SE454849B - Sett vid torkning av luft - Google Patents

Description

2 454 849 celluslosa eller material med likartade egenskaper gentemot vattenånga.

Det har visat sig att kiselgel och andra s k torkmedel även fungerar med den regenereringsmetod som föreliggande uppfinning presenterar.

Det fuktupptagande materialet'färvaras vanligen i sättet enligt upp- finningen i kassetter. Dessa bilda då en i förhållande till ytan tunn skiva, som genom kända metoder gjorts luftpermeabel med stor tork- eller adsorberande-yta. Den fuktiga gasen eller luften sugs eller trycks med kända anordningar genom det fuktupptagande mediet. Under sin passage genom torkmedlet avger gasen en stor del av sitt fuktinnehåll..Detta- kan då pågå tills torkmedlet blir mättat med vatten. Vattnet kan då förekomma i flera olika former dels som kemiskt bundet dels som adsor- berat. Största effekten vid upptagning av vattenångan erhålls,som fackmannen förstår,när torkmedlet är helt fritt från vatten. Upptag- ningen av ånga mattas i takt med att vatten tagits upp.

Det är känt tidigare att mikravågs energi erhålls ur s k magnetron- sändare. Vågorna, som är av elektromagnetisk natur liksom radiovågor, kan ledas till önskade ställen medelst vågledare. Dessa utgörs ofta av ihåliga rör med rektangulärt tvärsnitt. Genom särskilt valda öppningar i dessa rör kan med känd teknik mikrovågsenergi fördelas över en spalt i vågledaren. Vågenergien kan hållas kvar inom vågledaren även om denna är perforerod, men då får perforeringshålen ej vara för stora. Ett ma- ximummått är här 5 mm-diameter Det har således visat sig vara möjligt att ordna en linjär utbredning av strålad mikrovågsenergi och det är denna möjlighet som utgör ett särskilt särdrag i föreliggande uppfinning.

Sättet enligt uppfinningen utmärks nu av att den linjärt utbredda mikro- vågsenergin koncentreras på de fuktiga ytor torkmedel, som fångat upp vattenånga ur t ex luft. Även med relativt svaga sändare har det visat sig möjligt att torka ur upp till 20 cm tjocka torkmedelsytor där dessa haft en yta på ca 1 kvadratmeter. Därvid avges vattenånga från torkmedlet.

Ett utmärkande särdrag är nu att denna vattenånga till stor del suges undan från den torkande ytan. Eftersom mikrovågsenergien endast före- kommer i ett i förhållande till kassettytan smalt band över ytan är ett särdrag för uppfinningen att den sändande vågledaren förs över den torkande ytan antingen genom att vågledaren flyttas och den vatten- ångsugande eller upptagande ytan är stilla eller att den vattenupptagande ytan förflyttas med kända medel förbi den mikrovågssändande anordningen. f) 3 ut 454 849 Fackmannen~förstår att det är viktigt att torkmedlet har stor yta i kontakt med gasen. Poräs cellulosa erbjuder här en god möjlighet till stor yta samtidigt som strömningsmotståndet ej blir alltför högt. Små granuler av torkmedel kan ge samma goda yta och låga strömningsmotstånd. En svårighet finns i att fuktigt torkmedel kan klibba ihop och sätta igen ett förvarigskärl t ex en parallellipi- pedisk kassett.Det har visat sig möjligt att framställa små granuler med så oregelbunden form att dessa svårligen kan sätta igen en kassett.

Ett utmärkande särdrag i uppfinningen är att tryckfallet över kassetten måste övervinnas och att således högre tryck måste kunna genereras på trycksidan av det kärl i vilket torkmedlet förvaras. En motsvarande omfördelning kan, som fackmannen förstår åstadkommas med ett högre undertryck på kärlets åt sugsidan vettande yta.

När torkmedlet behandlas med mikrovågsenergi frigöres vattenångan.

Det är då fördelaktigt att låta denna vattenånga sugas tillbaka genom torkmedlet på sådant sätt att den ej blandas med den genomströmmande ' fuktiga gasen. Fackmannen känner många metoder att avskärma en sugande delyta av kärlet med torkmedel. Särskilt utmärkande för det uppfunna sättet är nu att mikrovögsenergien lämpligast produceras på torkmedel- kärlets ena sida och att den särskilt fuktiga gasen sugsbort på körlets andra sida. Härvid kan vågledaren för mikrovågsenergi få tjänstgöra som tilluftskanal för torr luft eller gas.

Med gott resultat har även ett utförande provats där vågledarens inre sattes under undertryck med kända anordningar varvid den frigjorda l vattenångan direkt kunde sugas bort. Vid detta utförande av sättet enligt uppfinningen var det lämpligast att placera vågledaren på tarkmedelkärlets trycksida.

I några första prov av det uppfunna sättet användes som kärl för torkmedel väsentligen parallellipipediska lådor eller kassetter.

Dessa hade en tjocklek på upp till 20 cm och avgränsades runt kassetten med plåt. De båda övriga ytorna var då täckta med trådnät. Olika tråd- nät har provats och det har då visat sig att trådar av plastmatrial är att föredraga även om glesa metalltrådsnät fungerat. Olika perforera- de plastplattar har även givit tillräckligt god permeabilitet för den genomsträmmande gasen. Fackmannen har här möjlighet att med sitt kunnande anpassa de permeabla ytorna till torkmedel och lokala för-l hållanden. I bland har enkla vävda ytor givit bäst resultat. 454 849 4 Dessa detaljutföranden omfattas i övrigt av efterföljande generella patentkrav på det uppfunna sättet, I Uppfinnarens utgångspunkt har varit en användning av kassetter, som kan produceras till låg kostnad och då även lätt tas ut ur gas- behandlingssystemet. Detta har fördelen att torkmedel lätt kan bytas då många torkmedel efter lång driftstid ej låter sig regenereras.

Detta hindrar dock inte en användning av mikrovågsenergi i så kallade roterande torkmedelskörl. Vågledaren får då ges en annan utformning så att en sektor av t ex ett çylindriskt format kärl för'torkmedel kan behandlas. Detta är mekaniska fenomen, som fackmannen lätt kan lösa. Även vid detta försök gav en tjocklek på det cirkuläicylindrisko kärlet på ca 20 cm ett bra resultat om en sektor med ca 20% av den torkande ytan behandlades med mikrovågsenergi. Den cylindriska skivan hölls då vågrätt och den fuktiga gasen hade väsentligen vertikalt förlopp genom skivan. Sättet enligt uppfinningen visade sig dock fungera med större säkerhet om gasflödet i stället gjordes horisontellt och att således rotationsaxeln för skivan även var horisontell. Detta visade sig bero på att de använda granulerna torkmedel rördes om vid rotationen. Verkningsgraden ökade när sektoriella avgränsningar inom a det cylindriska kärlet byggdes in. Vid denna behandling av det fuktiga torkmedlet kunde samma metoder användas för bortsugning av fukt, som vid de stationära kassetterna.

Sättet med mikrovågsenergi visade sig således kunna användas vid såväl stillastående kassetter som vid roterande kärl för torkmedel.

I det förstnämnda fallet måste då en känd anordning för förflyttning av vågledaren tillföras,vvq;víd mest fördelaktigt är att förflytt- ningen sker periodiskt. I det senare fallet sker även en förflyttning av vågledaren över ytan men nu åstadkommes relativrörelsen genom att kärlet vrides förbi vågledaren eller vågledarna med kända anordningar.

Inom ramen för efterföljande patentkrav ryms ett flertal mekaniska utföranden, vilka fackmannen förtrogen med luftbehandling väl behärskar.

INDUSTRIELL ANVÄNDBARHET Torkning av luft har blivit en större nödvändighet i de lokaler där människor vistas och styrd tillförsel genom värmeväxlare används.

Vid korta byggtider behövs även en avfuktning främst av byggfukt innan ytbehandling av lokaler kan ske. Anordningar kan ofta kombineras med normal luftbehandling och byggas in i dessa anordningar. h

Claims (1)

1. 5 4 5 4 8 4 9 PAn-:NTKRAv ' ' - Sött vid torkning av normal luft t ex i byggnader, lager och dylikt, där luften med könda luftbehandlingsdon leds till och från vatten- upptagande torkmedel, vilket torkmedel därefter regenereras genom ut- drivning av vattnet, och dör torkmedlet förvaras mellan två permeabla väsentligen parallella skivor på i förhållande till skivytorna litet avstånd från varandra bildande behållare för torkmedel k ö n n e t e c k n a t tarkmedlet i behållaren medelst en vågledare, som lömnar större delen av behållarens ena permeabla d ö r a v att mikrovågsenergi tillföres relativt behållaren rörlig yta fri för genomströmmande fuktig luft. Sött tnligt krav 1 k ö n n e t e c k n a t d ö r a v att vågledaren givits väsentligen linjär utsträckning och med könda don bríngas förflytta sig över behållarens ena permeabla yta så att väsentligen hela ytan periodiskt utsötts för energitillförsel. Sött enligt krav 1 k ö n n e t e c k n a t d ö r a v satt behållaren bildar en cylíndrísk skiva med permeabla vösentligen cirkulöra ytor, vilken behållare bríngas rotera kring sin axel, och dör mikrovågsenergi tillförs en sektor av den ena permeabla ytan. Sött enligt något av kraven 1 - 3 k ö n n e t e c k n a t d ö r a v att vågledaren ör ihålig och att transport av luft till eller från behållaren genomförs genom vågledaren medelst kända anordningar.