SE456357B - Slidventil - Google Patents

Description

10 É5 20 25 30 35 H0 456 357 2 krökar visas i US-patentskriften 3 952 775.

I efterföljande patentkrav anges en ventil enligt uppfínningenïsom-är avsedd att undanröja dessa nackdelar hos den kända tekniken. Uppfinningen kan användas i en * 4-vägs, 2-läges omkastande typ av fluidriktningsstyr- ventil och liknande för att dirígeragett fluidum, exempelvis luft eller hydrauloljor, till en styranordning, exempelvis en cylinder, för att driva olika typer av maskinverktyg samt för -andra industriella tillämpningar. Den enligt uppfinningen utför- da ventilen är konstruerad och anordnad för att ge rak genom- strömning av luft eller hydraulolja från en ventils inloppsöpp- ning till en utlopps- eller oylinderöppning och från en utlopps- öppning eller cylinderöppning till en utsläppsöppning eller oljeâtergängsöppning.

Vid vissa utföringsformer av uppfinningen innehåller venti- len ett ventilhus som har en i densamma anordnad utsläppskammare -vilken är öppen i sin nedre ände. En bottenplatta tillsluter den nedre änden av utsläppskammaren i ventilhuset. Ett par utlopps- eller cylinderöppningar är utformade i en av ventilhusets väggar, exempelvis den övre ändväggen. En inloppsöppning är utformad i bottenplattan. Åtminstone en utsläppsöppning eller öppning för oljeåtergàng till tank är utformad genom bottenplattan. I en ytterligare utföringsform av uppfinningen är paret utlopps- eller cylinderöppníngar utformade genom en av ventilhusets väggar, och inloppsöppningen och åtminstone en utsläpps- eller oljeåtergàngs- öppning är utformad genom en motsatt sidovägg í ventilhuset. I alla utföringsformerna av uppfinningen är en förskjutbar ventil- kropp anordnad för att styra strömmen av fluidum från en inlopps- öppning till en valbar av ett par utloppsöppningar, för att släppa ut fluidum från den andra utloppsöppningen till en ut- slâppsöppning eller oljeátergángsöppning. Ett manöverorgan är anordnat för förskjutning av slidventilkroppen mellan utloppsöpp- ningarna pà ett omkastbart och glidbart sätt. Den rak fluidum- strömning uppvisande ventilen enligt uppfinningen är fördelaktig därför att den är enkel i uppbyggnaden, har hög verkningsgrad vid drift och är ekonomisk att tillverka. En annan fördel med venti- len enligt uppfinningen, med rak genomströmning för fluidet, är att den snabbt och enkelt kan repareras till en minimal kostnad, och den kan användas i ett staplat arrangemang lika väl som på en avtagbar sockel. u: 10 15 20 25 30 35 HO .' 456 357 3 Pâ bifogade ritning med fig. 1 - 9 är fig. 1 en genomskär- ningsvy sedd från sidan i pilarnas riktning efter linjen 1-1 i fig. 2 av en N-vägs, 2-läges reverserbar fluidumstyrventil. Fig. 2 är en planvy underifrån av den i fig. 1 visade ventilstrukturen med bottenplattan avlägsnad, efter linjen 2-2 i denna figur, sedd i pilarnas riktning. Fig. 3 är en från sidan sedd genomskär- ningsvy av en andra utföringsform av en slidventilkropp som kan användas i ventilutföringsformen enligt fig. 1 och 2. Fig. H visar ett horisontalsnítt av en andra utföringsform av en ventil som är utförd enligt principerna för uppfinningen, längs linjen H-U i fig. 5, sett i pilarnas riktning. Fig. 5 är en sidogenom- skärningsvy av ventilstrukturen i fig. H längs linjen 5-5, sedd i pilarnas riktning. Fig. 6 är en från sidan sedd perspektivbild av den slidventilkropp som används i den andra, i fig. Ä och 5 Fig. 7 är ett från sidan sett tredje utfüringsform av en ventil i enlighet Fig. 8 är ett från sidan sett fjärde utföringsform av en ventil i enlighet Fig. 9 är ett från sidan sett visade ventilutföringsformen. vertikalsnitt av en med principerna för uppfinningen. vertikalsnitt av en med principerna för vertikalsnitt av en uppfinningen. femte utföringsform av en ventil i enlighet med principerna för uppfinningen.

Hänvisning göres nu till ritningen och speciellt till fig. 1 och 2, där nummer 10 allmänt anger en U-vägs, 2-läges omkastbar flödesriktningsstyrventil som har en rak genomströmningsbana och Ventilen 10 innefattar ett ventilhus som är format som ett rektangulärt block som är utförd enligt principerna för uppfinningen. och som är öppet i sin nedre ände och har en bottenplatta 13 Bottenplattan 13 är lösbart fäst vid ventilhuset 11 med ett flertal avpassade maskinskruvar 1H, som monterad i sin undre ände. gär igenom borrhàl 15, vilka är upptagna genom bottenplattan 13 och är i gängningsingrepp med gängade borrhàl 16 som,är upptagna i ventilhusets 11 nedre ände.

Som framgår av fig. 1 och 2 är ventilhuset 11 försett med en inre utsläppskammare 12, som är öppen i sin nedre ände och är innesluten av bottenplattan 13. Ett avpassat tätningsdon 23 är monterat kring den övre ändperiferin av bottenplattan 13, och det är placerat i en lämplig perifer eller ringformig fördjupning 24 som är utformad på bottenplattans 13 översida HO. En gängad inloppsöppning 17 och en gängad utsläpps- eller oljeâtergángsöpp- ning 18 är upptagna genom bottenplattan 13. Ventilen 10 är lg, '456 357 i 10 15 20 30 35 40 H försedd med ett par gängade utlopps- eller cylínderöppningar 19 och 21 vilka är utformade 1 ventilhusets 11 övre ände, och de står i sina inre ändar i förbindelse med utsläppskammaren 12 genom passagerna 20 resp. 22. Inloppsöppningen 17 är anordnad att anslutas till en lämplig, under tryck varande fluidumkälla, exempelvis en tryckluftkälla eller en under tryck stående hyd- raulvätskekälla.

Som framgår av fig. 1 innefattar ventilen 10 ett slidventil- element, som är allmänt betecknat med hänvisningsnumret 25 och som är glidbart monterat i utsläpps- eller återgångskammaren 12.

Slidventilelementet 25 är visat som en rektangulär, blockformad kropp 26, som har främre och bakre lutande avfasningar 27 i sin Det torde vara uppenbart att slidventilelementet 26 Som framgår av övre ände. även kan ha en annan form, exempelvis cylindrisk. fig. 2 är de vertikala hörnen av det blockformade slidventilele- mentet 26 avfasade eller avskurna i enlighet med vad som visas vid hänvisningsbeteckningen 28. Som framgår av fig. 2 är slid- ventilelementets 26 sidor angivna med beteckningen 29 och de vertikala ändytorna är betecknade med 30 och 31. Som visas i fig. 2 är den övre ändytan 32 i glidbar kontakt med den övre ändytan av utsläpps- eller återgångskammaren 12, och dess nedre ände 33 är glidbart monterad på bottenplattans 13 inneryta H0.

Som visas i fig. 2 uppvisar den nedre änden av slidventil- elementet 26 en långsträckt öppning, som är försedd med rundade hörn och som skjuter ut uppåt i en konisk passage SH, se fíg. 1, till en utgångsöppning eller -slits 35. Som framgår av fig. 2 är slitsen 35 en lángsträckt öppning med rundade hörn vilken är anordnad med sin längsaxel vinkelrät mot passagens 3ü längsta axel vid den nedre änden av slidventilelementet 26. Som framgår av fig. 1 och 2 är den nedre änden 33 av slidventilelementet 26 försedd med en perifer tätning 39 kring den nedre änden av passa- gen 34 för tätande kontakt med bottenplattans 13 inneryta NO.

Som framgår av fig. 1 förskjuts slidventilelementet 25 till ett första driftsläge och kvarhálls i detta_läge medelst ett manö- verförspänningsorgan, exempelvis ett áterföringsfjäderorgan, som allmänt har betecknats med nummer 42. Återföringsfjäderorganet U2 innefattar en återföringsfjäderkolv H3 som är glidbart monte- rad i ett borrhål UU som är upptaget i ventilhuset 11 och vulsten H5. Borrhàlets UU inre ände står i förbindelse med utsläpps- el- ler äterföringskammaren 12. Återgängsfjäderkolven H3 är monterad 10 15 20 25 30 35 HO . 456 357 5 i borrhàlets inre ände, med sin innerände i kontakt med slidven- tilelementets 25 ände 31. Atergångsfjäderorganet H2 innefattar vidare en fjäderkvarhållare, allmänt betecknad med nummer 47, vilken har ett förstorat huvud H8 och ett reducerad diameter uppvisade, i ett stycke utfört gängat skaft H9 pà sin inre ände.

Fjäderkvarhállarens gängade skaft H9 är påskruvbart infört i ett gängat borrhål H6, som är utformat i ventilhuset 11 i ett axiellt läge i linje med áterföringsfjäderkolvens borrhàl HH.

Som visas i fig. 1 uppvisar återgângsfjäderkolven 43 en cylinrisk fjäderkammare 52 som sträcker sig inåt fràn dess yttre ände 53. fjäderkammaren 52, varvid den inre änden av fjädern SH ligger an Aterföringsfjäderns 54 Den inre änden av en återföringsfjäder SU har stöd i mot fjäderkammarens 52 inre ändvägg. yttre ände har stöd i en hålighet 55, som är utformad i den inre änden av fjäderkvarhållningsskaftet 49. Den cylindriska hàlighe- ten 55 i fjäderkvarhàllníngsskaftet N9 är luftad till atmosfäreni genom ett axiellt borrhàl 56. Fjäderkvarhàllningsorganet 47 är försett med en lämplig O-ringstätning kring ytteränden av det reducerad diameter uppvisande gängade skaftet 49. 'Aterförings- fjäderkolven H3 är dessutom försedd med en lämplig ringformig packning 58 kring sin yttre periferi, invid sin bakre ände, exempelvis en en O-ríngspackning.

Som visas i fig. 1 innehåller ventilen 10 ett cylindriskt kolvmanöverorgan, allmänt betecknat med nummer 71, vilket inne- fattar en cylindrisk kolv 60 och ett kolvkvarhàllningsorgan, allmänt betecknat med nummer 65. Återföríngsfjäderorganet 42 tvingar normalt slidventilelementet 25 åt höger, till det första driftsläget, i enlighet med vad som framgår av fig. 1, mot ut- släpps- eller återgångskammarens 12 högra ändvägg 59. I det i fig. 1 visade läget är slidventilelementets högra ände 30 dess- utom i verkanskontakt med inneränden av manöverkolven 60 och förspänner denna utåt så att den ligger an mot den inre änden av ett gängat kvarhållningsdonskaft 66 vilket är igängat i ett gängat borrhål 63 i ventílhuset 11. Det gängade skaftet 66 är utfört i ett stycke med ett förstorat huvud 65 som ligger an mot utsidan av ventilhuset 11 när det befinner sig i det i fig. 1 visade läget. Manöverkolven 60 är glidbart monterad i ett borr- hal 61, som befinner sig i linje med fjäderkolvborrhàlet NH och som är i linje med en pilotfluidum-tryckmanöverkammare 67 i kvarhällningsdonskaftets 66 inre ände. Ett gängat hål 68 är 10 15 20 25 RO 456~357 6 upptaget genom kvarhållningsdonhuvudets 6U yttre ände, och det står i förbindelse med manöverkammaren 67. Manöverkolven 60 är försedd med en lämplig 0-ringpackning 62 i ett avpassat spår kring dess periferi för tätande kontakt med borrhålets 61 yta.

Kvarhâllningsdonet öü är försett med en lämplig 0-ringpackning 50.

Som framgår av fig. 1 leds under tryck varande pilotfluidum till pilotfluidum-inloppsöppningen 68 genom en lämplig rörledning 69, som är ansluten till en riktningsstyrventil, vilken allmänt är betecknad med nummer 70. Riktningsstyrventilen 70 är en ventil av konventionell typ, och den har en utsläppsledning 72 och en matningsledning 78 som är ansluten till en lämplig källa för under tryck varande pilotfluidum. När ríktningsstyrventilen 70 är i det första driftsläget, som visas i fig. 1, skulle pilot- fluidet släppas ut från manöverkammaren 67. När riktningsstyr- ventilen 70 förskjuts åt vänster, enligt fig. 1, medelst godtyck- ligt, härför lämpligt organ, exempelvis ett manuellt manövrerat organ eller ett elektromagnetmanövrerat organ, ansluts manöver- kammaren 67 till pilotfluidum-källan genom matningsledningarna 69 och 78, och under tryck varande pilotfluidum leds till manöver- kammaren 67 för att förskjuta manöverkolven 60 åt vänster, för förskjutning av slidventilelementet 25 till ett andra drifts- läge. I det i fig. 1 visade första driftsläget har slidventil- elementet 25 sin nedre ände i förbindelse med arbetstryck-in- loppsöppningen 17 och sin övre slits-ände 35 förbunden med passa- gen 22 och utloppsöppningen 21. Utloppsöppníngen 19 är i förbin- delse med utsläpps- eller oljeåtergângsöppningen 18 genom passa- gen 20 och utsläpps- eller återgàngskammaren 12. När slidventil- elementet 25 förskjuts till det andra läget genom manöverkolvens 60 sist beskrivna rörelse, så ansluter slidventilelementet 25 inloppsöppningen 17 till utloppsöppningen 19 genom passagen 20.

Samtidigt ansluts utloppsöppningen 21 genom passagen 22 och utsläppskammaren 12 till utsläpps- eller oljeåtergångsöppningen 18.

När man önskar skjuta tillbaka slidventilelementet 25 till det första driftsläget, som visas i fig. 1, reverserar man rikt- ningsstyrventilen 70 för att återföra den till det i fig. 1 visade läget, så att den bryter tillförseln av under tryck varan- de pilotfluidum till manöverkammaren 67 och släpper ut det i denna kammare befintliga, under tryck varande fluidet och låter áterföringsfjäderorganet M2 återföra slidventilelementet 25 till ._» _ _. .-'1' 10 15 20 25 HO 456 357 7 det i fig. 1 visade första driftsläget.

Det torde vara uppenbart att inloppsöppningens 17 längsaxel och utloppsöppningarna 19 och 21 ligger i samma plan, och att, när slidventilelementet 25 är i antingen sitt första eller sitt andra driftsläge, under tryck varande fluidum från inloppsöpp- ningen 17 passerar igenom slidventilelementet 25 och ut genom en av de båda utloppsöppningarna 19 eller 21 i en rak flödesbana, utan några tvärkrökar vare sig i ett horisontellt eller ett vertikalt plan.

Den övre änden 32 av slidventilelementet 25 är i kontakt med den övre ytan av utsläpps- eller återgângskammaren 12 under ventilelementets 25 hela förskjutníngsbana, och den övre ändytan 32 och utsläppskammarens yta har mycket stor ytfinhet, eftersom kontakten mellan dem är mellan metall och metall. Ventilhuset 11, bottenplattan 13 och slidventilelementet 25 kan vara utförda av godtyckligt lämpligt material; exempelvis en metall, såsom t.ex. rostfritt stål, hård ytbeläggning uppvisande aluminium och liknande. Det torde vara uppenbart att anliggningskontakten mellan slidventilelementets 25 övre ände och den övre ytan eller änden av utsläpps- eller återgángskammaren 12 även befrämjas av det i den koniskt utformade passagens 3U i slidventilelementet 25 befintliga arbetsfluidets tryck. Trycket i den koniska passagen 3% i slidventilelementets 25 åstadkommer en trycktätning mellan slidventilelementets övre ände 32 och den övre ändytan av ut- släpps- eller återgängskammaren ï2 på grund av passagens 3U komiska form och det under tryck varande fluidets riktade flöde därigenom.

I en utföringsform där arbetsfluídets tryck i en koniskt formad passage 34 var 0,689 MPa åstadkoms en tryckbefrämjande tätningskraft av H8,95 N, vilken adderades till tätningsverkan mellan slidventilelementets övre yta 32 och den övre ändytan av utsläpps- eller återgángskammaren 12. Det är uppenbart att storleken av hjälptrycket kommer att variera med slidventilele- mentets 25 storlek och den yta som är tillgänglig i passagen 3U för kontakt med trycket i det i passagen 3% befintliga arbets- fluidet.

Fig. 3 visar en annan typ av slidventilelement 25a för användning i utföringsformen enligt fig. 1 och 2, och de delar av slidventilelementet 25a som visas i fig. 3 och som överensstämmer med slidventilelementet 25 i fig. 1 och 2 har givits samma hän- '456 357 10 15 20 25 30 '35 HO 8 visningsnummer âtföljda med den gemena bokstaven "a". I det 1 fig. 3 visade slidventilelementet 25a är den koniska passagen 3D genom detsamma utformad i tvâ delar, varvid en övre del 3Ha är utformad i den i ett stycke utformade övre delen och en nedre del 34aa är utformad i en rörlig inre cylindrisk kolv 73. Kolven 73 är glidbart monterad i ett oylindriskt borrhál 74 som är upptaget i slidventilelementets 25a nedre ände och sträcker sig uppåt därifrån. Kolven 73 är försedd med en lämplig O-ringspackning 75, som är monterad i ett ringformigt spår vid kolvens 73 yttre periferi. Den övre eller inre änden av det cylindriska borrhålet 7ü i kolven i slidventilelementet 25a har getts hänvisningsnumret 76 och den inre eller övre änden av kolven 73 är betecknad med numret 77. En skruvfjäder 79 är monterad i borrhàlet 7U mellan borrhålets övre ände 76 och kolvens 73 övre ände 77 för att förspänna kolven 73 i riktning nedåt i enlighet med vad som visas i fig. 3. i - Man ser att när slidventilelementet 25a används i ventil- strukturen i fig. 1 och 2, så kommer trycket i det arbetsfluidum som passerar uppåt genom passagerna 3Uaa och 3Ua även att verka 1 området mellan kolvens övre yta 77 och borrhálets 74 inre ändyta 76, så att man får ett fjäderns 79 kraft understödjande tryck för förskjutning av kolven 73 nedåt till tätande kontakt mot inner- ytan HO av ventilbottenplattan 13 och den övre ändytan 32a av slidventilelementet 25a mot den övre änden av utsläppskammaren 12 och ett tryck som befrämjar tätningen pä detta ställe åstadkom- mes. De nedre ändarna 33a och 33aa av slidventilelementet 25a resp. kolven 73 glider mot bottenplattans inneryta NO, med en glidkontakt metall mot metall, varvid ingen packning används.

Slidventilelementet 25a skulle förskjutas mellan det första och det andra driftsläget, vilka ovan beskrivits för den i fig. 1 och 2 visade utföringsformen, medelst samma, ovan beskrivna kolvmanö- verdon och fjäderåterföríngsorgan som i utföringsformen enligt fig. 1 och 2.

Fig. U, 5 och 6 visar en andra ventilutföríngsform 80 som är Ventilen 80 är en 2-läges reverserande riktningsstyrande fluidumventil som Ventilen 80 innefattar ett ventilhus 81 vilket allmänt sett väsentligen är format som ett rektangulärt utförd enligt principerna för uppfinningen.

U-vägs, har en rak genomflödesbana. block och i vilket är utformad en ventilkammare 82 som är öppen i sin övre ände. Som visas i fig. 5 är kammarens 82 övre ände amy... 10 20 25 30 35 H0 .i 456 357 9 ; ' tillsluten av en övre platta 83 som är lösbart fäst vid ventil- huset 81 medelst ett flertal lämpliga maskinskruvar 89, som går igenom den övre plattan eller locket-83 och är iskruvade i gänga- de borrhål 85 i ventilhuset 81.

Som framgår av fig. N är en gängad inloppsöppning 87 uppta- gen i ena sidan av ventilhuset 81, och den står i sin inre ände 1 förbindelse med en passage 88 vilken står i förbindelse med ventilkammaren 82. Étt par gängade utsläppsöppningar 89 är också anordnade i nämnda ena sida av ventilhuset 81, på motsatta sidor om inloppsöppningen 87, och deras inre ändar star genom var sin passage 90 i förbindelse med ventilkammaren 82. 87 är anordnad att anslutas till en lämplig källa för under tryck varande fluidum, exempelvis en tryckluftkälla eller en källa för under tryck varande hydraulfluidum.

Som visas 1 fig. N är ett par utloppsöppningar 91 och 93 anordnade i den andra sidan av ventilhuset 81, på platser i samma plan som inloppsöppningen 87 och utsläppsöppningen eller olje- átergångsöppningen 89. De inre ändarna av utloppsöppníngarna 91 och 93 är genom var sin passage 92 resp. QR anslutna till ventil- Inloppsöppningen kammaren 82. Ett par mitt emot varandra anordnade långsträckta ventilkroppgejdplattor 98 och 99 är placerade i ventilkammaren 82, och deras ändar ligger an mot de längsgående ändarna 100 och 101 av ventilkammaren 82. Glidbart monterad i ett längsgående spår 102 mellan gejdplattornas 98 och 99 ínnersidor är en rektan- gulär plattliknande slidventilkropp anordnad, vilken allmänt är betecknad med 103. Som framgår av fig. U, 5 och 6 gär genom slidventilkroppen 103 ett par i längsriktningen på avstånd från varandra anordnade, tvärgående flödesstyrningspassager 109 och 105.

Slidventilkroppen 103 är i fig. U och 5 visad i ett första driftsläge, i vilket den förbinder inloppsöppningen 87 med ut- loppsöppningen 93 och utloppsöppningen 91 med den vänstra ut- släppsöppningen eller oljeàtergàngsöppningen 89. Inloppsöppning- en 87 står genom passagen 88 i förbindelse med en passage 108 som är anordnad i ventilkroppgejdplattan 98 och därigenom genom ventilkroppflödesstyrníngspassagen 105 och en passage 109 i ventilgejdplattan 99 och passagen 99 till utloppsöppningen 93.

Utloppsöppníngen 91 är ansluten till den vänstra utsläppsöppning- en eller oljeàtergângsöppningen 89 genom passagen 92, en passage 111 i ventilgejdplattan 99, flödesstyrningspassagen 104 i slid- 456 557 ' 10 15 20 30 U0 10 ventilkroppen 103, en passage 110 i ventilgejdplattan 98 och passagen 90. När slidventilkroppen 103 är förskjuten åt höger, såsom visas i fig. U och 5, till ett andra driftsläge, är de ovan beskrivna flödesbanorna mellan inloppsöppningen 87 och utlopps- Med andra ord, utloppsöppningen 93 är ansluten genom passagen 94 till passagen 109 1 ventilgejd- plattan 99, flödesstyrningspassagen 105 i slidventilkroppen 103, passagen 112 i ventilgejdplattan 98 och passagen 90 till den högra utsläppsöppningen eller oljeàtergångsöppningen 89. In- loppsöppningen 87 är ansluten genom passagen 88 och passagen 108 i ventilgejdplattan 98, flödesstyrningspassagen 10U i slidventil- kroppen 103, passagen 111 i ventilgejdplattan 99 och passagen 92 till utloppsöppningen 91. 4 är var och en av ventilgejdplattorna 98 och 99 försedd med en lämplig 0-ringpackning 107 för att vara i kontakt med de intilliggande ytorna av ventilkammaren 82 för Var och öppningarna 91 och 93 omkastade.

Som visas i fig. tätning kring var och en av passagerna 108 t.o.m. 112. en av passagerna 108 t.o.m. 112 i ventílgejdplattorna 98 och 99 är koniskt utformade, så att de vidgar sig inåt.

Som visas i fig. H, 5 och 6 är slidventilkroppens 103 ändar betecknade med nummer 113 och 11U. Slidventilkroppen 103 för- skjuts till det första driftsläget, som visas i fig. H och 5, av ett fjädermanöverorgan som innehåller en manöverkolv 115, vilken är i ingrepp med slidventilkroppens 103 ände 118, och en återfö- ringsfjäder 123. Manöverkolven 115 är glidbart monterad i ett cylindriskt borrhål 117, som är upptaget i ventilhusets 81 högra ände. Den yttre änden av det cylindriska borrhâlet 117 är till- sluten med en avtagbar ändplatta 118, som med ett flertal avpas- sade maskinskruvar 119 är lösbart fäst vid ventilhusets 81 högra ände, i enlighet med vad som framgår av fig. U. Det cylindriska borrhálet 118 står i förbindelse med ytterluften genom ett axi- ellt luftningshål 120. fjäderns 123 inre ände mot den inre ändväggen av ett axiellt Som framgår av fig. H stöder återförings- hålrum 12U, som är upptaget i manöverkolven 115 och som sträcker sig inåt från dennas yttre ände. Aterföringsfjäderns 123 yttre ände stöder mot täckplattans 118 inneryta 125. Manöverkolven 115 är försedd med en lämplig O-ringpackning 126, som är insatt i ett spår vilket går runt dess yttre periferi.

Som visas i fig. H är slidventilkroppen 103 längre än ven- tilgejdplattorna 98 och 99. När slidventilkroppen 103 är i det i 10 15 20 25 30 35 HO 456 357 “ 11 fig. H och 5 visade första läget, sträcker sig därför den vänstra änden genom en slits 122 och stöder mot inneränden av en pilot- fluidummanöverkolv 130. Slitsen 122 sträcker sig genom ett borrhäl 138 som står 1 förbindelse med ventilkammaren 82 i dess inre ände, och med en cylindrisk pilotfluidumkammare eller borr- ning 133 i dess yttre ände och däri finns en glidbart lagrad manöverkolv 130. Som framgår av fig. 5 är slidventilkropp-slit- sen 122 betecknad med 129 och 131. En liknande slidventílkropp- slits 121 är anordnad i ventilkammarens 84 andra ände, och dess ändar är i fig. 5 betecknade med 127 och 128.

När manöverkolven 130 är i det första driftsläget stöder dess ytterände som framgår av fig. H och 5 mot innerytan 13U av en ändtäckplatta 135, som med godtyckliga organ, exempelvis ett flertal lämpliga maskinskruvar 136, är fäst vid ett ventilhus 81. Manöverkolven 130 är försedd med en lämplig 0-ringspackning 132 som är monterad i ett spår kring dess periferi för tätande kontakt med den cylindriska pilotfluidumkammarens 133 yta. En gängad pilotfluidumöppning 137 är upptagen genom täck-ändplattan 135, och den står i sin inre ände i förbindelse med den yttre änden av den cylindriska pílotfluidumkammaren 133 och den yttre änden av manöverkolven 130. Som framgår av fig. U leds under tryck varande pilotfluidum till pilotfluidum-inloppsöppningen 137 genom en lämplig rörledning 139, som är ansluten till en lämplig riktningsstyrventil, som allmänt är betecknad med 1UO. Rikt- ningsstyrventilen IUO är en ventil av konventionell typ och den har en ledning 142 för utsläpp eller oljeatergáng till tank samt en matningsledning 1H1 vilken är anordnad att anslutas till en lämplig källa för under tryck varande pilotfluidum.

Vid drift, när slidventilelementet 103 är í det första driftsläget, som visas i fig. U, befinner sig ríktningsstyrventi- len 140 i det första, i fig. U visade driftsläget, sä att pilot- fluidet släpps ut frán pilotfluidumöppníngen 137 och manöverkolv- borrhälet eller -kammaren 133. Slidventilelementet 103 kvarhäl- les i det första, i fig. H visade driftsläget medelst återfö- ringsfjädern 123 och äterföríngsfjädermanöverkolven 115, som är i verkanskontakt med slídventílelementets 103 ände 114. När rikt- ningsstyrventilen 1H0 förskjuts àt vänster enligt fig. N medelst godtyckligt ändmàlsenligt organ, exempelvis manuellt eller medelst en magnet, ansluts pilotfluidumkammaren eller -borrhälet 133 till källan för under tryck varande pilotfluidum genom rör- gås-L J 456 357 10 15 20 25 30 35 HO 12 ledningen 139 och matningsledningen 141. pilotfluidum leds då in i öppningen 137 och pilotfluidumborrhålet eller -kammaren 133 för att förskjuta manöverkolven 130 åt höger, så att slidventilelementet 103 förskjuts till det andra drifts- läget. När slidventilelementet 103 är i det andra driftsläget, omkastas flödet från inloppsöppningen 87 till utloppsöppningarna 91 och 93 från det i fig. R visade läget, som ovan beskrivits.

När riktningsstyrventilen 140 slås om, så att den förskjuts tillbaka till det i fig. N visade läget, kommer tillförseln av under tryck varande fluidum att avskäras från pilotkammaren eller borrhálet 133, och det under tryck varande fluidet däri släpps ut Under tryck varande genom rörledningen 139 och utsläppsledningen 142, så att åter- föringsfjädern 123 tillåts återföra slidventilelementet 103 till det första, i fig. H visade driftsläget.

Ventilhuset 81, den övre plattan 83, ändplattorna 118 och 135, ventilgejdplattorna 98 och 99 och slidventilelementet 103 kan vara utförda av godtyckligt lämpligt material, exempelvis metall, rostfritt stål, med hård beläggning försett aluminium och liknande. Slidventilelementet 103 är glidbart monterat mellan ventilgejdplattorna 98 och 99 med en glidande kontakt metall-me- tall, och de varandra berörande ytorna av dessa delar har en mycket stor ytfinhet. och i patentkraven en öppning för alla slags fluider som styrs av Benämningen "utsläppsöppning“ avser nedan ventilen och innefattar således en öppning för utblâsning av luft till omgivningen eller till en utsläppsledning och även en öpp- ning för att släppa ut eller återföra hydraulolja från en av ventilen styrd hydraulisk anordning och återföra den till en lämplig rörledning för återgång till ett oljetràg eller en be- hållare.

Fíg. U visar ett vertikalsnitt, sett fràn sidan, av en tredje utföringsform som är utförd i enlighet med principerna för uppfinningen och som allmänt har hänvisningsbeteckningen 150.

Ventilen 150 är en Ä-vägs, 2-läges riktníngsomkastande fluídum- styrventil med en rak genomflödesbana. Ventilen 150 innefattar ett ventilhus 151 vilket allmänt sett har formen av ett rektangu- lärt block och i vilket är anordnad en utsläpps- och ventilkamma- Kammarens 152 ändväggar är Kammarens 152 öppna nedre re 152 som är öppen i sin nedre ände. i fig. 7 betecknade med 153 och 159. ände är tillsluten av en nedre platta 155, som är borttagbart fäst vid ventilhuset 151 medelst ett flertal lämpliga maskinskru~ I 10 15 20 30 35 40 456 357 13 var 156. Maskinskruvarna 156 går igenom anpassade borrhål 157 som är upptagna genom plattan 155 och de är igängade i gängade borrhàl 158 som är upptagna i ventilhusets 151 nedre ände. En lämplig packning 159 är monterad kring den nedre plattans 155 övre ändes periferi och den är placerad i en lämplig runt perife- rin gående hålighet, som är upptagen på den nedre plattans 155 översida, och den är vid sin översida i tätande kontakt med ventilhusets 151 nedre perifera kant.

Som framgår av fig. 7 är en gängad inloppsöppning 162 upp- tagen genom den nedre plattan 155. Ett par gängade utsläppsöpp- ningar eller oljeátergángsöppningar 163 och 16ü är dessutom upptagna genom den nedre plattan 155, och de är anordnade med sina längsaxlar i samma plan som inloppsöppningens 162 längs- axel. Ventilen 150 är försedd med ett par gängade utlopps- eller oylinderöppningar 165 och 167, vilka är upptagna i ventilhusets 151 övre ände, och de står i sina innerändar i förbindelse med kammaren 152 genom passagerna 166 resp. 168. 162 är anordnad att anslutas till en lämplig källa för under tryck varande fluidum, exempelvis tryckluft eller under tryck varande hydraulolja.

Inloppsöppningen Som framgår av fig. 7 innefattar ventilen 150 ett slidven- tilelement, allmänt betecknat med 170, som är glidbart monterat i utsläpps- eller ventilelementkammaren 152. Slidventilelementet 170 är visat såsom innefattande en väsentligen rektangulär eller parallellepipedísk kropp 171, som har en vänstra och en högra ändsida 172 och 173. 170 är i glidbar kontakt med den övre ändytan av utsläpps- eller ventilkammaren 152, och dess nedre ände 175 är glidbart monterad på den nedre plattans 155 inre yta 176. Ett par nedåt och utåt lutande utsläppspassager 177 och 178 är utformade genom de övre motstäende ändarna av slidventilelementkroppen 171, varvid deras övre ändar mynnar vid slidventilelementets övre ändyta 175 och deras nedre ändar mynnar sidledes mot det intilliggande området Den övre ändytan 17H av slidventilelementet av utsläpps- eller ventilkammaren 152.

Som visas i fig. 7 är en cylindrisk urborrning eller kolv- kammare 183 upptagen i den nedre änden av slidventilelementet 170, och den sträcker sig uppåt från dess nedre ände och slutar En cylindrisk kolv 18U är glidbart insatt i kammaren 183 och dess nedre ände 185 är i glidbar kon- takt med den nedre plattans 155 inneryta 176. Slidventilelement- vid en övre ändvägg 189. '456 357 10 15 20 25 35 HO 1U kolven 18u är försedd med en lämplig 0-ringpackning 186, vilken är monterad i ett ringformigt spår i kolvens 18H yttre periferi.

Den inre eller övre änden av kolven 183 är betecknad med 187. En skruvfjäder 188 är insatt 1 kolvurborrningen 183 mellan urborr- ningens övre ände 189 och kolvens 187 övre ände för att förspänna kolven 18H nedåt mot den nedre plattans 155 inneryta 176.

Som visas i fig. 7 är slidventilelementkroppen 171 utformad med en konisk passage som är konvex uppåt och som innefattar en nedre änddel 192, som går genom kolven 184, och en övre änddel 193, som är utformad i slidventilelementkroppens 171 övre ände.

Den övre änden av passagen 193 står i förbindelse med en vertikal passage 19H som i sin tur i sin övre ände står i förbindelse med utloppsöppningspassagen 168.

“Det inses lätt att när ventilen 150 är i drift så kommer trycket i det arbetsfluidum som går uppåt genom de koniska pas- sagedelarna 192 och 193 även att verka i området mellan kolvens övre ändyta 187 och den inre ändytan 189 av kolvkammaren 183, så att fjädern 188 fár hjälp att förskjuta kolven 18U nedåt till tätande kontakt med den inre ytan 176 av ventilens nedre platta 155 och slidventilelementkroppens 171 övre ändyta 17U mot den övre änden av utsläpps- eller ventilkammaren 152 för att ge hjälptrycktätning på detta ställe. Den övre änden 17U av slid- ventilelementkroppen 171 glider pá kammarens 152 övre ändyta med kontakt metall mot metall utan någon packning. De nedre ändarna 175 och 185 av slidventilelementkroppen 171 resp. kolven 18M glider också med kontakt metall mot metall på den inre ytan 176 av ventilens nedre platta 155 utan någon packning.

Slidventilelementet 170 är som nedan beskrives förskjutbart mellan det första och det andra driftsläget, på samma sätt som vid de förut beskrivna utföringsformerna, medelst ett manöver- förspänningsorgan, exempelvis en återföringsfjäder, allmänt be- tecknad med 195, och ett manöverorgan av cylinderkolvtyp, allmänt betecknat med 196.

Som framgår av fig. 7 förspänner âterföringsfjädern 195 slidventilelementet 170 till ett första driftsläge i vilket kolvmanöverdonet 196 är utan verkan. Slidventilelementkroppen 171 är försedd med ett i ett stycke utfört manöverskaft 197, vars yttre ände ligger an mot inneränden 198 av en manöverkolv 199.

Som framgår av fig. 7 är manöverkolven 199 glidbart insatt genom en urborrning 200 i den högra änden av ventilhuset 151, varvid 10 15 20 25 30 HO I 456 357 1% dess innerände skjuter ut genom den inre ändväggen 15N hos ut- SläPDS- 0Ch ventílkammaren 152 och in i denna. Manöverkolven 199 innefattar ett i ett stycke med densamma utformat kolvhuvud 203, som är glidbart insatt i en cylindrisk urborrníng eller kammare 204 i ett kolvmanöverhölje 205. Kolvurborrningen ZON sträcker sig inåt in i höljet 205 från dettas inre ände, och den slutar När slídventilelementet 170 är i det första driftsläget, som visas i fig. 7, så stöder manöverkolv- huvudets 203 yttre ände mot urborrningens ändvägg 202. Manöver- vid en inre ändvägg 202. kolvhuvudet 203 är försett med en ringformíg 0-ringspackning 206, som är funktionsriktigt insatt i ett lämpligt spår vilket är anordnat runt kolvhuvudets 203 periferi. Manöverkolvhöljet 205 är lösbart fäst vid högra änden av ventilhuset 151, såsom fig. 7 visar, medelst ett flertal lämpliga maskinskruvar 207 som går igenom höljet 205 och är igängade i en lämplig gängad urborrníng i ventilhuset 151.

Som visas i fig. 7 är kolvmanöverhöljet 205 i sin ytterände försett med en gängad pílotfluiduminloppsöppning 208, som i sin inre ände är 1 förbindelse med den cylindriska urborrningen 204 för manöverkolven. Återföringsfjäderorganet 195 innefattar en âterföringsfjä- derkolv 219 som är glidbart insatt i en urborrníng 220 som är upptagen genom ventilhusets 151 vänstra sida enligt fig. 7.

Inneränden 218 av återföringsfjäderkolven 219 stöder mot ett manöverskaft 217, som är utformat i ett stycke med den vänstra änden av slidventilelementkroppen 171 enligt fig. 7. Återfö- ringsfjäderorganet 195 innefattar vidare en fjäderkvarhållare 225, som är lösbart fäst vid ventilhusets 151 vänstra ände medelst ett flertal avpassade maskinskruvar 228.

Som framgår av fig. 7 är en cylindrisk fjäderkammare 221 utformad i återföringsfjäderkolven 219, vilken kammare sträcker 7 En àserröringsrjäaer 222 iigger an i fjäderkammaren 221, varvid dess innerände stöder mot fjäderkam- Återföringsfjäderns 222 ytterände har stöd i en cylindrisk hålighet 226 som är utformad vid den sig inåt från dess ytterände. marens 221 inre ändvägg 223. yttre änden av en urborrníng 22U med större diameter, vilken urborrníng sträcker sig utåt in i kvarhàllningskroppen 225 från dennas inre ände. Den cylindriska háligheten 226 och urborrníng- en står i förbindelse med ytterluften genom en axiell luftnings- urborrníng 227. 53.; ._., . 10 15 20 25 30 35 QO 456 357,' i 16 Som visas i fig. 7 leds under tryck varande pilotfluidum till pilotfluiduminloppsöppningen 298 genom en lämplig rörledning 211, som är ansluten till en riktningsstyrventil, som allmänt är betecknad med 212. Riktningsstyrventilen 212 är en ventil av konventionell typ och den har en utsläppsledning 213 teh en tillförselledning 21H vilken är ansluten till en lämplig källa för under tryck varande pilotfluidum.

Vid drift, när riktningsstyrventilen 212 är i det första driftsläget, som visas i fig. 7, skulle pilotfluidet släppas ut från manöverkammaren eller -urborrningen 20ü. När riktningsstyr- ventilen 212 förskjuts åt vänster enligt fig. 7 medelst godtyck- lig lämplig anordning, exempelvis manuellt eller medelst elektro- magnet, ansluts manöverkammaren eller -urborrningen 204 till pilotfluidumkällan genom matningsledningarna 211 och 21H, och under tryck varande pilotfluidum tillföres till manöverkammaren eller -urborrningen 2OH för att förskjuta manöverkolven 199 åt vänster till dess att det förstorade kolvhuvudet går emot vänstra änden av kammaren ZDH enligt fig. 7, för att förskjuta slidven- tilelementet 170 till ett andra driftsläge.

I det första driftsläget, som visas i fig. 7, har slidven- tilelementet 170 sin nedre ände i passagen 192 i förbindelse med tryckinloppsöppningen 162, och dess övre ände står genom passagen 194 i förbindelse med utloppsöppningspassagen 168 och utloppsöpp- ningen 167. Utloppsöppningen 165 är i förbindelse med utsläpps- eller oljeâtergângsöppningen 163 genom passagen 166, passagen 177 och kammaren 152. här slidventilelementet 170 förskjuts till det andra läget, åt vänster från det i fig. 7 visade läget, ansluter slidventilelementkroppen 171 inloppsöppningen 162 till utlopps- öppningen 165 genom utloppspassagen 166 och ventilelementet 171.

Samtidigt ansluts utloppsöppningen 167 genom passagen 168 och utsläppskammaren 152 till utsläpps- eller oljeåterföringsöpp- ningen 16H.

När man önskar föra tillbaka slidventilelementet 170 till det första driftsläget, som visas 1 fig. 7, omkastas riktnings- styrventilen 212 så att den förflyttas tillbaka till det i fig. 7 visade läget, så att tillförseln av under tryck varande pilot- fluidum till manöverkammaren ZOH avbryts så att det i denna kammare befintliga, under tryck varande fluidet släpps ut och så att áterföringsfjäderorganet 195 kan återföra slidventilelementet 170 till det i fig. 7 visade första driftsläget. 10 15 20 25 30 35 NO 456 357 17 Det inses att inloppsöppníngens 162 längsaxel och utloppe- öppníngarnas 165 och 167 längsaxlar ligger i samma plan och att, när slidventilelementet 170 är i ettdera av det första eller det andra driftsläget, under tryck varande fluidum som går in i inloppsöppningen 162 kommer att passera genom.slidventilelementet 171 och ut genom endera av de båda utloppsöppningarna 165 eller 167 i en rak flödesbana utan att det behöver genomgå några tvära krökar, vare sig i ett horísontalplan eller ett vertikalplan. De olika delarna av ventilen 150 kan tillverkas av samma lämpliga material som ovan angivits för den första utföringsformen.

Nummer 229 anger monteringshål för att inrymma monteringsbultar eller liknande för att hålla ventilen i ett önskat driftsläge.

Den understödjande verkan som arbetsfluidet åstadkommer í de koniskt formade slidventilpassagerrna 192 och 193 erbjuder samma fördelar som ovan angivits i redogörelsen för den första utfö- ringsformen. .

Fig. 8 visar en fjärde utföringsform, allmänt betecknad med nummer 150a, utförd enligt principerna för uppfinningen. Delar i fig. 8 som överensstämmer med delar i fig. 7 har märkts med samma hänvisningsbeteokningar men åtföljda av gemena bokstaven "a".

Ventilen 150a är en U-vägs, 2-läges omkastande fluidumriktnings- styrventil som har en rak genomströmningsbana.

I utföringsformen enligt fig. 8 används samma ventilhus 151a, nedre lock 155a, manöverförspänningsorgan eller àtergángs- fjäderorgan 195a samt kolvmanöverorgan 196a som i utföringsformen enligt fig. 7. Skillnaden mellan utföringsformerna enligt fig. 8 och fig. 7 är att ett annorlunda utfört slidventilelement 170a används i den i fig. 8 visade utföringsformen.

Slidventilelementet 170 innefattar en kropp 171a som har blockform eller i genomskärning rektangulär form för glidbar kontakt med en utsläpps- eller ventilkammares 152a sidoväggar.

Slidventilelementkroppen 171a har i ett stycke utformade, i motsatta ändar belägna horisonellt anordnade och longitudinellt orienterade manöverskaft 232 och 233. De främre och bakre sidor- na av slidventilelementkroppen 171a är avsmalnande inåt vilket visas vid beteckningen 231. Två utsläppspassager, 23ü och 235, är utformade genom manöverskaften 232 resp. 233, och de går i en vinkel nedåt och utåt och står í förbindelse med utsläpps- och ventilkammaren 152a i sina nedre ändar. Utsläppspassagerna 23U och 235 divergerar nedåt i förhållande till varandra. 10 15 20 25 30 35 40 456 357 18 Slidventilelementet 170a innefattar en kropp 171a som är formad som ett block eller rektangulärt i genomskärning för glidande kontakt med sidoväggarna hos en utsläpps- eller ventil- Slidventilelementkroppen 171a har i ett stycke i motsatta ändar av densamma tillformade horisontellt orienterade och longitudinellt gående manöverskaft 232 och 233. Den främre och den bakre sidan av slidventilelementkroppen 171a är avsmal- Två utsläpps- kammare 152a. nande inåt i enlighet med vad som visas vid 231. passager 234 och 235 är anordnade genom manöverskaften 232 resp. 233, och de går i vinkel nedåt och utåt och står i förbindelse med utsläpps- och ventilkammaren 152a i sina nedre ändar. Ut- släppspassagerna 234 och 235 divergerar nedåt i förhållande till varandra.

Slidventilelementkroppen 171a har en axiell vertikal passage 238 som är anordnad genom dess övre ände. Den övre änden av passagen 238 slutar i slidventilelementkroppens 171a övre ände 17Na. vidgad passage 239.

Den nedre änden av passagen 238 slutar i en konisk och Passagen 239 slutar i sin nedre ände i en ringformig passage EÄO. Passagen 2UO slutar i sin nedre ände vid den övre änden av en ríngformig passage 2H1 som är öppen i sin nedre ände. Den ringformiga passagen 2U1 har cirkulärt tvärsnitt och har en utåt konkavt formad vägg.

Slídventilelementet 170a innefattar en nedre rörformad vippdel eller rörvippdel ZU2, vars övre ände är placerad i passa- gen eller kammaren 2H1. Den nedre delen av rörvippdelen 242 är placerad i en ringformad kammare eller passage 245, som är utfor- mad i den övre sidan av ventilens nedre platta 155a och som är öppen i sin övre ände och som i sin nedre del står i förbindelse med den gängade inloppsöppningen 162a. Den yttre perifera eller vertikala väggen hos kammaren 2N5 är konkavt utformad utåt.

Ledningens ZU2 nedre ände är vippbart monterad i kammaren 2U5, och den övre änden av rörvippdelen 2U2 är vippbart monterad i kammaren 2ü1 i slidventílelementkroppen 171a. En rundad och i sidled utbredd kam 206 är utformad på den yttre nedre kanten av rörvippdelen 242 och den är glidbart och vippbart i kontakt med kammarens 2N5 konkava väggyta. En liknande rundad kam 2U7 är även utformad kring periferien av den övre yttre sidokanten av rörvippdelen 2ü2, och den är vippbart och glidbart i kontakt med kammarens ZH1 konkava sidoväggyta.

'Fig. 8 visar slidventilelementet 170a i ett första drifts- 10 15 20 25 30 35 HO 456 357 19 läge och det är förspänt till detta läge av manöverförspännings- organet eller âterföringsfjädern 195a. I det första driftsläget, som är visat i fig. 8, leds under tryck varande fluidum, som går in i inloppsöppningen 162a, uppåt genom kammaren ZHS och genom den venturiformade, längsgående passagen ZBU som är utformad genom rörvippdelen 2ü2.

Som framgår av fig. 8 är den yttre väggytan 243 av rörvipp- delen 2H2 konkav inåt, under det att den inre passagen ZHH genom densamma har konvext formade väggar så att den ger en venturi- verkan på fluidum som strömmar genom rörvippdelen 242.

Fluidet går uppåt från passagen Züü och in 1 kammaren ZH1 och passagerna ZUO och 238 och in i utloppsöppningspassagen 168a och därifrån ut ur utloppsöppningen 167. På liknande sätt släpps fluidum ut när det går in i den andra inloppsöppningen 165a och går nedåt genom passagen 166a, passagen 235 och kammaren 152a och därifrån ut genom utsläppsöppningen 163a. När det under tryck varande fluídet släpps in av fluidumriktningsstyrventilen 212a till pilotöppningen 208a, förskjuts manöverkolven 199a ät vänster enligt fig. 8 och förskjuter slidventilelementet 170a ät vänster för att bringa passagen 238 i slidventilelementkroppen 171a i linje med utloppspassagen 166a och utloppsöppningen 165a. Under slidventilelementets 170a förskjutning från det i fig. 8 visade första läget åt vänster till ett andra driftsläge, ser man att rörvippdelen 2U2 vippar från det i fig. 8 visade läget för att inta ett läge till vänster i enlighet med slidventilelementkrop- pens 171a slagrörelsedistans, vilken bestäms av rörelsesträckan för manöverkolvhuvudet 203a mellan dess ursprungliga, i fig. 8 visade läge och ett andra läge mot ventilhusets 151a yttre änd- vägg. I det första ariftsläget har rörvippdelen 2U2 en del av sin övre ändkant i kontakt med ansatsen ZU8 i kammaren 2M1 och en del av sin nedre ändkant i kontakt med ansatsen 2U9 i kammaren 245. När rörvippdelen 2U2 förskjuts till det andra driftsläget ligger dess diametralt motsatta övre och nedre kanter an mot ansatserna 2ü8 resp. 2U9. De olika delarna av ventilen 150a skulle tillverkas av samma material som ovan beskrivits i anslut- ning till de föregående utföringsformerna av ventilen.

Fig. 9 visar en femte ventilutföringsform, allmänt betecknad med 150b, som är utförd enligt principerna för uppfinningen. De delar i utföringsformen enligt fig. 9 som överensstämmer med delarna i de i fig. 7 och 8 visade utföringsformerna har markeras 10 15 20 25 30 ss HO 456 357 . 20 med samma hänvisningsnummer med tillägg av gemena bokstaven "b".

Ventilen 150b är en U-vägs, 2-läges riktningsreverserande flui- dumstyrventil med en rak genomströmningsbana.

I utföríngsformen enligt fig. 9 används samma ventilhus 151b, nedre lock 155b, manöverförspänningsorgan eller återfö- ringsfjäder 195b och kolvmanöverdon 196b som i den i fig. 7 visade utföringsformen. Skillnaden mellan utföringsformerna i fig. 9 och fig. 7 är att ett annat slidventilelementorgan 170b används i den i fig. 9 visade utföringsformen.

Slidventilelementet 170b innefattar en kropp 171b som är blockformad eller rektangulär i genomskärning för glidkontakt med en utsläpps- eller ventilkammares 152b sidoväggar. Slidventíl- elementkroppen 171b har i sina motsatta ändar de i ett stycke med densamma utformade, horisontellt orienterade och i längsriktning- en gående manöverskaft 232b och 233b. Två utsläppspassager, 234b och 235b är anordnade genom manöverskaften 232b resp. 233b och de går i vinkel nedåt och utåt och står i sina nedre ändar i förbin- delse med utsläpps- och ventilkammaren 152b. Utslâppspassagerna -23Ub och 235b går isär nedåt i förhållande till varandra.

Slidventilelementkroppen 171b har en genom sin övre ände utformad vertikal utsläppspassage 256 som är ansluten till in- loppsöppningen 162b genom en nedre, rörformig víppdel eller rörvippdel 259. vridbart eller vippbart anslutningsdon funktionsmässigt ansluten till den nedre delen av slidventilelementkroppen 171b och genom ett andra vridbart eller vippbart anslutningsdon till insidan av ventilhusets nedre täckplatta 155b.

Som framgår av fig. 9 är en konkav hålighet eller kammare 255 utformad i den nedre änden av slidventilelementkroppen 171b och bildar ett stöd för svängnings- eller vippningslagring av en Den övre änden av rörvippdelen 259 är genom ett övre sfärísk anslutningsdel 257. Den sfäriska anslutníngsdelen 257 är funktionsmässígt kvarhållen 1 det sfäriska stödet 255 medelst ett kvarhållningsorgan 252, som har en inre gängad ur- borrning 253 utformad i sin övre ände för montering medelst iskruvning på den yttre gängade periferin 251 på slídventilele- mentkroppens 171b nedre ände. Kvarhällníngsorganet 252 är för- sett med ett till densamma avpassat sfårískt konkavt stöd 254, som står i förbindelse med urborrningen 253 och som är komplemen- tärt till ventilsätet 255 för att ge plats för den sfäriska anslutningsdelen 257. Det sfäriska stödet 25U i kvarhàllnings- 10 15 20 25 30 35 H0 I 456 357 2"1 organet står genom en öppning 250 i förbindelse med den nedre utsidan av kvarhållningsorganet 252. Den övre änden av rörvipp- delen 259 sträcker sig uppåt genom öppningen 250 och in i glid- kontakt med en urborrning 260 som är anordnad genom den sfäriska anslutningsdelen 257. En avpassad O-ringspaokning 261 är monte- rad i ett ringformigt spår som är upptaget kring periferin av den övre änden av rörvippdelen 259 för att täta mot den urborrning 260 som är anordnad genom den sfäríska anslutningsdelen 257. En 0-ringspackníng 258 är monterad i det sfäriska stödet 255 i slídventilelementkroppen 171b för att täta mot den sfäriska anslutningsdelens 257 yttre periferi.

Som framgår av fig. 9 är den nedre änden av rörvippdelen 259 glidbart monterad i en urborrning 263 i en nedre sfärisk anslut- ningsdel 262. Rörvippdelen 259 uppvisar en axiell urborrning 26U som i sin övre ände står i förbindelse med övre änden av urborr- ningen 260 i den övre sfäriska anslutningsdelen 257 och som har sin nedre ände i förbindelse med urborrningen 263 i den nedre sfäriska anslutningsdelen 262 för att förbinda inloppsöppningen 162b med den övre inloppspassagen 256. Den nedre sfäriska an- slutningsdelen 262 har stöd i en konkav hålighet eller kammare 265, som är utformad i den övre änden av ventilens nedre täck- platta 155b och delvis i en uppätstående, i ett stycke utformad rörformig förlängning 268 som är gängad på sin övre perifera yta. En O-ringspackning 266 är monterad i det sfäriska sätet 265 i den nedre täckplattan 1556 för tätning mot den övre periferin av den nedre sfäriska anslutningsdelen 262. En avpassad 0-rings- packning 267 är monterad i ett ringformigt spår som är upptaget kring periferin av rörvippdelens 259 nedre ände för tätning mot urborrningen 263 som är upptagen genom den sfäriska anslutninge- delen 262. Den sfäriska anslutningsdelen 262 är funktionsmässigt kvarhållen i det sfäriska sätet 265 medelst ett kvarhâllnings- organ 269, som har en invändigt gängad urborrning 270 utformad i sin nedre ände för pâskruvning på den utvändigt gängade periferin av den rörformade förlängningsdelen 268. Kvarhållningsorganet 269 är försett med ett till detsamma anpassat sfärískt konkavt säte 271, som är komplementärt till ventilsätet 265 för att ge plats för den sfäriska anslutningsdelen 262. Det sfäriska sätet 271 i kvarhàllningsorganet 269 står genom en öppning 272 i för- bindelse med den övre utsídan av kvarhållningsorganet 269.

Fig. 9 visar slidventilelementet 170b i ett första drifts- 10 15 20 25 30 HO 456 357 ' "az läge, och det är förspänt till detta läge genom ett manöverför- I det första driftsläget, som visas i fig. 9, leds under tryck varande flui- spänningsorgan eller återföringsfjäderorgan 195b. dum, som passerar in i inloppsöppningen 162b, uppåt genom rör- vippdelen 259 och därigenom via passagerna 256 och 168b och ut genom utloppsöppningen 167b. Samtidigt utsläppes fluidum då det går in i den andra inloppsöppningen 165b och passerar nedåt genom passagerna 166b och 235b och genom kammaren 152b och därifrån ut genom utsläppsöppningen 163b. När under tryck varande fluidum av den reverserande fluidumstyrventilen 212b tillföres till pilot- öppningen 208b, förskjuts manöverkolven 199b åt vänster, enligt fíg. 9, och förskjuter slidventilelementet 170b åt vänster för att bringa passagen 256 i slidventilelementkroppen 171b i linje med utloppsöppningen 166b och utloppsöppningen löäb. Under slidventilelementets 170b rörelse från det första läget, enligt fig. 9, till ett andra dríftsläge till vänster, ser man att rörvippdelen 259 vippas från det i fig. 9 visade läget, så att det intar ett läge till vänster i enlighet med slidventilelement- kroppens 171b slaglängd, vilken bestäms av storleken av manöver- kolvhuvudets 203b rörelse mellan dess ursprungliga läge, som är visat i fig. 9, och ett andra läge mot ventilhusets 151b yttre ändvägg. Det inses lätt att när rörvippdelen 259 rör sig mellan det första och det andra driftsläget, så kommer den övre sfäriska anslutningsdelen 257 och den nedre sfäriska anslutningsdelen 262 att svänga fram och tillbaka i sina respektive sfäriska säten.

Det är uppenbart att längsaxlarna för inloppsöppningarna 162a och 162b i utföringsformen i fig. 8 resp. 9 och längsaxlarna för utloppsöppningarna 165a och 167b ligger i samma plan som inlopps- öppningarna 162a resp. 162b och att det under tryck varande fluidet, som går in i inloppsöppningarna 162a och 162b, passerar 170b i en rak De olika delarna av ventilen 150a resp. igenom sina respektive slidventilelement 170a resp. genomströmníngsbana. 150b kan tillverkas av samma lämpliga material som ovan angivits för den första utföringsformen.

I den i fig. 8 visade utföringsformen bíbringas rörvippdelen 2H2 en tvärs eller i sidled orienterad utåtriktad hjälptryckkraft genom tätningsverkan mellan de rundade kammarna 2U6 och 2ü7 och de konkava ytorna hos kamrarna 245 resp. 2U1 till följd av det under tryck varande fluidum, som strömmar genom rörvippdelen 242 när ventilen 150a är i drift. En liknande tryckhjälpkrafttät- ..^.'- . w. 10 15 20 25 30 35 NO 456 357 23 ningsverkan förefinns i ventilen 150b i fig. 9, när under tryck varande fluidum strömmar genom rörvippdelen 259. varande fluidum, som strömmar genom rörvippdelen 259» utövar ett tvärgäende eller i sidled utätriktat tryck mot vippdelens 259 vägg för att befrämja tätningen mot ytorna 260 och 263 samt för att åstadkomma ett utåtriktat tätningstryck mot de sfäriska delarna 257 och 262 vilka är i kontakt mot packningarna 258 resp. 266.

Ventilen enligt uppfinningen är anordnad för användning i industriella 2-vägs, 3-vägs eller H-vägs riktningsstyrande venti- ler för luft och hydraulolja med tvâ eller tre lägen och liknande för att dirigera fluidum till styrningsanordningar, exempelvis cylindrar, för maskínverktygsoperationer, samt för andra indust- riella applikationer.

Det under tryck.

Claims (5)

456 10 15 20 25 30 35 40 3557 25 Patentkrav

1. Reglerventil innefattande en bottenplatta (155a; 155b) försedd med en inloppsöppning (162a; 162b) för tryck- fluid, en övre ändplatta (vid 150a; vid 150b) försedd med öpp- ningsorgan (165a, 167a; 165b; 167b) som skall regleras, och ett slidventilelement (170a; 170b) anordnat mellan nämnda båda plattor, varvid slidventilelementet uppvisar en passage (238; 256) för tryckfluiden och utströmningsorgan (234, 235; 234a, 235b) vilka kommunicerar med en utströmningsöppning (163a; 163b) och är anordnade att omställas mellan tva arbetslägen i glidande kontakt med den övre ändplattan medelst en ställan- ordning (1Q5a, 196a; 1Q5b, 19Sb), i vilka lägen öppningsorga- nen (15Sa, 167a; 165b, 167b) omväxlande kommunicerar med pas- sagen (23B; 256) för tryckfluiden och utströmningsorganen <2a4, 235; 2a4b; 2asb>, till slidventilelementet (170a; vippkropp (242; 259), vars övre ände är vippbart förbunden med 170b) i fluidförbindelss med dettas k ä n n e t e c k n a d av att i70b) är anordnad en rörformig slidventilelementet (170a; passage (238; 256) för tryckfluiden och vars undre ände är vippbart_förbunden med bottenplattan (1S5a; 155b) i fluidför- bindelse med dennas inloppsöppning (162a, 162b).

2. Reglerventil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att slidventílelementet (170a) innefattar en slidventil- kropp (171a) med en urtagning (239, 240, 241) som mynnar mot bottenplattan (155a) och som vid dess övre ände (239) kommuni- cerar med passagen (238Y för tryckfluiden samt har ett invän- digt konkavt parti (241) vilket för svängrörelse upptar vipp~ kroppens (242) övre ände, och att bottenplattan (155a) har en urtagning (245) som mynnar mot slidventilelementet <170a) och är försedd med en invändigt konkav vägg, vilken kommunicerar med inloppsöppningen (162a) och för svängrörelse upptar vipp- kroppens (242) undre ände.

3. Reglerventil enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att vippkroppen (242) vid var och en av dess ändar har en i sidled utàt framskjutande avrundad, periferiell nock (246 och 247) vilken står i glidkontakt med tillhörande konkava parti (241) kroppen (242).

4. Reglerventil enligt nagot av kraven 1-3, resp. vägg (245) för att medge svängrörelse hos vipp- k ä n - 10 15 20 456 357 2.5 n e t e c k n a d av att den rörformiga vippkroppen (242) är utbildad med en inàt konkav utsida och med en inåt konvex in- sida för avgränsning av en flödespaesage av venturytyp genom vippkroppen (242).

5. Reglerventil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att slidventilelementet (170b) innefattar en slidventil- kropp (171b) med ett kulformat säte (255) som mynnar mot bot- tenplattan4(155b), vilket säte kommunicerar med passagen (256) för tryckfluiden och tillsammans med en lösbar hàllarring (252) uppvisande en i motsvarighet kulformad sätesyta (254), uppbär en övre kulformad förbindningsdel (257) med en genom- gående borrning (260), att bottenplattan (155b) har ett kul- format säte (265) som mynnar mot slidventilelementet (170b) och kommunicerar med inloppsöppningen (162b) samt tillsammans med en lösbar hàllarring (269), uppvisande en i motsvarighet kulformad sätesyta (271), uppbär en undre kulformad förbind- ningedel (262) med en genomgående borrning (263), och att den rörformiga vippkroppen (259) är understödd vid dess ändar, så att den är förskjutbar i längdriktningen i de båda kulformiga förbíndningsdelarnas (257 och 262) genomgående borrningar.