SE460279B - Styrdon foer en huvudljuskrets paa ett motorfordon - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 460 279 2 ansluten till motsvarande kontaktíngång hos ett andra monosta- bilt relä. vilket sistnämnda relâs vílokontakt är ansluten till halvljusutgângen varigenom vid icke aktiverbara reläer vid exempelvis reläfel en för matning av halvljuset avsedd strömbana ändå erhålles.

Genom att utnyttja en elektronisk styrenhet som styr mekaniska reläer kan styrdonet. inkluderande reläerna, göras enklare och blir därigenom mera lättproducerat. Den ökade enkelheten re- sulterar ocksâ i en större driftsäkerhet.

Eftersom det första reläet dels har sin vilokontakt ansluten till den ingång som är avsedd att anslutas till ljusströmstäl- laren och dels är anslutet till ett andra relä, vars vilokon- takt är ansluten till halvljusutqången erhålls en för matning av halvljuset avsedd nödströmbana, som kan matas via ljus- strömställaren. Genom denna utformning är det möjligt att även vid felfunktion hos styrdonet kunna utnyttja fordonets huvud- ljus. Detta är värdefullt ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Uppfinningen förklaras i det följande närmare med hjälp av ett på bifogade ritningar visat utföringsexempel. där: tig. l visar schematiskt en huvudljuskrets för ett motor- fordon, med ett styrdon enligt uppfinningen. fíg. 2 visar en sídovy av ett styrdon enligt uppfinningen, fig. 3 visar en ändvy av styrdonet i fig. 2. fig. 4 visar ett exempel på ett kopplingsschema för styrdonvf enligt uppfinningen. och fig. 5 visar ett funktíonsdiagram för huvudljuskretsen i fig. 1. ' I fíg. 1 visas de för förståelse av uppfinningen väsentliga delarna av en för ett motorfordon avsedd huvudljuskrets l. där tvâ strâlkastarlampor 2 och 3. t.ex. H4-lampor. som båda är 10 15 20 25 30 35 3 460 279 omkopplingsbara mellan hel- och halvljus. matas från pluspolen pâ en spänningskälla 4. En manuellt pâverkbar strömbrytare i form av ett sedvanligt tändningslås 5 är inkopplad mellan spänningskällan 4 och en ljusströmställare 6 för val av önskad fordonsbelysning. Ljusströmställaren 6 är ansluten till en första ingång 86'på ett enligt uppfinningen utfört styrdon 7, vilket via en första utgång 56a och tvâ säkringar 8 är anslu- tet till helljusanslutningarna i de båda strâlkastarlamporna 2 och 3. Via en andra utgång 56b och tvâ säkringar 9 är styrdo- net 7 anslutet till halvljusanslutníngarna i de båda strålkas- tarlamporna 2 och 3. En tredje utgång 31 på styrdonet 7 är via fordonets chassi ansluten till minuspolen på spänníngskällan 4. Mellan fordonets chassi och en fjärde utgång S på styrdonet 7 är inkopplat en konventionell ljusomkopplare 10, vanligen placerad vid fordonets ratt, för påverkan av arbetstillstândet för strâlkastarlamporna 2 och 3. En andra ingång 30 på styrdo- net 7 är direktansluten till den positiva polen på spännings- källan 4.

Ljusströmställaren 6 är av konventionell typ. där huvudljuset, dvs. strâlkastarlamporna 2 och 3 är inkopplade då dess kon- taktelement ll befinner sig i det med heldragna linjer visade läget. I det med streckade linjer visade mittre läget för kon- taktelementet ll är huvudljuset släckt. Ljusströmställaren 6 är normalt placerad på fordonets instrumentpanel. Ljusomkopp- laren 10 är av återfjädrande typ och håller i normalt åter- fjädrat läge förbindningen mellan styrdonets 7 fjärde utgång S och chassit öppen, men kan vid aktivering temporärt sluta för» bindningen.

I styrdonet 7. som kommer att beskrivas närmare längre fram, ingår ett första våxlingsrelä RLl och ett andra växlingsrelä RL2. som båda styrs av en elektronisk styrenhet 14. Det första reläet RLl kan växla mellan íngângarna 86 och 30 samt är an- slutet till det andra reläet RL2, som i sin tur kan växla mel- lan halvljusutgången 56b och helljusutgângen 56a. Vilokontak- ten på reläet RL1 är ansluten till ingången 86 på styrdonet 7. medan vilokontakten på reläet RL2 är ansluten till halvljusut- gången 56b på styrdonet 7. 10 15 20 25 30 35 460 279 4 Styrdonet 7 är lämpligen utfört_såsom en lätt utbytbar enhet, där, enligt fig. 2 och 3. en kåpa 15 och en till denna tätat ansluten bottenplatta 16 skyddar styrdonets vitala delar. An- slutningarna S, 56a, S6b, 31, 30 och 86 sticker i form av flatstift ut genom bottenplattan 16. Kåpan 15 bör utformas så att vid behov möjlighet till fastsättning av fästvinkel eller fästclips finns. Kåpan liksom styrdonet i övrigt skall tåla miljön i ett-motorrum.

Den närmare uppbyggnaden av styrdonet 7 framgår av det i fig. 4 visade exemplet på ett kopplingsschema för styrdonet. Det första reläet RLI har sin vilokontakt 17 och arbetskontakt 18 anslutna till ingångarna 86 och 30. resp. Ingången 19 är för- bunden med ingången 20 på det andra reläet RL2, vars vilokon- takt 21 och arbetskontakt 22 är anslutna till halvljusutgången i56b och helljusutgången 56a, resp. Båda reläernas manöverspo- lar är med ena änden anslutna dels till ingången 30. dels via * ett motstånd Rl3 till utgången S. och dels till emittern på en transistor T3 av PNP-typ. Basen på denna transistor är via ett motstånd RS ansluten till utgången S. medan kollektorn via ett motstånd R4 är ansluten dels till kollektorn på en Lransistor T4 av NPN-typ och dels till anoden på två dioder D3 och D4.

Basen på transistorn T4 är via ett motstånd R6 ansluten till ingången 86 och via ett motstånd Rl till utgången 31, medan emíttern är ansluten till utgången 31. Inqången 86 är via en diod D2. till vars katod katoden på dioden D4 är ansluten, och ett motstånd R2 ansluten till basen på en transistor T1 av NPN-typ. vars kollektor är ansluten till manöverspolen i relä- ”et RLI och vars emitter är ansluten till utgången 31. På tran- sistorn Tl är vidare kollektorn via en zenerdiod Z2 samt basen via ett motstånd R3 anslutna till utgången 31.

Den andra änden på manöverspolen till reläet RL2 är via en zenerdiod Zl ansluten till utgången 31. men är också ansluten till kollektorn på en transistor T2 av NPN-typ, vars emitter är ansluten till utgången 31. En utgång på en såsom dekadräk~ nare/dividerare utförd IC-krets lCl. t.ex. av typ CD40l7 (RCA) eller MCl40l7 (Motorola). är via en diod D5 och ett motstånd R9 ansluten till basen på transístorn T2, varvid kaLoden på 10 15 20 25 30 35 s 460 279 dioden D5 också är ansluten till katoden på dioden D3.

Till ingången 86 är anslutet ett motstånd Rl2, som dels via en parallellkoppling av en kondensator C3 och en zenerdiod Z3 och dels via en kondensator C2 och ett motstånd E10 är anslutet till utgången 31. Motståndet Rlz är också anslutet till två ingångar på ICl. Mellan kondensatorn C2 och motståndet R10 är anslutet ett motstånd R7. som även är anslutet till en ingång på ICl. En utgång på ICl är via en diod Dl ansluten till nämn- da ingång på ICl. Vidare är utgångarna S och 31 förbundna via ett motstånd Rll och en kondensator Cl. mellan vilka är anslu~ ten en anslutning till ICl. Slutligen är en utgång på ICl via en förbíndning 23 ansluten till utgången 31.

För att underlätta förståelsen av hur styrdonet 7 fungerar bo- skrivs först med hjälp av funktionsdiagrammet i fig. 5 hur hu- vudljuskretsen i fig. 1 fungerar. Tändlåset 5. ljusomkopplaren lO. ljusströmställaren 6 samt helljuset och halvljuset visas därvid i endera av två tillstånd O och l, där 0 och 1 anger öppet resp. slutet läge för tändlåset, ljusomkopplaren och ljusströmställaren, samt släckt resp. tänt helljus och halvljus.

I ett första läge I befinner sig samtliga komponenter i fig. S i tillståndet 0, dvs. tändningen är frånslagen; ljusströmstäl- laren är inställd för släckt belysning, ljusomkopplaren är icke aktiverad, och huvudljuset är släckt. Genom att aktivera ljusomkopplaren kan ett läge II uppnås, där helljuset hålls tänt så länge ljusomkopplaren är aktiverad.

Efter tillslag av tändningen och med ljusströmställaren 6 in- ställd i läge huvudljus erhålls i läge III halvljus, som kan stängas av medelst ljusströmställaren. läge IV. Med tändningen frånslagen och ljusströmställaren i läge huvudljus. läge V. är ljuset släckt. Då därefter tändningen slås på, läge V1. er- hålls halvljus, som sedan medelst ljusomkopplaren kan ändras till helljus, läge VII, och sedan tillbaka till halvljus igen. läge VIII. Efter avstängning av ljuset, läge IX, erhålls vid ny ljusomkoppling halvljus. som via ljusomkopplaren kan ändras 10 15 20 25 30 35 460 279 ' Q till helljus, läge X. Om nu tändningen slås från, läge XI. släcks ljuset. Då tändningen därefter på nytt slås på. läge XII. erhålls istället halvljus.

Styrdonet 7 har således den egenskapen att sedan tändningen slagits från kommer alltid halvljuset att kopplas in då ljus- strömställaren 6 står i eller ställs in i läge huvudljus. oav- sett om hel- eller halvljuset var inkopplat då tändningen slogs från.

Ingången 30 till styrdonet 7 är alltid förbunden med spän- ningskällan 4. Då huvudljuset skall användas förbinds även in- gången 86 med spänningskällan 4. Detta medför att transistorn Tl öppnar så att reläet RLl drar, varvid spänningskällan 4 kopplas till ingången 20 på reläet RL2. som sedan används för att växla mellan hel- och halvljus, dvs. växla mellan arbets- kontakten 22 och vilokontakten 21. Reläet RL2 kan inte dra. så länge transistorn T2 spärrar mot utgången 31. och halvljuset tänds därför. Vid aktivering av ljusomkopplaren 10 förbinds utgången S med chassit, vilket resulterar i att transistorn T2 öppnar och tillåter reläet RL2 att dra, varigenom helljus kopplas in. Förnyad aktivering av ljusomkopplaren lO ändrar på nytt tillståndet för T2. så att reläet TL2 faller och omkopp- ling sker till halvljus.

Genom att slå från tändningen bryts förbindningen mellan in- gången 86 och spänningskällan 4. vilket medför att båda relä- erna faller och ljuset släcks. Motsvarande uppnås genom att vid påslagen tändning påverka ljusströmställaren 6.

Då ingången 86 är spänningslös är det genom aktivering av ljusomkopplaren 10, dvs. genom att förbinda utgången S med chassit möjligt att få båda reläerna RLl och RL2 att dra under så lång tid som aktiveringen pågår, varigenom således hellju- set kopplas in för "ljustutningsfunktion". Så fort därefter ° ingången 86 på nytt får spänning tänds halvljuset genom att endast reläet RLl kan dra.

FJ' i) 10 15 20 25 30 7 460 279 En väsentlig aspekt vid uppfinningen är att det finns en säkerhetskoppling. som trots eventuellt krànglande elektronik eller reläspolar i styrdonet 7 ändå gör det möjligt att få hu- vudljuset att fungera. Om t.ex. reläet RLl ej fungerar så kan dess vilokontakt 17 via tändningslâset 5 och ljusströmställa- ren 6 förbindas med spänningskällan 4. Därigenom kan åtminsto- ne halvljuset fås att lysa. om än med reducerad effekt. I vil- ken grad effekten reduceras beror på dimensioneríngen av de kablar som förbinder ljusströmställaren 6 med tändlâset 5. resp. styrdonet 7, samt naturligtvis även på hur ljusström- ställaren 6 är utformad och dimensíonerad.

De båda zenerdioderna Zl och Z2 skyddar resp. transistor T2 och Tl mot överspänning och kan lämpligen vid ett konventio- nellt l2V system ha en arbetsspänning av storleken ca 22V.

Zenerdioden Z3 har lämpligen en arbetsspänning av ca SV.

Uppbyggnaden av det här beskrivna styrdonet 7 kan givetvis varieras på olika sätt både elektriskt och mekaniskt, utan att funktionerna ändras. Genom att endast två enkla mekaniska kom- ponenter ingâr, nämligen de båda reläerna. kan styrdonet göras mycket funktionssäkert. samtidigt som det är lätt att till- verka.

I det här visade exemplet ingår fordonets tändningslås 5 i hu- vudljuskretsen, men det är naturligtvis möjligt att istället ansluta ljusströmställaren 6 direkt till spänningskällan 4. med bibehållen funktion i övrigt.

Spänningskällan 4 har här visats med minuspolen ansluten till fordonets chassi, men omvändningen är naturligtvis möjlig.

Claims (9)

460 279 8 10 15 20- 30 35 PATENTKRAV

1. i Styrdon för en huvudljuskrets på ett motorfordon, försett med dels till den ena polen på en spänningskälla (4) anslutbara ingångar (30,86) , varav en (86) är avsedd att anslutas via en för val av önskad fordonsbelysning avsedd ljusströmställare (6), dels för anslutning till fordonets huvudljus (2,3) avsedda utgångar (S6a,56b) varav åtminstone en (56b) är avsedd för anslutning till halvljuset och åtminstone en (56a) är avsedd för anslutning till helljuset, dels via fordonets chassi till den andra polen pà spänningskällan (4) anslutbara utgångar (31, S) varav en (S) är avsedd att anslutas via en för onlkoppling mellan hel- och halvljus avsedd ljusomkopplare (lO), och dels till in- och utgàngarna anslutna reläer för ljusväxling, vilka reläer är anslutna till en elektronisk styrenhet (14) san aktiverar reläerna såsom furxktion av cm den till ljuscmställaren (6) anslutbara styrdonsingången (86) och den till ljusomkopplaren (10) anslutbara utgången (S) är kopplade till spänningskällan eller ej, (k ä n n e t e c k n a t a v att ett första monostabilt relä (RLl) dels har sin vilokontakt (17) ansluten till den styrdonsingáng (86) som är avsedd att anslutas till ljusströlïlställarcn (6) och dels har kontaktingàngen (19) till sin rörliga kontakt ansluten till motsvarande kontaktingång (20) hos ett andra monostabilt relä (RL2), vilket sistnämnda reläs (RL2) vilokontakt (21) är ansluten till halvljusutgángen (56b) varigenom vid icke aktiverbara reläer (RLLRLZ) vid exempelvis reläfel en för matning av halvljusct avsedd strömbana erhålles.

2. Styrdonenligtkrav l, känneteck n a t av attdet första reläet (RL1) har sin aktiva kontakt (18) ansluten till den ingång (30) hos styrdonet som är avsedd att anslutas direkt till spänningskällan (4) samt är anordnat att i normal drift för styrdonet (7) vara aktiverbart med hjälp av styrenheten (14).

3. Styrdon enligt krav 1 och 2, där den ena polen är positiv och den andra är negativ, k ä n n e t e c k n a t a v att styrenheten (4) är ansluten till båda de ingångar (30,86) hos styrdonet som är avsedda att anslutas till pluspolen på spänningskällan. 10 20 25 30 9 460 279

4. Styrdonen1igtkrav2och3,kännetecknat av att till manöverspolen på det första reläet (RL1) är anslutet en transistor (Tl) för reglering av strömmen genom manöverspolen, varvid transistorns bas är ansluten till den ingång (86) som är avsedd att anslutas till ljusströnställaren (6).

5. Styrdon enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t a v att till manöverspolen pá det andra reläet (RL2) är anslutet en transistor (T2) för reglering av strönmen genom manöverspolen, varvid transistorns bas är ansluten till en utgång på en integrerad krets (Icl).

6. Styrdon enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a t a v att det andra reläets (RLZ) aktiva kontakt (22) är ansluten till helljusutgången (56a).

7. Styrdonenligtkravl,kännetecknat av att styrenheten (14) är anordnad att koppla in halvljuset varje gång den till ljusströrnsställaren (6) anslutbara ingången (86) kopplas till spänningskällan.

8. Styrdon enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a t a v att styrenheten (14) och reläerna (RLLRLZ) är anbringade i ett av en skyddande kåpa (15) och en bottenplatta (16) avgränsat utrymme .

9. Styrdonenligtkrav8,kännetecknat av att styrdonets anslutningar (S,56a,56b,3l,30,86) är utformade såsom flatstift, vilka sticker ut genom bottenplattan, för enkel anslutning av styrdonet.