SE460479B - Metod foer tillverkning av en amino-formaldehyd-formningskomposition samt pressmaterial framstaellt daerigenom - Google Patents

Description

__,.s_ _ __ ”___” un... .. _ 460 4790 s «2 V35 temperatur och som har en låg kondensationsgrad och en mjuk- ningspunkt inom området S0 till 90°C och/eller som är en pro- dukt av reaktion av minst urea-formaldehyd och ett modífierings- medel; som utväljes från organiska amider, amino-triaziner, reaktiv organisk hydroxyl och reaktionsprodukter av dessa fö- reningar med formaldehyd, varvid det fasta hartset utgör 4 till 80 viktprocent av formningskompositionen. 4 ' _ Det vattenhaltiga amino-formaldehydhartset är lämpligen av det slaget att det är lämpligt för tillverkning av press- material genom vàtförfarandet. Det är lämpligen ett karbamid- formaldehydharts, fastän andra aminohartser kan användas, och det kan vara ett karbamid-formaldehydharts i vilken en annan monomer har bringats att reagera. Förhållandet av urea till formaldehyd är lämpligen inom omrâdet 1:1,1 till 1:1,7.

Det vattenhaltiga hartset användes i form av en lösning eller sirap, till vilken de andra beståndsdelarna kan sättas, och en sådan sirap har lämpligen en torrsubstanshalt inom om- radet 50 till 75 1.

Fyllmedlet,som användes,kan vara en blandning av fyll- neàfl, och kan vara fibröst eller partíkelformigt eller en bland- ning av båda. Lämpligen omfattar fyllmedlet cellulosafyllmedel, som vanligen användes i amino-formaldehyd-presspulver. Ett par- tikelformigt fyllmedel, som är lämpligt,är ett utfällt härdat melamin- eller karbamíd-formaldehydmaterial, såsom de som be- skrives i brittiska patentskrifterna 1 422 158 och 1 S29 053.

Det fasta karbamid-formaldehydhartset tillverkas genom reaktion av urea och vattenhaltig formaldehyd med efterföljande borttagande av vatten, t.ex. såsom beskrives i brittiska patent- ansökningen 84 04758, och har en lag kondensationsgrad så att det kan förbli lämpligt för.mjukning och formning efter att ha blandats i formningsmaterialet. Genom uttrycket "kondensations- grad" avses en kondensationsgrad mindre än 45 %, varvid konden- sationsgraden är: Totalt formaldehyd- Metylo1-formaldehyd- innehåll (1) _ innehåll (2) X 100 Totalt formaldehydixmeháll (1) vani(1) bestâmmes genom sur hydrolys med fosforsyra följt av sulfitbestämning av frigjordgformaldehyd, ' och (2)_bestâmmes genom ACC-sulfitmetoden. hå 40 -s ~ r460i47-9 Kondensationsgraden av det fasta hartset kan vara sa låg som 25 $ men lämpligt omiåde är 30 till 45 %.

Blandningen av beståndsdelarna kan fullbordas på flera sätt. Exempelvis kan fyllmedlet sättas till det vattenhaltíga hartset pá vanligt sätt, som utnyttjas i vàtförfarandet för tillverkning av presspulver, och det fasta hartset kan till- sättas tillsammans med fyllmedlet. Alternativt kan det vatten- haltiga hartset användas för att impregnera fyllmedlet och blandningen torkas och malas, för att sedan endast tillsätta fast harts. Om inte något vattenhaltigt harts användes kan fyllmedlet och det fasta hartset blandas torrt pa konventionellt sätt.

I varje fall kan vanliga tillsatser, såsom pigment, härd- ningsmedel, stabilisatorer, etc, innefattas i kompositionen och blandas däri på vanligt sätt.

Sålunda tillhandahåller föreliggande uppfinning alltså en formníngskomposition som omfattar ett härdbart amino-form- aldehydharts och fyllmedel, i vilken åtminstone något av det härdbara amíno-formaldehydhartset är införlivat i kompositionen såsom ett härdbart fast karbamid-formaldehydharts med en kon- densationsgrad som är inom området 25 till 45 procent. D * Det fasta karbamid-formaldehydhartset kan innehålla som modifieringsmedel en reaktiv organisk hydroxylförening, en organisk amid eller en amino-triazinförening, såsom melamin och/eller reaktíonsprodukterna av dessa föreningar med formal- dehyd. De principiella ändamålen av modifieringsmedlet är att hjälpa till vid bildningen av ett fast harts men föreningar kan användas för detta ändamål, som även har användbara verk- ningar på formningskompositioner alstrade under användning av hartset. Sådana föreningar omfattar p-toluensulfonamid, sulfa- nilamid, acetamid och malonamid. _ V Andra föreningar, som är verksamma modifieringsmedel, omfattar succinamid, dicyandiamid, fenol, etylenglykol, o-kresol och melamin-formaldehydhartser. Blandningar av modifierings- medel kan även användas.

Den totala mängden av använt modifieringsmedel är lämpli- gen sådan att enheter som härstammar därifrån inte kommer att' omfatta mer än 4 viktprocent av hartset, mera lämpligt inte mer än 2,0 procent. Det skall emellertid noteras, att när modifie- ringsmedlet är en amino-triazin, såsom melamin, eller en reak- 4eo 479 - »4 l _40 tionsprodukt av en sådan förening med formaldehyd kan mängden V använt modifieringsmedel-vara väsentligt större, t.ex. upp till viktprocent av hartset, om så önskas, fastän detta inte är normalt lämpligt. Om sådana större mängder av Qessa modifierings- V medel användes kommer mängden vanligen inte att överskrida viktprocent av hartset. .

Det fasta karbamid-formaldehydhartset har lämpligen ett molförhâllande av karbamid till formaldehyd, som är inom området 1:1,2 upp till 1:2,0 och mera lämpligt inom området 1:1,3 upp till 1:1,6. i Förutom det vattenhaltiga hartset och det fasta hartset, som angavs ovan, kan andra harts sättas till formningskomposi- tioner enligt föreliggande uppfinning i en mängd upp till 20 viktprocent av det totala hartset i kompositíonen. Hartser, som kan innefattas, måste vara förenligt med de redan nämnda hart- serna och två speciellt användbara tillsatshartser är polyester- alkydhartser, som ofta användes med amíno-formaldehydhartser i beläggningssystem, och spraytorkade melamin-formaldehydhartser, som blandas lätt med det fasta karbamid-formaldehydhartset.

Det senare är en speciellt användbar tillsats och kommer normalt att ha en mjukningspunkt inom området 70 till 120qC.

Formningskompositionerna enligt uppfinningen och metoden att framställa dessa kommer nu att mer speciellt beskrivas med hjälp av exempel. I Exempel 1 till 3: formaldehydharts såsom processmodifieringsmedel vid tillverk- ning av formningskompositioner genom vàtförfarandet.

Använt vattenhaltigt harts var en karbamid-formaldehyd-I hartssirap med 61,5 % fast substans och ett U:F molärt förhål- lande av 1:1,4. Som fyllmedel användes cellulosa och som fast UF-harts ett karbamid-formaldehydharts med U:F-förhållandet 1:1,41, vilket harts innehöll såsom modifieríngsmedel 0,3 vikt- procent av malonamid och 0,4 viktprocent polypropylenglykol.

Det fasta hartset hade en kondensationgrad av 38 % och en mjuk- I dessa exempel användes ett fast karbamíd- ningspunkt av 67°C. - Formningskompositionerna tillverkades som redogöres för fwi detalj i tabell I (mängder angives som viktdelar såvida intet ' annat i detalj angives) genom att blanda cellulosa, det fasta hartset och andza beståndsdelar i hartssirapen och sedan torka erhållna material i etageugnar med regelbunden vändning av -S “ 460 479 materialen. _ Tabell 1 vëzfemsl m" « | 1 | 2 | .S Hutfimlt Vattenhaltigt kaxbanádrformaldehydharts (g) 3800 2631 '1325 Fast karbamid-fornaldehydharts (3) 639 127ß celiuiosa (g) 1000 1000 1000 "Blanc fm" (g) 00 00 A60 Hexamin (g) 48 48 48 Zinkstearat (8) 11 11 11 Poiyprøpyiengiykol (g) 8,8 8,8 8,8 Katalysator (Bs förraasblanming) (g) 100 100 100 Tabell II nedan ger detaljer för försöken som utíördes på de framställda formningskompositionerna, och för formstycken, som framställts därifrån genom formpressning. Exempel 1 är ett jämförande exempel, vari inte något fast harts användes och man kan se att införandet av det fasta hartset gav en väsent- lig minskning i torkningstid och minskning i skívströnning utan att ádraga sig större handikapp i fysikaliska egenskaper i de alstrade formstyckena.

Tabell II Exempelxur 1 2 3 Pnxæntiàstlæuàamflfluuts _ ersättande % Û 20 49 Flytbarhet vid torr blandning (thouJ 0,57 0,54 0,47 sxivsnröming (am) 0,43 0,35 0,38 Procent sparad fornningstid (%) 0 23,5 29,4 Fri vartenhalc, 8 ~ 0,08 1,35 1,56 Total vattenhalt, % _ 6,21» 6,8 7,12* Fqrmuygpning (8) “ 0,57 0,61 0,02 Bfwrehrmfing m _ f48,1¿ff_.v,;faj§09c ' 0,207 0,17 0,22 , V' “ > ' 1,9 i 7,9 7,3 (MPa) 110 100 108 ¿f"esjma01¿,.(c;1>a) , 9,7 8,1 9,3 460,479 Exempel 4 till 9: I dessa exempel framställes en karbamid-form- aldehyd-formningskomposition genom vátförfarandet utan tillsats av fast harts och torkades som i exempel 1. Till den torra för- malda kompositionen sattes sedan olika mängder av det fasta karbamid-formaldehydhartset, som användes i exemplen 2 och 3 torra materialen blandades intimt tillsammans genom ett , och de förtätningsförfarande.

Tabell III nedan visar detaljer för mängden av fast till- (satt harts, och resultaten av försöken på framställda press- - 6 pulver och på formpresstycken som alstrats därifrån. 71_-V-w~-_,.fi..««.~_...- .l._._.._,._,.__..rl.__,___...., Å , f! v ¿ _ '_ .

Tabell III Exempel nr 4 5 6 7 8 9 Fas: karbamidrartstinsats (8) o 10 zo zs 35 'so vatcenhaltigt fömalt hans (8) 100 4 90 80' 75 65 so Fiberhan (8) 28,2 25,38 22,56 21,1s 18,3 14,25. skivströming (uhou) 024 018 011 008 005 002 Strömníng genom öppning (s) N/F N/F 14 11 9 4 Total vauzenhaipvz) 7,48 7,91 8,19 8,62 ' 8,74 8,6 Fri vattenlmlr (s) 6,46 0,84 0j81 1,0 1,6 1,7 Fb :ess I Absnptflmlavlakanàe _ vatten (mg) 338,2 366,5 350,5 Absorpciøn avkall: vatten (Ing) 67,8 64,7 63,4 inte formar Formkrynmrlirxg ü) 0,67 0,75 0,71 Efter RIYWPWÅDS (%) « 40 h vid 80°c i 0,27 0,34 0,34 Böjhallfasfire: (MPa) 107» 110 _ 100 Böjmm (Gm) 9,1 8,6 8,2 slagseghe: (xJ/mz) 7,3 7,4 8,2 Gb¶== flQæt:ERkb 1s”f_ vvggigamtillsatsomrádet för det fasta hartset är upp till cirka :2Sf$;av¿kompositionen, över vilket de fysikaliska egenskaperna _fhoJ formstvckena börjar att påverkas mera allvarligt., Formsprutningsprovtagningar företogs även med serierna av presspulvren, som framställts i exempel 1 till 9. Detaljer av dessa skildras i tabellerna IV och V nedan, från vilka man kan Tse att tillsatsen av fast harts ökar betydligt formbarheten av maferialetfi sammanhang med formsprutning, varvid det fördelak- wffm ~wv » ,,..,_I.,¶-_IH _ ~7 460 479 Tabell IV Exeiupei nr 6 ' 4 5 6 7 8 9' Procent fast hartshalt (11) i 0 10 »20 25 35 50 Pemm-ynpnirig <1.) 1,1 1,1 1,14 1,25 1,04 1,02 .efter laywnirlg (i) , * 48 h vid s0°c 0,56 0,76 0,9 0,47 0,85 1,05 Absotption av kokande vatten (mg) S41 602 574 S72 i S77 605 Absorption av kallt vatten (mg) 99 “ 108 105 100 97 92 snigeeghef (xJ/mz) 5,8 - - 11,4 - 9,7 ßöjhaiifasfiief (MP8) 150 157 169 148 127 106 Böjmedil (Pce) A 10,1' 9,8 9,7 9,6 8,9 7,7 Elektrisk hallfeemer (Lev/m) 7,65 7,7 7,7 7,1 6,6 6,55 152%. väilränder 5 3 2 1 0 0 Graderad 0-S 0 = inga = mycket dåliga Tabell 'v firerpel nr 4 5 _6 7 Q 8 9 Platt formsgcke skenbar härdning (s) 15 15 ' 15 15 20 20 Fyunedsrid (e) 5,7 1,1 1,1 1,1 0,5 0,3 Tid för skruv i àterfört läge(s) S 5 5,1 - 5,1 4,5 5 Erforderlig maming (cm) 5,72 5,08 4,76 4,76 3,81 3,81 Forxnkrynpning tvärs över 0,95 1,1 1,2 1,2 1,1 1,2 flöde: (8) Fornkrynpning sned flödet (11) 1,24 1,1 1,1 1,3 1,0 0,91 Efter krwpning vid 80°c i 48 n 'iväre över flöde: (8) 0,54 0,4 0,62 0,47 0,87 1,1 Med flöde: (z) _ 0,58 1,12 1,2 0,42 0,8 1,0' Efter ler-varning vid 100°c i 48 h ~ 'Tväreöwr flöder (s) 0,81 0,96 0,98 1,42 1,25 1,56 flöde: (t), 0,84 1,2 1,25 40,87 1,05 1,0 (Ugnsuiíphefmirg vid s0°c dager 6 9 14 21 11 22 f 11§nsuppherming vid 10o°c dagar 5-7 6-7 6-7 6-7 6-'7 6-7 460 479 - 18 Dessa exempel visar sålunda klart fördelarna att till- sätta det fasta haztset, speciellt när en formsprutníngskompo- sition önskas.

Exempel 10 till 16: kompositioner på samma sätt som i exemplen 4 till 9 genom att tillsätta fast harts efter torkningssteget. I exemplen 10 till! 16 är emellertid exempel 10 ett jämförande exempel, som inte innehåller något karbamid-formaldehydharts, och i alla de andra exemplen tillsattes fast karbamid-formaldehydharts med ett ytterligare fyllmedel (partikelformigt eller fibröst).

Det fasta hartset i detta fall var ett karbamid-formalde- hydharts, som innehöll 1,5 viktprocent para-toluensulfonamid som/modifieringsmedel och med U:F molärt förhållande av 1:1,41.

Kondensationsgraden var 34,6 % och mjukningspunkten hos hart- set var 64°C.

Det vattenhaltiga hartset och andra beståndsdelar var som redogöres i exempel 1. Tabell VI nedan ger detaljer för komposítionerna som tillverkas såsom exempel 10 till 17.

I dessa exempel tillverkades formnings- Tabell vr Exewelnr 1o 11 12 13 14 _ 15 16 Vatuaflmdtigtluuts, famn (5) '1oo so 75 so- 5o so so Fas: karbamidharfsæy' o 4o 12,5 37,5 47,5 35 4o sura fyumedel (5) o 1o 12,5 12,5 2,5 15,5 10,5 iyp av tillsatt fynmedei; - Pulvriserad cellulosa (3) ' 10 'främja (5) . 15 1o 14561511 v.) 12,5 Bonnllsflock (%) 12,5 3 mm "ïerylen"-fibrer (%) ' 2,5 Kalciumkarboat (å) ' 0,5 0,5 1151: avfamala fiberm 25,2 14,25 21,25 14,25 14,25 14,25 14,25 16:61 fiberhal: (s) 25,2 24,25 21,25 26,75 16,75 29,25 24,25 .Ha1tavf61m1tharts(s) 64,5 32,25 48,37 32,25 32,25 32,25 32,25 lfifltzrfastkaflæmád- I 0 0 ¿harts (5) - 40 12,5 37,5 47,5' 35 4o frofaiharnshal: (5) 64,5. 72,25 60,87 69,75 79,75 67,25 72,2 9 - 460479 Fórmsprutningsprpvnlngar utfördes pá exempel 10 till 16 och rešultaten är tabellerade nedan í tabell VII för stan- dardprovformstyckena och i tabell VIII för plattformstycken.

Det skall observeras, att material med varierande egenskaper S erhölls beroende på naturen av det ytterligare fyllmedlet, som tillsattes.

Tabell VII Exewel nr 10' 11 12, -13 14 15 16 Pormlwylnpflineß) ' 0,42 1,08 0,64' 0,67 0,58 0,09 0,98 Efter krympning (%) _ 48111710 80°c 0,54, 0,64 0,44 0,67 0,80' 0,47 0,60 Absnythmxavkohume ' ' ' _ » vattenfmg) 497,7 513,3 489,9 505 567,8 434,5 732,47 Absorption av kallt I vattenpng) 132,6 108,8120,9 121,4 119,1' 107 115, 51-»gs0ghet(1<.1/m2) 5,1 13,1 9,4 9,0 9,3 4,8 6,8 Skárslaghet (KJ/m2) 1,4 1,7 - 1,9 1,7 ßöjhanfasflwr (Mm) 168 126 146 133 90. 110 114 Böjmdn (cPa) 11,5 9,0 11,3 9,6 7,6 9,3 9,0 Frakturseghet _ i A lGcwNm/z) * 0,68 1,21 0,97 1,36 1,01 0,95 1,41 EI (m/mz) 0,10 0,23 0,15 0,29 0,18 0,15 0,22 Br (161/162) - ,0,1s 0,38 0,23 0,50 0,34 0,24 0,38 Elektrisk hallfasmet (MV/m) 6,96 5,38 7,39 5,39 5,59 5,6 5,78 Utseende: wnränder graaerade 0-5 5 1” 5 3 0 z 0 0 = inga ' S = nwcket dåliga vällränder 460 479 - ' '° \ ' I denna tabell ges resultaten för ett sakta böjningstest avseende frakturseghet, i vilket KIc är kraften som erfordras för att initiera en spricka, EI är den absorberade energin vid initieríng av sprickbildning, ET är den totala absorberade S energin.

Tebe11 v111 Exenpel nr , 10 11 12 15 14 15 16 Plattformnigg _ skenber hdrdning (s) 15 15 15 15 15 10 15 1=y1111ads:id(s) 1,5 1,0 4,6 1,2 z 2,6 0,8 Tid för skruv i àterfört läge (s) 5 5,1 5,5 6 5,4 5,0 5,0 firförder1igmming(em) 5,72 4,76 5,08 4,45 5,40 5,08 4,76 ,Fonduympning tvärs över _ fiödef (s) 1,02 0,96 0,87 0,96 1,17 1,00 1,00 Fonmuympning med flöde: (1) 0,9 0,91 1,01 0,69 0,64 0,82 1,00 efter krympding vid 80°c 14811 _ _ v Tvärs över flödefm 1,08 1,45 0,92 1,54 1,21 0,92 1,1 Med flödet (1) 1,08 0,87 0,84 0,87 1,08 0,78 0,58 efter kryuglmg vid 100°c ' 14811 'fväre över flödet (8) 1,79 0,96 0,7 1,79 1,85 0,54 0,58, Med flöde: (g) 1,53 1,16 1,24 1,90 1,57 0,99 1,35 ugnsuppheeufing vid 8o°c(deger) 6-7 21 4 Ü 21 25 21 21 " " 100°c(deger) 5 5 z 5 6 7 6 Exempel 17 till 24: I dessa exempel tillverkades formningskompo- sitioner genom att till det fasta hartset sätta fyllmedel och andra tillsatser och blanda dem direkt tillsammans.

Detaljer för kompositionerna ges i tabell IX nedan. I vardera blandades det fasta hartset med alla de andra bestånds- delarna i torrt tillstànd i en mortonfblandare utan upphettning. _ Sålunda framställda torra blandning blandades på differen- tierat valsverk, som förupphettats till 105°C och valsmattan av det blandade materialet från valsarna kyldes och pulvriserades if¿15 för att i utbyte ge en kornformig produkt. -11- 4e0 479 Tabell IX Exenpel nr 0 17 18 19 ~ 20 . 21 _22 23 24 Fas: karbmdmrrs (0) so so so vs 10 70 10 62 vaznenhamgr karbamía- harts (1) \ A Cellulosa ($) ' 22 22 22 '11-0111101 (1) ' 30 30 Bariumsulfa: (s) s “ s ' - s xaoun (s) 40 > s Rflagtlædçflmkaflmxmt 1 25 20 Glasfíber 4 nm (1) 25 10 '¶erylen"-fiber 12 mm (1) 5 Talk (1) _ Fíberhalt (1) 5 25 10 22 22 22 30 30 Zinkstearat (%) ' 0,4 0,5 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 Hexamin ($) 0,2 0,25 0,25 0,35 0,35 0,35 0,35 0,21 Polypropylenglykol (%) - - - - ~ - 1 - - Katalysator-förrâds- blanding B3 (1) - - - - - - - - Ftalsyraaxmydria (s) 0,1 0,25 0,12 0,20 0,20 0,20 0,20 0,13 I Det fasta karbamid-fonrxaldehydlxartset i dessa exempel var ett harts med en kondensationsgrad av 31,3 1, ett molärt förhållande U:F av 1:1,36 och innehöll såsom modifieringsmedel 1,8 viktpro- cent para-toluensulfonamid och 1,0 viktprocent av en fast mel- amin-formaldehyd, som är kommersiellt tillgänglig från BIP Chemicals Limited under namnet "BL 435". Mjukníngspunkten hos det fasta karbamid-formaldehydhartset var 67°C.

Försök utfördes pá alstrade pressmaterial och provform- styckena tillverkades på en formsprutmaskín från varje komposi- tion. Resultaten av alla dessa försök ges i tabell X nedan. x Hfionmæ o ooo ooA ooo ooo oo^ ooA o .oooooo oooo. _. _.. o mNA mNA mNA mNA mNA mNA mo Cowåö uoøw voofmFofiuø oäsmw o _ 9.0 osäo äoÉ _ oofloo oooåo ._ o .ooso ._ o o o o o o o o . ooooooooš o _ owcøøoo: oo om .owo oowo oow. flo o.o ._.. ...So oofioooooo.. ooflsÉo - ooo ooo ooo ooo ooo oo.. oo.. l o o o o o o o ANEFÛG Hm ooo ooo oo oooooo ooo ..o .ošoø .o o.o oo.. _ _ _ _ _ o No oo .o o. oo oo oo. o; oo .o. oo oo oo ,_. o .oooo .ooooooo ...o ..o ..o. oo.o oo. o-o o.o oo.o .ooo oofioooooooooo o.. .no ._.o o; o.o oo.o o.. .oošo ooooooooä. oo o.o ooo ooo ooo oo. ooo o.o . .oåooo ooooooooooo o Goos 535. 3.9. .oo :o å.. oo .o oo o.. oo oo oo ä oëoo Pop mwoo æßoo wmoO .æGoO onoc øoo øoc UOOæ Uwo/ S mv hmvßm o.o o.. o.o o.. _ _ _ ...o oooâ o ooofloäo o. 553 ošoo, n oo oo o.o o.o o.. ... oo.. oo.. S. ...oooš oooä .Så 9 .oo o.o ooo o _.. . _. o o., .oo oñšoooooofiëš oowñšoommgoä , W o oo oo .o, oo o. o. o. M . , o. _ Å. .E Hoßoøxm »S - 460 479 Tabellen omfattar jämförbara resultat för komposítionen sem användes i exempel 4 för jämförelse. Det kan ses från flödes- egenskaprrna hos pressmaterialen att de var speciellt lämpliga för førmsprutníng¿ Detta bekräftades i det utmärkta utseendet S hos alstrade formstycken och deras stabilitet under ugnsupp- hettning i jämförelse med material, som framställts uteslutande från vattenhaltigt harts.

Claims (12)

v ~ 460 419 »ff - Eategtgggv

1. Metod för tillverkning av en amino-formaldehyd-form- ningskomposition, som innehåller härdbart amino-formaldehyd- harts och fyllmedel, k ä n n e t e c k n a d därav, att hartset och fyllmedlet blandas tillsammans under sådana be- tingelser att ge hartset ett tillstånd, i vilket det kommer att flyta och harda under värme och tryck och vari komponent- erna i kompositionen, vilka komponenter blandas tillsammans, omfattar: A A 4 A a) en vattenhaltig amino-formaldehydhartslösning, som användes i en mängd för att tillhandahå?1a_härdbart amino- -formaldehydharts för att utgöra av 0 till 90 viktprocent av hartskomponenten i formningskompositionen, b) åtminstone ett fyllmedel i en mängd för att utgöra 20 till 60.viktprocent av formningskompoaitionen och c) ett karbamid-Iormaldehydharta, framställt genom reak- tion av urea och vattenhaltig formaldehyd med efterföljande avlägsnande av vatten, vilket harts är fast vid rumstemperatur och som har en kondensationsgrad inom omrâdet 25 till 45 Z, ett molärt förhållande av urea till formaldehyd, som är inom omradet 1:1,2 - l:2,0, och en mjukningspunkt inom omradet SO till 90°C och som är en produkt av reaktion av minst urea, formaldehyd och ett modifieringsmedel, som utväljes från or- ganiska amider, aminotriaziner, reaktiva organiska hydroxyl- föreningar och reaktionsprodukter av dessa föreningar med formaldehyd, varvid det fasta hartset utgör 4 till 80 viktpro- cent av formningskompositionen. I

2. Metod enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att fyllmedlet (b) blandas med det vattenhaltiga hartset (a) och fast hartskomponent (c) blandas in.i den våta blandningen av fyllmedlet och hartskomponenterna (a) och (b), varvid er- hàllen blandning torkas och males.

3. Metod enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, sas ass masse: aan samsas maa :fyizmsasi wa: blandningen torkas och males och det fasta hartset blandas med erhållet pulver;

4. Metod enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att ytterligare fyllmedel tillsättes med det fasta hartset, '; som skall blandas med pulvret. 'g 460 479 _

5. Metod enligt nagot av kraven 1 till 4, k ä n n e- t e c k n a d därav, att det fasta hartset blandas med fyll- medel under förhàllanden för att fullständigt impregnera fyll- medlet med harts utan att förorsaka väsentlig härdning av hartset. _ _

6. Metod enligt nagot av kraven 1 till 4, k ä n n e- t e c k n a d därav, att fyllmedlet omfattar cellulosa.

7. Pormningskomposition framställd genom metoden enligt nagot av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av härd- bart amino-formaldehydharts och fyllmedel, i vilken minst nå- got av det härdbara amino-formaldehydhartset införlivas i kom- positionen såsom ett fast harts med en kondensationsgrad, som är inom omradet 25 till 45 Z, och en mjukningspunkt inom omra- det 50°C till 90°C.

8. Formningskomposition enligt krav 7, k ä n n e- t e c k n a d därav, att det härdbara fasta hartset är en produkt av reaktion av urea, formaldehyd och ett modifieringa- medel, som utväljes fràn organiska amider och reaktiva orga- niskaIhydroxylföreningar.

9. ' 9. Formningskomposition enligt krav 6, k ä n n e- t e c k n a d därav, att modifieringsmedlet är sulfanilami eller para-toluensulfonamid.

10. Formningskomposition enligt nagot av kraven 7 till 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att mängden enheter, som bär- stammar från modifieringsmedlet i det fasta hartset, inte är mer än 4 viktprocent av hartset.

11. Formningskomposition enligt nagot av kraven 7 till 10, k ä n n e t e c k n a d därav, att den även innefattar ett ytterligare harts, förenligt med det härdbara amino-form- aldehydhartset eller hartserna i en mängd upp till 20 viktpro- cent, räknat på den totala vikten av harts i kompositionen.

12. Formningskomposition enligt krav 11, k ä n n e- t e c k n a d därav, att det ytterligare hartset är ett fast melamin-formaldehydharts med en mjukningspunkt inom omradet 70 till 12o°c.