SE459571B - Terraenggaaende fordon - Google Patents

Description

459 571 10 15 20 2 med det för uppfinningen närmast känneteoknande därigenom att diagonalt mellan en inre led hos den ena parallell- armen och en yttre led hos den andra parallellarmen är anordnad en dubbelverkande hydraulcylinder som genom förändring av sin slaglängd ombesörjer sänkningen respektive höjningen av det enskilda hjulet relativt fordonets ramverk.

Genom att hydraulcylindrarna är dubbelverkande och placerade diagonalt mellan de båda parallellarmarna ernâs en mångfald fördelar. Sålunda skyddas cylindrarna effektivt såväl mot mekaniska bryt- och stötskador som mot slitage. Genom att cylindrarna är dubbelverkande kan hjulens hindertagning ske med hög hastighet efter- som ett aktivt hydraultryck kan påverka hjulens rörelser såväl uppåt som nedåt. Vidare blir erforderlig slaglängd hos cylindarna minimal, vilket resulterar i låga kolv- hastigheter, liten värmeutveckling, små friktions- förluster, litet slitage, snabba hindertagningsegen- skaper och små risker för knäckskador på kolvstàngen- De dubbelverkande cylindrarna kan vidare genom indivi- duell manövrering lyfta enskilda hjul från marken exempelvis vid service, hjulbyte, montering av slir- 'škydd, etc. Slutligen må påpekas att cylindrarnas 25 30 35 placering ej resulterar i några krav på ökning av fordonsbredden.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På rítningarna är FIG l en delvis genomsynlig perspektivvy av det upp- finningsenliga fordonet i form av en skördare under arbete i skogen, FIG 2 en perspektivvy visande endast fordonets chassi jämte tillhörande hjul och hjulupphängningar, FIG 3 en sidovy av fordonet, _ - FIG 4 en schematiserad planvy av fordonet, FIG 5 en ändvy bakifrån, dvs från vänster i fig 3, av fordonet, FIG 6 en förstorad ändvy visande enbart fordonets l0 15 20 25 30 35 459 571 bakre hjul, FIG 7 ett schema illustrerande ett i fordonet ingående hydraulsystem för automatisk reglering av hjulens höjdinställning, FIG 8 en förstorad sektion genom.ett nivelleringsdon ingående i hydraulsystemet enligt fig 7, FIG 9 illustrerar olika situationer i vilka fordonet kommer till användning, samt FIG 10 ett diagram visande olika möjliga lutnings- vinklar hos den mark pá vilken fordonet kan ' arbeta.

Detaljerad beskrivning av ett föredraget utförande av uppfinningen I fig l och 2 illustreras ett i enlighet med uppfinningen utfört terrängfordon vilket i exemplet har formen av en skördare och vilket på i och för sig känt sätt innefattar ett i sin helhet med l be- tecknat chassi eller ramverk som uppbärs av i detta fall fyra hjul 2,3,4,5 vilka är monterade på ett mot- svarande antal väsentligen likadana hjulupphängningar generellt betecknade 6. Chassit l uppbär i sin tur en i sin helhet med 7 betecknad hytt, en drivkälla 8 'šbm i praktiken med fördel utgörs av en dieselmotor samt en huv eller box 9 vilken kan utnyttjas för att rymma delar av fordonets el- och hydraulsystem. Pâ förarhytten 7 är i detta fall även monterad en kran generellt betecknad 10.

I det visade exemplet är chassit eller ramverket 1 delat i tvâ delar ll,l2 vilka är inbördes förbundna via en vertikalt sig sträckande ledtapp 13 som pá i och för sig känt sätt medger midjestyrning av fordonet.

Svängning av de båda ramdelarna ll,l2 relativt varandra ombesörjs av tvenne hydraulcylindrar l4,l4'. I nedan: stående beskrivning benämns ramdelarna ll och l2 främre respektive bakre, innebärande att de båda hjulen 2,3 benämns framhjul och hjulen 4,5 bakhjul. Av det sagda framgår även att hytten 7 och huven 9 är placerade 459 571 10 15 20 25 30 35 4 framtill och motorn 8 baktill pá fordonet. I detta sammanhang skall dock observeras att hjulen 2-S är drivbara pá hydrostatisk väg medelst navmotorer 15 vilka kan bringa hjulen att-rotera på enahanda sätt i endera rotatíonsriktningen, varför fordonet kan framföras lika bekvämt bakåt som framåt.

I fig 2 är med 16 antytt ett kugghjul för drivning av en vridkrans 17 (se fig 1) på vilken förarhytten 7 är monterad. Medelst denna vridkrans kan hytten vridas 360° till godtyckligt vridvinkelläge relativt den' “ främre ramdelen ll.

De båda ramdelarna 11,12 kan i praktiken med fördel bestá av hálprofiler, t ex tvärsnittsvis rek- tangulära profiler, vilka helt eller delvis inhyser vätsketankar. Exemplevis kan den bakre ramdelen 12 inbegripa en tank för bränsle till motorn 8, medan den främre ramdelen inhyser en tank för hydraulolja till fordonets hydraulsystem (som kommer att beskrivas senare).

Nu hänvisas även till fig 3-6. Såsom bäst framgår av fíg 6 innefattar den enskilda hjulupphängningen 6 t ex upphängningen för hjulet 4, dels två sinsemellan åtskilda, väsentligen parallella armar 18,19 som var och en vid motsatta ändar är via leder 20,21 resp 22,23 svängbart förbundna med á ena sidan ramverket och å andra sidan en montageplatta eller del 24 på vilken nav- eller hydraulmotorn 15 är fäst, varvid på motorns roterbara periferi 25 är fastbultad en fälg 26 till hjulet 4. Mellan de båda parallellarmarna 18,19 sträcker sig en tredje arm 27, närmare bestämt diagonalt mellan en inre led 20 hos den ena parallell- armen 18 och en yttre led 23 hos den andra parallell- armen 19. Denna tredje arm 27 formen av en dubbelverkån- de hydraulcylinder vilken vid längdförändring ombesörjer en sänkning eller höjning av hjulet 4 relativt ramverket.

Närmare bestämt medför en förlängning av cylinerns 27 aktiva längd en sänkrörelse hos hjulet 4, medan 10 15 20 25 30 35 459 571 5 en förkortning av cylinderlängden medför att hjulet höjs relativt ramverket. De båda parallellarmarna 18,19 kan i praktiken med fördel utgöras av formstela, lämpligen tämligen breda plåtar vilka städse har oförän- derlig längd. Såsom måhända bäst framgår av fig 2 kan lederna 20,22 utgöras av axeltappar vilka sträcker sig mellan två åtskilda konsoler 28,28' anbragta på utsidan av den bakre ramdelen 12. Även de yttre lederna 21,23 kan med fördel utgöras av dylika axeltappar anordnade mellan åtskilda konsoler 28” på insidan ° av montageplattan 24.

Såsom tydligast framgår av fig 4 sträcker sig armarna i var och en av hjulupphängningarna 6 väsentli- gen vinkelrätt mot ramverkets längsaxel L, varvid förutnämnda led- eller axeltappar 20,21,22,23 är riktade parallellt med längsaxeln L.

I fig 3 och 5 visas hjulen 2-5 med heldragna linjer i ett normal- eller utgångsläge N i vilket hjulupphängningsarmarna 18,19 sträcker sig i huvudsak vågrätt ut fràn ramverket 1. I detta normalläge är hjulen maximalt fjärmade från det centrala vertikalplan som genomskär fordonet och som i fig 5 är betecknat V, 'varjämte ramverkets frigàngshöjd, dvs avståndet från ramverkets undersida till mark eller undersidan av hjulen, i praktiken kan vara cirka 0,5 m. Frånvdetta normalläge N kan hjulen höjas och sänkas till övre resp undre ändlägen O,U genom svängning av parallell- armarna 18,19 uppåt respektive nedåt med hjälp av diagonalarmen eller hydraulcylindern 27. I det visade exemplet kan armarna 18,19 svängas cirka 45° uppåt och cirka 60° nedåt. I det första fallet kommer ram- verket härvid att sänkas ned mot underlaget under minskning av frigángshöjden till cirka 0,1 m, medan _ ramverket i det andra fallet höjs till ett högsta läge i vilket frigángshöjden uppgår till 0,9 m eller mer. Vid såväl höjning som sänkning av hjulen kommer dessa att röra sig utmed bàgformiga, enkannerligen 459 571 10 15 20 6 delcirkulära rörelsebanor och i båda fallen närma sig vertikalplanet V såsom illustreras med streck- prickade linjer i fig 5 och 6. Därest det antas att fordonet i normalläget N har en totalbredd av 2,0 m räknat från utsida till utsida hos ett par motstàende hjul (motsvarande frigångshöjden 0,5 m) kan fordons- bredden eller spårvidden genom höjning resp sänkning av hjulen reduceras till 1,8 m (läge O) resp 1,5 m (läge U). Genom denna reduktion av spårvidden kan fordonet föras fram genom passager som är betvdligt ' smalare än fordonets normala, maximala spárvidd. Den höga frigàngshöjden är givetvis även fördelaktig vid passage av markhinder, såsom stenar och stubbar, vid körning över mark med nyplanterad skog.

IÉESP Såsom ovan beskrivits kan armarna 18 svängas upp cirka 45° från det väsentligen vågräta normalläget.

För att medge detta och samtidigt möjliggöra en fördel- aktigt låg placering av motorn 8 (i och för erhållande av lägsta möjliga tyngdpunkt) är motorn på sin under- sida utformad med snedställda begränsningsytor 29 vilka båda sträcker sig från omrâdet av ramprofilens 12 övre lángsidokanter i riktning snett uppåt mot 'motorns vertikala begränsningsväggar. Även huven eller 25 30 boxen 9 är på motsvarande sätt försedd med snedställda, undre begränsningsväggar. Nedåt kan armarna 18,19 svängas cirka 60°. Med andra ord blir det totala vinkel- utslaget för armarna omkring l05°. I praktiken bör detta totala vinkelutslag uppgå till åtminstone 90° och ligger med fördel inom området 100-ll0°.

Såsom framgår av fig 3 och 4 är styrleden 13 lokaliserad i huvudsak mittemellan de främre och bakre hjulparen 2,3 resp 4,5. Vidare skall observeras att motorn 8 är placerad med sin tyngdpunkt belägen väsent- ligen lodrätt ovanför en tänkt axel mellan de båda bakhjulens 4,5 rotationscentrum, varigenom motorns hela tyngd belastar enbart bakhjulen. I fig 4 visas med streckprickade linjer hurusom fordonets bakdel 10 15 20 25 30 35 459. 571 7 kan svängas ut icke mindre än 50° från fordonets cent- rala längsaxel L. Detta stora styrutslag i kombination med den måttliga hjulbasen ger i praktiken en mycket begränsad inre svängradie, vilket givetvis medför stora fördelar vid körning i framför allt ungskogs- bestånd, i det att fordonet blir synnerligen lätt- manövrerat. Vid maximalt styrutslag reduceras fordonets grundstabilitet endast med cirka 10% trots det extremt stora styrutslaget.

De hydraulcylindrar 27 som ingår i fordonets ' fyra hjulupphängningar är kopplade till ett kommunice- rande hydraulsystem som kan pressa exempelvis höger hjul automatiskt nedåt när vänster hjul lyfts vid passerande av ett hinder och vice versa, varigenom ramen l jämte pàbyggnader kan hållas i ett horisontellt eller nivellerat läge såväl vid passage av höga hinder som vid körning i stora lutningar.

Fordonet har hydrostatisk kraftöverföring till navmotorerna 15 i samtliga fyra hjul, nämligen från en till motorn 8 direktkopplad variabel hydraulpump, medan kranen 10 matas från en separat pumpenhet som även utgör pump för det automatiska nivelleringssyste- -met för cylindrarna 27.

Nu hänvisas till fig 7 och 8 som schematiskt illustrerar ovannämnda nivelleringssystem. Systemets huvudkrets är av konventionell typ och innefattar en hydraulpump 30 som matar hydraulmedium genom ett antal manöverventiler 31,32,33,34 och därifrån vidare till en tank 35. De hydraulcylindrar som är förbundna med respektive hjul är i fig 7 betecknade 272,273,724 resp 275. I systemet ingår vidare tre hydraulstyrda nivelleringsdon 36,37 och 38 av vilka de två först- nämnda har till uppgift att ombesörja nivellering i sidled, medan det sistnämnda ombesörjer nivellering i längsled. En första lutningsavkännande givare 39 har till uppgift att avkänna begynnande marklutning i sidled och härvid aktivera systemets nivellerings- 459 571 10 15 20 25 30 35 8 funktion, närmare bestämt genom att på elektrisk väg påverka manöverventilen 32. Motsvarande aktivering vid lutning i längsled sker genom en andra givare 40 som påverkar ventilen 33.

Samtliga nivelleringsdon 36,37,38 är företrädesvis identiskt likadana. Såsom framgår av fig 8 utgörs det enskilda nivelleringsdonet av en cylinder 41 inne- fattande tvâ sinsemellan åtskilda kolvar 42,43 vilka jämte cylinderns båda gavelväggar 44,45 avgränsar första och andra ändkamrar 46 resp 47 och vilka år ' inbördes stelt förbundna medelst en stång eller dylikt 48 vilken skjuter igenom ett hål i en lämpligen mitt i cylindern 41 placerad mellanvägg 49 vilken jämte sagda kolvar 42,43 avgränsar första och andra mellan- kamrar 50 resp 51 vilka kommunicerar med ledningar 52,53 av vilka en 52 tillåter evakuering av hydraul- medium från den första mellankammaren S0 genom förskjut- ning av kolvparet 42,43 i den ena riktningen relativt cylindern till följd av hydraulmediumtillförsel till den första ändkammaren 46 samtidigt som den andra ledningen 53 medger tillförsel av hydraulmedium till den härvid sig vidgande andra mellankammaren 51 och 'vice versa.

Hydraulsystemet är i princip lika uppbyggt för båda hjulparen, men av ínformationsförenklande skäl benämns i fortsättningen den ände som är märkt med en riktningspil för framände.

Systemets funktion är följande: När marken övergår från ett horisontellt avsnitt till ett lutande, t ex mot vänster, börjar fordonsramen 1 att successivt avvika från sitt horisontella läge. Givaren 39 aktiverar då ventilen 32 som sänder ett hydraulflöde via ledningen 54 till nivelleringsdonen 36 och 37. Skeendet blir då likadant för båda bjulparen, men för enkelhets skull beskrivs nu endast hydraulfunktionen vid de “ båda framhjulen 2,3. Sidonívelleringsdonet 37 tar emot hydraulmedium i kammaren 46 som härigenom utvidgas, 10 15 20 25 30 35 459 571 9 varvid de via stången 48 förbundna kolvarna 42,43 pressas i riktning mot gavelväggen 45 under minskning av ändkammarens 47 volym och utpressning av hydraul- medium via ledningen 55 till ventilen 32 och åter till hydraultanken 35. När kolven 42 förflyttas i riktning mot mellanväggen 49 pressas olja från den första mellankammaren 50 ut via kanalen eller ledningen 52 och leds via ledningen 56 till cylinderns 273 plus- anslutning. Via en grenledning 57 gär cirka 15% av flödet dessutom även till cylinderns 272 minusanslutnïng (kolvstângsände) så att vacuum uppstår där, när nivel- leringsdonets 37 andra mellankammare 51 samtidigt ökar i volym och tar över flöde fràn cylinderns 272 plusanslutning samt cylinderns 273 minusanslutning via ledningen eller kanalen 53. När cylindrarna 273 och 272 genom det beskrivna förloppet ökat respektive minskat sina slaglängder har hjulupphängningarnas parallellarmar 18,19 ändrat vinklar pà ett sådant sätt att ramen àtertagit horisontalläge och därmed avbryts aktiveringen från givaren 39.

Om marken istället tenderar att luta mot höger sker den beskrivna funktionen i omvänd ordning, vilket 'Útadkommes genom att ventilen 32 sänder hydraulflödet i omvänd riktning, dvs genom ledningen 55 istället för genom ledningen 54. Genom att fram- och bakhjulens hydraulsystem kommunicerar sinsemellan via ledningarna 54,55 kan samtliga fyra hjul röra sig individuellt på ojämna markavsnitt eller över terränghinder. Emedan fordonsramen är vridstyv utmed hela sin längd samverkar fram- och bakhjulscylindrarna kontinuerligt med fyrhjuls- stabilitet i varje situation. Därest föraren önskar påverka lutningsregleringen i sidled pá manuell väg stängs givaren 39 tillfälligt av, varefter ventilen _ 32 kan manövreras för hand.

När den längdlutningsavkännande givaren 40 regist- rerar avvikelse fràn horisontalläget, exempelvis i medlut, aktiverar densamma ventilen 33, som via ledningen 459 571 10 15 20 25 30 35 10 58 påverkar nivelleringsdonet 38 att sända lutnings- kompenserande hydraulmedium till nivelleringsdonet 37. Samtidigt tar donet 38 emot motsvarande flöde från det bakre nivelleringsdonet 36. Samtidigt som detta volymflöde pågår reglerar donen 36 och 37 auto- 1 matiskt den förändrade volymen så att hydraulmediet styrs ut till cylindrarna 272-275 med funktionsanpassade volymer. Detta sker genom styrning från givaren 39 som bevakar att volymen fördelas med bibehàllet horison- talläge i sidled. om markiutningen istänet utgáf - ett motlut blir funktionen den omvända, varvid ventilen 33 skickar ett tryckflöde genom ledningen 59 istället för genom ledningen 58. I de fall föraren önskar påverka lutningsregleringen manuellt, såväl i längsled som i sidled, stängs givarna 39 och 40 av samt blockeras den kommunicerande funktionen hos ledningarna 54 och 55 medelst trevägsventilen 60. Ventilen 32 står då i funktionsmässíg förbindelse endast med nivellerings- donet 37, medan den nu tillkopplade ventilen 34 står ' i separat förbindelse med nivelleringsdonet 36.

Enär nivelleringsdonen 36,37,38 tillsammans med cylindrarna 272-275 har en funktionsavpassad flödes- volym för den automatiska nivelleringen måste denna volym ökas för högre frigångshöjd eller minskas för lägre frigångshöjd. Detta sker manuellt genom att via manöverventilen 3l fylla på hydraulmedium genom ledningen 61 respektive tappa av hydraulmedium med hjälp av mottrycket i denna ledning.

Hydraulcylindrarna 272-275 dimensioneras med god marginal för att klara de hydraultryck som de kan utsättas för genom yttre belastning, t ex vid kranarbete. Det beskrivna hydraulsystemets grundprincip bygger på att trycket till en mindre del bygger upp _ ett funktionsstyrt mottryck. Detta sker genom att den ena fordonssídans tryckledningar till en cylinders plusanslutning även förgrenar sig till minusanslutningen hos den andra fordonssídans cylinder. Här skall noteras 10 15 20 25 30 35 4.59 571 ll att cylindrarnas kolvstänger dimensioneras med så stor diameter att minusänden endast har cirka 15% tryckyta i jämförelse med plussidan. Detta system medför att samtidigt som plusänden ombesörjer fordonets bärkraft avstår systemet en mindre kraftandel till minusänden hos den andra fordonssidans cylinder. Denna skall hjälpa till att pressa över flöde fràn cylinderns plusände till nivelleringsdonets expansionskammare samtidigt som kompressionskammaren med högt tryck pressar ut motsvarande volym till den andra cylindernä plusände. Pâ detta sätt får systemet en lugn, mjuk, stötfri och kraftfull rörelsefunktion. Vid manuell reglering medför detta system dessutom att föraren kan låta maskinen stå på tre hjul i maximalt frigàngs- läge och lyfta det fjärde hjulet i nivå med ramens undersida, exempelvis för serviceàtkomst eller för att medge klättring, t ex för klättring upp på en trailer eller dylikt. Det maximala hjullyftet kan i ett sådant läge bli betydligt högre än hjuldiametern.

Nu hänvisas åter till fig l som illustrerar huru- som den runtomsvängande förarhytten 7 förutom tvâ motsatta, väsentligen plana sidoväggar 62 innefattar .främre och bakre väggar 63,64 vilka båda uppvisar välvd eller tvärsnittsvis delcirkulär form i och för åstadkommande av extremt stor styvhet hos hytten i dess helhet. Samtliga dessa väggar utgår från en kraftig golvkonstruktion monterad på vridkransen 17. På den ena sidoväggen 62 är placerad en hyttdörr, medan den motsatta väggen är extraordinärt kraftigt utformad så att densamma kan ta upp krafter frán en kraninfäst- ning i form av en stabil, horisontell ledtapp 65.

Kranens huvudarm är svängbart rörlig kring ledtappen 65 med hjälp av en hydraulcylinder 66, som likaledes- är monterad på sidoväggen 62. Genom att kranen pà detta sätt monterats pá hytten elimineras separata konsol- och vridanordningar, i det att kranen svängs relativt fordonschassit tillsammans med själva hytten. 459 571 10 15 20 25 30 35 12 Genom att de främre och bakre hyttväggarna utförts med välvd form utan utstickande hörn kan utrymmet mellan huven 9 och motorn 8 reduceras till ett minimum utan att inkräkta pâ möjligheterna till vridning av hytten. Vidare skall observeras att hyttens vridcentrum är placerad ett kort stycke framför-styrleden 13, varigenom kranen och föraren erhåller en central pla- cering på maskinen; något som i sin tur ger god sikt och effektiv arbetsposítion. d Kranen 10 utgörs av en vikarmskran med teleskoperan- de förlängning av vikarmen 67 och med en huvudarm 68 som är i huvudsak L-formig för att vid kranens ställande i ett parkeringsläge lokalisera armen bakom och under det fönster 69 som förefinns å hyttsidoväggen 62.

Genom vinkelformen hos huvudarmen 68 blir även monte- ringen av hydraulcylindern 66 enkel och smidig. I det visade exemplet är vid kranspetsen eller den fria änden av vikarmen 67 monterat ett bearbetningsaggregat 70, t ex ett skördaraggregat. Enligt ett föredraget utförande är detta aggregat excentriskt placerat i förhållande till vikarmen 67, närmare bestämt förskjutet åt vänster i förhållande till armen 67; varigenom den i hytten 7 sittande föraren städse har aggregatet under god uppsikt utan hinder av armarna 67,68.

Fig 9a visar det uppfinningsenliga fordonet i sidovy i normalläget N. Fig 9b och c illustrerar fordonet vid körning i medlut respektive motlut. Fig 9d är en ändvy av fordonet i normalläget enligt fig 9a.

I fig 9e visas fordonet med chassit maximalt nedsänkt i förhållande till hjulen, medan fig 9f illustrerar detsamma med chassit upphöjt till ett maximalt från underlaget fjärmat läge. I fig 9g visas fordonet under hindertagning, medan fig 9h illustrerar hurusom fordöl net i dess helhet kan snedställas genom att de båda hjulen pà fordonets ena sida höjs i förhållande till ramverket, samtidigt som hjulen på den motsatta sidan sänks. Här skall särskilt observeras att fordonets 10 15 20 25 30 35 459 571 13 tyngdpunkt fortfarande är lokaliserad inom hjulbasen trots den förhållandevis stora snedställningen av fordonet. I fig 9i visas fordonet i samma snedställda läge, men med ett av hjulen upphöjt till ett högsta läge, varvid fordonet fortfarande är stabilt trots enbart trepunktsanliggning.mot marken.

I fig 10 illustreras schematiskt de olika lutnings- förhållanden under vilka fordonet kan arbeta utan risk för stjälpning. Såsom framgår av diagrammet kan fordonet automatiskt inta horisontellt läge vid lut- ° ningsförhállanden upp till 36% (ca 20°) i längdled och 60% (ca 30°) i sidled; allt under bibehållande av kontinuerlig fyrhjulsstabilitet. Andra fördelar hos det uppfinningsenliga fordonet år att olycksfalls- risken vid på- och avstigning minskas genom att maskinen kan sänkas ned till en nivå där hyttgolvet befinner sig endast 0,5 m över marken. Först när föraren installe- rat sig i hytten körs chassi jämte hytt upp till normal arbetshöjd igen. Den runtomsvängande hytten underlättar förarens arbete och förhindrar förslitningsskador i halskotpelaren till följd av eljest erforderliga huvudvridningar. Kranens anfästning vid hyttens ena -sidovägg gör att densamma alltid följer hyttens vrid- rörelser och att kranarmsrörelserna ut och in alltid sker i förarens siktlinje. Detta är avstressande och ger ökad precision i kranarbetet. I gallringsbestànd med svära siktförhàllanden till följd av riklig kvist- förekomst kan föraren höja respektive sänka hytten till en optimal siktlinje mellan skymmande kvistar.

Emedan maskinen kan höjas till hög frigângshöjd och dras ihop till en smal totalbredd respektive köras ut till en stor och stabil totalbredd eller gå i excep- tionell kurvtagning erhålls ett smidigt och till många olika arbetssituationer snabbt anpassningsbart arbets- fordon.

Nedan följer en sammanställning av tekniska data hos ett i enlighet med uppfinningen utfört arbetsfordon 459 571 : 14 i för praktiskt bruk. § Total längd 3,3 m I Bredd (steglöst variabel) 1,5-2,0 m E Total nöja (steglöst variabel) 2,3-3,1 m : 5 Frigângshöjd(steglöst variabel) 0,1-0,9 m É Hjulbas 2,2 m Hjuldímension (fyra st) 400x22,5 mm Totalvikt (inklusive kran men exklusive arbetsredskap) 3.500 kg 10 motoreffekt 45 kw Dragkraft (fyra st hydrostatiskt drivna navmotorer) 4.000 kp Kraftöverföring, hydrostatisk.

Hydraultryck 350 kp/cm2 15 Bromsar, mekaniska i navmotorerna.

Bromskraft 6.400 kp Hastighet i terräng, fyrhjulsdrift 0-13 km/tim Hastighet på väg, tvåhjulsdrift 0-26 km/tim Styrprincip midjestyrning 20 Max styrutslag 1 50° Nivellering i längsled, automatisk upp till 36% lutning šivellering i sidled, automatisk upp till 60% lutning 25 Maximal sidolutning till stjälp- ningsgrâns 120% lutning Hindertagningshöjd, horisontell 0,8 m Förarhytt, runtomsvängande på vändkrans 360° 30 Kran, vikarmstyp med teleskop- förlängning, räckvidd 5 m Tänkbara modifikationer av uppfinningen _ Det är givet att uppfinningen ej är begränsad 35 blott till det ovan beskrivna och på ritningarna visade utförandet. Sålunda är uppfinningens princip tillämpbar o c _. of v i - aven pa andra terrangfordon an just arbetsmaskiner 10 15 459 571 15 för skogsbruksändamál. Det skall även understrykas att ovan angivna lägsta resp högsta värden (0,1 resp 0,9 m) för frigàngshöjden ej är begränsade. Sålunda kan dessa gränslägen - beroende på fordonsstorlek och behov - variera såväl uppåt som nedåt. Exempelvis är det tänkbart att sänka ned fordonsramen ända mot marken så att ramen bär fordonet samtidigt som samtliga hjul lyfts upp, t ex för pàmontering av slirskydd, service, etc. Maskinen kan vid behov kompletteras med olika redskap, vilka angöres vid dess framånde. ~ Redskapen kan vara exempelvis klämbanke, skördaraggre~ gat, schakt- eller plogutrustning eller diverse last- maskinsredskap.

Claims (4)

459 571 10 15 20 25 30 35 16 PATENTKRAV

1. l. Terränggående fordon innefattande ett av âtmins- å tone två par hjul (2,3;4,5) buret chassi eller ramverk (1), som i sin tur uppbär en förarhytt (7) och en motor eller drivkälla (8), varvid åtminstone ett par samverkande hjul är monterade på rörliga hjulupphäng- ningar (6) som medger höjning och sänkning av det enskilda hjulet relativt chassit och som var för sig . innefattar två sinsemellan åtskilda, väsentligen paral- lella armar (l8,l9) som var och en vid motsatta ändar är via leder (20,2l;22,23) svängbart förbundna med á ena sidan ramverket (l) och å andra sidan en montage- platta eller del (24) pá vilken hjulet (2,3,4,5) är roterbart anordnat, k ä n n e t e c k n a t därav, att diagonalt mellan en inre led (20) hos den ena- parallellarmen (18) och en yttre led (23) hos den andra parallellarmen (19) är anordnad en dubbelverkande hydraulcylinder (27) som genom förändring av sin slag- längd ombesörjer sänkningen respektive höjningen av hjulet relativt ramverket.

2. Terrängfordon enligt krav 1, k ä n n e t e c k - Z n a t därav, att samtliga i fordonet ingående hjul t É (2,3,4,5) är individuellt förbundna med ramverket (l)via = var sin upphängning (6) innefattande sagda dubbelverkande É hydraulcylinder (27), varigenom ramverket är ställbart i ett av varierande marklutningsförhàllanden oberoende horisontalläge genom icke blott sidonivellering, nämli- gen genom höjning eller sänkning av âtminstone det ena av hjulen i ett samverkande hjulpar (2,3 resp 4,5) utan även längdnivellering, nämligen genom höjning eller sänkning av det ena eller båda hjulen i ett främre hjulpar (2,3) i förhållande till hjulen i ett bakre hjulpar (4,5).

3. Terrängfordon enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a t därav, att fyra hydraulcylindrar (272,273 10 15 20 25 30 35 459 571 17 274.275) som var för sig bildar diagonalarmar med varierbar längd i fyra hjulupphängningar (6), näm- ligen för ett par främre hjul (2,3) och ett par bakre hjul (4,5) ingår i ett hydraulsystem vilket förutom en pump (30) och en tank (35) inbegriper tre nivelle- ringsdon (36,37,38), närmare bestämt ett längdnivelle- ringsdon (38) och två sidonivelleringsdon (36,37) för de båda hjulparen, första och andra lutningsavkän- nande givare (39,40) för avkänning av markens lutning i sidled resp längdled samt av dessa givare aktiverbarä manöverventiler (32,33) av vilka en (33) är aktiverbar av en av lutningsgivarna (40) och kopplad till längd- nivelleringsdonet (38) som vid tillförsel av hydraul- medium ombesörjer en överföring av hydraulmedium från det främre sidonivelleringsdonet (37) till det bakre (36) eller vice versa under höjning av framhjulen samtidigt med en sänkning av bakhjulen eller vice versa, och av vilka den andra är aktiverbar av den andra, sidlutningsavkännande givaren (39) och kopplad till de båda sidonivelleringsdonen (36,37) som vid tillförsel av hydraulmedium från manöverventilen (32) vart och ett ombesörjer en tillförsel av hydraulmedium 'till pluskammaren hos den ena av de båda hydraulcylind- rarna (272,273) i ett par främre respektive bakre hjulupphängningar under sänkning av tillhörande hjul relativt ramverket samtidigt som hydraulmedium evakueras ur minuskammaren hos den andra cylindern under höjning av tillhörande hjul, allt under ástadkommande av en horisontalhàllning eller nivellering av ramverket.

4. Terrängfordon enligt krav 3, k ä n n e t e c k- n a t därav, att det enskilda nivelleringsdonet utgörs av en cylinder (41) innefattande två sinsemellan àt- skilda kolvar (42,43) vilka jämte cylinderns gavelväggar (44,45) avgränsar första och andra ändkamrar (46,47) och vilka är inbördes stelt förbundna medelst en stång eller dylikt, vilken skjuter igenom ett häl i en lämp- ligen mitt i dylindern (41) placerad mellanvägg (49) 459 571 10 18 vilken jämte sagda=kolvar (42,43) avgränsar första och andra mellankamrar (50,51), vilka kommunicerar med ledningar (52,53) av vilka en tillåter evakueríng av hydraulmedium från den första mellankammaren (50) genom förskjutning av kolvparet i den ena riktningen relativt cylindern till följd av hydraulmediumtillförsel till den första ändkammaren samtidigt som den andra ledningen medger tillförsel av hydraulmedium till den härvid sig vidgande andra mellankammaren (51), och vice versa. "-