SE460615B - Tvaataktsfoerbraenningsmotor - Google Patents

Description

J4eo 615 10 15 20 30 FIG. 2.är en tvärsektionsvy av motorn i FIG. l, tagen iángs iifijen ii 4 it 1¶F1G. 1; ""“ ' FIG. 3 är en schematisk vertikalsektionsvy av en två- taktsmotor, vid vilken_grundprincipen för spolnings- operationen enligt föreliggande uppfinning är åskådlig- sáord. ~ FIG. 4 är en tvärsektionsvy av motorn i FIG. 3, tagen längs linjen Iv - rv 1 Fre. 3, i FIG. 5 är en schematisk vertikalsektionsvy av en två- taktsmotor, vid vilken det första sättet för spolnings-Q operationen enligt föreliggande uppfinning är åskådlig- sáort. _ - I I FIG. 6 är en schematisk vertikalsektionsvy av en annan typ av tvåtaktsmotor, vid vilken det första sättet för »spolningsoperationen enligt föreliggande uppfinning är åskâdliggjort, FIG. 7 är en schematisk vertikalsektionsvy av en två- taktsmotor, vid vilken det andra sättet för spolnings- operationen enligt föneliggande uppfinning är åskåd- liggjort, FIG. 8 är en schematisk vertikalsektionsvy av en annan typ av tvâtaktsmotor, vid vilken det andra sättet för spolningsoperationen enligt föreliggande uppfinning är askadlissáofr, FIG. 9 är en schematflsk vertikalsektionsvy av en tvâ- taktsnotor, vid vilken det tredje sättet för spolnings-- operationen enligt föreliggande uppfinning är åskådlig- gjort, FIG. l0 är en schematisk vertikalsektionsvy av en annan typ av tvâtaktsmotor, vid vilken det tredje sättet för spolningsoperationen enligt föreliggande uppfinning är åskådliggjort, _ FIG. ll är en vertikalsektionsvy av ett utförande av en tvåtaktsmotor enligt föreliggande uppfinning, H FIG. l2 är en tvärsektionsvy av motorn i FIG. ll, tagen 'in 460 615 Iängs Iinjen XII - XII I FIG. II, FIG. 13 är en aXia1šektionsvy i större ska1a av den i FIG. 11 visade förgasaren, I FIG. 14 är en vertika1sektionsvy av ett annat utförande 5 av tvâtaktsmotorn enligt före1iggande uppfinning, I FIG. 15 är en vertika1sektionsvy av ett ytter1igare ut- förande av en tvåtaktsmotor en1igt före1iggande uppfin- ning.

FIG. 16 är en tvärsektionsvy av separatorn i FIG. 15, 10 tagen Iängs Iinjen XVI - XVI i FIG. 15, I FIG. 17 är en tvärsektionsvy av motorn i FIG. 15, tagen längs iinjen xvrz - xvxz 1 Fre. is, I FIG. 18 är en vertika1sektionsvy av ännu ett utförande av tvâtaktsmotorn en1igt föreïiggande uppfinning. 15 FIG. 19 är en vertika1sektionsvy av den i FIG. 18 visade motorn, FIG. 20 är en vertika1sektion$vy av ett ytterligare ut- förande av tvâtaktsmotorn en1igt före1iggande uppfin- ning, I 20 FIG. 21 är en vertika1sektionsvy av den i FIG. 20 visa- de motorn, I I in FIG. 22 är en tvärsektionsvy av motorn i FIG. 21, tagen Iängs Iinjen XXII - XXII_i FIG. 21, FIG. 23 är en vertika1sektionsvy av ett ytter1igare ut- 25 “ förande av en tvåtaktsmotor en1igt föreliggande uppfin- ning, .

FIG. 24 är en vertika1sektionsvy av den i FIG. 23 visa- de motorn, I _ FIG. 25 är en tvärsektionsvy av motorn i FIG. 23, tagen so iangs linjen xxv - xxv i FIG. 23, - FIG. 26 är en vertika1sektionsvy av ytter1igare ett ut- förande av en tvåtaktsmotor en1igt före1iggande uppfin- ning, I _ ' FIG. 27 är en vertika1sektionsvy av den i FIG. 26 visa- 39 de motorn, ' ~ "460 615 a FIG. 28 är en tvärsektionsvy av motorn i FIG. 27, tagen iängs linjen xxvrrr - xxv111 i FIG. 27, ' FIG. 29 är en vertikalsektionsvy av ytterligare ett ut- förande av en tvåtaktsmotor enligt föreliggande uppfin- ~5 ning, “ V nu FIG. 30 är en vertikalsektionsvy av motorn i FIG. 29, tagen längs linjen XXX - XXX i FIG. 29, FIG. 31 är en vy i större skala av insidan hos cylindern i FIG. 29, i vilken endast spolporten och överförings- l0 kanalen är visade, » _ rg FIG. 32 är en tvärsektionsvy av överföringskanalen i_ F FIG. 31, tagen längs linjen XXXII - XXXII i FIG. 31.

FIG. 33 är en tvärsektionsvy av överföringskanalen i FIG. 3l, tagen längs linjen XXXIII - XXXIII i FIG. 31,- ä lä FIG. 34 är en vertikalsektionsvy av ytterligare.ett ut- É förande av tvåtaktsmotorn enligt föreliggande uppfinning, å FIG. 35 är en vertikalsektionsvy av motorn i FIG. 34, tagen längs linjen XXXV - XXXV i FIG. 34, g FIG. 36 är en vy i större skala av insidan hos cylindern 20 i FIG. 34, i vilken endast spolporten och överförings- kanalen är visade, FIG. 37 är en tvärsektionsvy av överföringskanalen i 0 FIG. 36, tagen längs linjen XXXVII - XXXVII i FIG. 36, É FIG. 38 är en tvärsektionsvy av överföringskanalen i I 25 FIG. 36, tagen längs linjen XXXVIII - XXXVIII i FIG. 36, » FIG. 39 är en vertikalsektionsvy av ytterligare ett ut- förande av tvâtaktsmotorn enligt föreliggande uppfinning, FIG. 40 är en vertikalsektionsvy av motorn i FIG. 39 med 30 kolven avlägsnad, ' ' FIG. 41 är en tvärsektionsvy av motorn i FIG. 40, tagen längs iinjan rvxr - Ivxx i Fre. 40, FIG. 42 är en vertikalsektionsvy av ytterligare ett ut- förande av tvåtaktsmotorn enligt föreliggande uppfinning, 35 FIG. 43 är en vertikalsektionsvy av motorn i FIG. 42 med -^--gqn.----~ - ._ ._ . 10 20 30 40:: ms cqg kolven avlägsnad, _ FIG. 44 är en tvärsektionsvy av motorn i FIG. 43. tagen iängs iinjen 1vx1v - Ivxiv 1 Fie.'4s, FIG. 45 är en vertikalsektionsvy av ytterligare ett ut- förande av tvåtaktsmotorn enligt föreliggande uppfinning, FIG. 46 är en vertikalsektionsvy av motorn i FIG. 45 med kolven avlägsnad, FIG. 47 är en tvärsektionsvy av motorn i FIG. 46, tagen längs linjen IVXVII - IVXVII i FIG. 46, FIG. 48 är en vertikalsektionsvy av ytterligare ett ut- förande av en tvâtaktsmotor enligt föreliggande uppfin- ning, A ' _ FIG. 49 är en vertikalsektionsvy av motorn i FIG. 48 med kolven avlägsnad,i I FIG. 50 är en tvärsektionsvy av motorn i FIG. 49, tagen iängs linjen vx - vx 1 Fia. 49, FIG. öl är en vertikalsektionsvy av ytterligare ett ut- förande av tvåtaktsmotorn enligt föreliggande uppfinning, FIG. S2 är en vertikalsektionsvy av motorn i FIG. 51 med kolven avlägsnad, FIG. 53 är en tvärsektionsvy av motorn i FIG. 52, tagen längs linjen VXIII - VXIII i FIG. 52, g FIG. 54 är en vertikalsektionsvy av ytterligare ett ut- förande av en tvåtaktsmotor enligt föreliggande uppfin- ning, FIG. 55 är en tvärsektionsvy av den bränsleåterföring förhindrande anordningen i FIG. 54, tagen längs lingen' vxv - vxv 1 Fre. 54, I G FIG. 56 är en vertikalsektionsvy av ytterligare ett ut- förande av en tvåtaktsmotor enligt föreliggande uppfin- ning,\ FIG._57 är en vertikalsektionsvy av ytterligare ett ut- förande av en tvätaktsmotor enligt föreliggande uppfin- ning, ' A FIG. 58 är en vertikalsektionsvy av motorn i FIG. 57, 10 15 20 25 30 35 t~ "46o 615 .I 6 - tagen iängs iinjen vxvxiï - vxvxzz 1 Fia. sv, FIG. 59 är en vyli större skala.av insidan nos cylindern i FIG. 57, i vilken blott spolporten och överföringskanalen än visade, ' ~ ' FIG. 60 är en tvärsektionsvy av motorn i FIG. 59, tagen längs linjen vtx - v1x~i FIG. 59, FIG. 6l är en vy i större skala av den i FIG. 59 visade spolporten, I . ' FIG. 62 är en tvärsektionsvy av spolporten i FIG. 6l, i vilken olika tvärsektioner, tagna längs linjerna A - A, AB - ß och c - c 1 Fre; 61 är visade,_ FIG. 63 är en vertikalsektionsvy av ytterligare ett ut- förande av en tvâtaktsmotor enligt föreliggande uppfin- ning, och A FIG. 64 är en tvärsektionsvy av motorn i FIG.-63. tagen längs linjen VIXIV - VIXIV i FIG. 63.

Innan olika utföranden enligt föreliggande uppfinning beskrives, beskrives grundidên i föreliggande uppfinning med hänvisning till FIG. l - l0. V I FIG. l och 2 visar schematiskt spolningsoperationen i en typisk konventionell tvâtaktsmotor, och FIG. 3 visar scnematiskt den väsentliga spolningsoperationen enligt före- “liggande uppfinning. I den konventionella tvåtaktsmotorn, som är visad i FIG. l och 2, matas luftbnänsleblandningen, då kolven a närmar sig den övre dödpunkten, in i vevhuset b från inloppskanalen c. När sedan kolvens a nedåtgående rörelse börjar, komprimeras luftbränsleblandningen i vev- huset b. Då kolven a rör sig ytterligare nedåt och frilägger spolporten d, matas den ensartat blandade luftbränslebland- ningen under tryck i vevhuset b in i cylindern e från spol- portarna d via överföringskanalerna f. Vid denna tidpunkt spolas förbränningsgasen i cylindern e bort medelst luft- _bränsleblandningen och avges sålunda till den yttre luften Afrån utloppsporten g. När sedan kolven a rör sig uppåt och närmar sig den övre dödpunkten, antändes luftbränslebland- 10 15 20 25 30 . bränsle ut i den yttre luften utan att förbrännas, eftersom .z 460 sis gningen av tändstiftet h.

I en sådan konventionell tvåtaktsmotor strömmar den ensartat blandade luftbränsleblandningen, då kolven a fri- lägger spolportarna d, in i cylindern e från spolportarna d, såsom nämndes ovan. Vid denna tidpunkt rör sig den luft- bränsleblandning, som strömmar ut från en del av de spol- portar d, som är belägna längst bort från utloppsporten 9, ' fram mot insidan av cylindern e, nämligen den sida som är belägen mittemot utloppsporten g, såsom är visat medelst pilen p i FIG. l. Vid denna tidpunkt rör sig emellertid den luftbränsleblandning, som strömmar ut ur en del av vardera ~ av de spolportar d, som är belägna närmast utloppsporten g, fram mot utloppsporten 9, såsom är visat medelst pilen q i FIG. l, och kommer då ut i den yttre luften via utloppsporten g. I en konventionell tvâtaktsmotor släppes en stor mängdl en del av den luftbnänsleblandning, som matas in i cylindern e, kommer ut i den yttre luften, såsom nämnts ovan, och ökas därigenom bränsleförbrukningen och mängden skadliga HC-kompo- nenter i avgaserna. _ I en konventionell tvåtaktsmotor är det möjligt att hindra bränsle från att komma ut i den yttre luften, om spolportarna diär så formade, att hela luftbränsleblandning- en inte rör sig fram mot utloppsporten g, då kolven a fri- lägger utloppsporten g. Det är emellertid omöjligt att ut- forma spolportarna d pá sådant sätt, att hela luftbränsle- blandningen inte rör sig fram mot utloppsporten g.

Uppfinnarna till föreliggande uppfinning ansåg därför, att om bränsle eller en fet luftbränsleblandning bringas att strömma in i cylindern e mot insidan av cylindern e mittemot % utloppsporten g och om luft eller en extremt mager luft- bränsleblandning bringas att strömma in i cylindern e för att hindra bränslet eller den feta luftbränsleblandningen från att röra sig fram mot utloppsporten g, endast luften eller den extremt magra luftbränsleblandningen kommer ut ur Å lf 'Äieoeis v 10 20 30 35 cylindern e via utloppsporten g, Sålunda är det möjligt att fuiistänajgt hindra bränsle från att kamma ut 1 den yttre luften eller att reducera mängden bränsle, som kommer ut i den yttre luften. Detta betyder med hänvisning till FIG. 3 och 4, att om bränslet eller den feta luftbränsleblandningen bringas att strömma in'i cylindern e, såsom är visat medelst pilen r, och luft eller den extremt magra luftbränslebland- ningen bringas att strömma_in i cylindern e, så att luften. eller den extremt magra luftbränsleblandningen ligger över skiktet av den feta luftbränsleblandningen, såsom är visat medelst pilen S. eftersom den feta luftbränsleblandningen hindras från att röra sig fram mot utloppsporten g av lufteni eller den extremt magra luftbränsleblandningen, en del av luften eller den extremt magra luftbränsleblandningen kommer ut i den yttre luften via utloppsporten g, såsom är visat medelst pilen t.

Sättet för spolningsoperationen, som visas i FIG. 3 och 4, är helt nytt. Ett sätt för skiktning av luftbränslebland- ningen i cylindern e med bränsle, som insprutas medelst en bränsleinjektor, som är anordnad i cylindern, är känt, men enligt föreliggande uppfinning skiktas luftbränsleblandning- en i cylindern e med en luftbränsleblandning, som tillföres enbart från spolportarna d, och föreliggande uppfinning är därför helt skild från sättet att skikta luftbränslebland- ningen i cylindern e genom användning av en bränsleinjektor, som är anordnad i cylindern e. Dessutom införes vid före- liggande uppfinning omgivningsluft i vevhuset b via ett enda luftinlopp. Sedan matas bränsle in i luften och därefter in i cylindern e tillsamman med luften. Eftersom omgivningsluft införes-i vevhuset b via endast det enda förekommande luft- inloppet, är det, såsom nämndes ovan, enligt föreliggande .uppfinning möjligt att lätt reglera motorns drift genom att enbart reglera mängden luft, som införes från det enda före- kommande luftinloppet. Följaktligen är det möjligt att för- enkla motorns konstruktion. io 15 20 25 ~ det första sättet °' 4 ß° ß 1ßie En väsentlig idê i föreliggande uppfinning är att var i;vför.sig inmata en fet luftbränsleblandning_fich en mager luft- * bränsleblandning i cylindern e från spolportarna d. För att var fär sig ínmata en fet luftüränsleblandning och en mager f luftbränsleblandning, såsom nämndes ovan, kan olika sätt, (¿¿ *LV som är visade i FI§¿~5 - 10, ifrågakomma. V in Hiv »Vid det förstšišättet, som är visat¿f~FLfi.f5, matas bränsle in i inloppskanalen c uppströms eller nedströms om spjället i, såsom visas medelst pilarna u och v, och uppdelas -n¿luftpränsleblandningen7i en fetare luftbränsleblandning och _ :I en magrare luftbränsleblandning i inloppskanalen c. Den U fetare luftbränsleblandningen matas sedan in i cylindern e från spolportarna d till följd av kolvens a komprimerings- L verkan, såsom är visat medelst pilen r, och den magrare luft? bränsleblandningenimatasflocksá in i cylindernwc från spol- portarna d till följd av kolvens a komprimeringsverkan, såsom är visat medelst pilarna s och t. I den i FIG. 6 visade tvâ- efigïr. io taktsmotorn är ett par spolportar dl ochfett par spolportar M d2 anordnade och matas den fetare luftbränsleblandningen' A och den magrare luftbränsleblandningen in i cylindern e från spolportarna dl resp d2. Såsom nämndes ovan, àstadkommes vid 'rom är visat i FIG. 5 och 6, en luft~ _ bränsleblandning i inlopåskanalen c och uppdëïás i en fetarèëfr n luftbränsleblaadaimg och en magrare luftbränsleblandning i inloppskanalen c. »_ _ L p Ls V > Vid det andra sättet; som är visat i FIGQ 7, skiljes bränsiet fran iuftbränsiebiananingen 1 vavhusa: b 1111 faija av centrifugalkraft, som verkar på luften. varvid centrifugal- kraften alstras genom rotationen hos bahansvikterna (icke visade) på vevaxelnäj. När balansvikterna på vevaxeln j rotef¿ .# rar, verkar\sálunda centrifugalkraften på lufttränslebland-2% i 'Ü ningen i vevhuset b och samlas som resultat därav bränsle k på vevnusets b mantelvägg. Sedan matas bränslet k in i cylindern e i fdrm av en fetare luftbränsleblandning från spolportarna d till följd av kolvens a komprimeringsverkan; anette- i s 10 20 35 fii4ÖÛ»6l5i¶ihit,if 1 di lo såsom är visat medelst pilen r, och matas en 1 vevhuset-b åstadkommen magrare loftbränsleblandning in 1 cylindern e från spolportarna d till följd av kolvens a komprimerings- verkan, såsom är visat medelst pilarna s och t. I FIG. 8 matas en fetare luftbränsleblandning och en magrare luft- bränsleblandning in i cylindern e via de separata spolportarf . - na d2 och dl. I de 1 FIG. 7 och 8 visade tvåtaktsmotorerna 5 kan bränsle matas in 1 inloppskanalen c, såsom är visat medelst pilarna u och v, eller in 1 vevhuset b, såsom är visat medelst pilen w. Såsom nämndes ovan, skiljes bränsle vid det andra sättet, som är visat 1 FIG. 7 och 8, från luftbränsleblandningen 1 vevhuset b för att bilda en fetare" luftbnänsleblandning och en magrare lnftbränsleblandning.

Vid det tredje sättet, som är visat 1 FIG. 9, åstad- kommes en fetare luftbränsleblandning och en magrare luft- bränsleblandning 1 överföringskanalen f eller vid spolpor- tarna d och matas sedan var för sig in 1 cylindern e. I FIG. ld är ett par överföringskanaler fl och ett par överförings-_ kanaler f2 anordnade och matas en fetare luftbränsleblandê ning in i cylindern e från spolportarna d2 via överförings- kanalerna f2 till följd av kolvens a komprimeringsverkan, såsom är visat medelst pilen r. Dessutom matas en magrare luftbränsleblandning eller luft in 1 cylindern e från spol- portarna dl via överföringskanalerna fl till följd av kol- _ vens a komprimeringsverkan, såsom är visat medelst pilarna s och t. Ilde 1 FIG. 9 och l0 visade tvataktsmotorerna kan bränsle matas in 1 inloppskanalen c, såsom är visat medelst pilarna u och v, och in i vevhuset b, såsom är visat medelst pilen w. I det fall, då bränsle matas in i inloppskanalen c eller vevhuset b, matas luftbränsleblandningen in 1 över- föringskanakerna f, fl och f2 och skiljes bränslet från_ luftbränsleblandningen 1 överföringskanalerna f, fl och f2 eller vid spolportarna d. Å andra sidan kan bränsle matas in 1 överföringskanalerna f, fl och f2, såsom är visat medelst pilen x: I så fall åstadkommes en fetare luftbränslebland- 10 20 25 30 I ning och en magrare luftbränsleblandning i överförings- .. 460 615 kanalerna f, fl och f2. I Såsom tidigare nämndes, är en väsentlig idé enligt föreliggande uppfinning att var för sig mata in en fet luftbränsleblandning och en mager luftbränsleblandning i cylindern e från spolportarna d. De olika sätt, som är visa- de i FIG. 5 - lü, har avseende på att var för sig mata in en fetare luftbränsldblandning och en magrare luftbränsle- blandning i cylindern e från spolportarna d. FIG. 5 - lO visar grundidën för ástadkommande av en fetare luftbränsle-_ blandning och en magrare luftbränsleblandning genom använd- ning av luft, som matas från ett enda luftinlopp, och denna grundidê skall beskrivas nedan i detalj. _ FIG. ll visar en tvátaktsmotor, vid vilken det första sättet, som är åskådliggjort i FIG. 5 och 6, praktiskt tillämpas. I FIG. ll betecknar l ett vevhus, 2 ett cylinder- block, 3 ett cylinderhuvud, 4 en i cylinderblocket 2 åstad- kommen cylinder, 5 en i cylindern 4 fram och åter rörlig kolv, 6 en vevaxel, 7 balansvikter, 8 en vevstake, som för- binder kolven 5 och balansvikterna 7, 9 ett tändstift, som är anordnat i cylindern 4, l0 en inloppskanal och ll en ut- loppskanal. Då kolven 5 rör sig upp och ned i cylindern 4, roterar balansvikterna 7 följaktligen i en förutbestämd riktning. Inloppskanalen l0 har i sin ena ände en inlopps- port l2, vilken mynnar i cylindern 4, och inloppsporten l2 täckes och frilägges omväxlande med vartannat av kolven 5.

Den andra änden av inloppskanalen l0 är förbunden med ett luftfilter l3 via en förgasare l4. Utloppskanalen ll har i sin ena ände en utloppsport l5, vilken mynnar i cylindern 4, och utloppsporten lä täckes och frilägges omväxlande med vartannat av kolven 5. Den andra änden av utloppskanalen ll är öppen till den yttre luften. Såsom är visat i FIG l2, är ett par första spolportar l6 och ett par andra spolportar l7 utformade på insidan av cylindern 4 och är vardera av de A första spolportarna lö anordnad intill den motsvarande andra "460 615% n 10 15 20 25 30 spolporten l7. De första spolportarna 16 och de andra_ spolportarna l? är anordnade symmetriskt med avseende på den axel, som går genom utloppskanalen ll, och öppningarna hos de första spolportarna lö och de andra spolportarna l7 är riktade mot insidan av cylindern 4, nämligen den del därav som är belägen mittemot utloppsporten 15. De första spolportarna lö är förbundna med övre delen av vevhusets l inre via motsvarande första överförings- eller överström- ningskanaler 19, som har relativt stor tvärsektionsarea och relativt kort längd. ' V 'Med hänvisning till FIG. ll och l3 innefattar för- gasaren 14 av sidosugtyp en däri utformad inloppskanal 25, ett gasspjäii za, ett Choke-spjäii 27, en fioçuörkammare 28, ett huvudmunstycke 29, en bränsleport 30 för långsam gång och en tomgângsbränsleport 31. Då motorn köres, matas bränsle i flottörkammaren 28 in i inloppskanalen 25 från huvudmunstycket 29, bränsleporten 30 för långsam gång och tomgångsporten 3l. Huvudmunstycket 29 är anordnat i ett litet venturirör 32, och bränsle som strömmar ut från huvud- munstycket 29 avges sålunda genom det lilla venturirörets 32 utloppsöppning 33. En huvudbränslefångare 34, som skjuter ut från bottenytan i inloppskanalen 25, är anordnad nedströms om utloppsöppningen 33 hos det lilla venturiröret 32, så att den kan fånga det genom huvudmunstycket 29 avgivna bränslet. Dessutom är en hjälpbränslefångare 35, som skjuter ut från inloppskanalens 25 bottenyta, anordnad ned- ströms om bränsleporten 30 för långsam gång och tomgångs- porten 31, så att det är möjligt att fånga upp det bränsle, som flyter ut från bränsldporten 30 för långsam gång och 9 tomgângsbränsleporten 31. En horisontellt förlöpande bränsle- kanal 36 äryutformad under huvudbränslefångaren 34 och njäipbränsierangaren ss, och det av bränsiefångårna 34 och 35 uppfångade bränslet uppsamlas i bränslekanalen 36. Såsom visas i FIG. ll, sträcker sig bränslekanalen 36 nedåt och ' är förbunden med en bränsleuppsamlingskammare 37 via en tung- 10 20 25 30 IS 46-0 615 ventil ä8¿ Bränsleuppsamlingskammaren 37 är förbunden å dena sidan med de andra spolportarna l7 via motsvarande andra överförings- eller överströmningskanaler 20 och å andra sidan med nedre delen av vevhusets l inre via en andra överförings- eller överströmningskanal 2l (FIG. ll).

Såsom torde inses med ledning av FIG. ll, har de andra över- föringskanalerna 20 och 2l en tvärsektionsarea, som är mindre än tvärsektionsarean hos de första överföringskana- lerna 19, och strömningsmotstândet i de andra överförings- kanalerna 2D och Zl är därför större äw strömmingsmotstândet i de första överföringskanalerna l9. Dessutom har de första spolportarna lö, såsom är visat i FIG. l2, en höjd, som är större än höjden hos de andra spolportarna 17. Då kolven 5 arör sig nedåt, frilägger den sålunda de andra spolportarna l7 efter det att den frilagt de första spolportarna lö. D Såsom nämndes ovan, matas bränsle in i förgasarens 14 inloppskanal 25 från huvudmunstycket 29, bränslekanalen 30 för långsam gång och tomgângsporten 31, när motorn är i drift.

Därvid är den mängd bränsle, som förångas, när bränslet strömmar ut ur huvudmunstycket 29, bränsleporten 30 för lång- sam gång och tomgångsporten 3l, extremt liten och strömmar en stor mängd bränsle i förgasarens l4 inloppskanal 25 i form av fina partiklar eller strömmar längs inloppskanalens 25 bottenyta i form av flytande bränsle. Det flytande bränslet och de fina bränslepartiklarna fångas upp av huvud- bränslefångaren 34 och hjälpbränslefångaren 35, och en extremt mager luftbränsleblandning matas därför in i in- loppskanalen l0, som är utformad i cylinderblocket 2. Det bränsle, som fångas upp av bränslefångarna 34 och 35, upp- samlas i bränslekanalen 36.

Då kolvens 5 rörelse uppåt börjar, suges det i bränsle-A kanalen 36 samlade bränslet in i bränsleuppsamlingskammaren 37 på grund av att trycket i vevhuset l reduceras. När kol- ven 5 rör sig ytterligare uppåt och frilägger inloppsporten l2, strömmar den extremt magra “uftbränsleblandningen in i š r l l l ~ "460 615 n 1110 A15 20 30 35 vevhuset ll Eftersom balansvikterna 7 roterar med högt varv- tal, verkar vid denna tidpunkt en centrifugalkraft på luft- bränsleblandningen och dras sålunda de fina bränslepartik- larna i luftbränsleblandningen till den inre mantelytan hos vevhuset l och bildar där en vätskefilm. Vätskefilmen rör sig längs vevhusets.l inre mantelyta i balansvikternas 7 rotationsriktning, och då vätskefilmen när en på bottenytan inuti vevhuset l utformad borrning 39, strömmar bränslet i vätskeform in i den andra överföringskanalen 2l via borr- fnimemnaöâ- Dä kolven 5 närmar sig den övre dödpunkten, antïndeš luftbränsleblandningen i cylindern 4 av tändstiftet 9 och börjar kolvens 5 nedåtgående rörelse. Kolven 5 frilägger då utloppsporten l5, och förbränningsgas i cylindern 4 avges sålunda till utloppskanalen ll via utloppsporten l5. Därefter frilägger kolven 5 de första spolportarna lö. Vid denna tid- punkt strömmar den extremt magra bränsleluftblandningen- under tryck i vevhuset l in i cylindern 4 från de första spolportarna 16 mot insidan av cylindern 4 mittemot utlopps- porten is, såsom är visat medeisr piien s i FIG. 11 och 12.

Vid denna tidpunkt strömmar dessutom en del av den extremt magra luftbränsleblandningen mot utloppsporten 15, såsom D är visat medelst pilen t i FIG. ll och l2, och kommer ut i utloppskanalen ll från cylindern 4. Sedan frilägger kolven 5 de andra spolportarna l7. Vid denna tidpunkt tvingas den extremt magra luftbränsleblandningen under tryck i vevhuset l in i de andra överföringskanalerna 2l och 20) Den extremt magra luftbränsleblandningen blandas med det bränsle i vätskeform, som strömmar in i den andra överföringskanalen 21, och med de fina partiklar, som uppsamlats i bränsleupp- samlingskammaren 37, och bildar en fet luftbränsleblandning.

Den feta luftbränsleblandningen strömmar in i cylindern 4 från de andra spolportarna l7 mot insidan av cylindern 4.

Vid denna tidpunkt strömmar den feta luftbränsleblandningen långsamt in i cylindern 4, eftersom strömningsmotstånöet i "'§_W'rf^*°*^*~ v 4- ~»_.4 ___..- v,V___,___,_______,_<___A_A 10 20 25 30 'f 460 615 de andra överföringskanalerna 20 och Zl är större än ström- ningsmotståndet i de första överföringskanalerna l9. Då den feta luftbränsleblandningen strömmar in i cylindern 4, är den omgiven av den extremt magra luftbränsleblandning, som ström- mar ut frân de första spolportarna lö. Detta betyder, att den magra luftbränsleblandningen ligger över den feta luft- bränsleblandningen. Som följd härav blir den mängd bränsle, som strömmar ut i utloppskanalen ll, reducerad eftersom den feta luftbränsleblandningen hindras från att komma ut i ut- loppskanalen ll från cylindern 4, och kan sålunda bränsle- förbrukningen och mängden skadliga HC-komponenter i avgaserna reduceras. _ FIG. l4 visar ett annat utförande av en tvâtaktsmotor, vid viiken det första sättet, son är askaaiigsáont 1 Fin. s och 6, är satt i praktisk användning. I FIG. 6 - 64, som visar olika separata utföranden, är komponenter, vilka är likadana som komponenterna i FIG. ll, åsatta samma hänvis- ningsbeteckningar som i FIG. ll. I FIG. 14 är en tungventil 40 anaranaa ipiniappskanaien io nedströms nn gasspjäiiet 26.

Därjämte är en horisontellt förlöpande skiljevägg 4l utfor- mad i inloppskanalen l0 nedströms om tungventilen 40 och är inloppskanalen l0 uppdelad i en övre kanal 42 och en nedre kanal 43 medelst skiljeväggen 41. Den övre kanalen 42 är kontinuerligt förbunden med den övre delen av vevhusets l inre, och den nedre kanalen 43 är förbunden med de andra spolportarna l7 via de andra överföringskanalerna 20.

I detta utförande öppnar tungventilen 40, när kolvens 5 rörelse uppåt börjar och trycket i vevhuset l reduceras till under atmosfärstryck, och matas omgivningsluft till- samman med bränsle från förgasaren l4 in i vevhuset l via den övre kanalen 42. Såsom tidigare nämnts, strömmar emel- lertid en stor mängd av det från förgasaren l4 avgivna bränslet i inloppskanalen l0 i form av fina partiklar och strömmar längs inloppskanalens l0 bottenvägg i form av bränsle i flytande form, Dessutom träffar de fina bränsle- ' 'Äieoeis n, 10 15 20 25 30 -partiklarna tungventilen 40 och strömmar sedan ned längs tungventilen 40. De fina oränslepartiklarna droppar då in i bränslet i vätskeform, som strömmar längs inloppskanalens lö bottenvägg; Då omgivningsluft matas in i vevhuset l via den övre kanalen 42, såsom nämndes ovan; strömmar inte ' bränslet i vätskeform, som strömmar längs bottenväggen i inloppskanalen lü, in i den övre kanalen 42. Vid denna tid- i»punkt är därför den mängd bränsle, som strömmar in i den övre kanalen 42, mycket liten och matas sålunda en extremt mager luftbränsleblandning in i vevhuset 1, Då kolvens 5 nedåt- gående rörelse börjar, stänger tungventilen 40 och kompri- meras den magra.luftbränsleblandningen i vevhuset l medelst kolven 5. När kolven 5 frilägger de första spolportarna l6, matas den magra luftbränsleblandningen i vevhuset l in i de första spolportarna 16 via de första överföringskanalerna l9 och strömmar in i cylindern 4 från de första spolportarna l6, såsom visas medelst pilen s i FIG. 14. Sedan frilägger kolven 5 de andra spolportarna l4. Vid denna tidpunkt tvingas den magra luftbränsleblandningen under tryck i vevhuset l in i den övre kanalen 42. Den magra luftbränsleblandningen vändes då runt spetsen på skiljeväggen 4l och strömmar in i den nedre kanalen 43. Eftersom en stor mängd bränsle i vätske- , form finns i den nedre kanalen 43, åstadkommes vid denna "tidpunkt en fet luftbränsleblandning i den nedre kanalen 43. Den feta luftbränsleblandningen införes i de andra spolportarna 17 via de andra överföringskanalerna 20 och strömmar in i cylindern 4, såsom visas medelst pilen r i Fia. 14. i i __ fin. is - 17 visar ett ytreriigare utförande av en tvâtaktsmotor, vid vilken det första sättet, som är åskådlig- gjont i FIG, 5 och 6, är satt i praktisk användning. I detta utförande är en luftbränsleblandningsseparator 44 fäst vid vevhuset l. Luftbränsleblandningsseparatorn 44 innefattar ett cylindriskt-yttre hus 41 och ett rör 42, som är anordnat koaxiellt däri, och ändytan på röret 42 är så anordnad, att w 415 20 30 35 ii 460 sis den befinner sig på fvstånd från det cylindriska yttre husets 4l ändyta 46. nn kanal 47 för mager luftbränsle- 4 blandning sträcker sig genom röret 42 och är öppen till vev- husets.l inre. En med ringformig tvärsektion utformad virvelkammare 48 bildas mellan röret 42 och det cylindriska yttre huset 4l§ och nedre delen av virvelkammarens 48 inre är förbunden med de andra spolportarna l7 via de andra överföringskanalerna 20. Ett inlopb 49 för luftbränsle- blandning mynnar i virvelkammaren 48 och är anslutet tangentiellt till insidan av det cylindriska yttre höljets 41 manteivägg. Iniappet 49 för bränsieiuftbiananing är an- slutet till förgasaren 14 via tungventilen 40. ' I detta utförande öppnar tungventilen 40, då kolven V 5 börjar den uppátgående rörelsen och trycket i vevhuset l reduceras till under atmosfärstryck, och matas omgivnings- iuft in 1 vevnuset 1 via iniappet 49 för bransieiuftbiana- ning, virvelkammaren 48 och kanalen 47 för mager bränsle- luftblandning tillsamman med bränsle, som avges från för- gasaren l4. Vid denna tidpunkt kommer luft och bränsle, som från inloppet 49 matas in i virvelkammaren 48, att med hög hastighet virvla runt längs den cylindriska insidan hos virvelkammaren 48 och att sedan strömma in i kanalen 47 för den magra luftbränsleblandningen. Följaktligen sam- las en stor mängd bränsle på den cylindriska insidan hos virvelkammaren 48 och matas sålunda en ringa mängd bränsle inii kanalen 47 för den magra luftbränsleblandningen. Som följd härav blir den luftbränsleblandning, som matas in i vevhuset l, extremt mager. Då kolven 5 frilägger de första spolportarna l6, strömmar den extremt magra luftbränsle- blandningen under tryck i vevhuset l in i cylindern 4 från de första spolportarna l6, såsom är visat medelst pilarna s i FIG; lö och l7. När kolven 5 frilägger de andra spolportar- na l7, tvingas då mager luftbränsleblandning under tryck i vevhuset l in i virvelkammaren 48 via kanalen 47 för mager luftbränsleblandning. Eftersom en stor mängd bränsle finns w 15 20 25 30 "serien 615m f m närvarande i virvelkammaren 48 och har samlats på bottnen av virvelkammaren 48, åstadkommes vid denna tidpunkt en fet luft- hränsleblandning i de andra överföringskanalerna 20. Denna feta luftbränsleblandning strömmar in i cylindern 4 från de andra spolportarna l7, såsom är visat medelst pilarna r i FIG; is och» 17; 'i “ ' V FIG. l8, 20 och 23 visar separata utföranden av en tvâ~ taktsmotor, Vid vilken det andra sättet, som är åskädlig- A gjort 1 Fre. 7 nan a, än satt 1 praktisk användning. na kniven 5 i dessa utföranden rör sig uppåt och frilägger inloppsporten l2, matas bränsle i vätskeform och en luftbränsleblandning, innehållande fina bränslepartiklarg in i vevhuset l. Efter- som en centrifugalkraft verkar på bränslet i vätskeform och på de fina partiklarna i vevhuset l till följd av balans- _ vikternas 7 rotation, kommer vid denna tidpunkt bränsle i flytande form och de fina partiklarna att häfta vid insidan av vevhusets l mantelvägg och att sedan strömma längs insidan av vevhusets l mantelvägg i balansvikternas rotationsrikt- ning. I dessa utföranden skiljes därför bränsle från luft- bränsleblandningen i vevhuset l och samlas på vevhusets l invändiga mantelyta. En extremt mager luftbränsleblandning âstadkommes sålunda i det centrala inre området i vevhuset 1.

Den sålunda ástadkomna magra luftbränsleblandningen matas in i cylindern 4 från de första spolportarna l6, och bränslet matas in i cylindern 4 från de andra spolportarna l7 i form .av en fet luftbränsleblandning.

I det i FIG. l8 och 19 visade utförandet är ett bränsleinlopp 50 utformat på bottenväggen i det inre av vevhuset l och är förbundet med de andra spolportarna l7 via de andra överföringskanalerna 21 och 20. Dessutom är ett inlopp ål för mager luftbränsleblandning utformat på den vertikala sidoväggen inuti vevhuset l ovanför dettas bottenvägg. I detta utförande finns det, såsom nämnts tidi- gare, en extremt mager luftbränsleblandning i det centrala 'inre området i vevhuset l och är inloppet šl för den magra w -30 35 W 460 615 Aluftbränsleblandningen öppet till det centrala inre området.

Då kolven 5 frilägger de första spolportarna l6, tvingas följaktligen den extremt magra luftbränsleblandningen in i de första överföringskanalerna 19 och strömmar sedan in i cylindern 4 från de första spolportarna 16, såsom är visat I medelst pilen sti FIG; l8. Å andra sidan strömmar det bränsle, som har samlats på vevhusets l invändiga mantelyta, längs den invändiga mantelytan i vevhuset, såsom nämnts tidigare, och då bränslet när bränsleinloppet 50, kommer det in i den andra överföringskanalen 2l via bränsleinloppet 50..Följakt-, ligen matas en stor mängd bränsle från förgasaren l4 in i den andra överföringskanalen 2l. Da kolven 5 frilägger de andra spolportarna 17, tvingas den magra luftbränslebland- ningen under tryck i vevhuset l in i den andra överförings- ikanalen Zl och ástadkommes en fet luftbränsleblandning i den andra överföringskanalen 2l. Sedan införes den feta luftbränsleblandningen i de andra spolportarna l7 via den andra överföringskanalen 20 och strömmar in i cylindern 4 från de andra spolportarna l7, såsom är visat medelst pilen r i Fra. ia. . _ I det utförande, som är visat i FIG. 20 - 22, är ett par urtagningar 52 och 53 utformade på motsatta invändiga Asidoytor hos vevhuset l mellan cylinderblocket 2 och balans- vikterna 7. Dessutom är tva vertikala bränsleskiljeväggar " 54 och 55, som är utformade i ett stycke med vevhuset l och är i linje med varandra, anordnade i urtagningen 52 resp' 53. Vardera av urtagningarna 52 och 53 är helt uppdelad i tvâ urtagningspartier medelst de motsvarande vertikala ' bränsleskiljeväggarna 54 och 55, och de angränsande första överföringskanalerna 19 och andra överföringskanalerna 20 är öppna till de motsvarande nrtagningarna 52 och 53 på vardera sidan om de motsvarande vertikala bränsleskilje- väggarna 54 och 55. Detta innebär, att vardera av de första överföringskanalerna l9 är öppen till det ena av urtagnings- partierna hos de motsvarande urtagningarna 52 och 53 och att ___.= '-3 ¿,.;a»,.._»»:';=¿.ïš,í.(.->> m: ~_-,«. p., :s .-, ._ -_ . a .w~..-= L-f '.,, . ' i 46o e1 s gc w 10 15 20 30 35 Vvardera av de andra överföringskanalerna,2D är öppen till det andra urtagningspartiet hos de motsvarande urtagningarna 52'och.53. Såsom är visat i FIG. 21 och 22, skjuter de verti- kala bränsleskiljeväggarna 54 och 55 ut i riktning inåt från de motsvarande urtagningarna 52 och 53 och sträcker sig till ett ställe nära vevstaken 8. Följaktligen är de nedre kanter- na på de utskjutande partierna av de vertikala bränsleskilje- väggarna S4 och 55 belägna nära de övre partierna av balansf Vvikterna 7: I detta utförande roterar balansvikterna 7 i “medurs riktning, såsom är markerat medelst pilen r i FIG. 20, De första överföringskanalerna l9 är öppna till det inre av vevhuset l eller till medurssfldan pa de vertikala bränsle- skiljeväggarna 54 och 55 i FIG; 22, och de andra överförings- kanalerna 2D är öppna till det inre av vevhuset l på moturs- sidan av de vertikala bränsleskiljeväggarna 54 och 55 i FIG. 20. I detta utförande är de vertikala bränsleskiljeväggarna 54 och 55 utförda i ett stycke med vevhuset l, såsom nämnts ovan. De vertikala bränsleskiljeväggarna 54 och 55 kan emellertid vara utförda i ett stycke med cylinderblocket 2.

Dessutom är i detta utförande de vertikala bränsleskilje- väggarna 54 och 55 så anordnade, att de sträcker sig i vev- axelns 6 axialriktning; De vertikala bränsleskiljeväggarna 54 och 55 kan emellertid vara snedställda relativt vevaxelns 6 geometriska axel.

I detta utförande samlas bränsle, såsom nämndes ovan, på den invändiga mantelytan hos vevhuset l och bringas att strömma på denna yta i balansvikternas 7 rotationsriktning.

Följaktligen när bränslet de vertikala bränsleskiljeväggarna 54 och 55 förr eller senare och fångas av de vertikala »bränsleskiljeväggarna 54 och 55. Sedan samlas det sålunda uppfångade bränslet i de urtagningspartier, till vilka de andra överföringskanalerna 20 är öppna. Eftersom bränslet uppfångas av de vertikala bränsleskiljeväggarna 54 och 55, införas inte något bränsle i de urtagningspartier, till vilka de första överföringskanalerna 19 är öppna. Då kolven l0 15 20 25 30 35 46.0 e 1* s ïišflfrilägger de första spolportarna 16, införes följakt-E .ligenÜden»extremt'magra luftbränsleblandningen i vevhuset ”l}i_de första spolportarna l6 via de första överförings- kanalerna l9 och strömmar sedan in i cylindern 4 från de första spolportarna lö, såsom är visat medelst pilen s i FIG. 20. Då kolven S friläggen.de andra spolportarna 17, införes den magra luftbränsleblandningen i vevhuset-l i de andra överföringskanalerna_20. Eftersom en stor mängd bränsle samlas i urtagningspartierna, till vilka de andra överföringskanalerna 20 är öppna, bildas vid denna tidpunkt en fet luftbränsleblandning i de andra överföringskanalerna ' 20. Den feta luftbränsleblandningen strömmar in i cylindern ' 4 från de andra spolportarna l7. såsom är visat medelst pnen r i Fm. zo. y ' FIG. 23 - 25 visar ett modifierat utförande av den i FIG. 20 visade motorn. I detta utförande är en ytter- ligare bränsleuppsamlingskanal 56 utformad i vevhuset l för att effektivt uppsamla bränslet. Den ytterligare bränsle- uppsamlingskanalen 56 innefattar ett bàgformigt kanalparti 52 och ett rakt kanalparti 58, som sträcker sig nedåt från mitten av det bágformiga kanalpartiet 57. Ett bränsleinlopp 59. vilket är öppet till det inre av vevhuset l, är utformat i den nedre änden av det raka kanalpartiet 58 och är anslutet tangentiellt till den invändiga mantelytan hos vevhuset l.

De motsatta ändarna.av det bagformiga kanalpartiet 57 är öppna till de motsvarande urtagningspartier, till vilka de andra överföringskanalerna 20 är öppna. _ 4 I detta utförande kommer en del av det bränsle, som strömmar pä den_invändiga mantelytan hos vevhuset l, in i det raka kanalpartiet 58 från bnänsleinloppet 59 och strömmar sedan via det bâgformiga kanalpartiet 57 in i de urtagnings- partier, táll*vilka de andra överföringskanalerna 20 är öppna.

Det bränsle, som inte kommer in^i det raka kanalpartiet 58, uppfångas.av de vertikala bränsleskiljeväggarna 54 och 55.

Eftersom bränslet uppfångas av både bränsleinloppet 59 och 5_ * i i :La w 15 20. 25 30 de vertikala bränsleskiljeväggarnaa54 och 55, d v s eftersom bränslet uppfângas i två bränsleuppfängningssteg, skan bränslet i detta utförande uppfângas definitivt, såsom nämndes ovan. _ FIG. 26 - 28 visar ett utförande, vid vilket det första sättet, som är àskådliggjort i FIG. 5 och 6, och det andra sättet, som är åskådliggjort i FIG. 7 och 8, är satta i '.praktisk användning på en gång. I detta utförande av en två- taktsmotor är bränsleátskiljningssystemet, som visas i FIG. 20; kombinerat med bränsleátskiljningssystemet som är visat _ i FIG. l4. Följaktligen är i detta utförande tre par spol-- portar lö, 17 och l8 utformade pa insidan av cylindern 4.

De första spolportarna l6, de första överföringskanalerna >l9, de andra spolportarna l7 och de andra överföringskana- lerna 20 har-samma konstruktion som motsvarande element,som visas i FIG§m20, och de tredje spolportarna l8 och de tredje överföringskanalerna Zl har samma konstruktion som de andra spolportarna l7 och de andra överföringskanalerna 20, som visas i FIG. l4. Följaktligen införes i detta utförande en stor mängd bränsle i den nedre kanalen 43, då kolven 5 rör sig uppåt, medan en liten mängd bränsle matas in i vev- huset l via den övre kanalen 42. Det bränsle, som matas in i vevhuset, uppfângas då av de vertikala bränsleskilje- väggarna 54 och 55 och införes i de andra överförings- kanalerna 20. I detta utförande strömmar följaktligen en fet luftbränsleblandning in i cylindern 4 från de tredje spolportarna 18. såsom visas medelst pilen r"i FIG. 26, och strömmar en mager luftbränsleblandning in i cylindern 4 från de andra spolportarna l7, såsom är visat medelst pilen s i FIG. 26. Dessutom strömmar en extremt mager luftbränsle- blandning, som är avsevärt magrare än den magra luftbränsle- blandning, som matas från de andra spolportarna l7. in i cylindern 4 från de första spolportarna l6, såsom är visat medelst pilen s' i FIG. 26. I detta utförande ligger den magra luftbränsleblandningen på den feta luftbränslebland- 10 15 20 25 30 35 fbränsleblandningen. M _ “föringskanalen 19. Dessutom har varje uppdragen vägg 60 en t: 460 sis ningen och ligger den extremt magra luftbränsleblandningen över den magra luftbränsleblandningen. följaktligen hindras den feta luftbränsleblandningen ytterligaregfrån att strömma mot utloppsporten 15 och att sålunda komma ut i utloppskana- din. v i i FIG. 29_- 64 visar olika utföranden, vid vilka det tredje sättet, som är åskàdliggjort i FIG. 9 och 10, är satt i praktisk användning, och FIG. 29 -944 visar utföranden, vid vilka en luftbränsleblandning matas in i överförings- kanalerna från vevhuset och en fetare luftbränsleblandning och en magrare luftbränsleblandning därefter ástadkommes i överföringskanalerna genom avskiljning av bränsle från luft- I det utförande, som är visat i FIG. 29 - 33, är blott ett par överföringskanaler 19 anordnade och är de nedne ändarna av överföringskanalerna 19 öppna till övre delen av vevhusets 1 inre. Vardera av överföringskanalerna 19 har en bågform i vertikal tvärsektion sett, såsom är visat i FIG. 30, och innefattar en yttre vägg l9a, en inre vägg l9b, en första sidovägg l9c, som är belägen nära utloppsporten 15, och en andra sidovägg 19d, som är belägen mittemot utlopps- porten 15. Vardera av överföringskanalerna 19 har en upp- dragen vägg 60, vilken är utformad pa det hörn, vid vilket den yttre väggen l9a och den första sidoväggen l9c skär A varandra. Varje uppdragen vägg 60 har approximativt rek- tangulär tvärsektionsform och sträcker sig från den mot- svarande spolporten 16 halvvägs till den motsvarande över- bredd h] (FIG. 31), vilken är approximativt hälften av avståndet mellan den första sidoväggen l9c och den andra' sidoväggen 19d, samt en höjd hg (FIG. 31), vilken är approximativt hälften av avståndet mellan den yttre väggen l9a och den inre väggen l9b. Varje uppdragen vägg 60 har jämn bredd hl över approximativt hela sin Fängd, och bredden h] hos det nedre partiet av varje uppdragen vägg 60 är 'w v w 15 20 25 30 35 4eo e 1 s l :M successivt reducerad nedåt. _ Såsom nämndes ovan, har vardera av överföringskanaler- na l9 bagform i motorns vertikalsektion, såsom är visat i FIG. 30- Då kolven 5 frilägger spolportarna l6, kommer följaktligen bränsle i vätskeform och en luftbränslebland- ning, som innehåller fina bränslepartiklar, att bringas att strömma inuti överföringskanalerna l9, samtidigit som ström- men svänger; Därför verkar en centrifugalkraft på bränslet i vätskeform och på luftbränsleblandningen, varigenom bränslet i vätskeform och de fina bränslepartiklarna bringas att samla sig på de yttre väggarna l9a hos över- föringskanalerna l9. I detta fall blir luftbränslebland- ningen mager, såsom nämndes ovan, eftersom bränslet i vätskeform och de fina bränslepartiklarna avskiljes från luftbränsleblandningen. Bränslet i vätskeform och de fina bränslepartiklarna strömmar uppåt mellan den andra sido- ,väggen läd och den uppdragna väggen 60 och när spolportarna l6. Eftersom en del av bränslet i vätskeform förângas, då detta bränsle strömmar mellan Gen andra sidoväggen l9d och den uppdragna väggen 60, ástadkommes en fet luftbränsle- blandning på den andra sidoväggen l9a, som är belägen mittemot utloppsporten l5 och åstadkommas en mager luft- bränsleblandning på den första sidoväggen l9c, som är be- lägen nära utloppsporten l5. Därefter frilägger kolven 5 spolportarna 16 och strömmar den feta luftbränsleblandning- en tillsamman med bränsle i vätskeform och de fina bränsle- partiklarna in i cylindern 4 från en del av spolportarna l6, som är belägen nära den andra sidoväggen l9d, såsom visas neaeiš: piien v i FIG. 29; oessutom strömmar i detta fan yden.magra luftbränsleblandningen in i cylindern 4 från ett parti av spqlportarna l6, som är beläget nära den första sidoväggen l9c, såsom är visat medelst pilen s i FIGQ 23.

FIG. 34 - 38 visar ett modifierat utförande av den i FIG. 29 - 33 visade tvåtaktsmotorn. I detta fall är tunn- ,väggiga_flänsar 6l utformade på den yttre väggen l9a hos a; 460 615 ü Wvardera av överföringskanalerna 19. Varje fläns öl är anordnad centralt mellan den första sidoväggen l9c och den andra sido_ väggen l9d, och den nedre änden av varje fläns 6l närmar sig' ¿ successivt den första sidoväggen l9c och är förenad med den 5 första sidoväggen l9c. Dessutom har varje fläns 61 en höjd, som är approximativt hälften av avståndet mellan den yttre väggen l9a och den inre väggen l9b. I detta utförande kommer på samma sätt som i det i FIG. 29 - 33 visade utförandet _ bränsle i vätskeform och fina bränslepartiklar att samlas på l0 den yttre väggen l9a mellan flänsen 61 och den andra sido- _ väggen l9d, då kolven 5 frilägger spolportarna lö. Följakt- ligen strömmar en fet luftbränsleblandning in i cylindern 4 från ett parti av spolportarna l6, som är beläget på avstånd från utloppsporten l5, såsom är visat medelst pilen r i FIG. l5 4, och strömmar en mager luftbränsleblandning in i cylindern l 4 från ett parti av spolportarna l6, som är beläget nära utloppsporten l5; såsom är visat medelst pilen s i FIG. 34. 1 utförandet som är visat i FIG. 39 - 41 är överförings- kanalerna l9 förbundna med varandra och är det förbundna 20 partiet därav anslutet till en enda överföringskanal 62.

Denna enda överföringskanal 62 är förbunden med det inre av vevhuset l§ Såsom framgår av FIG. 40, har vardera av över- _ föringskanalerna l9 ett tvärt böjt parti 63. Vardera av över- föringskanalerna l9 innefattar sålunda ett vertikalt för- 25 löpande kanalparti l9A och ett kanalparti 198, som är för- bundet maa kanaipartièt 19A 1 rät vinkel. Det tvärt böjda ' partiet 63 är utformat i förbindningspartiet mellan kanal- partierna l9A och l9B.

'V Då kolven 5 i detta utförande frilägger spolportarna 30 l6, tvingas luftbränsleblandningen i vevhuset l tillsamman tmed bränslet i vätskeform och de fina bränslepartiklarna in .i överföringskanalerna 19 via överföringskanalen 62. Då luft- bränsleblandningen passerar genom de tvärt böjda partierna 63, träffar bränslet i vätskeform och de fina bränslepartik- 35 larna de andra sidoväggarna l9d i överföringskanalerna l9, -ftßfflifi-ft-*qr-fvfiglšßirfeísgtget-igegça wei: t f-t .ut 11, V. gasen, _ m.. _.,. ”460 615 at ia 15 20 30 35 vilka är placerade mittemot utloppsporteh l5t.Som följd härav häftar bränslet i vätskeform och de fina bränslepartiklarna vid de andra sidoväggarna l9d och strömmar sedan uppåt längs *de andra sidoväggarna l9d. Eftersom en del av bränslet 5 vätskeform föràngas, då detta bränsle strömmar längs de andra sidoväggarna l9d, åstadkommas en fet luftbränsleblandning nära de andra sidoväggarna l9d. Eftersom bränslet i vätske- form och de fina bränslepartiklarna skiljes fran den luft-' bränsleblandning, som strömmar i överföringskanalerna l9, iástadkommes en mager luftbränsleblandning nära de första sidoväggarna l9c i överföringskanalerna 19, som är belägna nära utloppsporten 15. Följaktligen strömmar en fet luft- bränsleblandning tillsamman med bränslet i vätskeform och de fina bränslepartiklarna in i cylindern 4 från ett parti» av spolportarna l6, som är beläget på avstånd från utlopps- porten l5, såsom är visat medelst pilen r i FIG. 39, och strömmar en mager luftbränsleblandning in i cylindern 4 från ett parti av spolportarna lö. som är beläget nära ut- lloppsporten 15, såsom är visat medelst pilen s i FIG. 39.

FIG. 42 - 44 visar ett modifierat utförande av den i FIG. 39 - 41 visade tvåtaktsmotorn. I detta utförande är tre par spolportar l6, l7 och 18 och tre par överförings- kanaler l9, 20 och Zl anordnade och är de nedre ändarna av överföringskanalerna 19, 20 och 2l öppna till de tvärt böjda partierna 63. I detta utförande införes en stor del av bränslet i vätskeform och en stor del av de fina bränslepartiklarna i de tredje överföringskanalerna Zl och en liten del av bränslet i vätskeform och en liten del av de fina bränslepartiklarna i de andra överföringskanalerna 20. Då kolven 5 frilägger de första spolportarna l6, de andra spolportarna l7 och de tredje spolportarna l8, ström- mar följaktligen en fet luftbränsleblandning in i cylindern 4 frân de tredje spolportarna l8, såsom är visat medelst pilarna r i FIG. 42 och 44, och strömmar en mager luft- » bränsleblandning in i cylindern 4 från de andra spolportar- ID. 15 20 30 35 2¥ 460 615 na l7, såsom är visat medelst pilen s i FIG. 42 och 44.

Dessutom strömmar i detta fall en extremt mager luft- bränsleblandning in i cylindern 4 från de första spolë portarna 16, såsom är visat medelst pilen S' i FIG. 42 och 44.

FIG. 45 - 56 visar olika utföranden, vid vilka en fet luftbränsleblandning och en mager luftbränslebland- ning âstadkommes i överföringskanalen genom användning av en bränsleinjektor istället för en förgasare. I dessa utföranden är följaktligen inte anordnad någon förgasare. 1F1o. 45 - 47 viser ett modifierat utförande av den i FIG. 39 - 4l visade tvâtaktsmotorn. I detta utförande är en bränsleinjektor 64 anordnad i överföringskanalen 62.

Då kolven 5 frilägger spolportarna l6, tvingas luft under tryck i vevhuset l in i överföringskanalen 62 och insprutas sedan bränsle i luften medelst bränsleinjektorn 64. På samma sätt som i det i FIG. 39 - 4l visade utförandet kommer i detta utförande bränslet i vätskeform och de fina bränsle- partiklarna att träffa de andra sidoväggarna l9d och att strömma uppåt längs de andra sidoväggarna l9d. Följaktligen strömmar en fet luftbränsleblandning in i cylindern 4 från ett parti av spolportarna 16, vilket är beläget på avstånd från utloppsporten l5, såsom är visat medelst pilarna r i FIG. 45 och 47, och strömmar en mager luftbränsleblandning in i cylindern 4 från ett parti av spolportarna 16, vilket -är beläget nära utloppsporten 15, såsom är.visat medelst pilarna s i FIG. 45 och 47. A FIG. 48 - 50 visar ett modifierat utförande av den i FIG. 42 ~ 44 visade tvâtaktsmotorn. I detta utförande är bränsleinjektorn 64 anordnad i överföringskanalen 62 'och insprutas_bränsle i överföringskanalen 62 medelst bränsleinjektorn.64e Då kolven 5 frilägger spolportarna 16, l7 och'l8. strömmar en stor mängd av bränslet i vätske- form och en stor mängd av de fina bränslepartiklarna in i de tredje överföringskanalerna 2l och strömmar en liten ' "4eo e1s OI 10 15 N 25 30 35 'zo. Faijaktiigen strömmar en fe: iuftbränsiebiananing in 1 a: mängd av bränsiet i vätskeform och en iiten mängd av de fina bränsiepartiklarna in.i de andra överföringskanaierna cvljndernègrfrån de tredje spolportarna 18, såsom är visat medelst pi1arna r i FIG. 48 och 50, och strömmar en mager 1uftbräns1eb1andning in i cylindern 4 från de andra spol- portarna 17, såsom är visat medelst piïen s i FIG. 48 och 50.'Därjämte strömmar en extremt magenwiuftbräns1eb1andning in i cylindern 4 från de första spo1portarna 16, såsom är visa: meaaist piiarna s'~1 FIG. 48 och so; IFIG. 51 f 53 visar ett ytter1igare modifierat ut- förande av tvátaktsmotorn i FIG. 42 - 44. I detta utförande är de nedre ändarna av överföringskana1erna 19, 20 och 21 öppna ti11 vevhusets 1 inre via öppningar 65, som är ut- formade i vevhusets 1 insida nedanför spo1portarna 16, 17 och 18. Dessutom är bräns1einjektorer 64 anordnade i de. tredje överföringskanaïerna 21 och insprutas bränsie i de tredje överförin9skana1erna 21. Fö1jakt1igen åstadkommes en fet 1uftbräns1eb1andning i de tredje överföringskana1er- na 21. Då ko1ven 5 i detta utförande fri1ägger spo1portarna 16, 17 och 18, strömmar därför en fet Iuftbränsïebiandning in i cy1indern 4 från de tredje spolportarna 18, såsom är visat medelst pilen r i FIG. 51, och strömmar 1uft in i cylindern 4 från de första spo1portarna 16 och de andra spoiportarna 17, såsom är visat mede1st pi1arna s' resp s.

I det utförande, som är visat i FIG. 54 och 55, är . en återföring av bräns1et förhindrande anordning 66 anbragt på vevhuset 1. Konstruktionen av anordningen 66 är nästan densamma som konstruktionen av 1uftbräns1eb1andningssepa- ratorn 44, som är visad i FIG. 15 och 16. Så1unda är en detaïjerad förklaring beträffande konstruktionen av den bränsiets återgång förhindrande anordningen 66 ute1ämnad här. Såsom visas i FIG. 54 och 55, innefattar anordningen 66 ett cyiindriskt yttre hus 67, ett rör 68, en i röret 68 utformad kanal 69, en ringformig virveikammare 70, som är 10 15 20 25 30 “sa t 460 e1s utformad mellan röret 68 och det cylindriska yttre huset 67, samt ett luftinlopp 78, som är anslutet tangentiellt till den inre mantelytan hos det cylindriska yttre höljet 67.

~Luftinloppet 7l är anslutet till det inre av vevhuset l via en iuftkanai 72. kanalen 69 i röret sa är förbunden med de andra överföringskanalerL1'2O via en kanal 73, och bränsle-» injektorn 64 är anordnad i kanalen 73. Dä kolven 5 i detta utförande frilägger de första spolportarna l6, införes luft 7 under tryck i vevhuset l i de första spolportarna 16 via de första överföringskanalerna l9 och strömmar sedan in i cylindern 4 från de första spolportarna l6, såsom är visat medelst pilen s i FIG. 54. Då kolven 5 frilägger de andra soolportarna l7; tvingas då luft under tryck i vevhuset l in i virvelkammaren 70 och kommer sedan in i kanalen 73 via kanalen 69 i röret 68. Eftersom bränsle insprutas medelst -bränsleinjektorn 64 i den luft, som strömmar inuti kanalen 73, âstadkommes i detta fall en fet luftbränsleblandning i kanalen 73. Den feta luftbränsleblandningen införes i p de andra spolportarna l7 via de andra överföringskanalerna 20 och strömmar sedan in i cylindern 4 från de andra spol- portarna l7, såsom är visat medelst pilen r i FIG. 54, I tvåtaktsmotorn som är visad i FIG. 54 ökas och minskas trycket i vevhuset l omväxlande med vartannat till följd av kolvens 5 rörelse fram och äter. Då trycket i vev- huset l minskas, finns det följaktligen risk för att luft- bränsleblandningen, som finns kvar i kanalen 73 och den andra överföringskanalen 20, suges in i vevhuset l. Då trycket i vevhuset l i det i FIG. 54 och S5 visade utföran- det minskas och luftbränsleblandningen i kanalen 73 och de andra överföringskanälerna 20 sålunda strömmar ät motsatt håll mot vevhusets l inre, träffar emellertid det bränsle i vätskeform; som finns i luftbränsleblandningen, den inre väggen hos det yttre huset 67 och häftar vid denna. Därför är den mängd bränsle, som kommer in i vevhuset, ytterst A liten. Som resultat härav och emedan mängden bränsle, som q _ \ ' ' 10 15 20 25 30 35 f l4 6ro ï í rg6 l1 s i aa -pilen s' i FIG. 56. Då kolven 5 sedan frilägger de andra finns i den luft, vilken strömmar utifrån de första spol- portarna l6, är extremt liten, kommer den mängd bränsle, som kommer ut i utloposkanalen ll, att vara extremt liten.

' I aèt.i,Frq. se visaag:utföfanaer är.en sèparatpr 74 för luftbränsleblandningen fastsatt på cylinderblocket 2.

Konstruktionen av denna separator 74 för luftbränslebland- ningen ärfnästan densamma som konstruktionen hos den bränslets auerföring farhinaranae anaraningen se i Fre. 54 och ss. sa- lunda nar komponenterna i separatorn 74 för luftbränsle- blandningen betecknats med samma hänvisningsnummer som an- vänts 1 FIG. 54 och ss; Bränsieínjekforn 64 är 1 detta ut-.- förande anordnad i virvelkammaren 70. Dessutom är virvel- kammarens 70 botten ansluten till de tredje överförings- kanalerna ål och är den i röret 68 utformade kanalen 69 ansluten till de andra överföringskanalerna.20. Da kolven 5 i detta utförande frilägger de första spolportarna_l6. strömmar luft under tryck i vevnuset l in_i cylindern 4 från de första spolportarna l6, såsom är visat medelst spolportarna l7 och de tredje spolportarna l8. tvingasr luft under tryck i vevhuset l in i virvelkammaren 70 från luftinloppet 7l via luftkanalen 72. Den luft, som matas in i virvelkammaren 70, virvlar längs den invändiga mantel- ytan i virvelkammaren 70, och bränsle insprutas i den virvlande luften medelst bränsleinjektorn 64, En centrifu-" gaíkraft verkar föijakciigen pa bränsiet ti11'fö1¿a av virvelrörelsen hos luften, och bränslet häftar sålunda _ vid den invändiga mantelytan i virvelkammaren 70. Bränslet samlas då nå bottnen av virvelfammaren 70 och införes i de tredje överföringskanalerna 2*. Eftersom en stor del av det medelst bränsleinjektorn 64 fnsprutade bränslet samlas på bottnen i virvelkammaren 70 är den mängd bränsle som in- föres i de andra överföringskanalerna 20 via kanalen 69 i röret 68 liten. Då kolven 5 frilägger de andra spolportarna l7 och de tredje spolportarna l8, strömmar följaktligen en o1_ 10 15 20 25 30 n 4rso _fetiluftbränsleblandning in i cylindern 4 från de tredje Asoolportarna lá, såsom är visat medelst_nilen rii FIG. 56, och strömmar en mager.luftbränsleölandning in i cylindern .A från de.andra»spolportarna ll, sasom är visat medelst Qbiién s 1 Fre. ss. ' ' V Eftersom separatorn 74 för luftbränsleblandningen i detta utförande är fäst vid cylinderblocket 2, upphettas seoaratorn 74 av förbränningsvärmet. Följaktligen ligger det en fördel i att förangningen av medelst bränsieinjek- torn 64 insprutat bränsle främjas.M ' A v ' “FlG. 57 -'64 visar utföranden, i vilka bränsle, som matas från förgasaren 14, införes i det inre av vevhuset l och sedan avskiljes från luftbränsleblandningen vid spol- portarna l6Å I det i FIG. 57 - 62 visade utförandet är endast- ett par spolportar 16 utformade på insidan av cylindern 4 och förbundna med det inre av vevhuset via de motsvarande * överföringskanalerna 19. FIG. 59 visar spolporten 16 och överföringskanalen l9, som är visad också i FIG. 57, och, _FIG. 60 visar en tvärsektionsvy av cylinderblocket 22 Dessutom visar FIG. 6l endast en spolport lö och visar FIG. 62 tvärsektionsvyer av spolporten l6. I FIG. 62 visar därvid (A) en tvärsektionsvy av spolporten l6, tagen längs linjen AI- A i FIG. Gl, medan (B) visar en tvärsektionsvy av spoiborcen is, tagen längs iinjen B - s 1_F1e, si, och (C) visar en tvärsektionsvy av spolporten l6, tagen längs iinjen c'- c i FIG. ai. såsom visas 1 Fre. s7,.s9 och si, har spolporten l6 i detta utförande inte rektangulär formi Den vänstra halvan av den övre kanten l6a hos spolporten lö och den nedre kanten l6b hos spolporten l6 sträcker sig horisontellt, och den nedre halvan av sidokanten l6c hos spolporten 16 och sidokanten l6d hos spolporten l6 sträcker sid vertikalt» Den högra änden av den övre kanten l6a och toppen på sidokanten l6c är emellertid.förbundna med var- andra medelst en krökt kant l6e. Dessutom är den första sidoväggen l9c hos överföringskanalen 19 förbunden med den io» 20 25 30 35 Uiikfgkta kanten l6e och sidokanten l6c via en krökt vägg l9e' och är den andra sidoväggen l9d hos överföringskanalen l9 förbunden med sidokanten lód via en krökt vägg l9f. Såsom ”framgår av FIG. 61 och 62, avtar krökningsradien hos den krökta väggen l9c efter hand som den krökta väggen l9e närmar sig den övre kanten l6a. va koiven s 1 detta utförande nagot fr11ägger spoippr- tarna l6, börjar luftbränsleblandningen under tryck i vev- huset l ätt strömma in i cylindern 4 från spolportarna l6 ivia'överföringskanalerna l9. Vid denna tidpunkt passerar luftbränsleblandningen genom strömningsvägen, som är utfor- ' mad mellan de krökta väggarna l9e och l9f¿ vilket är visat i FIG. 62(A){ och strömmar sedan inui cylindern 4. I detta fail träffar följaktligen en stor dei av iufcbransiabiana- ningen den krökta väggen l9e och strömmar sedan, medan den kröker av, längs den krökta väggen l9e. Eftersom en centri- Fugalkraft verkar på luftbränsleblandningen, kommer bränslet i vätskeform'och_de fina bränslepartiklarna som resultat härav att häfta vid den krökta väggen l9e. Sedan strömmar bränslet i vätskeform och de fina bränslepartiklarna in i cylindern 4 i tangentiell riktning till den krökta väggen l9e och rör sig sålunda fram mot insidan hos cylindern 4 på det ställe som är motsatt utloposporten 15, såsom är visat meaeisr p11arna r 1 Fre. 57 och so. Föijakuiigen b11aas en fet luftbränsleblandning nära cylinderns 4 insida. Luft- bränsleolandningen strömmar i detta fall in i cylindern 4 utan att böja av särskilt mycket till följd av tröghets- krafter; såsom är visat meaeist p11arna S 1 FIG; 57 och so} Då kolven 5 ytterligare frilägger spolportarna lö, såsom är visat 1 FIG. 6z(ß) och FIG. 6z(c), strömmar det bränsie, som häftar vid den krökta väggen l9e, i tangentiell rikt- ning av den krökta väggen l9e mot cylinderns 4 insida och ändras strömningsriktningen för luftbränsleblandningen successivt, så att vinkeln på strömningsriktningen med av- seende på en linje, som går genom båda spolportarna l6, blir u: - 10 15 20 25 30 35 ß* i 46116115 1iten. Eftersom bränslet ski1jes från 1uftbräns1eb1andning- en vid spo1portarna 16, är den 1uftbräns1eb1andning, som strömmar in i cylindern 4; mager. Fö1jakt1igen är 1uft- bräns1eb1andningen i cyiindern 4 skiktad,_så att den magra iaf:arans1eb1ananingen“ligger averràèn feta iurtbräasie- blandningen. A~ f“ 1' ” g FIG. 63 och 64 visar ett modifierat utförande av den 1 1 FIG. sr - 62 visade tvacakcsmatorn. I detta dtfaranae är tre spo1portar 16, 17 och 18 utformade i cy1inderns 4 insida_ och har vardera av spo1portarna 16, 17 och 18 en form, vi1- I ken är densamma som formen på de i FIG. 57 - 62 visade spo1- 1 portarna 16. vardera av spo1portarna 16, 17 och 18 har en “krökt kant 16e och en krökt vägg 19e nära ut1oppsporten 15.

Då kolven 5 frilägger spolportarna 16, 17 och 18, strömmar, därför ett bränsle; som häftar vid de krökta väggarna 19e, in i cylindern 4 i tangentieïi riktning ti11 spoiportarna 1.16) 17 och 18 mot cylinderns 4 insida, såsom är visat mede1st pilarna r i FIG. 63 och 64. I detta fa11 strömmar dessutom en mager 1uftbräns1eb1andning in i cylindern 4 utan att böja g av särskiït mycket ti11 fö1jd av tröghetskraften. såsom är visat mede1st pi1arna s i FIG. 63 och 64. Följaktiigen skiktas 1uftbräns1eb1andningen i cylindern 4, ga att den magra 1uftbräns1eb1andningen 1igger över den feta 1uft- bräns1eb1andningen.

Eftersom en fetare 1uftbräns1eb1andning en1igt före- liggande uppfinning hindras från att komma in i ut1opps- kanalen av 1uft e11er en magrare 1uftbräns1eb1andning, är den mängd bränsle, som kommer ut i den yttre Iuften, avse- värt reducerad i jämföre1se med mängden vid en konventione11 tvâtaktsmotor, varigenom det b1ir möj1igt att reducera bräns1eförbrukningen och mängden oförbränd HC i avgaserna.

Vid experiment, som utförts av uppfinnarna, har bekräftats, att bräns1eförbrukningen en1igt före1iggande uppfinning reduceras med ungefär 30'% och att mängden oförbränt HC i avgaserna reduceras med 50 % i jämföre1se med förhåïiandena f “ '* :~r4 e^o 615 w N 1 vid en konyentionelï tvâtàktsmotór; Desšufom här bekrärtats, »ätt driffeñ ar fiotorn är siàßil, ävepfom'fótogeh“el1er alkof hó1:an¶äñdés'ístä11et för Bensin; f ¶ A ' _ A _ _ «Uppfinnipgén har beskrivit; med hänvisning tiT1 specíeïla J 5 utföranden, som yaïts för att éxémplifíera uppfinningen, men É _ det är uppenbàrt, att otaïiga modifikationer kan göras vid dessa utföranden av fackmanñen på områfiet utan frångående av uppfinnfngstanken óch°uppFínningens grühdidë. m.-

Claims (10)

io 15 20 25 30 \ l i I .i l l i 'ss 460i615 fa PATENTKRAV g

1. rvazaktsförbränningsmotór; innefattande att cylin- derblock med en däri anordnad cylinder, en kolv, som är rör- lig fram och åter i cylindern, varvid cylindern har en in sida, vilken har en spolport och en utloppsport, vilka är utformade däri, och omväxlande med_vartannat täckes och fri- lägges av kolven, ett vevhus med en däri anordnad inre ákammare, varvid trycket i denna inre kammare omväxlande med vartannat ökas och minskas till följd av kolvens fram- och återgâende rörelse, en-inloppskanal, som har ett luftinlopp och är ansluten till vevhusets inre kammare, en överförings- kanal, som förbinder den inre kammaren i vevhuset och spol-A porten, varvid luft utifrân matas in i cylindern via en luftkanal, som bildas av inloppskanalen, vevhusets inre kammare och överföringskanalen, en bränsletillförselanord- ning i luftkanalen för inmatning av bränsle i luftkanalen i och för åstadkommande av en luftbränsleblandning däri samt ven bränsleavskiljningsanordning i luftkanalen för avskilj- ning av bränsle från luftbränsleblandningen i och för åstad- kommande av en fetare luftbränsleblandning och en magrare luftbränsleblandning,.varvid spolporten är så konstruerad, att den feta luftbränsleblandningen strömmar in i cylindern mot cylinderns insida mittemot spolporten.

2. Tvåtaktsförbränningsmotor enligt krav l, k ä n n e - t e c k nia d av att bränsletillförselanordningen och bränsleavskiljningsanordningen är belägna i inloppskanalen för avskiljning av bränslet från luftbränsleblandningen i inloppskanalen i och för åstadkommande av en fetare luft- bränsleblandning och en magrare luftbränsleblandning, var- § vid överföringskanalen innefattar en första överförings- kanal och en\andra överföringskanal för införsel av den fetare luftbränsleblandningen och den magrare luftbränsle- blandningen i spolporten var för sig; W '

3. Tvåtaktsförbränningsmotor enligt krav 2, Ik ä n n e - t e c k naa d av att bränsletillförselanordningen utgöres *i 4eoew n, .IQ 15 20 25 30 av en förgasare med ett huvudbränslemunstycke, som är an- ordnat i inloppskanalen, och att bränsleavskiljningsanord- ningen innefattar en huvudbränsleavskiljare, som är anordnad i inloppskanalen nedströms om huvudmunstycket och som är an- sluten till den nämnda andra överföríngskanalen för matning _ av bränsle, som avskilts medelst huvudbränsleavskiljaren, ing i den nämnda andra överföringskanalen.¿ _

4. Tvåtaktsförbränningsmotor-enliät krav 1,» k ä n n e t e cuk näa d av att bränsletillförselanordningen är anord- nad i inloppskanalen och att bränsleavskiljningsanordningen - är anordnad i den inre kammaren i*vevnuset för avskiljning av bränslet från luftbränsleblandningen i vevhuset i och för åstadkommande av en fetare luftbränsleblandning och en mag- rare luftbränsleblandning, varvid överföringskanalen inne- fattar en första överföringskanal och en andra överförings- kanal för införande av den fetare luftbränsleblandningen och den magrare luftbränsleblandningen var för sig i spol- porten. A

5. Tvâtaktsförbränningsmotor enligt krav 4, t e c k n a d av att bränsleavskiljningsanordningen inne- fattar en skiljevägg, som är anordnad i den inre kammaren i vevhuset nära en cylindrisk sida i den inre kammaren, vil- ken cylindriska insida sträcker sig periferiellt omkring motorns vevaxel, för uppfângning av bränsle, som strömmar på den cylindriska insidan hos den inre kammaren, varvid den nämnda andra överföringskanalen är öppen till den inre kammaren nära skiljeväggen för införande av uppfångat bränsle medelst skiljeväggen i den nämnda andra överföringskanalen.

6. Tvátaktsförbränningsmotor enligt krav l, t e c k n a d av att bränsletillförselanordningen är anord- nad i inloppskanalen och att bränsleavskiljningsanordningen är anordnad i överföringskanalen för avskiljning av bränslet från luftbränsleblandningen i och för inmatning av en fetare lüftbränsleblandning i cylindern från ett parti av spolporten, som är beläget på avstånd från utlcppsporten, och en magrare k ä n n e - k ä n nte - 10 15 »20'

7. ZS 30 35 2i l 460 615 luftbränsleblandning i cylindern från ett parti av spol- porten, som är beläget närmare utloppsporten.' _* '7. Tvâtaktsförbränningsmotor enligt krav 6, k_ä n n e - t e c k n a_d» av att spolporten innefattar en övre kant, en nedre kant, en första sidokant, som är belägen nära ut- loppsporten, och en andra sidokant, som är belägen på av- stånd från utloppsporten; och att överföringskanalen inne- fattar en yttre vägg, som är förbunden med den övre kanten, en inre vägg, som är förbunden med den nedre kanten, en första sidovägg, som är förbunden med den nämnda första sidokanten och är belägen nära utloppsporten, och en andra sidovägg§ som är förbunden med den nämnda andra sidokanten och äribelägen på avstånd från utloppsporten, medan bränsle- avskiljningsanordningen är anordnad att uppsamla det avskilda bränslet på den andra sidoväggen i överföringskanalen och åstadkomma en fetare luftbränsleblandning på den nämnda andra sidoväggen, varvid den nämnda fetare luftbränsleblandningen matas in i cylindern från ett parti av spolporten, som är be- 'läget nära den andra sidokanten därav.

8. Tvåtaktsförbränningsmotor enligt krav 6, k ä n n e e t,e c k'n a d av att spolporten innefattar åtminstone två spolportar, d v s en första spolport och en andra spolport, varav den andra spolporten är belägen motsatt utloppsporten med avseende på den första spolporten, och att överförings- anordningen innefattar ett kanalparti, som är förbundet med den inre kammaren i vevhuset, en första överföringskanal, som är anordnad mellan den första spolporten och det första kanalpartiet, samt ett andra kanalparti, som är anordnat mellan den andra spoloorten och kanalpartiet, varvid bränsle- avskiljningsanordningen är anordnad att uppsamla det avskilda bränslet i den nämnda andra överföringskanalen och åstad- komma en fetare luftbränsleblandning i den nämnda andra över- föringskanalen och varvid den nämnda fetare luftbränsle- blandningen matas in i cylindern från den nämnda andra spol- porten. i'9 10 15 20 25 ,, _, íhüi: \__ly\l_k,\xk.vlw_.síxl_ 2,? Éüi v' Vr ¿\__,l¿,,_:__~ï #1, _¿ _... ._ ._ ,. . ._ .we m... “__ v05” :__ > V m”

9.i Tvåtaktsförbränningsmotor enligt krav 1,v k ä n n e - t e clk nna d av att bränsietiïIförselanordningen och bränsleavskiijningsanordningen är anordnade i överförings- kanaien för avskiïjning av bränslet från iuftbränsiebiand- ningen i och för matning av den fetare 1uftbräns1eb1andníng_ en in i cylindern från ett parti av spoïporten, viïket är be- iäget på avstånd från utïoppsporten, och matning av den mag- rare luftbränsiebïandningen in i cyiindern från ett parti av .spoiporten, vilket är beläget nära utloppsporten.

10. Tvátaktsförbränningsmotor eniigt krav 1. k ä n - n e t e c k n a de av att spoïporten innefattar en övre kant, en nedre kant, en första sidokant, som är belägen nära ut- ioppsporten, och en andra sidokant, som är beïägen på av- stånd från utïoppsporteni och att överföringskanaien inne- fattar en yttre vägg, som är förbunden med den nämnda övre kanten, en inre vägg, som är förbunden med den nämnda nedre kanten, en första sidovägg, som är förbunden med den nämnda första sidokanten och är beïägen nära utioppsporten, samt en andra sidovägg, som är förbunden med den nämnda andra sidokanten och är beïägen på avstånd från utioppsporten, varvid bränsïeavskiïjningsanordningen innefattar en krökt kant, som är utformad på ett hörn, vid vilket den nämnda första sidokanten skär den nämnda övre kanten.