SE459840B - Tillvaextbefraemjande foder eller fodertillsatsmedel innefattande prenylamin - Google Patents

Description

459 840 10 15 20 25 30 35 Data on Effect of Bayo-Nox in Swine in the Federal Republic of Germany, Bayo-Nox Symposium Düsseldorf, 25 Februari 1977, sid. 23).

Enligt Hoefer, Harmon och Luecke (J. Animal Sci. 2Q,_936 1981)) utövar de antibiotiska medlen Virginiamycin och Spiramycin en gynnsam verkan på tarmfloran hos artificiellt uppfödda och tidigt separerade griskultingar.

Enligt Prinz (Der praktische Tierarzt âå, 282 (1972)) upp- visar medlet Ralgro (dihydroxi-undecyl-ß en signifikant viktökande effekt. -resorcinol-lakton) Tillväxtbefrämjande medel skall användas i sådana fall då - av ovan angivna skäl - naturliga foder eller näringsäm- nen icke utnyttjas i lämplig utsträckning och de fysiolo- giska och mikrobiologiska betingelserna pâverkas på ett ogynnsamt sätt.

Antibiotika, kemoterapeutiska medel och antimikrobiella kompositioner är de mest välkända och mest använda till- växtbefrämjande medlen. Deras användning baserar sig på det faktum. att läkemedel som användes inom veterinärterapin, kan förbättra viktökningen, i allmänhet om de tillsättes i högre doser. Enligt Feed Additive Compendium, som har pub- licerats i USA (1982, sidorna 171-172) omnämnes koccidios och behandlingen och profylaxen av olika sjukdomar, som orsakas av bekterier, som indikationscmrâde för Flavomycin, Virginiamycin och Spyramycin, men det avslöjas även att nämnda medel är lämpliga för att förbättra den dagliga vikt- ökningen och förbättra foderutnyttjandet hos djur, som upp- födes i industriell skala.

Den gemensamma nackdelen hos kända tillväxtbefrämjande me- del, som även användes inom terapin, är att hänföra till metaboliterna,resistensen, toxiciteten och cancerogena och teratogena verkningar. Av detta skäl måste enligt interna- tionellt vedertagna principer inom djuruppfödningen och 10 15 20 25 30 35 459 840 konsumtionen av djurprodukter användningen av dylika medel som tillväxtbefrämjande medel undvikas (Swann Committee Report on the Use of Antibiotics in Animal Husbandry and Veterinay Medicine, 1969, CMND 4190, HMSO, London). Enligt Swann är det farligt att använda antibiotika, vilka använ- des inom humanterapin, som fodertillsatsmedel eftersom nämn- da antibiotika upplagras i köttet hos djuren och kan orsaka resistens och allergiska symptom som humannäringsmedel.

Inom veterinärvetenskapen är det vidare icke rekommenderat att använda antibiotika samtidigt för terapeutiskt och pro- fylaktiskt bruk på grund av risken för resistens och kors- resistens.

Förutom ovannämnda tillväxtbefrämjande medel, som även an- vändes inom terapin, har så kallade probiotika fått en allt större användning. Probiotika är biologiskt aktiva komposi- tioner, som innefattar levande eller avdödade kulturer av bakterier eller andra mikroorganismer som uppträder i djur- organismen eller den mänskliga organismen. Probiotika ut- övar sin biologiska verkan genom kolonisering eller modi- fiering av pH-värdet och absorptionskapaciteten hos floran i mag-tarmkanalen. Som exempel på kompositioner av denna typ kan nämnas den torkade kulturen av hemiascomycetes och den lyofiliserade levande kulturen av streptococcus faecium. Ehuru probiotika eliminerar de ofördelaktiga egen- skaperna hos antibiotika är användningen därav förknippad med många olägenheter. Således är oral administrering därav komplicerad, deras effekt är osäker (levande mikroorganis- mer) och deras aktivitet är lägre än hos andra kompositioner som användes för detta ändamål.

Föreliggande uppfinning baserar sig på den upptäckten att prenylamin [N-(3'-fenyl-2'-propyl)-1,1-difenyl-3-propyl-' amin] och salter därav,.vilka är lämpliga för utfodrings- ändamål, vid administrering i en lämplig dos utövar en gynnsam verkan på mikrofloran i djurens tarmkanal, reg- lerar absorptionen av näringsämnen och således ger upphov till en signifikant viktökning och förbättring av foderut- 459 10 15 20 25 30 35 840 nyttjandet.

Föreliggande uppfinning tillhandahåller därför tillväxtbe- främjande foder eller fodertíllsatsmedel, vilka som aktiv beståndsdel innefattar 0,1-80 vikt% prenylamin eller ett salt därav, som är lämpligt för utfodringsändamål, i bland- ning med 99,9-20 viktš av en inert foderbärare och eventu- ellt med ytterligare fodertillsatsmedel.

Fodret eller fodertillsatsmedlet enligt föreliggande upp- finning framställes genom att man blandar 0,1-80 víkt% prenylamín eller ett salt därav, som är lämpligt för ut- fodringsändamàl, som aktiv beståndsdel med inerta foder- bärare och eventuellt med ytterligare fodertillsatsmedel.

Kompositionerna enligt föreliggande uppfinning innefattar företrädesvis 45-55 vikt% prenylamin eller ett salt därav.

Som salt av prenylamin, som är lämpligt för utfodringsända- mål, kan man företrädesvis använda laktatet, fumaratet, tartratet, hydrokloriden eller sulfatat av prenylamin. ' Som bärare kan man företrädesvis använda malt material från spannmål (exempelvis mald majs, vete, korn, havre, ris eller sorghum) eller industriellt förädlade produkter där- av, malda baljväxter eller gryn från oljeindustrin (exem- pelvis ärta, höna, lupin, soja, raps, linfrö, bomullsfrö, bondböna eller solrosfrö) eller gryn från produkter eller biprodukter inom livsmedelsindustrin (företrädesvis torkat mjöl av skivad rova, stärkelse, jäst, pulvriserad mjölk eller vassla, gluten, glutin eller benmjöl) eller andra industriprodukter (exempelvis foderkalk, fosfater, perlit, furfuralmjöl, cellulosamjöl eller lera).

Som biologiskt aktiva ytterligare tillsatsmedel kan man an- 10 15 20 25 30 35 459 840 vända vitamin A, vitamin B1, vitamin BZ, vitamin B3, vita- min B6, vitamin B12, vitamin D3, vitamin E, kolinklorid, nikotinsyra, nikotinsyraamid, DL-metionin, L-lysin eller cystein eller läkemedel eller farmaceutiskt aktiva be- ståndsdelar (exempelvis zinkbacitracin, carbadox, furazoli- don, salinomycin, virginiamycin, spiramycin, flavomycin, oxytetracyklin, dimetridazol eller sulfakinoxalin).

Som fodertillsatsmedel kan man även använda animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor (exempelvis svin- fett, ister, talg, sojaolja eller lecitiner) eller antioxi- danter (exempelvis butylhydroxitoluen (BHT) eller etyl- metoxikinolin (EMQ)).

Som ytterligare fodertillsatsmedel kan man använda smak- sättande aromsubstanser, spârelement och makroelement. Som smakâmnen kan man använda sackarin, vanillin och olika sockerarter. Som aromämnen kan man exempelvis använda arom- ämnen och aromextrakt av vegetabiliskt ursprung, kanel och kamomillolja.

Spârelementen eller källor därtill kan vara kopparsulfat eller andra kopparsalter, zinksulfat eller andra zinksal- ter. koboltsulfat eller andra koboltsalter, magnesiumoxid, järnsalter, manganoxid, kalciumjodat eller selensalter.

Som makroelement eller källor därtill kan man företrädes- vis använda natriumklorid eller kalciumkarbonat.

De huvudsakliga fördelarna med de tillväxtbefrämjande fodren och fodertillsatsmedlen enligt föreliggande uppfin- ning är följande: a) signifikant viktökning, b) förbättrat foderutnyttjande, dvs. samma mängd foder resulterar i en större viktökning; c) gynnsam verkan på mikrofloran i tarmkanalen, reglering av absorptionen av näringsämnen och följaktligen för- 459 840 10 15 20 25 30 35 bättrad digestion; d) ökning av djurens vitalitet och livskraft; e) fodren och fodertillsatsmedlen enligt föreliggande upp- finning är ogiftiga, icke teratogena och icke karcino- gena; f) fodren och fodertillsatsmedeln enligt föreliggande upp- finning ger icke upphov till resistens; ' g) fodren och fodertillsatsmedlen enligt föreliggande upp- finning är kompatibla med vilket annat foder som helst, är enkla att använda och blandas lätt med andra kompo- nenter; h) fodren och fodertillsatsmedlen enligt föreliggande upp- finning sönderdelas snabbt i djurorganismen och - i motsats till antibiotika - ger icke upphov till prob- lem, som är förknippade med metaboliter.

Uppfinningen âskâdliggöres närmare medelst följande utfö- ringsexempel.

Exempel 1 0,1 vikt% prenylaminfumarat blandas med 99,9% majsmjöl i en snabblandare av motströmstyp (tillverkare ÉLGÉP). Efter 5 timmars omröring erhålles en homogen produkt, som med fördel kan användas som tillväxtbefrämjande medel för gri- sar.

Exempel 2 2 vikt% prenylaminlaktat blandas med 98 vikt% vetekli i den i exempel 1 angivna apparaten, varefter 0,2 vikt% butylhydrøxitoluen tillsättes.

Det på så sätt erhållna tillväxtbefrämjande fodret kan med fördel användas för att öka vikten hos grisar och nötkrea- tur. ' Exempel 3 I apparaten enligt exempel 1 blandas 20 vikt% prenylamin- 10 15 20 25 30 35 459 840 klorid med 78% torkade skivor av rova och 2% foderkalk. Den homogeniserade produkten förpackas i mängder om 30 kg.

Det på så sätt erhållna fodertillsatsmedlet kan blandas med ett valfritt foder och blandningen ger en signifikant viktökning hos nötkreatur.

Exemgel 4 I apparaten enligt exempel 1 blandas 75 vikt% prenylamin med 24 vikt% vetekli, 1 vikt% natriumsackarat, 15000000 IE vitamin A, 3000000 IE vitamin D3 och 20000 IE vitamin E.

Det på så sätt erhållna fodertillsatsmedlet kan företrädes- vis användas för att öka vikten hos smågrisar i en koncen- tration av 1 kg fodertillsatsmedel/ton smâgrisfoder.

Exemgel S I apparaten enligt exempel 1 blandas 98 viktdelar prenyl- amin med 25 viktdelar furfuralmjöl, 20000000 IE vitamin A och 4000000 IE vitamin D3. 0,5 kg av det på så sätt erhållna fodertillsatsmedlet sät- tes till 1 ton kycklingutgângsfoder.

Följande uppfödningsförsök har utförts under användning av kompositionen enligt föreliggande uppfinning.

A) Test avseende uppfödning av smâgrisar Jämförande utfodringstester utfördes på smâgrisar med en vikt av 8-30 kg under identiska uppfödningsbetingelser, varvid försöken utfördes 4 gånger med 105 djur i varje för- sök, vilket innebar att det totala antalet smâgrisar upp* gick till 420.

Vid detta test blandades kompositionen enligt exempel 2 med foderkompositionen enligt tabell I i en koncentration av 0,5 vikt%. Prenylaminkoncentrationen i det användningsfär- 459 840 10 15 20 25 30 35 diga fodret uppgick således till 100 ppm/kg.

Tabell I Sammansättning av smågrisfoder r Foderkomposition Positiv Negativ Grupp enligt kontroll- kontroll- föreliggande grupp grupp uppfinning vikt% Spannmål 42,0 42,2 41,5 Majsgroddar 10,0 10,0 10,0 Fettfritt mjölkpulver 15,0 15,0 15,0 Extraherade sojagryn 15,0 15,0 15,0 Fiskmjöl 5,0 . 5,0 5,0 Dextrin 5,0 5,0 5,0 Pulvriserat fett 5,0 5,0 5,0 (fetthalt 50 vikt% räknat på majsflinge- bärare) Dikalciumfosfat 2,0 2,0 , Premix* 1,0 1,0 ,o Komposition enligt - - 0,5 exempel 1 Totalt: 100,0 100,0 100,0 *Samansättningen hos premixen återfinns i tabell II De garanterade värdena hos 1 kg av ovan angivna foder var följande: stärkelsevärde = 806 g/kg; râfett = minst 3%; råprotein = minst 22,7%; råfiber = 1,7%.

Den positiva kontrollgruppen utfodrades med premixen med den i tabell II angivna sammansättningen. Den negativa kontrollgruppen och försöksgruppen erhöll premix, som icke 10 15 20 25 30 35 4 5 9 8 4 0 9 innehöll någon zinkbacitracin.

Tabell II Premixens sammansättning Komponent Smågrisar_ Ungsvin Vitamin A IE 1000000 3000000 Vitamin D3 IE 200000 600000 Vitamin E IE 2000 4000 Vitamin B2 IE 400 400 Vitamin B3 IE 2000 2000 Vitamin B12 IE 5 5 Niacin 2400 2400 Kolinklorid 40000 40000 Zinkbacitracin 3000 3000 BHT 30000 30000 m2* 0000 6000 Paz* 10000 10000 2:12" 15000 15000 002* 30000 30000 J' 100 100 Två gånger malt kli ad g 1000 1000 Premixen för den positiva kontrollgruppen innehöll 0,25 g Bayo-Nox/kg premix.

Enligt de försöksresultat som registrerades och utvärdera- des under uppfödningen av smågrisar i den grupp som utfod- rades med ett foder innefattande prenylamin minskade anta- let dysenterisjukdomar hos smâgrisarna, förlusten av små- grisar minskade och det specifika foderutnyttjandet och den genomsnittliga dagliga viktökningen ökade signifikant i förhållande till både den positiva och den negativa kon- trollgruppen. Resultaten är sammanfattade i tabell III nedan. 459 840 10 15 20 25 30 10 Tabell III Positiv Negativ Försöksgrupp kontroll- kontroll- QIUPP QIUPP Antal dagar då _ dairrë uppträdde 224 360 136 Förlust av smâgrisar 10 15,71 7,14 (död, nödslakt, ut- gallring) % Viktökning (9enom- 370 342 389 snittlig daglig ökning i g/djur) Specifikt foderut- 2,53 2,78 2,40 nyttjande (kg foder/kg viktökning) l Vid de två replikaten var trenden i försöksresulteten full- ständigt identisk och av detta skäl visas i tabell III ovan totalresultaten av de båda replikaten (420 smågrisar).

B) Test avseende uppfödning av svin- Jämförande svínuppfödningstester utfördes på svin med vik- ten 30-120 kg under identiska uppfödnings- och utfodrings- betingelser och genetiska betingehæm i tvâ försöksserier.

I varje försöksserie användes 150 gödsvin (totalt 300 djur).

Vid detta test blandades 0,25 vikt% av kompositionen enligt exempel 2 med den i tabell IV nedan visade foderkomposi- tionen. Således innefattade 1 kg användningsfärdiqt foder 50 ppm prenylamin. 10 15 20 25 30 35 459 840 11 Tabell IV Komponent Positiv Negativ Försöke- kontroll- kontroll- grupp 9fUPP 9fUPP vikt% Majs 62 62 61,75 Vete 14,2 14,2 14,2 Korn 8 8 8 Kli 4 4 4 Alfalfa-mjöl 2 2 2 Köttmjöl 5 5 5 Pulvriserat fett (50%) 1,5 1,5 1,5 Foderkalk 1,1 1,1 1,1 Mineralpremix inne- 1,3 1,3 1,3 hållande 17 P Premíx 17 0,5 - - Premix 17 utan zink- - 0,5 0,5 bacitracin Komposition enligt - - 0,25 exempel 2 Fodersalt I 0,4 0,4 0,4 Av registrerade och utvärderade utfodringsdata framgår att i den grupp som hade erhållit prenylamin förlusten av göd- svin minskade, viktökningen stegrades och foderutnyttjandet förbättrades. Resultaten är sammanfattade i tabell V nedan.

Tabell V Positiv Negativ ' Försöka- kontroll- kontroll- grupp 9fUPP 9ruPP Förluster (död, nöd- slakt, utgallring) 11 15 8 Genomsnittlig daglig viktökning g/dag/djur 577 542 598 Specífikt foderutnytt- 3,80 4,12 3,68 jande (kg foder/ kg viktökning) 459 840 12 Trenden i försöksresultaten var identiska i båda försöks- àerierna och av detta skäl anges i tabell IV de gemensam- ma resultaçen från båda försöksserierna. Således användes 300 djur. d

Claims (4)

459 840 /3 ZAIEEIEEBZ

1. Tillväxtbefrämjande foder eller fodertillsatsmedel, k ä n n e t e c k n a t därav, att det som aktiv be- ståndsdel innefattar 0,1 - 80 vikt% prenylamin eller ett salt därav, som är lämpligt för utfodringsändamál, i blandning med 99,9 - 20 vikt% av en inert foderbärare och eventuellt med ytterligare fodertillsatsmedel.

2. Komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den som aktiv beståndsdel innefattar 45 - S5 vikt% prenylamin eller ett salt därav.

3. Kompositíon enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d dörav, att den som prenylamïnsalt inne- fattar laktatet, fumaratet, tartratet, hydrokloriden el- ler sulfatet av prenylamin.

4. Komposition enligt något av kraven 1 - 3, k å n - n e t e c k n a d därav, att den som ytterligare foder- tíllsatsmedel innefattar biologiskt aktiva tillsatsmedel, företrädesvis vitaminer eller aminosyror.