SE456546B - Elektriska kretsanordningar - Google Patents

Description

20 25 30 35 í456 5~46 Yttre anslutningar till de i kretsanordningen ingående stap- larna kan se ut på olika vis och kan utgöras av ingående krets- element på åtminstone ena sidan av åtminstone ett grundskikt och/eller slutdelar till de elektriska förbindelserna mellan modulerna och inbegripa stöden som håller modulerna på plats inom stapeln.

I komplicerade elektriska kretsanordningar med tätt packade mo- duler och/eller komponenter på dessa moduler har man bekymmer med att avlägsna värme, som eljest kan skada kretsanordningen.

Oftast alstras värme av anordningens ingående komponenter, men ett lämpligt sätt att avlägsna värmet är via anslutna krets- element, såsom inkopplade ledare, och från grundskikten som kan vara av material med hög värmeledningsförmåga genom att dessa utgör värmesänkor för de därpå fastsatta komponenterna.

Föreliggande uppfinning syftar till att tillhandahålla en elekt- risk kretsanordning, innefattande ett flertal staplar på en gemensam, i huvudsak plan stödplatta, varvid varje ingående stapel består av ett flertal i huvudsak identiska moduler, varje modul består av ett i huvudsak plant grundskikt, oriente- rat i rät vinkel mot tillhörande stapels längsgående symmetri- axel, samt varvid kretselementen i anordningen finns monterade på åtminstone ena sidan om varje grundskikt, och ett kylämne, såsom luft, lätt kan komma åt de ställen i kretsanordningen, där värmet alstras.

Enligt uppfinningen innefattar kretsanordningen medel för an- ordnande av en strömning av en kylfluid och mellanrum är an- ordnade mellan varje par av grundskikt, varvid strömningen är anordnad att strömma i mellanrummen genom varje stapel i hu- vudsak i rät vinkel mot staplarnas längsgående symmetriaxel.

Genom strömningen av kylämnet över kretskomponenterna och/el- ler över grundskikten som lämpligen består av material med hög värmeledningskoefficient, bortförs värmet från kretsanordnin- gen. Kylämnet kan vara luft. 10 15 20 25 30 35 - - 456 546 I allmänhet är grundskikten för varje stapel identiska.

Ledare eller anslutningar till ingående kretselement i mo- dulerna kan utbildas på ett godtyckligt, lämpligt sätt, t.ex. medelst känd tjockfilmsteknik.

Komponenterna som t.ex. kan vara halvledare och ingå i moduler- na kan ha vilken form som helst och monteras pâ grundskikten hur som helst.

Ett flertal i huvudsak identiska staplar kan ingå i anordnin- gen.

Det är lämpligt att låta kylämnet strömma i följd genom åtmins- tone ett par närliggande staplar i kretsanordningen, varvid grundskikten i en stapel behöver vara förskjutna i förhållande till motsvarande grundskikt i grannstapeln.

Anordningen kan innefatta ett flertal i huvudsak identiska stap- lar.

För någon viss stapel kan det vara oväsentligt att kylämnet strömmar genom alla moduler, varför kylämnesflödet kan styras så att kyleffekten blir större på några av modulerna.

I de fall då komponenterna i huvudsak finns på ena sidan en- bart om grundskikten kan närliggande grundskikt inom en sta- pel ordnas så, att komponenterna kommer på motsatta ytor.

Vidare kan man låta kylämnet strömma enbart mellan vartannat par grundskikt i stapeln, endera direkt över komponenterna el- ler också enbart över de blanka sidorna. Därvid behöver ej tvâ närliggande grannskikt ligga på avstånd från varandra.

Lämpligen hålls grundskiktpar på avstånd från varandra på ett konstant avstånd.

När kretselementen förekommer enbart på ena sidan av grund- 10 15 20 25 30 35 456 546' skikten och dessa grundskikt har hög värmeledningskoefficient, eventuellt med värmesänkor, kan en värmeledande del anslutas till den andra grundskiktssidan så att kylämnet får överström- ma den värmeledande delen och bortforsla värme på detta sätt, varvid den värmeledande delen är gjord så att kylämnet får strömma över så stor yta som möjligt, t.ex. genom att den vär- meledande delen är utrustad med vingar.

I de fall då närliggande grundskikt är försedda med komponen- ter på två sidor mot varandra, kan de värmeledande delarna på de bortvända sidorna gripa in i varandra på så sätt att spe- ciella passager för kylämnet bildas däremellan.

Annars kan kretselement finnas på bägge sidor om grundskikten och värmealstrande komponenter fhums på båda sidor om åtminsto- ne vissa av grundskikten.

Som nämnts ovan kan de elektriska kopplingarna innefatta delar som fasthåller modulerna på rätt plats inom resp. stapel, och dessa delars ändar kan få utgöra stapelns elektriska anslut- ningar. Alternativt kan också vissa av de elektriska anslutnin- garna delvis ingå i de stöd som håller modulerna på plats inom stapeln, varvid varje sådant stöd utgör en elektriskt isoleran- de stödanordning för motsvarande elektriska förbindelse.

Stöd som hjälper till att hålla modulerna på rätt plats i resp. stapel och som kanske delvis utgör elektriska förbindelser mel- lan modulerna må placeras så att inget hinder görs för kyl- ämnets strömning längs någon önskad riktning genom stapeln. I de fall där grundskiktet är kvadratiskt eller rektangulärt, så att stapeln är kvadratisk resp. rektangulär, utgör dessa stöd som håller modulerna på plats och inte utgör elektrisk förbindelse mellan modulerna i en hörndetalj till stapeln. Al- ternativt låter man tvenne plana stöd hindra kylströmningen mellan tvâ samhöriga motstående sidor. Vissa av de elektriska förbindelserna mellan modulerna går genom sådana plana stöd, vilka håller modulerna på resp. platser, varvid varje stöd in- nefattar en elektriskt isolerande stödanordning för motsvaran- de kopplingar. 10 15 20 25 30 35 -' 5 456 546 Stapeln kan byggas upp så att kylämnets strömning kan ske ge- nom de öppningar som är kvar mellan nâgra av de elektriska förbindelserna mellan samhöriga moduler, varvid de elektriska kopplingarna i sig ej väsentligen erbjuder hinder för kyläm- net att strömma längs någon önskad riktning genom stapeln.

Den gemensamma stödplattan för hela kretsanordningen kan ut- göras av ett tryckt kretskort, varpå varje stapel är elekt- riskt ansluten, sâ att en sluten krets bildas i kretskortet.

En elektrisk kretsanordning utformaienligt uppfinningen kan bestå av en mindre komplicerad kretsanordning med anslutning- ar till andra delar av en mer komplicerad kretsanordning, var- vid de andra delarna i denna mer komplicerade kretsanordning kan se ut hur som helst.

Här följer en utförligare beskrivning av uppfinningen med hjälp av ritningarna.

Fig. 1 visar ett tvärsnitt av ett utföringsexempel av en elekt- risk kretsanordning innefattande flera staplar på en gemensam platta, där varje stapel har flera i huvudsak identiska modu- ler, enligt uppfinningen anordnade så, att kylämnet kan ström- ma i tur och ordning genom minst två staplar i kretsanordnin- gen.

Fig. 2 visar i perspektiv ett utföringsexempel av en stapel ingående i kretsanordningen i fig. 1.

Fig. 3 visar ett annat utföringsexempel av en stapel.

Fig. 4 visar ett tvärsnitt av ytterligare ett utföringsexempel av stapeln.

Fig. 5 visar en modifiering av stapeln i fig. 4.

Fig. 6 visar i perspektiv en kombination av elektriska kretsan- ordningar enligt en annan aspekt av uppfinningen, vari varje kretsanordning liknar den som visas i fig. 1, anordnad så att kylämnet strömmar genom de olika kretsanordningarna. 456 10 15 20 25 30 35 546 6 Den elektriska kretsanordning som delvis visas i fig. 1 innefattar ett flertal staplar 10 på en gemensam, plan platta 10A, där varje stapel liknar den som finns i fig. 2 och alltså består av flera, likadana moduler 11. Varje modul 11 består av ett plant grunt grundskikt 12 gjort av elektriskt isolerande material t.ex. alumina, i kvadratisk form. Således är varje stapel 10 kvadratisk i genomskär- ning då grundskikten 12 utbreder sig i rät vinkel mot längs- gående symmetriaxeln 13 till stapeln 10. Kretskomponenterna sitter på ena sidan av varje grundskikt 12, kretskomponen- terna 14 kan vara t.ex. inkapslade halvledaranordningar fastsatta på grundskikten på lämpligt sätt och anslutna till ej visade ledare. För de moduler 11 som sitter längst ut pâ varje stapel kan finnas ej utritade anslutningar. Kretsele- ment inom modulerna kan t.ex. utgöras av ledare och anslut- ningar gjorda med tjockfilmsteknik. Även andra slag av krets- element kan ingå i modulerna.

Staplarnas anslutningar kan vara av godtycklig konstruktion.

Den form av stapel som visas.i fig. 2 och är lämplig att ingå i kretsanordningen i fig. 1, är de ingående krets- elementena i varje modul, utom en modul i stapelns ände, motriktade en yta av grundskiktet i den närliggande modulen inom stapeln, som ej innehåller några komponenter.

Alla grundskikt i stapeln sitter på jämnt avstånd från var- andra.

Stöden 16 som åtminstone delvis håller fast modulerna 11 på sina rätta platser inom stapeln 10 utgör vart och ett en hörndel för den kvadratiska stapeln och sträcker sig paral- lellt med stapelns 13 längsgående symmetriaxel. Stöden 16 samverkar med grundskikten 12 på lämpligt sätt, t.ex. genom presspassning mellan flänsarna och grundskiktet. Grundskiktet kan även vara fastlött till flänsarna.

De elektriska förbindelserna 17 mellan modulerna 11 i stapeln 10 15 20 25 30 35 456 546 10 tjänar till att sluta sin del av en strömkrets. De visade anslutningarna 17 bidrar var och en åtminstone delvis till att fasthålla modulerna inom stacken och sträcker sig paral- lellt med stapelns symmetriaxel. Ändarna av förbindelserna 17 kan utgöra anslutningar till hela stapeln. De elektriska förbindelserna 17 sitter fast vid grundskiktet 12 på lämpligt sätt, t.ex. medelst borrhål genom grundskikten, eventuellt avkopplade från modulerna med skivkondensatorer. Alternativt kan enligt figuren de elektriska förbindelserna fästas i skåror 18 utskurna ur kanterna på grundskiktet, eller också kan de elektriska förbindelserna utgöras av böjliga remsor med par av böjliga flänsar, t.ex. genom att böja remsan och eventuellt fastlödas vid grundskikten. I alla dessa anord- ningar hjälper de elektriska förbindelserna till att fast- hålla modulerna inom stacken. Har man elektriska förbindeler av denna form, kan man strunta i hörnstöden 16. Men lämpliga elektriska förbindelser mellan modulerna kan utformas på godtyckligt vis, och åtminstone några av de elektriska för- bindelserna behöver inte hålla fast modulerna, utan t.ex. bestå av böjliga U-formade stöd mellan två närliggande moduler inom stapeln.

För varje modul som ligger överst i staplarna och alltså är utrustade med anslutningar till stapeln, kan anslut- ningarna vara av i huvudsak samma form som de U-formade elektriska förbindelserna mellan modulerna, men i stället för U-formade kan anslutningarna vara försedda med stift som passar i urgröpningar i delar som inte ingår i stapeln.

I komplicerade kretsanordningar med tätt packade moduler och/el- ler komponenter på modulerna har man besvär med att bort- skaffa alstrad värme. I allmänhet alstrar värmen av några av kretskomponenterna, men värmet leds med fördel bort via anslutande kretselement, t.ex. inkopplade ledare.

Enligt uppfinningen avlägsnas värmet från kretsanordningen medelst närliggande par grundskikt i varje stapel genom att grundskikten ligger på avstånd från varandra och genom att 10 15 20 25 30 35 456 54-6 8 ett kylande ämne, såsom luft, får strömma mellan samhörande grundskikt i varje stapel genom staplarna i ett plan som sträcker sig rätvinkligt mot staplarnas symmetriaxlar, och som får flyta i tur och ordning genom flera staplar. Enligt fig. 2 framgår hur kylämnet överströmmar kretselementen.

Man tillser därvid att kylämnet kommer lätt och säkert fram till de punkter i kretsanordningen varifrån bildad värme måste bortskaffas.

I fig. 2 finns inget hinder för kylämnet att strömma i riktning av pilen 19 från en icke visad reservoar. Grund- stöden 16 och de visade elektriska förbindelserna 17 vilka båda hjälper till att hålla modulerna på plats, hindrar inte väsentligen kylämnets strömning genom stapeln. Även om kyl- ämnet strömmar vinkelrätt mot pilen 19, kan kylämnet lätt ta sig igenom mellanrummen mellan de elektriska förbindel- serna 17. Desamma gäller om man har elektriska förbindelser som inte samtidigt utgör stöd för modulerna.

Den gemensamma plattan 10A för den elektriska kretsanordningen i fig. 1 innefattar ett konventionellt kretskort som ombe- sörjer de erforderliga elektriska kopplingarna mellan stap- larna så att en sluten krets uppstår. Symmetriaxlarna 13 till varje stapel löper vinkelrätt mot planet för krets- kortet 10A. Således är varje stapel i fig. 1 försedd med elektriska förbindelser mellan modulerna som delvis tjänar till att hålla modulerna på rätt ställe inom stapeln, var- vid ändarna av förbindelserna 17 får utgöra anslutningar i form av stift, som kan insättas i motsvarande anslutningar 17A i form av hål och som leder till elektriska förbindelser i kretskortet 10A. Vidare utformas grundstödens ändar såsom stift, vilka kan insättas i motsvarande hål i kretskortet, så att stapeln stöds av kretskortet 10A. Hörnbitarna har nummer 16 och komponenterna 14 men visas ej i fig. 1. Kyl- ämnet strömmar i tur och ordning genom de visade staplarna enligt pilarna 19A. Vidare är varannan stapel uppsatt på förlängare som antyds vid 17B, ovanpå kretskortet. I för- hållande till närmaste stapelgrannar hamnar därför grund- skikten i ena stapeln förskjuten i förhållande till mot- H 10 15 20 25 30 35 °' 1 456 546 svarigheter i nästa stapel, så att kyleffekten blir förhöjd i hela kretsanordningen.

Enligt den alternativa stapelformen 20 fig. 3 utgörs de stöd håller modulerna 11 på plats i den kvadratiska stapeln av tvenne plana delar 21, vilka löper parallellt med sym- metriaxeln 13 på ömse sidor om stapeln. Därvid blir kyl- ningen genom stapeln begränsad till riktningen visad av pilen 22 genom de andra stapelsidorna. Besiffringen i fig. 3 ansluter sig i övrigt till fig. 2.

De plana delarna 21 är fastsatta till grundskikten 12 på lämpligt sätt t.ex. genom presspassning mellan samverkande, icke visade flänspar så att varje sidostycke ger ett par samverkande flänsar för varje grundskikt, och vidare even- tuellt att grundskikten 12 är fastlödda till de plana de- larna 21. De plana delarna 21 möjliggör även att man kan handskas med stapeln utan risk för skada.

De elektriska förbindelserna 24 sitter mellan modulerna 11 i stapeln på lämpligt sätt. Enligt fig. 3 ingår de elek- triska förbindelserna som delar i de plana delarna 21, var- vid de plana delarna 25 i delarna 21 utgör elektriskt iso- lerande stöd för de elektriska förbindelserna 24, varvid de elektriska förbindelserna utgörs av ledare bildade pâ de elektriskt isolerade plana delarna 25. Andra elektriska för- bindelser av godtycklig utformning kan även finnas pâ de sidor där kylämnet strömmar, varvid kylämnet löper genom mellanrummen mellan förbindelserna, som därvid inte väsent- ligen hindrar kylströmningen.

Kretskomponenter kan monteras på de plana delarna 25.

Anslutningarna 26 till stapeln 20 finns även på delarna 21 i form av stift monterade på de elektriskt isolerande plana delarna 25 av delarna 21, direkt anslutna till de elektriska förbindelserna 24. 10 15 20 25 30 35 456 546' 10 I stället för att bestå av elektriskt isolerande material kan grundskikten bestå av material med hög värmelednings- koefficient och innefatta värmesänkor, varifrån värmet bort- skaffas genom kylflödet.

Vid beskrivningen av stapeln 30 som delvis visas i fig. 4 gäller att motsvarande delar har samma besiffring som för stapeln 10 i fig. 2.

Kretselementen 14 i stapeln 30 i figur 4 finns endast på ena sidan av vissa grundskikt, dessa grundskikt har en hög värmeledningsförmàga, man har försett den andra sidan av grundskiktet med den värmeledande delen 31. Denna del har stor area och är i figuren utrustad med kylflänsar 32.

Därifrån bortskaffas effektivt det utvecklade ämnet av kyl- strömningen.

I den modifierade form av stapeln 30 som visas i fig. 5 är närliggande grundskikt 12 så ordnade att komponenterna 14 sitter på motsatta sidor om stapeln 30. Därvid kommer värme- ledarna 32 som sitter på de andra sidorna om grundskikten att hamna direkt motsatt varandra. Lämpligen får motsatta par värmeledare gripa in i varandra, så att passager 40 bildas för kylströmningen emellan dem.

För varje elektrisk kretsanordning gäller att kylströmningen kan svepa över de komponentbesatta sidorna, men i det fall komponenterna kan skadas av kylningen bör man anordna så att kylvätskan bara strömmar över de ytor som saknar krets- element, vilket går bra om grundskikten är gjorda av material med hög värmeledningsförmåga.

I de fall värmeledande delar inom staplarna saknas, fastän komponenterna bara finns på ena sidan om grundskikten, kan F komponenterna finnas på sidor och motsatta mot varandra. Kyl- strömningen kan då ske mellan vartannat par av sådana grund- skikt, direkt över komponenterna eller i de passager som är komponentfria. 10 15 20 25 30 35 -- 11 456 546 Alternativt kan komponenter finnas pâ bägge sidor, varav värme- alstrande komponenter kan finnas på bägge sidor.

I alla versioner av elektriska kretsanordningar enligt upp- finningen är det inte nödvändigt att kyla mellan angränsande grundskiktspar, vilka i så fall ej behöver ligga på avstånd från varandra, i synnerhet om dessa inte har nâgra värme- alstrande komponenter.

Vidare eller alternativt kan kylströmningen genom en stapel så regleras, att kyleffekten blir större för vissa moduler i förhållande till andra. Kylflödet kan modereras genom att ändra flödeshastigheten och/eller massan av kylämne över en modul, eventuellt genom att ändra avståndet mellan när- liggande grundskiktspar.

I allmänhet ligger dock inom samma stapel grundskikten på samma avstånd från varandra.

De delar som hjälper till att hålla modulerna på rätta platser inom stapeln kan vara utformade på godtyckligt sätt. Det är gynnsamt att innefatta elektriska förbindelser mellan modu- lerna i sådana delar, som också används för att hålla grund- skikten på plats vid stapelns uppbyggnad. Det bör vara lätt att byta ut felaktiga moduler, som därför med fördel kan hållas fjädrande av delarna. Desamma gäller de elektriska förbindelserna mellan modulerna som inte utgör stöd.

Annars kan modulerna fästas hårt inom stapeln av stöden och av de elektriska förbindelserna. Stöden och de elektriska förbindelserna kan vara av förtennat koppar och fastlödda vid grundskikten i den färdiga stapeln.

I allmänhet utnyttjar man även annan stödform för stapeln av godtyckligt utförande.

Grundskikten i staplarna behöver inte vara förskjutna i för- hållande till varandra, såsom ovan beskrivits, 10 15 20 25 30 35 456 546' 12 Grundskikten och/eller bottenplattan behöver inte vara helt plana, men skall dock i huvudsak vara det.

Den gemensamma stödplattan kan ha vilken utformning som helst och behöver inte utgöra ett kretskort. De erforderliga elektriska förbindelserna mellan ingående staplar kan ut- föras pâ godtyckligt sätt. Staplarna kan fästas vid botten- plattan på vilket sätt som helst.

Grundskikten kan vara rektangulära eller ha annan, godtycklig form.

Smärre avvikelser i uppbyggnaden av staplarnas moduler kan förekomma i uppfinningen.

Ehuru kylämne avses genomströmma en ingående stapel, kan denna vara försedd med kåpa.

Hela den elektriska kretsanordningen kan vara försedd med kåpa.

Kylämnet kan ges till och/eller uttas från en elektrisk kretsanordning på lämpligt sätt.

En elektrisk kretsanordning enligt uppfinningen kan innefatta en mindre komplicerad elektrisk kretsanordning, vars anslut- ningar kan kopplas till andra ingående delar i en mera komplicerad elektrisk kretsanordning. De andra delarna av denna mera komplicerade elektriska kretsanordning kan ha godtycklig form.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen bildar man en kom- bination av flera, mindre komplicerade elektriska krets- anordningar monterade på gemensam platta, varvid kombina- tionen innefattar en mera komplicerad elektrisk kretsanord- ning än varje ingående mindre komplicerad elektrisk krets- anordning. En sådan kombination visas delvis i fig. 6, där blott några av de mindre komplicerade anordningarna visas, 10 15 20 25 30 35 -- 13 456 546 men som alla har utförande enligt fig. 1 och beskrivits ovan, d.v.s. ett flertal staplar 10 på en gemensam platta som innefattar ett konventionellt dotterkretskort 10A.

Enligt figuren utgör den gemensamma stödplattan 60 ett moderkretskort för de ingående, mindre komplicerade elek- triska kretsanordningarna. Moderkretskortets plan sträcker sig vinkelrät mot varje dotterkretskort 10A i de ingående, mindre komplicerade elektriska kretsanordningarna, varvid dotterkretskorten löper parallellt med varandra.

Vissa delar av varje ingående, mindre komplicerad elektrisk kretsanordning i fig. 6 är identisk med eller i stort sett likamed motsvarande delar i fig. 1 och identifieras därför med samma siffror i båda figurerna. För enkelhets skull visas inte komponenterna 14 på modulerna, hörnstöden 16 till varje stapel eller de förskjutande delarna 17B som åstadkommer att grundskikten i närliggande staplar förskjutas i förhållande till kylströmningen. Närliggande staplar visas med enkelhets skull icke förskjutna i förhållande till varandra i fig. 6, men denna finess som visas i fig. 1 ingår i kombinationens konstruktion.

Varje dotterkretskort 10A är även utrustat med en konven- tionell kortkontakt 62, till varje kortkontakt finns ej visad ledare anslutna både till anslutningarna på motsvarande dotterkretskort och till motsvarande urgröpningar i moder- kretskortet. På så sätt är de mindre komplicerade elektriska kretsanordningarna anslutna elektriskt till de elektriska förbindelserna i moderkretsplattan och hålen utgör anslut- ningar till de elektriska förbindelserna. Pâ detta sätt bildas en sluten elektrisk krets mellan de mindre kompli- cerade elektriska kretsanordningarna inom kombinationen. På detta sätt blir även varje dotterkretskort fästad i moder- kretskortet.

Strömningsriktningen för kylämnet genom den mer komplice- rade elektriska kretsanordningen utvisas av pilen 64 i fig. 6, i allmänhet parallellt både med moderkretskortet 60 och varje 10 15 456 546 14' dotterkretskort 10A som går vinkelrätt mot dotterkretskortens plan. Därför uppdelas kylflödet genom varje ingående mindre komplicerad elektrisk kretsanordning, så att varje sådan del av kylflödet går genom närbelägna staplar tillhörande mindre komplicerade kretsanordningar. Pâ så sätt används kylämnet effektivt inom kombinationen.

Moderkretskortet behöver ej vara fullkomligt olant, fastän det dock i huvudsak är plant; dess form kan i övrigt'vara godtycklig.

Moderplattan behöver ej heller utgöra ett kretskort. Nöd- vändiga elektriska förbindelser mellan ingående kretsanord- ningar i kombinationen kan lösas på annat, lämpligt sätt. Även andra variationer i utförandet av kombinationen i en- lighet med uppfinningen är möjliga.

Claims (14)

(_11 10 15 20 25 30 35 Patentkrav

1. l. Elektrisk kretsanordning, vari ingår tillsammantaget av ett flertal staplar (10, 20, 30) på ett gemensamt, i huvudsak plant underlag (l0a), där varje ingående stapel är försedd med flera, i huvudsak identiska moduler (ll), vilka alla at- minstone delvis hålls på plats i stapeln medelst ett flertal stöd (16, 17; 25), vilka är parallella med stapelns longitudi- nella symmetriaxel (13) och minst lika långa som stapeln, var- vid var modul innefattar ett i huvudsak plant grundskikt (12) som ligger vinkelrätt mot stapelns längsgående symmetriaxel, varje stapels symmetriaxel ligger i rät vinkel mot underlagets (l0a) plan, varvid i anordningen ingar kretselement på ät- minstone ena sidan av grundskiktet, den elektriska kretsen slutes genom elektriska förbindelser (14) mellan modulerna i varje stapel liksom mellan staplarna, till varje stapel finns en anslutning, k ä n n e t e c k n a d av medel för anord- nande av en strömning (19, 22, 64) av en kylfluid och att mellanrum är anordnade mellan varje par av grundskikt, varvid strömningen är anordnad att strömma i mellanrummen genom varje stapel 1 huvudsak 1 rät vinkel mot staplarnas längsgående sym- metriaxlar.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att genom vilka kylfluiden skall strömma i tur och ordning, är fixerade så att ena stapelns grundskikt är för- skjutna i förhållande till motsvarande grundskikt i den andra stapeln. de staplar,

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av ett flertal, i huvudsak identiskt uppbyggda staplar.

4. Anordning enligt krav l. 2 eller 3. k ä n n e t e c k - n a d av att komponenterna blott förekommer pa ena sidan av åtminstone nâgra av grundskikten. vilkas motsatta sidor är komponentfria, och av att närliggande grundskikt i en stapel är så parvis ordnade. att komponenterna sitter på mot varandra vända ytor. 10 15 20 25 30 35 456 546'

5. Anordning enligt krav 4. 2 k ä n n e t e c k n a d av att kylämnet är endast anordnat att strömma mellan vartannat par av grundskikt i en stapel.

6. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d av att i en stapel komponenter är monterade endast på ena sidan av åtminstone några grundskikt, samt att grundskikten består av ett värmeledande, elektriskt isolerande material. att en värmeledande del är ansluten till den andra grundskiktssidan på så sätt att kylämnet strömmar över den värmeledande delen och därvid bortför värme. att denna del är så utformad, att kylämnet överströmmar ett stort ytinnehåll av delen.

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d varje värmeledande del är försedd med vingar. aV att

8. Anordning enligt krav 6 eller 7 där komponenter blott finns på ena sidan av åtminstone några av grundskikten, och där komponenterna sitter på motsatta sidor. k ä n n e t e c k - n a d av att de värmeledande delarna som sitter på de andra sidorna på alternerande, närliggande par grundskikt, griper in i varandra och så bildar kanaler åt kylämnet. k ä n n e t e c k - n a d av att komponenter sitter på båda sidor av åtminstone några av grundskikten.

9. Anordning enligt krav l, 2 eller 3,

10. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d av att varje grundskikt är kvadratiskt eller rektangulärt, i vilket fall varje stapel är kvadratisk resp. rektangulär till formen.

11. ll. Anordning enligt krav 10. k ä n n e t e c k n a d av att de delar. som åtminstone delvis håller modulerna på plats i stapeln. var och en utgör en hörnbit för stapeln. k ä n n e t e c k n a d

12. Anordning enligt krav 10. av att 10 15 * ' 3 456 546 tvâ plana delar som åtminstone delvis håller modulerna på plats inom stapeln ingår för att förhindra kylämnet från att strömma genom två sammanhörande, motsatta ytor i tillhörande stapel. k ä n n e - av att den anordnats så. att kylämnet strömmar mellan de mellanrum som finns mellan åtminstone några av de

13. Anordning enligt något av föregående krav. t e c k n a d elektriska förbindelserna mellan staplarna.

14. Anordning enligt något av föregående krav. t e c k n a d tryckt krets, varvid anslutningar finns därifrån till varje k ä n n e - av att den gemensamma stödplattan innefattar en stapel och kretskortet ger de förbindelser mellan staplarna som behövs för att sluta kretsen.