SE455430B - Satsstege med i varandra kopplingsbara sektioner, anordnade for att variera stegens effektiva lengd - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 455 430 2 svåra är de vridbe1astningar e11er den torsion som uppstår i sjäïva stegpinnarna och deras infästning i stoïparna.

Den överföring av vridmoment som måste ske me11an stegsto1- parna i en skarv kräver täta passningar me11an varandra mötande gïidytor på stegstoïparna. Då aïuminium är ett van- ligt men mjukt materiaï i stegar av denna typ bïir den gïid- förbindning som aïuminiumstegstoïpar måste ha känsïig för smuts såsom grus och ïiknande och får en tendens att skära ihop i gïidförbindningen.

Den föreïiggande uppfinningen har ti11 ändamåï att så utforma den inïedningsvis antydda satsstegen att den kan tiïïverkas såsom en ïättmonterad byggsats och i monterat skick har en mycket god motståndskraft mot de svåra beïastningar som under användning av stegen ofta förekommer. Uppfinningen har också ti11 ändamåï att åstadkomma en stege med bibehåïïen god gïidbarhet me11an sektionerna även under svåra försmutsnings- förhåïïanden.

Detta ändamåï uppnås enïigt uppfinningen om den inïedningsvis antydda stegen kännetecknas därav att kontaktytorna är anord- nade på utskott som sträcker sig utanför angränsande partier av stoïparnas materiaï och att utskotten är anordnade motrik- tade parvis för att omkring stegens ïängdriktning medge ' överföring av vridmoment meïïan sammankoppïade stegsektioner.

I en första utföringsform gä1Ter ïämpïigen också att styr- 1isterna är anordnade såväï på den tunne1de1 uppvisande skänkeïn av stoïparnas profi1materia1 som på den i tunne1~ deïen upptagna deïen av den angrändande stegsektionen.

Genom dessa särdrag vinnes den stora fördeïen att upptag- ningsutrymmen för smuts garanteras vid samtïiga beröringsytor på varandra mötande stegstoïpar. 10 15 20 25 30 35 - 455 430 3 Ytterïigare fördeïar och aïternativa utföranden uppnås om uppfinningen även ges kännetecknen enïigt patentkraven 3 och 4.

Uppfinningen ska11 nu beskrivas närmare under hänvisning ti11 bifogad ritning på vi1ken: fig 1 underifrån visar en de1 av två med varandra samman- koppïade stegsektioner, medan fig 2 visar ett ändparti av en stegpinne.

Av fig 1 framgår att två av sidostoïparna i två med varandra sammankoppïade stegsektioner har hänvisningsbeteckningarna 1, medan de i sidostoïparna fästa stegpinnarna har nänvisnings- beteckningarna 2. Figuren visar aïïtså en deta1jvy av två stegar sedda underifrån.

Det framgår av fig 1 att sidostoïparna är framstä11da av profiïmateriaï, företrädesvis aïuminiumprofiïer vi1ka har U- formade tvärsnitt och viïka på den ena fria skänkeïn har tvâ utskott 3 samt på den andra fria skänkeïn ett ombockat parti 4, viïket bi1dar en ti11 största deïen sïuten tunneï. Det framgår också av figuren att utskotten 3 på den ena sidostoï- pen är upptagbara i tunneideïen 4 på den andra sidostoïpen, varvid den ena skänkeïn av sidostoïpens profiïmateriaï sträcker sig in genom öppningen 5 i tunne1de1en på den an- gränsande sidostoïpen. När sidostoïparna på detta sätt är sammankoppïade med varandra är de fritt förskjutbara i ïängd- riktningen samtidigt som liven 6 i sidostoïparnas profiimate- ria1 ïigger i pïan med varandra. Detta innebär att stegsek- tionerna kan vara identiskt ïika utformade och sammankopp- ïingsbara med varandra, varför en stege utformad enïigt uppfinningen kan byggas upp av ett antaï identiskt ïika sektioner utan att det är nödvändigt att håïia reda på en toppde1, en mittdei och en bottendeï elïer ïiknande. 10 15 20 25 30 35 455 430 ~ 4 De invändiga måtten i tunneïdeïarna 4 är avpassade på ett sådant sätt att utskotten 3 och det därtiïï angränsande partiet av den ena skänkeïn 7 ïängs sina huvuddeïar är upp- tagbara i tunne1de1en 4 med förhåïlandevis stort spe1, d v s på ett sådan sätt att exempe1vis grus e11er andra förore- ningar icke åstadkommer sammanskärning e11er på annat sätt hindrar den reïativa förskjutningen meïian med varandra samverkande aïuminiumdeïar på två med varandra sammankoppïade stegsektioner. För att icke stegen skaiï kännas ostadig i användning är det emeïïertid viktigt att samverkan meïïan sidostoïparna är sådan att något gïapp icke i praktiken kan uppstå och dessutom sådan att vridmoment omkring stegens ïängdaxeï effektivt överföres från den ena stegsektionen ti11 den andra. Av detta skäl har sidostoiparna ett antal styr- ïister, varav två styrïister 8 är pïacerade på utsidan av sidostoïpens andra skänkeï 9. Styrïisterna 8 är såïedes pïacerade vända mot det inre av profi1de1en 4. Vidare har profiïdeïen 4 invändigt tvâ motsatt riktade styrïister 10 och 17, viika är avsedda att i sidïed styra stegsektionerna reïativt varandra.

Givetvis sku11e det också vara möjïigt att pïacera samtïiga styrïister på den första skänkein 7 av sidostoïparnas profiï- materiaï och i stäïïet göra den andra skänkeïn 9 och tunne1- deïen 4 sïäta invändigt. Det väsentiiga är endast att sido- stoïparna har en fuïïgod styrning reïativt varandra samtidigt som det måste finnas utrymmen ti11 viïka föroreningar kan avgå utan att stäïïa ti11 några skador e11er eventueïït kïämma fast sidostoiparna reïativt varandra.

Såsom antytts ovan utsätts en stege av aktue11 typ för stora och många gånger sammansatta be1astningar under bruk. De enkïa beiastningarna, viïka drabbar stegen symmetriskt kan exempïifieras med en böjning av stegen i dess heihet varvid böjningspïanet ïigger para11e11t med ïiven 6 i sidostoiparna.

Beïastningar av denna enkla typ behöver icke beröras ytter- ïigare eftersom de knappast erbjuder några större prob1em. Om 10 15 20 25 30 35 455 430 5 däremot stegen snedbelastas, exempelvis genom att den ena, mot marken vilande sidostolpen sjunker ned eller om stegen placeras med den övre änden mot ett hushörn eller ett smalt träd, kommer betydligt mera svåröverskådliga belastningsfall att inträda. Speciellt besvärliga belastningar inträder i sådana situationer bl a därigenom att stegen utsätts för en vridning omkring sin längdaxel. Denna vridning överförs via skarven mellan sidostolparna och stegpinnarna till dessa där den verkar i form av en torsionsbelastning. Av detta skäl är det av stor vikt att dels stegpinnens profil har en sådan utformning att den är vridstyv och dels att skarven mellan stegpinnen och sidostolparna förmår överföra de förekommande vridmomenten. Speciellt besvärlig blir situationen om man beaktar det faktum att uppfinningsförmålet är utformat för att kunna monteras på användningsstället, d v s för att- tillverkas och säljas i form av en byggsats som inte kan sammanfogas exempelvis genom svetsning. Vidare innebär sådana materialegenskaper som aluminiummaterialets mjukhet stora problem eftersom det vid snedbelastning av stegen lätt upp- står lokala ytterst stora belastningar som lätt deformerar materialet permanent så att glapp uppstår och därigenom stegen blir ostadig.

Enligt uppfinningen är stegpinnarna 2 tillverkade i form av profilstänger, vilka företrädesvis kan vara strängpressade.

Tvärsnittet på dessa profilstänger är utformat för att ge stegpinnen stor lastupptagande förmåga i vertikal riktning samtidigt som stegpinnen skall förmå motstå stora torsionsbe- lastningar.

Den i fig 2 visade tvärsnittsformen hos stegpinnen har till- kommit under hänsynstagande till de ovan nämnda faktorerna.

Således har stegpinnen enligt denna figur två vertikala och motstående sidoväggar 11 som medger upptagning av stora vertikala belastningar. För att minska halkrisken men också för att göra stegpinnen lättare att trampa på är stegpinnens ovansida 12 väsentligen plan samt räfflad i ytstrukturen. I 10 15 20 25 30 35 455 430 6 hörnområdena mellan sidoväggarna 11 och ovansidan 12 är det anordnat skruvfickor 13 för upptagning av skruvar vilka används för sammanfogning av stegpinnarna och sidostolparna.

Stegpinnen 2 har vidare en väsentligen plan undersida 14, att bli helt 14 innebär att varigenom tvärsnittet för stegpinnen kommer slutet. det med enkel maskinbearbetning är lätt att Förekomsten av den plana undersidan åstadkomma en utskjutande tunga 15, vilken sträcker sig över hela bredden av stegpinnens undersida.

Vid monteringen av stegpinnarna 2 i sidostolparna används parvis i sidostolparna upptagna öppningar motsvarande skruv- fickorna 13 så att därigenom kan införas skruvar 15. Emeller- tid räcker ett skruvförband icke till för att ge stegen avsedd stabilitet, speciellt icke när det gäller de torsions- belastningar som vilar mot stegpinnarna. Av detta skäl an- vänds också tungan 15 i stegpinnens undersida 14 i monte- ringssyfte. Således är det i sidostolparnas T liv 6 utöver öppningarna för skruvarna 16 även upptaget öppningar för tungorna 15, varvid dessa öppningar är utförda med god pass- ning mot tungorna.

Såsom nämndes ovan har stegpinnen 2 en helt sluten tvär- snittsform, vilket i hög grad ökar dess förmåga att motstå torsionsbelastningar. Vidare är fästpunkterna mellan stegpin- narna 2 och sidostolparna'placerade på så stort avstånd från varandra som över huvud taget är möjligt, varigenom en minsk- ning sker av de belastningar, som uppstår i skarvområdet.

Speciellt viktig i detta sammanhang är också samverkan mellan tungan 15 och den motsvarande öppningen i sidostolpens liv 6, varigenom dels den vridmomentöverförande förmågan hos skarven ökas och dels stegpinnens tvärsnittsform låses på ett sådant sätt att någon förändring av tvärsnittsformen knappast kan inträda under svåra belastningsförhållanden.

Den beskrivna metoden att sammanfoga stegpinnen och sidostol- pen innebär stora fördelar dels därför att munteringen enkelt 10 15 20 455 430 7 och bekvämt kan göras utan ti11gång ti11 specieiia verktyg användningspiats. Vidare ger den beskrivna god hå11fasthet specie11t i svåra beïast- direkt på stegens skarven en mycket ningssituationer. Sïutïigen är det också möjïigt att efterdra skarven om stegen ti11 föïjd av en överbeïastning skuïïe fått någon skada. En sådan efterjustering av stegpinnarnas infäst- ning kan knappast göras i en stege med permanent montering, specieïït icke om denna är gjord genom faïsning eïïer nit- ning.

Uopfinningen kan modifieras inom ramen för föïjande patent- Således är något annoriunda krav. det möjligt att använda stegpinnar med en tvärsnittsform än den i fig 2 visade. Exem- peïvis skuïie en sådan tvärsnittsform hos stegpinnen kunna ha väsent1igen raka undre partier av sidoväggarna 11 varvid dessa undre partier var försedda med tungor motsvarande tungan 15. Givetvis är det också möjiigt att pïacera utskjut- ande tungor på änden av stegpinnen på andra och eventueïït fïer stäiïen än vad som nämnts ovan, varvid dock måste beak- tas de avsevärda försvagningar som inträder i sidostoïparnas 1iv 16 om a11tför många och aiïtför stora utskott används.

Claims (4)

10 15 20 25 30 455 430 8 P A T E N T K R A V

1. Stege, företrädesvis en demonterbar s k satsstege, där varje stegsektion innefattar två stoïpar (1) samt ett anta) däri fästbara stegpinnar (2), varvid stoïparna har dels en ïängsgående tunneïdeï (4) och deïs en ïängsgående utskotts- de1, viïken är ïängdförskjutbar i tunneïdeïen på en angräns- ande stegsektion och varvid angränsande stegsektioners varan- dra berörande ytor är ïängs stoïparna riktade smaïa kontakt- ytor, k ä n n e t e c k n a n d e därav, att kontaktytorna är anordnade på utskott (3, 8, 10, 17) som sträcker sig utanför angränsande partier av stoïparnas materia) och att 17) för att omkring stegens Tängdriktning medge överföring av utskotten är anordnade motriktade parvis (3, 8 resp 10, vridmoment me11an sammankoppïade stegsektioner.

2. Stege enïigt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att 10, de1 (4) uppvisande skänkeïn (9) av stoïparnas (1) profiïmate- styrïisterna (3, 8, 17) är anordnade såväï på den tunnel- riaï som på den i tunneïdeïen upptagna deïen (7) av den an- gränsande stegsektionen.

3. Stege enïigt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att styrïisterna (3, 8, 10, 17) är anordnade på den i tunne1de1en (4) upptagna deïen (7) av en angränsande stegsektion.

4. Stege enïigt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att två styrïister (8) är anordnade för anïiggning mot utsidan av den i tunneïdeïen (4) upptagna deïen (7) på en angränsande stegsektion och två styrïister (10, 17) för anïiggning mot från varandra vända ytor på den i tunneïdeïen upptagna deïens utskott (3).