledaren 101 med en parameter CO och vart och ett av de föregående samplen, dvs de sampel, som kopplas via skiftregístren 102 och 202, Under förutsättning av de 60 identiskt likadana övningssekvenser- multipliceras med en parameter C1. na är betecknade med talen 1-60 i en övningsperiod minskar parametern CO progressivt med varje övningsperiod och är lika med 1 delat med det aktuella övningssekvenstalet, varvid para- metern C1 är lika med 1-CO. För de 64 samplen i den första öv- ningssekvensen gäller följaktligen C0=1 och C1=0. För de 64 samplen i den andra övningssekvensen gäller att CO och C1=1/2... och för de 64 samplen i den 60:e C0=1/60 och C1=59/60.

Såsom visas i fig 2 kopplas vart och ett av de mottagna samplen på ledaren 101 via multipliceraren 206, varvid de multipliceras med parametern CO, och Sedan kopplas de via adderaren 205 till skiftregistret 102. ROM-registret 207 lagrar de lämpliga värdena på CO i 60 efter varandra följande positioner och utläser värdet för CO såsom svar på varje av räknaren 208 Räknaren 208, som startar från ett 0-värde, ökar övningssekvensen gäller lämnad adress. sitt räknevärde med 1 under en övningsperiod såsom svar på var 64:e CLK-puls. Dessa pulser motsvarar början av varje öv- ningssekvens och genereras av CLK-pulserna med dela-med-64- -kretsen 209. Vid andra tidpunkter än under övníngsperioden är räknaren 208 inhiberad och hålls vid ett 0-räknevärde genom en mikroprocessorgenererad styrsignal på ledaren 211. Vid adressering med noll lämnar ROM-registret 207 med fördel ett värde på CO, som är lika med 1. Följaktligen påverkas inte de mottagna samplen av multipliceraren 206 förutom under en öv- ningsperiod.

De via skiftregistret 102 kopplade digitala signalsamplen sänds till 24-positionsskiftregistret 202. De i registret 202 10 15 20 25 30 35 40 7 " 465 ses lagrade samplen är betecknade X-1 - X-24 och kopplas successivt genom detsamma vid varje CLK-puls. Skíftregistret 202 erfordras för att lagra de 64 samplen, motsvarande en övningssekvens, och säkerställer att motsvarande sampel anländer till adderaren 205 vid samma tidpunkt.

De från skiftregistret 202 klockstyrda samplen uppträder på ledaren 210 och kopplas till multipliceraren 203, i vilken de multipliceras med parametern C1. Parametern C1 lagras i de 60 positionerna i ROM-minnet 210 och utläses såsom svar på en av räknaren 208 genererad adress. Med fördel åstadkommer en noll- -adress till ROM 215 matning av ett C1-värde 0, så att multi- pliceraren 203 lämnar en Ofinpdukt till adderaren 205 utom under en övningsperiod. Under en övníngsperiod ökas emellertid parametern C1 progressivt, så att den av adderaren till skift- registret 202 lämnade summan utgör ett medelvärde av de mot- svarande samplen i de efter varandra följande övningssekvenser- na i en övningsperiod. Följaktligen är den utjämnade signalen på ledaren 106 samt regleringen av uttagsviktkoefficienterna baserade på motsvarande sampelmedelvärden för att väsentligt minska den tid, som erfordras för uttagsvíktkoefficienternas konvergens till sina optimala värden, och reducera de resul- terande kofficientfelen. Driften av koefficíentanpassnings- kretsarna samt genereringen av en felsignal är i överensstäm- melse med vad som beskrivíts för fig 1 och motsvarande krets- kopplingar i fig 1 och 2 har samma hänvisningsbeteckningar.

Den automatiska utjämnaren i fig 2 innefattar också med fördel en omkopplare 212, som inställs för att åstadkomma en konstant med hög förstärkning eller en stor skalfaktor för multipliceraren 118 under en första del av varje övnings- period. Efter det att den första delen har förflutit ändrar om- kopplaren 212 under styrning av en mikroprocessorgenererad styr- signal till låg förstärkning eller låg skalkonstant för multipliceraren 106. Denna adaptiva förstärkningsreglering minskar ytterligare verkningarna av brus vid uttagsvikt- koeffiujentenuß konvergens och åstadkommer mera exakt koefficientregleríng.

Vid slutet av en övningsperiod öppnar omkopplaren 110 och omkopplaren 212 omkopplar till högförstärkningspositionen. Det är emellertid att föredra att omkopplaren 110 förblir sluten efter den första övningsperioden för åstadkommande av synkro- 8 463588 10 15 20 25 30 35 40 nisering för efterföljande övningsperioder. Speciellt tillåter det faktum att räknaren 112 hålls kvar i drift genom slutning- en av omkopplaren 110 míllisekunderfel i slutningstiden för omkopplaren 111 vid början av de efterföljande övningsperioder- na. Dylika millisekunderfel är väsentligt större än CLK-puls- perioden.

Kretskopplingen enligt fig 2 kan förenklas, såsom visas i v4\ fig 3, om i stället för generering av motsvarande sampelmedel- värden med användning av parametrar CO och C1, som är lagrade i 120 ROM-positioner, parametern CO beräknas som en avtagande exponentialfunktion, begränsad vid 0,1, och CT = 1 - CO.

Denna användning av avtagande exponential approximerar med för- del motsvarande sampelmedelvärdesbestämning med nästan optimala prestanda under det att kretskostnaderna minskas.

Enligt fig 3 kopplas efter varandra följande sampel av den mottagna digitala signalen på ledaren 101 via multipliceraren 206 och summeraren 205 till skiftregístret 102. Liksom tidigare sänds vid början av en övningsperiod en ton till mottagaren, vilket bríngar mikroprocessorgenererade styrsignaler att sluta omkopplaren 110 och 111 och att inställa omkopplaren 212 i en högförstärkningsposition. Denna styrsignal omkopplar också om- kopplaren 309 för koppling av det logiska värdet 1 till RAM- -registret 308, som lagrar parametern Co. Parametern CO klock- styrs från RAM-registret 308 till multipliceraren 206 vid varje CLK-puls. Adderaren 205 summerar den av multipliceraren 206 åstadkomna produkten med den av multipliceraren 203 bildade produkten. Denna senare produkt är lika med C, gånger signalen på ledaren 210, varvid C1 är lika med 1-CO. Den matematiska operationen för att subtrahera parametern CO från 1 för att bilda parametern C] åstadkommes med subtraheraren 307. Denna skillnad är sedan tillgänglig för multipliceraren 203 vid varje CLK-puls. Omkopplaren 309 kopplar ett logiskt värde 1 till CO-RAM-registret 308 för den första övningssekvensen i varje övningsperiod. Efter det att den första övningssekvensen har avslutats omkopplar en mikroprocessorgenererad styrsignal omkopplaren 309 till jämförarems310 utgång. Följaktligen kopp- las RAM-registrets 308 klockstyrda CO-utsignal genom multi- pliceraren 311, i vilken den multipliceras med konstanten 0,996. Jämföraren 310 kopplar sedan den av multipliceraren 311 bildade produkten eller värdet 0,1, beroende på vilket som är 10 15 20 25 30 35 40 463 588 störst, tillbaka till RAM-registret 308. Denna operation minskar progressivt parametern CO exponentiellt efterckm första övnings- sekvensen och ökar följaktligen progressivt parametern C1 exponentiellt. Som resultat utgör den av adderaren 205 för skiftregistret 102 åstadkomna summan en kombination av mot- svarande signalsampel, som väsentligen approximerar ett matema- tiskt medelvärde. Dríften för den kvarvarande i fig 3 visade kretskopplingen är identiskt likadan som när det gäller fig 2 och identiskt likadana komponenter har samma hänvisningsbeteck- ningar. Följaktligen är den utjämnade signalen på ledaren 106 samt anpassningen av uttagsviktkoefficienterna under en övnings- period baserade på denna kombination av motsvarande signal- sampel, som approximerar ett matematiskt medelvärde. På samma sätt som när det gäller den i fig 2 visade kretskopplingen minskar kretskopplingen enligt fig 3 väsentligt inverkan av upp- datering av uttagsviktkoefficienterna vid närvaro av brus och därför minskas avsevärt den tid, som erfordras för konvergens av uttagsviktkoefficienterna till deras opthmüa värden samt de resulterande koefficientfelen.

Ehuru ovanstående beskrivning av föreliggande uppfinning avser en automatisk utjämnare så kan uppfinningen lätt anta formen av en adaptiv utjämnare. Hänvisning sker nu till fig 4, som visar den i fig 3 åskådliggjorda automatiska utjämnar- konstruktionen modifierad för åstadkommande av adaptiv utjämning.

Denna modifíkation kräver endast komplettering med kvantiseraren 401 och omkopplaren 402. Kvantiseraren 401 accepterar summerarens 105 utsignal och tilldelar densamma till den närmaste av de överförda digitala signalnivåerna. Detta tilldelade värde före- kommer på ledaren 403. Under en övningsperiod styrs omkopplaren 402 av en míkroprocessorstyrsignal på samma sätt som omkopplar- na 110 och 111 och kretskopplingen enligt fig 4 arbetar på samma sätt som kopplingen enligt fig 3. Efter det att en öv- ningsperiod har avslutats och okända data har sänts till mot- tagaren kopplar omkopplaren 402 den kvantiserade signalen på ledaren 403 till subtraheraren 115. Som följd härav bildar sub- traheraren 115 en felsignal under icke-övningsperioder, varvid signalen är summerarens 105 utjämnarutsignal minus den kvanti- serade signalen på ledaren 403. Denna felsignal används sedan för att uppdatera uttagsviktkoefficienterna på basis av okända data, vars värden beräknas av kvantiseraren 401. Denna använd- 463 10 15 10k 588 ning av kvantiseraren 401 och omkopplaren 402 kan också upptas i driften av utjämnaren enligt fíg 2. Ehuru föreliggande upp- finning har beskrivits under hänvisning till speciella utförings- former torde naturligtvis inses att talrika andra arrangemang kan förutses av fackmannen inom området utan att uppfinningens idé och omfattning frångås. För det första kan föreliggande upp- finning exempelvis utnyttjas i en delvis fördelad utjämnare, varvid samplingsklockan är snabbare än den klocka, som används för att uppdatera uttagningsviktkoefficienterna, varvid samp- lingsklockan helt enkelt används för skiftregistren och uppdate- ringskretskopplingen för uttagsviktkoefficienten under en öv- ningsperiod. För det andra kan en automatisk utjämnare enligt föreliggande uppfinning användas för att utjämna en analog in- signal, som inte är begränsad till diskreta värdet. För det tredje skulle de många multiplicerare som visas på ritningen, kunna ersättas med en enda multiplicerare, som tidsuppdelas med mikroprocessorstyrning. n

Claims (13)

10 15 20 25 30 35 40 1| 465 588 Patentkrav

1. Utjämnare, k ä n n e t e c k n a d för att motta sampel av en digital signal, varvid nämnda sampel är anordnade i successiva sekvenser, varvid varje sekvens innefattar ett flertal sampel, och varje sampel i en godtycklig sekvens har ett annat, motsvarande sampel i en annan sekvens, ett organ för att kombinera motsvarande sampel i nämnda sekven- ser under ett förutbestämt tidsintervall, kretsorgan för att multiplicera utvalda kombinerade sampel med tillhörande koeffi- cienter samt ett organ för att summera de av nämnda multiplice- ringsorgan bildade produkterna för bildande av en utjämnarut- av ett organ signal.

2. Utjämnare enligt kravet 1, vidare n a d av ett organ för att ändra nämnda tillhörande koeffi- cienter såsom en funktion av nämnda utjämnarutsignal.

3. Utjämnare enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda kombineringsorgan bildar ett medelvärde av vart k ä n n e t e c k- och ett av nämnda motsvarande sampel.

4. Utjämnare enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda kombineringsorgan utnyttjar en exponentialfunk- tion, som approximerar medelvärdesbildning av vart och ett av nämnda motsvarande sampel.

5. Utjämnare enligt kravet 1, k ä n n-e t e c k n a d av att nämnda valda kombinerade sampel är lika med alla nämnda kombinerade sampel.

6. Utjämnare enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda valda kombinerade sampel är färre än alla nämnda kombinerade sampel.

7. Utjämnare enligt kravet 6, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda valda kombinerade sampel innefattar efter varand- ra följande digitala signalsampel.

8. Utjämnare enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda valda kombinerade sampel ändras som en funktion av tiden.

9. Utjämnare enligt kravet 1, av att nämnda förutbestämda tidsfunktion är en övningsperiod, och att nämnda successiva sekvenser är identiskt likadana vid frånvaro av brus och distorsion i nämnda mottagna digitala k ä n n e t e c k n a d signal.

10. Utjämnare enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d 465 588 12 av att nämnda multipliceringsorgan multiplicerar ett flertal av nämnda mottagna sampel med nämnda tillhörande koefficienter vid tidpunkter utanför nämnda förutbestämda tidsintervall.

11. Utjämnare enligt kravet 10, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda summeringsorgan adderar de av multiplicerings- organet bildade produkterna för bildande av nämnda utjämnarut- signal vid tidpunkter utanför nämnda förutbestämda tids- é KI intervall.

12. Utjämnare enligt kravet 11, vidare t e c k n a d koefficienter såsom en funktion av nämnda utjämnarutsignal vid tidpunkter utanför nämnda förutbestämda tidsintervall. k ä n n e - av organ för att ändra nämnda tillhörande

13. Förfarande för att reglera en utjämnares uttagsvikt- koefficienter, k ä n n e t e c k n a t av stegen att motta sampel av en digital signal, varvid nämnda sampel är anordnade i successiva sekvenser och varje sekvens innefattar ett flertal sampel, och varje sampel i en godtycklig sekvens har ett annat, motsvarande sampel i en annan sekvens, att kombinera motsvaran- de sampel i nämnda sekvenser under ett förutbestämt tidsinter- vall, att bilda en utjämnarutsignal genom att multiplicera valda kombinerade sampel med tillhörande koefficienter och summera de bildade produkterna samt att ändra nämnda tillhöran- de koefficienter såsom en funktion av nämnda utjämnarutsignal.