SE457999B - Personsoekarmottagare - Google Patents

Description

'°.4s7 999 9 ~ 2 Föreliggande uppfinning har således ti ll ändamål att åstadkomma en personsökarmottagare som kan användas gemersazt för både anropstonbetjäniA p.. "r anropstonbetjäning. Ytterligare ett ändamål är att åstadkomma en personsökarmottagare av den beskrivna typen, vilken mottagare är bekväm för ti och administrering av personsökarmottagaren.

En personsökarmottagare vid vilken förelig llverkning signalen alstras såsom anropsindikeringssignalen vasentligen omedelbart såsom gensvar på anroosnummersignalen. Den andra a såsom anropsindikerings- «tar anslutningsorgan de resp. beroende arbetssätten eller moderna.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det fölgande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka rig. l visar gen tillsammans med en före- 2 visar ett tidsdiagram för att be- avkodare som är avsedd att användas dragen sändarstation, rig. skriva arbetssättet hos en , 3 visar ett 1 visade avkodaren, fig. Ä visar g. 3 åskådliggjord ingressdetek-_ J blockschema över den i fig. ett blockscbema över en i fi 457 999 3 tor, fig. 5 visar ett blockschema över en i fig. 3 åskådlig- gjord synkroniseringssignaldetektor, fig. 6 visar ett block- schema över en 1 fig. 3 àskädliggjord slutsignaldetektor, fig.7 visar ett blockschema över en 1 fig. 3 åskàdliggfiord anrops- nummersignaldetektor, fig. 8 visar ett blockschema över en i fig. l àskàdliggjord styrenhet och fig. 9 visar ett block- schema över en 1 fig. l áskàdliggjord presentationsenhet.

Fig. l visar närmare bestämt en personsökarmottagare i enlighet med en föredragen utföringsform av uppfinningen, var- vid nämnda mottagare är avsedd att användas för att utföra kommunikation med en sändarstation 21 som har ett bestämt be- tjäningsområde. Ett avsevärt antal likartade personsökarmot- tagare kan sättas i förbindelse med sändarstationen 21 i be- tjäningsomràdet. Dessa personsökarmottagare bildar en person- sökaranläggning tillsammans med sändarstationen 2l.

Ett flertal abonnentapparater (inte visade) är anslutna till sändarstationen 21. Ett anrop till en önskad perscnsökar- mottagare bland personsökarmottagarna initieras vid en av abonnentapparaterna och sänds från sändarstationen 21 ut över betjäningsomràdet i form av en radioanropssignal.

Nu hänvisas tillfälligt till fig. 2. Radioanropssignalen AA har ett fält som innefattar en ingressignal PRE och en fält- synkroniseringssignal Sy. Ett flertal anropsnummerdelar är an- ordnade i fältet för att ge upphov till var sin anropsnummer- signal. Den första anropsnummerdelen följer fältsynkronise- ringssignalen SY. Var och en av anronsnummerdelarna efterföljs av en enskild meddelandedel så att meddelandesignaler kan arrangeras. En bestämd signal bland anropsnummersignalerna är visad vid NB under det att den korresponderande meddelande- signalen är visad vid MS. Antalet meddelandesignaler är inte alltid lika med antalet anropsnummersignaler därför att anrops- nummersignalerna ofta inte åtföljs av meddelandesignaler. Den bestämda anropsnummersignalen NB och den bestämda meddelande- signalen MS antas vara pa förhand tilldelade den i fig. 1 visa- de personsökarmottagaren 20. Meddelandedelen efterföljs av ett flertal slutsignaler ED. Det antas att BCH-koden (31, 21) eller Bose-Chaudhuri-Hocquenghem-koden, såsom den benämnes inom denna gren av tekniken, används såsom fältsynkroniserings- 457 999 *9 ~ 4 signal, anropsnummersignal, slutsi För att nu återgå till fig. tagaren 20 en strömställare 22 oc lare 22 anslutet batteri 23} När kommer personsökarmottagaren 20 a gnal och meddelandesignal. l innefattar personsökarmot- h ett till nämnda strömstäl- strömställaren 22 är sluten tt befinna sig i verksamt förstärkare 26. Buffertförstärkar Radioanropssignalen (som är visad från sändarstationen 2l till avkodaren 25 såsom en mottag- ningsanropssignal via en antenn 29, en mottagare 31 och en vågformare 32 på 1 och för sig kan: signalen har en utformning som är li radioanropssignalen AA och kommer tillsammans med skilda dela? av mottagningsanropssignalen att betecknas med samma hänvis- ningsbeteckningar som radioanropssignelen AA. en 26 driver en högtalare 27. vid AA i fig. 2) tillförs sätt. Mottagningsanrops- kartad utformningen hos Mottagaren 31 och vàgformaren 32 är anslutna till batte- riet 23 via en effektbesparingsomkopplare 33 som är styrd avkodaren 25. Effektbesparingsomkopplaren 33 drivs på så s att elektrisk spänning avges intermittent till både mottag 31 och vågformaren 32 medan ingressi av :- ätt aren gnalen PRB inte mottas av , Effektbesparingsomkopplaren 33 in- ställs med andra ord upprepade gånger i strömledande resp. oledande tillstànd under kontroll av avkodaren 25 då ingen lmottagning av ingressignalen EEE håller pà att ske. Det skall antagas att strömledningstillstándet råder under 60 milli- sekunder under det att det oledande t 1005 millisekunder. ledes till att minsk kodaren 25. illstàndet råder under Effektbesparingsomkopplaren 33 tjänar så- a effektförbrukningen i samverkan med av- Nu hänvisas till fig. 3 förutom till fig. 1 oçh 2. Den visade avkodaren 25 kan drivas selektivt i ett beroende arbetssätt. Närmare bestämt bortkoppla från en styrenhet 35 resg. oberoende resp. s avkodaren 25 inkopplas avkodaren 25 till nämnda' styrenhet 35 såsom kommer att beskrivas nedan i detalj 1 de oberoende resp. beroende arbetssätten eller moderna. Det kan nu räcka med att säga att avkodaren 25 tjänar till att detekte- ra ingressignalen PRB, fältsynkroniseringssignalen SY, den be- 457 999 5 stämda anropsnummersignalen NB och slutsignalen ED utom den bestämda meddelandesignalen MS medan styrenheten 35 har med den bestämda meddelandesignalen att göra. Avkodaren 25 och styrenheten 35 kan sålunda betecknas såsom en första resp. en andra avkodare. För bortkoppling och inkoppling av styrenheten 35 är en anslutningsenhet 36 inkopplad mellan avkodaren 25 och styrenheten 35. Anslutningsenheten 36 kan vara av inproppnings- typ.

' Såsom framgår av fig. 3 innefattar den första avkodaren 25 en ingressignaldetektor 41, en synkroniseringssignaldetek- tor 42, en slutsignaldetektor 43 och en anropsnummersignal- detektor ÄH för detektering av ingressignalen PRE, fältsynkro- niseringssignalen SY, slutsignalen ED resp. den bestämda an- ropsnummersignalen NB. De respektive detektorerna 41, 42, 43 och 44 kommer att beskrivas nedan under hänvisning till fig.4, 5, 6 och 7, och de drivs i ett arbetssätt som är gemensamt för både det oberoende eller självständiga arbetssättet och det beroende arbetssättet.

Uppmärksamheten kommer först att riktas mot det gemensam- ma arbetssättet. En pulsgenerator 45 matar en första frekvens- delare Ä6 med en serie pulser med en förutbestämd upprepnings- frekwms lika med exempelvis 30 kHz. Den första frekvensdelaren 46 ger upphov till en serie första pulser (som är visade vid B31 i fig. 2) i syfte att bringa effektbesparingsomkopplaren 33 (fig. l) i strömledande resp. oledande tillstànd då ingen ingressignal häller pà att mottages, såsom har beskrivts ovan.

Var och en av de första pulserna BB1 förekommer således under en första varaktighet Tl av 60 ms, varjämte den uppträder vid varje andra varaktighet T2 av 1005 ms. Den första frekvens- delaren 46 alstrar vidare en serie andra pulser BB2 vid en bit- takt av exempelvis 600 bitar per sekund. Den andra pulsserien BB2 sänds till en klockregenerator 47 som matas med mottag- ningsanropssignalen AA från vàgformaren 32 (fig. 1). Klockrege- neratorn 47 kan drivas för att upprätta bitsynkronism och för att alstra en serie regenererade klockpulser RC som har samma bitrat som den andra pulsserien BBè och som är synkroniserad med mcttagningsanropssignalen AA. Den regenererade klockpulc- serien eller -sekvensen RC avges till en andra frekvensdelare Ä8 för alstring av en serie klockpulser CK med en bitrat som 457 999 6 är hälften så stor som bitraten för den regenererade kloc serien RC. Såsom torde framgå klart av det ovanstående h andra frekvensdelaren 48 en faktor lika med 2. kpuls- ar den Klockpulsserien jningsvippkrets 52, till vilken mottagningsanropssignalen AA tillförs. Pâ i och för sig känt sätt ställs fördröjningsvippkr gensvar på mottagningsanropssignalen AA och i s klockpulsserien CK så att man erhåller en utgån Fördröjningsvippkretsen 52 tjänar således såsom seringskrets för mottagningsanropssignalen AA. U TC1 kan betecknas såsom en första tidsbestämd an Om fig. 4 betraktas tillsammans med fig. 3 framgår det att den första tidsbestämda anropssignalen TCI matas till in- gressignaldetektorn ël såsom gensvar på klockpulsserien CK och en återställningspuls RE som avges pá ett sätt som kommer att beskrivas nedan. I fig. 4 innefattar ingressignaldetektorn 41 ett skiftregister 54 med åtta steg anordnade att i tur och ordning lagra den tidsbestämda anropssignalen TCl för alstring av första parallella bitsignaler omfattande åtta bitar. Varan- nan bitsignal omfattande fyra bitar matas direkt till en och- grind 55 under det att de återstående bitsi och-grinden 55 genom CK sänds genom en inverterare 51 till en fördrö etsen 52 såsom ynkronism med gssignal TCl . en synkroni- tgàngssignalen ropssignal. gnalerna matas till inverterare 56. När i denna konstruktion åtta på varandra följande bitar hos ingressignalen PRE samman- faller med mönstret "0l0lOlOl" kommer ingressignaldetektorn 41 att alstra en ingressdetekteringssignal DTl som represen- terar detektering av ingressignalen.

Det bör här observeras att detekteringen av ingressignalen utförs under effektbesparingsomkopplarens 33 strömledande tillstånd. Ingressdetekteringssignalen DTl alstras sålunda genom och-grinden 55 när ingressignalen PRE detekteras delvis av ingressignaldetektorn 41.

PRB Enligt fig.g3 tillförs ingressdetekteringssignalen DTl till en och-grind 58 som ursprungligen aktiverats genom en in- verterare 59, varvid man erhåller en ingressutgángssignal så- som är visat vid CC i fig. 2. Såsom gensvar på ingressutgàngs- signalen CC ställs en fördröjningsvippkrets 61 så att man er- håller en första vippkretsutgàngssignal som är visad vid D3 i fig. 2. Den första vippkretsutgàngssignalen DD matas till in- 457 999 7 verteraren 59 för nedkoppling av och-grinden 58 och sänds till en eller-grind 62. Då eller-grinden 62 matas med den första pulsserien E31 avger den en styrsignal (som är visad vid E? p. fig. 3) till effektbesparingsomkopplaren 53 (fig. 1). Såsom är visat i fig. 5 bestäms styrsignalen EE av den första pulsserien BBl innan ingressignalen PRE detekteras och av den första vipp- kretsutgångssignalen DD efter det att ingressignalen PRE har detekterats.

Den första vippkretsutgångssignalen DD avges från fördröj- ningsvippkretsen 6l till en första tidgivare 65. Den första tidgivaren 65, som tidigare har återställts, aktiveras såsom gensvar på den första vippkretsutgàngssignalen DD och räknar därpå klockpulsserien CK för att därvid tidsbestämma ett förs- ta förutbestämt tidsintervall pá 1,2 sekunder, under vilket intervall fältsynkroniseringssignalen CY kan detekteras sedan ingressignalen PRE har detekterats. När det första förutbestäm- da tidsintervallet tidsbestäms av den första tidgivaren 65 matar den första tidgivaren 65 en första tidsbestämningssignal TM1 genom en och-grind 66 till en eller-grind 67.

Med ny hänvisning till fig. 5 och med hänvisning till fig. 2 och 3 på nytt matas synkroniseringssignaldetektorn 42 med den första tidsbestämda anropssignalen TCl för detektering av fältsynkroniseringssignalen SY och för alstring av en synk- roniseringsdetekteringssignal DT2 som representerar detektering av fältsynkroniseringssignalen SY. Fältsynkroniseringssignale: SY är bildad av jl bitar i den visade anropssignalen. I fig. 5 innefattar synkroniseringssignaldetektorn Ä2 ett skiftregis- ter 71 med 31 steg för att successivt lagra den första tids- bestämda anropssignalen TCI för alstring av andra parallella bitsignaler omfattande 31 bitar från de respektive stegen. De andra parallella bitsignalerna avges till en och-grind 72 direkt samt genom ett flertal inverterare 73 som är anslutna till de förutbestämda stegen i skiftregistret 71 som är fast- ställda av ett mönster hos fältsynkroniseringssignalen SY.

Under alla förhållanden kommer, när fältsynkroniseringssigna- len SY är lagrad i skiftregistret 71, synkroniseringssigna1_ detektorn 42 att alstra en synkroniseringsdetekteringssignal DT2 som representerar detekteringen av fältsynkroniserings- '4s7 999 8 signalen SY.

I fig. 3 sänds synkroniseringsdetekteringssignalen D till en och -grind 76 som aktiveras av den första vippkret s.. utgàngssignalen DD då ingressignalen PRE detekteras. Och- svar pá synkroniseringsutgángssignalen FF avger fördröjnings- vippkretsen 77 en andra vippkretsutgångssignal, som är visad ' vid GG i fig. 2, till en inverterare 79 för nedkoppling av och-grinden 66. Den första tidsbestämningssignalen Tml kommer sålunda att undertryckas av och-grinden 66 då fältsynkronise- ringssignalen DT2 detekteras. Den andra vippkretsutgàngssigna- len GG avges från fördröjningsvippkretsen 77 till en andra tidgivare 80.

Den andra tidgivaren 80 tidsbestämmer ett andra förut- bestämt tidsintervall och àstadk bestämningssignal TM2 vallet har gått till ä ommer därvid en andra tids- sedan det andra förutbestämda tidsinter- nda. Den andra tidsbestämningssignalen TN2 matas till eller-grinden 67. Det andra förutbestä mda tids- intervallet är lika med ett tidsintervall som är nödvändigt och tillräckligt för detektering av den bestämda anropsnummer- signalen NB. Det andra förutbestämda tidsintervallet antas vara 12 sekunder i den visade tidgivaren 80.

Det skall nämnas här att den andra tidgivaren 80 aktive- ras endast när fältsynkroniseringssignalen SY detekteras av synkroniseringssignaldetektorn 42 innan det första förutbestäm- da tidsintervallet som tidsbestäms av den första tidgivaren 65 har gått till ända.

Nu hänvisas till fig. 6 tillsammans med fig. 3. Slutsignal- detektorn 43 har till uppgift att detektera slutsignalerna ED, av vilka var och en är bestämd av ett förutbestämt mönster av 31 bitar. Slutsignaldetektorn 43 alstrar en slutdetekterings- signal DT3 då vilken som helst av slutsignalerna ED detekteras.

I fig. 6 innefattar slutsignaldetektorn 43 ett skiftregister 81 med 31 steg för att i tur och ordning lagra den första tids- bestämda anropssignalen TCI i synkronism med klockpulsserien CK för alstring av tredje parallellbitsignaler omfattande Bl ' bitar. De tredje parallellbitsignalerna sänds till en och- 457 999 9 grind 82 direkt samt genom ett flertal inverterare 83 som är selektivt anordnade mellan skiftregistret 81 och och-grinden 82. Arrangemanget av inverterarna 83 bestäms av mönstret hos varje slutsignal ED. Under alla förhållanden alstrar och- grinden 82 slutdetekteringssignalen DT när alla ingångs- signalerna hos och-grinden 82 intar den logiska "l"-nivån.

Enligt fig. 5 tillförs slutdetekteringssignalen DT; till en och-grind 86 som är ansluten till fördröjningsvippkretsen 77. När och-grinden 86 aktiveras av den andra vippkretsutgàngs- signalen GG sänds slutdetekteringssignalen DT såsom en slut- utgångssignal END genom och-grinden 86 till eller-grinden 67.

Vid matning med vilken som helst av den första tidsbestäz- ningssignalen Tfll, den andra tidsbestämningssignalen TN2 och slututgångssignalen END avger eller-grinden en återställninge- signal RE till detektorerna 41, Ä2 och 43, vidare till för- dröjningsvippkretsarna 61 och 77 och till de första och andra tidgivarna 65 resp. 80 för inställning av dessa i àterställt tillstånd.

Det skall här erinras om att den första tidsbestämnings- signalen Tfil undertrycks när den andra vippkretsutgángssignalen GG alstras av fördröjningsvippkretsen 77 såsom följd av att fältsynkroniseringssignalen SY har detekterats. Således kom- mer ingen àterställningssignal att alstras när fältsynkronise- ringssignalen SY detekteras av synkroniseringssignaldetektcrn 42 inom det första förutbestämda tidsintervallet som är be- stämt av den första tidgivaren 65. Uttryckt på annat sätt innebär detta att áterställningssignalen RE uppträder då fält- synkroniseringssignalen SY inte mottas.

Om ingen återställningssignal uppträder inom det första förutbestämda tidsintervallet övervakas det andra förutbestäm- da tidsintervallet av den andra tidgivaren 80 på sätt som kom- mer att beskrivas nedan. När-slutdetekteringssignalen DT3 er- hålls från slutsignaldetektorn H3 inom det andra förutbestämda tidsintervallet avges àterställningssignalen RE till de ovan- nämnda elementen. Annars fördröjs alstríng av återställninge- signalen RE tills den andra tidsbestämningssignalen TM2 till- förs från den andra tiegivaren 80 till eller-grinden 67. I detta fall uppträder àterställningssignalen RE sedan det andra 457 999 9 Q 10 förutbestämda tidsintervallet har gått till ända.

Under alla förhållanden intar den första vippkretsut- gångssignalen DD den logiska ”O”-nivån när àterställníngs- signalen RE avges från eller-grinden 67. Såsom följd av detta sänder eller-grinden 62 till effektbespari (fig. 1) den första pulsseríen BBl såsom s andra ord avges den första vippkretsutgang nuerligt såsom styrsignalen EE till effekt ren 53, oberoende av den första pulsserien aterställningssignalen BE Detta innebär att mottagar kontinuerligt ngsomkopplaren 35 tyrsignalen EE. Hed ssígnalen DD konti- besparingsomkoppla- BBl, så länge som inte avges från eller-grinden 67. en 31 och vàgformaren 32 aktiveras av effektbesparingsomkopplaren 33 medan den första vippkretsutgángssignalen DD intar den logiska "l"- nivån.

Fig: 7 kommer nu att betraktas i samband med fig. 3 Anropsnummersig naldetektorn 44 kan drivas för att detektera den bestämda anropsnummersignalen NB som på förh delats den aktuella personsökarmottagaren 20. Fö màl samverkar and har till- r detta ända- anropsnummersignaldetektorn Ä4 på sätt som kom- mer att beskrivas nedanmed ett programerbart läsminne (2-EGR) 90 (fig. 1) som lagrar den bestämda anropsnummersignalen.

I exemplet som haller pà att àskadliggöras omfattar varje anropsnummersignal 51 bitar. Förutom den bestämda anropsnummer- signalen lagrar det programerbara läsminnet 90 skilda i tionssignaler INF vilka är indikativa för information s om har samband med förekomst eller frånvaro av automatisk återställ- ningsfunktion, format- och uppställningsinformation som har 9 samband med utformningen av mottagningsanropssígnalen AA o.dyl.

En första räknare 91 (fig. merbara läsminnet 90 för att läs nfcrma- 3) är kopplad till det progra- a ut den bestämda anropsnummer- signalen för den förutbestämda adressen bit för bit. Närmare bestämt aktiveras den första räknaren 91 genom en och-grind 93 för att räkna klockpulserna CK till 31 medan och-grinden 93 _ aktiveras av den andra vippkretsutgángssignalen GG. Den bestäm- ' da anropsnummersignalen läses ut ur den förutbestämda adressen samtidigt med att den första räknaren 91 aktiveras, varvid signalen hålls i ett register (inte visat) som ingar i det programerbara läsminnet 90 och uttas successivt från registret 457 999 ll . såsom gensvar på varje räknevärde hos den första räknaren 91.

De enskilda bitarna hos den bestämda anropsnummersignalen överförs således successivt såsom en referenssignal RF om- fattande 3l bitar från det programerbara läsminnet 90 till anropsnummersignaldetektorn 44 synkront med k1ockpulssekven~ sen CK.

I fig. 7 innefattar anropsnummersignaldetektorn #4 en exklusiv-nor-grind 95 som är påverkbar i beroende av den förs- ta tidsbestämda anropssignalen TCI och referenssignalen RF för att alstra en logisk "l"-nivåsignal varje gång en bit av den första tidsbestämda anropssignalen TCI sammanfaller med den korresponderande biten hos referenssignalen RF. Varje logiska "l"-nivásignal räknas av en lokalräknare 96 synkront med klock~ pulsserien CK. En likartad operation utförs kontinuerligt 1 lokalräknaren 96 tills en trettioförsta bit i referenssignalen RF uppträder i ett tidsbestämt samband med en trettioförsta puls bland klockpulserna CK. Den första räknaren 91 tillför den logiska "l"-nivåsignalen till en och-grind 96 såsom gensvar på den trettioförsta klockpulsen. Sedan den trettioförsta klock- pulsen har upphört behåller den första räknaren 91 den logiska "l"-nivån, varjämte och-grinden 98 aktiveras såsom gensvar på att den trettioförsta klockpulsen försvinner via en inverterare 99 för avgivning av den logiska "l"-nivåsignalen till anrops- nummersignaldetektorn 4% såsom en signal RD för begäran om ut- läsning. ' = Såsom gensvar på signalen RD för begäran om utläsning alstrar lokalräknaren 96 den logiska "l"-nivåsignalen och den logiska "O"-nivàsignalen när räknevärdet blir 31 resp. när räknevärdet inte når detta värde. Den logiska "l“-nivåsignalen matas till en och-grind 101 (fig. 3) såsom en anropsnummer- detekteringssignal eller en första detekteringssignal DETI som är representativ för detektering av den bestämda anropsnummer- signalen. Och-grinden lOl alstrar den första detekteringssigna- len DETI såsom en anropsnummerutgångssignal som är visad vid HH i fig. 2 när nämnda och-grind aktiveras av den andra vippkrets- utgàngssignalen GG.

Anropsnummerutgàngssignalen HH behandlas så att man erhàl-_ ler en första och en andra utgàngssignal UTl resp. UTE i de 457 999 'P V 12 oberoende och beroende arbetssätten som kommer att beskrivas nedan. För en kretsdel 105 (fig. 5) 1 relation via buffertförstärkaren 26 och i (fia utgångssignalen UTl till högtalar ren 26 i.det oberoende arbetssätt detekteringssignalen DE eller moderna på ett sätt detta ändamål inkopplas :in högtalaren 27 (rig. 1) relation till styrenheten 55 6. Kort sagt matas den första en 27 genom buffertförstärka- et omedelbart då anropsnummer- 1 erhålls fràn anrcpsnummersignaldetek- ssignalen UTE matas till högtalaren en har detekterats av styrenheten 55 stämt tidsintervall efter det att anropsnummersignaldetektorn 44 har matats med anropsnummersignalen NB.

Närmare bestämt innefattar kretsdelen 105 en första för- dröjningsvippkrets 106 som är pàverkbar såsom gensvar på anrops- nummerutgångssignalen HH, en andra fördröjningsvippkrets 107 som är förbunden med den första för och en första och-grind 108 som är ansluten till och 101 och till den första fördröjningsvippkretsen 106. delen 105 innefattar vidare en andra och till den första fördrö dröjningsvippkretsen 106, -grinden Krets- -grind 109 inkopplad jningsvippkretsen 106, en första eller- grind 110 förbunden med den andra och-grinden 109 och med den andra fördröjningsvippkretsen 107, och en tredje och-grind 111 ansluten till den första eller-grinden 110 och till den första frekvensdelaren 46. Dessutom är en andra eller-grind 112 för- bunden med anslutningsenheten 56 (tig. 1) och med en återställ- ningsomkopplare 115 (fig. 1) för användning vid âterställning av de första och andra fördröjningsvippkretsarna 106 och 107.

En första förbindelse finns vidare mellan den andra för- h anslutningsenheten 56 för att den andra fördröjningsvippkretsen 107 en med- delandedetekteringssignal DE2 som är representativ för detek- tering av den bestämda meddelandesi förbinds med anslutningsenheten 56. signalen kan betecknas såsom en and andra förbindelse finns mellan ansl tillföra till gnalen när styrenheten 55 Meddelandedetekterings- ra detekteringssignal. En utningsenheten 56 och den andra och-grinden 109 för att tillföra till den andra och- grinden 109 en statussignal STA som anger huruvida styrenheten 'få 457 999 13 35 är bortkopplad från anslutningsenheten 36 eller inte.

Statussígnalen STA intar den logiska "l"-nivån och den logiska "O"-nivån vid bortkoppling resp. inkoppling av styr- enheten 35. En tredje förbindelse finns mellan den andra eller-grinden ll2 och anslutningsenbeten 36 för tillförsel av en avkodaràterställningssignal DRS från styrenheten 35 till de första och andra fördröjningsvippkretsarna 106 och 107. En ' fjärde förbindelse finns mellan den första och-grinden 108 och anslutningsenheten 36.

I det oberoende arbetssättet eller moden, där styran- heten 35 är bortkopplad från anslutningsenheten 36, antas att den bestämda anropsnummersignalen detekteras av anrops- nummersignaldetektorn §4 och att den första detekteringssigna- len DETl avges såsom anropsnummerutgángssignalen HH till den första fördröjningsvippkretsen 106. Såsom följd av detta alstrar den första fördröjningsvippkretsen 106 en tredje vippkretsutgángssignal som är avbildad vid II i fig. 2. Den tredje vippkretsutgángssignalen II matas till den andra för- dröjningsvippkretsen 107 och till den andra och-grinden 109.

Eftersom ingen meddelandedetekteringssignal DET2 tillförs från styrenheten 35 till den andra fördröjningsvippkretsen 107 i det oberoende arbetssättet förblir den andra fördröj- ningsvippkretsen 107 återställd. Å andra sidan öppnas den andra och-grinden 109, som matas med statussignalen STA med den logiska "l"-nivån i det oberoende arbetssättet, såsom gensvar på den tredje vippkretsutgàngssignalen II för aktive- ring av den tredje och-grinden lll genom den första eller- grinden 110. Eftersom den tredje och-grinden lll erhåller en tonsignal (som är visad vid TN i fig. 2) från den första frekvensdelaren 46 kommer den tredje och-grinden lll att avge tonsignalen TN såsom den första utgángssignalen UTI till hög- talaren 27. Såsom följd av detta alstrar högtalaren 27 anrops- tonen under närvaro av vippkretsutgàngssignalen II. Den första utgángssignalen UTI tjänstgör således såsom en anropsindike- ringssignal.

Det skall nu antas att den bestämda anropsnummersignalen detekteras av anropssignalnummerdetektorn 4Ä i det beroende arbetssättet för alstring av den första detekteringssignalen élfl 457 999 -p o 14 1 såsom anropsnummerutgångssignalen HH. Den dröjningsvippknatsen 106 ställs såsom utgàngssignalen HH så att den tredje vippkretsutgàngssignalen II avges till den andra och-grinden 109 och den andra fördröj- ningsvippkretsen 107. I detta fall tillför den första grinden 103 en aktíveringssignal (som är visad vid JJ till styrenheten 35 genom den fjärde för ning DET första för- ensvar à den tredfe la och- i fig.2) bindelsen och anslut- senheten 36. Det skall här nämnas att den logiska "O"- nivàn avges såsom statussignalen STA till den andra och- grinden 109 i det beroende arbetssättet STA i fig. 2. Den andra och förbli nedkopplad. Å , såsom är visat vid -grinden 109 kommer därför att andra sidan tillförs meddelandesignalen eller den andra detekteringssignalen DET2 från styrenheten 35 genom anslutningsenheten 36 till den andra fördröjningsví kretsen 107 sedan den bestämda anropsnummersi terats. oo- gnalen har detek- Sàsom gensvar på meddelandedetekteringssignalen DET; intar den andra fördröjningsvippkretsen 107 sitt ställda till- stånd därför att den tredje vippkretsut den logiska "l"-nivån. Under dessa betingelser sänds den logiska "l"-nivásignalen från den andra fördröj sen 107 till den tredje och eller DET gàngssignalen II intar ningsvippkret- -grinden lll genom den första -grinden 110 synkront med meddelandedetekteringssignalen 2. .

Den andra utgångssignalen UT2 matas således såsom anropa- indikeringssignalen från den tredje och-grinden lll till hög- talaren 27 för alstring av anropstonen. Såsom torde vara uppen- bart från det ovanstående blir den andra utgángssignalen UTE fördröjd i förhållande till den första utg àngssignalen UT1.

När meddelandesignalen NS inte mottas korrekt av styr- enheten 35 tillförs avkodaráterställningssignalen DRS från styrenheten 35 till de första och andra förd röjningsvippkret- sarna 106, 107 genom den andra eller-grinden 112. De första och andra fördröjningsvippkretsarna 106 och 107 àterställs såsom gensvar på avkodaråterställningssignalen DRS för att stoppa alstring av den andra utgàngssignalen UT ropston kommer således att avges från högtalare delandesignalen mottas felaktigt.

Nu hänvisas till fig. 2. Ingen an- n 27 när med- 8 för första gängen och till fig. l 457 999 15 på nytt. Styrenheten 55 som samverkar med avkodaren 25 1 det beroende arbetssättet innefattar första, andra och tredje inloppsöppningar 121, 122 och 125 samt en avbrottsöppnin ~l24, vilka alla är anslutna till anslutningsenheten 56 i det beroende arbetssättet.

Den första inloppsöppningen l2l matas med de regenerera- de klockpulserna RC från klockregeneratorn 47 (fig. 5) via anslutningsenheten 56. Det bör här observeras att de regene- rerade klockpulserna RC alstras i bitraten 600 bitar per sekund, såsom har nämnts ovan, och att de aldrig passerar genom en frekvensdelare, såsom den andra frekvensdelaren 48.

Nu ges en tillfällig hänvisning tillbaka till fig. 5.

Mottagningsanropssignalen AA avges till en fördröjningsvipp- krets 126 som matas med de reglerade klockpulserna HC genom en inverterare 127. Följaktligen alstrar fördröjningsvippkret- sen 126 en andra tidsbestämd anropssignal TC2 synkront med de regenererade klockpulserna RC. Den andra tidsbestämda anrops- signalen TC2 erhålls således i en bitrat som är lika med dubbla bitraten för den första tidsbestämda anropssignalen TCI. Detta innebär att meddelandesignalen MS behandlas i styrenheten 55 i bitraten som är bestämd av de regenererade klockpulserna RC.

För att nu återgå till fig. 8 avges den andra tidsbestäm- da anropssignalen TC2 till den andra inloppsöppningen 122.

Avbrottsöppningen 124 har ett första uttag tl som matas med aktiveringssignalen JJ vid detektering av den bestämda anrops- nummersignalen och ett andra uttag te som matas med en manuell återställningssignal MBS som avges från återställningsomkopp- laren 115 (fig. 1) genom avkodaren 25.

Den tredje ingångsöppningen 125 matas genom avkodaren 25 med var och en av informationssignalerna INF som är lagrade i det programerbara läsminnet 90. Enligt fig. 5 kan varje infor- mationssignal INF läsas ut ur det programerbara läsminnet 90 genom användning av en och-grind 151 och en andra räknare 152.: Närmare bestämt är och-grinden 151 kopplad till den första frekvensdelaren 46 så att den aktiveras vid ett förutbestämt tidsintervall och medger att klockpulserna CK passerar igenom densamma. Den andra räknaren 152 räknar räknepulserna CK vid 457 999 f. v 16 det förutbestämda intervallet till det fulla räknevärdet 3 och tillför därvid varje räknevärde såsom en adressignal till ' det programerbara läsminnet 90. Den visade andra räknaren 132 kan således ange åtta slag av informa Enligt fig. 8 innefattar styrenheten 35 en första ut- gângsöppning l36 för att sända statussignalen STA till den ._ , andra och-grinden 109 (fig. 3) , en andra utloppsöppning 137 för att avge avkodaràterställningssignalen DRS till de första och andra fördröjni ngsvippkretsarna 106 och 107 genom den andra eller-grinden 112 och en tredje utloppsöppning 138 för att tillföra meddelandedetekteringssignalen DET2 till den andra fördröjningsvippkretsen 107.

De första t.o.m. de tredje ingángsöppningarna 121-123 är kopplade till en databuss 140 tillsammans med avbrottsöppning- en 124 och de första t.o.m. de tredje utloppsöppningarna 136-138.

Styrenheten 35 innefattar ett läsminne 141 med ett fler- tal adresser och anordnat att lagra en serie instruktioner som skall verkställas i styrenheten 35, räknare 142 kopplad till databussen 140 141 för att ange varje adress, 143 för att avkoda varje ur läs tionssignalerna IN”. vidare en program- och till läsminnet ” och en instruktionsavkodare minnet 141 utläst instruktion för avgivning av en serie styrsignaler (inte visade) till skilda element som ingår i styrenheten 35. En aritmetisk logikenhet 144 är kopplad till databussen 140 til lsammans med en ack umulator 145 och ett direktàtkomstminne l46. Den arit- metiska logikenheten 144 utför beräkningar under styrning av styrsignalerna, och beräkningsresultatet la gras 1 direktàt- komstminnet 146. Ackumulatorn 145 används för att överföra data mellan direktátkomstminnet 146 och var och en av öppning- : arna 121-124 samt 136-138, En kombination av instruktionsav- kodaren 143, den aritmetiska logikenheten 144 och ackumula- torn 145 kan betecknas såsom en centralprocessor. Styrenheten 35 innefattar vidare en klockgenerator 148 för att därvid bil- da en systemklocka som fastställer en instruktionscykeltid och en serie k1ockpulser som används för att bringa styren- heten 35 i drift. Alla de ovannämnda elementen arbetar på i och för sig känt sätt. De enskilda elementen kommer inte att 457 999 17 beskrivas mera i detalj.

Styrenheten 35 aktiveras såsom gensvar på aktiverings- signalen JJ (fig. 2), vilken tillförs från avkodaren 25 till avbrottsöppningen 124 när den bestämda anropsnummersignalen detekteras av anropsnummersignaldetektorn 44. Därefter till- förs den andra tidsbestämda anropssignalen TC2 från fördröj- ningsvippkretsen 126 till den andra inloppsöppningen 122 synkront med de regenererade klockpulserna RC som mottas av den första inloppsöppnngen 121. I detta fall antas att den andra tidsbestämda anropssignalen TC2 inkluderar den bestäm- da meddelandesignalen MS, såsom är visat vid AA i fig. 2.

Varje grupp av 31 bitar av meddelandesignalen MS sänds till den aritmetiska logikenheten 144 för att behandlas i denna under styrning av varje i läsminnet 141 lagrad instruktion.

Bland de 31 bitarna håller direktåtkomstminnet 146 21 sådana bitar i minnet såsom informationsbitar emedan BCH-koden (31, 21) används i personsökareanläggningen. De återstående bitarna tjänar såsom kontrollbitar på i och för sig känt sätt.

Alla informationsbitarna lagras således i tur och ordning i direktåtkomstminnet 146 sedan fel har kontrollerats 1 varje enhet bland de 31 bitarna med hjälp av kontrollbitarna på i och för sig känt sätt.

Om antalet fel är lika med eller större än ett förutbestämt antal utförs en bedömning vad gäller mottagning av ingen med- delandesignal. Det förütbestämda antalet är_tvà i detta exem- pel. Följaktligen sänds avkodaråterställningssignalen DRS från den andra utloppsöppningen 137 till de första och andra fördröjningsvippkretsarna 106, 107 genom den andra eller- grinden 112. Ingen anropston alstras av högtalren 27 emedan varken den första utgångssignalen UTl eller den andra utgångs- signalen UT2 tillförs från den tredje och-grinden lll till högtalaren 27.

Om á andra sidan alla informationsbitarna mottas korrekt kommer meddelandedetekteringssignalen DET2 att matas från den tredje utloppsöppningen 138 till den andra fördröjnings-' vippkretsen 107. Den andra fördröjningsvippkretsen 107 ställs så att den tredje och-grinden lll alstrar den andra utgångs- signalen UT2 såsom anropsindikeringssignal. Högtalaren 27 ger -7457 999 ringssignalen och informerar därigenom innehavaren om mottag- ning av den bestämda meddelandesignalen MS.

En dylik anropston kan stoppas genom att man sluter åter- r visad i fig. 1. Anledningen aget t2 hos avbrottsöppningen , den andra utloppsöppningen 137 (fig. 8), och den andra eller-grinden 112 (fig. 3). I detta fall sker åtkomst till direktåtkomstminnet 146 för utläsning av informationsbitar- na ur detta minne. Informationsbitarna sänds från seriegräns- snittet 151 till presentationsenheten 150.

Såsom framgår av fig. l samverkar styrenheten 55 med en presentationsenhet 150 som kommer att beskrivas i detalj nedan under hänvisning till fig. 9. För detta ändamål innefattar styrenheten 35 ett seriegränssnitt 151 och en inlopps/utlopps- resentationsenheten 150. Informa- vt från direktåtkomstminnet 146 till nom seriegränssnittet 151, medan nlopps/utloppsöppningen 152 så att presentationsenheten 150 bringas 1 drift med varje order..

Såsom är antytt i fig. 9 innefattar presentationsenheten 150 en tablå 154 med flytande kristaller för att åstadkomma presentationer i motsvarighet 1:1 till informationsbitarna jäm- te ett gränssnitt 156 som är anslutet 151 och ingångs/utgångsöppningen 1 tionsbitarna resp. kristaller kan utgö kristaller och med tionsbitnrna avges successi presentationsenheten 150 ge varje order alstras genom 1 1 överensstämmelse till seriegränssnittet 52 för mottagning av informa- ifràgavarande order. Tablán 154 med flytande ras av en tablå med en matris med flytande 5 x 7 punkter. Då matning sker med varje or- der genom gränssnittet l56 ger en orderavkodare 157 upphov till presentationsstyrsignaler DC som bestäms av varje order. Infor- mationsbitarna sänds genom gränssnittet 156 till en teckengene- rator 158 för omvandling till varje presentationsdatasignal som kan presenteras av tablån 154 med flytande kristaller.

Presentationsenheten 150 innefattar ett dataminne 160 med 457 999 19 ett flertal adresser för att lagra varje tabládatasignal i var och en av adresserna. En datautpekare 161 är kopplad till data- minnet 160 för att specificera varje adress såsom gensvar pâ presentationsstyrsignalerna DC. Varje presentationsdatasignal lagras i dataminnet 160 i varje av datautpekaren 161 angiven adress och läses ut ur varje adress 1 överensstämmelse med en indikering hos datautpekaren 161.

I exemplet som håller pá att àskådliggöras sänds klockpul- serna CKC från den i fig. 8 visade klockgeneratorn till en tid- styrenhet 162. Såsom gensvar på klockpulserna CKC avger tidstyr- enheten 162 en drivsignal till en raddrivare 166 för att driva varje rad i tablån 154 med flytande kristaller. Samtidigt sänds varje tablàdatasignal synkront med drivsignalen från datamínnet 160 till en kolumndrivenhet 167 för att driva varje kolumn i tablån 154 med flytande kristaller. Tablán eller organet 154 med flytande kristaller drivs således av rad- och kolumndriv- enheterna 166 och 167 så att man erhåller en synlig tablå svaran- de mot varje tablàdatasignal. En sådan synlig tablå kan ändras till en annan synlig tablå eller raderas när àterställningsom- kopplaren 115 sluts sedan anropstonen har stoppats genom slut- ning av àterställningsomkopplaren 115 eller då presentationen varar i 8 sekunder.

I den àskádliggjorda presentationsenheten 150 är ett batte- ri 168 anslutet till en spänningsstyrenhet 169. Spänningsstyren- heten 169 har till uppgift att tillföra elektrisk spänning från batteriet 168 till rad- och kolumndrivenheterna 166 och 167 i ett tidsdelat arbetssätt.

Ehuru uppfinningen ovan har beskrivits i anslutning till en föredragen utföringsform av densamma torde det vara lätt för fackmannen att tillämpa uppfinningen på skilda sätt. Exem- pelvis kan olika typer av kretsar få ersätta den i fig. 3 åskådliggjorda kretsdelen 105.

Claims (3)

457 999 p a. 20 PATENTKRAV Personsökarmottagare för användnin läggning som utför

1. - g i en personsökaran- en anropstonbetjäning och en presentations- betjäning genom användning av anropsnummersignaler som är gemen- samma för nämnda anropsbetjäning och nämnda presentationsbetjä- ning, vilken personsökarmottagare är påverkbar såsom gensvar på en på förhand tilldelad signal bland nämnda anropsnnmmersignaler för alstring av en anropsindikeringssignal som anger att person- sökarmottagaren anropas, varvid nämnda personsökarmottagare är k ä n n e t e e k n a d därav, att den innefattar första organ (25, 26, 27) som är påverkbara i beroende av nämnda på förhand tilldelade anropsnummersignal och som är selektivt d ett oberoende och beroende arbetssätt för att alstra resp en andra utgângssignal i nämnda oberoende och beroende ar- betssätt för att få del av nämnda anropsbetjäning resp nämnda presentationsbetjäning, varvid nämnda första utgångssignal als- rivbara 1 en första tras såsom nämnda anropsindikeringssignal väsentligen omedelbart i beroende av nämnda på förhand tilldelade anropsnummersignal medan nämnda andra utgångssignal alstras ett förutbestämt tids- intervall efter det att nämnda första organ har matats med nämn- da på förhand tilldelade anropsnummersignal, vilken andra ut- gångssignal också tjänar såsom nämnda anropsindikeringssignal, och anslutningsorgan (36) inkopplade till nämnda första organ för att selektivt bringa nämnda första organ i nämnda oberoende resp nämnda beroende arbetssätt.

2. Personsökarmottagare enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d därav, att nämnda första organ (25, 26, 27) innefattar detekteringsorgan (25) för att detektera nämnda anropsnummersig- nal för alstring av en första detekteringssignal som är repre- sentativ för detektering av nämnda anropsnummersignal och sig- nalalstringsorgan (26, 27) som är påverkbara i beroende av nämn- da första detekteringssignal för att selektivt alstra nämnda första och nämnda andra utgångssignaler såsom nä keringssignal.

3. Personsökarmottagare enligt krav 2, varvid nämnda anrops- nummersignal är selektivt efterföljd av en meddelandesignal, k ä n n e t e c k n a d därav, mnda anropsindi- att nämnda personsökarmottagare ytterligare innefattar andra organ (35) som är selektivt fast- f 457 999 21 sättbara vid nämnda anslutningsorgan (36) för att detektera nämnda meddelandesignal för att alstra i nämnda beroende arbets- sätt en andra detekteringssignal som är representativ för detek- tering av nämnda meddelandesignal när nämnda andra organ är för- bundna med nämnda anslutningsorgan, varvid nämnda anslutningsor- gan innefattar en anslutningsenhet (36) för mottagning av nämnda andra organ (35), en första ledningsdragning (mellan 107 i fig 3 och 36) inkopplad mellan nämnda signalsalstringsorgan (26, 27) och nämnda anslutningsenhet (36) för att tillföra nämnda andra detekteringssignal till nämnda signalalstringsorgan när nämnda andra organ mottas av anslutningsenheten, och en andra lednings- dragning (mellan 109 och 36) inkopplad mellan nämnda signalals- tringsorgan och nämnda anslutningsenhet för att tillföra en an- slutningssignal som är representativ för anslutning av nämnda andra organ till nämnda anslutningsenhet när nämnda andra organ är anslutna till nämnda anslutningsenhet. N. Personsökarmottagare enligt krav 3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att nämnda signalalstringsorgan (26, 27) inne- fattar en elektrisk krets (105) som är påverkbar såsom gensvar på nämnda första detekteringssignal i nämnda oberoende arbets- sätt för att alstra nämnda första utgångssignal såsom nämnda an- ropsindikeringssignal och är påverkbar såsom gensvar på nämnda första och andra detekteringssignaler och nämnda anslutningssig- nal i nämnda beroende arbetssätt för att alstra nämnda andra utgångssignal såsom nämnda anropsindikeringssignal när nämnda andra detekteringssignal tillförs från nämnda andra organ efter alstring av den första detekteringssignalen.